Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom



Relevanta dokument
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Astma och allergier effekter av miljön

Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort

Luftrörsobstruktiva besvär och eksem oväntat vanligt hos svenska spädbarn Intressanta fynd i enkätstudie om kost- och levnadsvanor hos småbarn

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Nya behandlingsschema de senaste åren

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Allergi. Astma hos barn och ungdomar - BLF, Allergisektionens version

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Metodik. Kohorten utgörs av 101 personer som

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn

Fisk skyddar mot astma medan tidig antibiotikabehandling

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Fortsatt ökad användning av adhd-läkemedel 2017

Studiedesign: Observationsstudier

Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?

Patientbroschyr. A Breath of. New Life

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Studiedesign och effektmått

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i

Att läsa en vetenskaplig artikel

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Acta Paediatica hemsida View content online Early View Regular articles

Farmakologisk behandling vid astma Bakgrundsdokumentation

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS

Hälsoeffekter från vedeldning

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera

Omalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge

Från passivt mottagande till aktivt uppföljande

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Vetenskaplig bakgrund

The national SIMSAM network (I)

Evidensgrader för slutsatser

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Barns och ungas hälsa

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Allergi har som så många andra

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Bedömning av akut astma och dess förlopp på akuten

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Astma hos barn och unga

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

Autism Spectrum Disorder

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

LUNG & ALLERGI FORUM. Nr Tidskrift för Svensk Lungmedicinsk Förening och Svenska Föreningen för Allergologi

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Evidensbaserad medicin (EBM)

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Arbets- och miljömedicin Lund

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Skyddar snusk mot allergi?

Amning/rådgivning på BVC

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

ADHD från 8-18 års ålder

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Transkript:

Projektbeskrivning Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Bakgrund Under senare år har intresset varit stort för tidiga faktorers betydelse för sjukdom senare i livet. Fostertillväxten har visats ha stor betydelse för uppkomsten av kardiovaskulär sjukdom hos vuxna (1). Flera epidemiologiska undersökningar har visat att faktorer som rökning under graviditeten (2) och magläge under sömn (3, 4) ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Den ökade prevalensen av allergiska sjukdomar är välkänd. Faktorer under spädbarnstiden, exempelvis vilken tarmflora barnet koloniseras med, i vilken utsträckning barnet exponeras för djur samt antal tidiga infektioner spelar roll för risken för allergi och astma (5-7). Den så kallade hygienhypotesen, eller en modifierad hygienhypotes, torde erbjuda den bästa förklaringsmodellen till allergiernas ökning. Tobaksrökning hos föräldrarna har betydelse för infektionsastma och hyperreaktiva luftrör. Barn med neuropsykiatriska problem har oftare ofördelaktiga perinatala förhållanden, och rökning hos modern har misstänkts öka risken även för dessa tillstånd (8). Betydligt mindre studerat än riskfaktorer för sjukdom är vilket inflytande tidiga faktorer har på framtida hälsa, uttryckt såsom frånvaro av sjukdom. Trots omfattande forskning vet vi fortfarande inte vilka faktorer som haft störst betydelse för den kraftiga ökningen av allergiska sjukdomar vi ser idag. Inomhusklimat (9) och luftföroreningar har ansetts som bidragande faktorer (10). Den låga allergifrekvensen i Östeuropa har ansetts bero på en ökad frekvens tidiga infektioner (11). Expositionen för specifika allergen har sannolikt inte så stor betydelse som riskfaktor utom när det gäller kvalster. Tvärtom finns djurexperimentella data som talar för att tidig kontakt med allergiframkallande ämnen kan vara en skyddsfaktor för senare allergisk sensibilisering, vilket stöds även av epidemiologiska fynd (6). Miljöpåverkan under de allra första levnadsmånaderna tycks vara av speciellt stor betydelse för utveckling av astma och allergi under barndomen. Förändringar av kosten har föreslagits som en av de viktigaste faktorerna (12). Tobaksrökning hos föräldrarna, särskilt moderns rökning under graviditeten, har betydelse för astmabesvär hos barnet (13, 14). De flesta undersökningar av tidig påverkan inhämtar och värderar uppgifterna retrospektivt. Detta innebär inte bara en svaghet beträffande exaktheten i hågkomsten, det innebär också en risk för systematiska fel när det gäller frågor om sådant som föräldrarna vet kan ha varit skadliga för ett barn som utvecklat en viss sjukdom. Det är därför viktigt att inhämta uppgifterna före sjukdomsdebuten, vilket vi gjort i denna studie. Resultat hittills Förstudien på 2000 spädbarn redovisades i två artiklar om riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd (15) och kost- och levnadsvanor hos småbarn (16). Den definitiva Västra Götalands Barnstudien genererar nu resultat (17, 18).

20 % av spädbarnen har haft besvär av pipande, väsande andning. Ett intressant och nytt fynd är att behandling med antibiotika under nyföddhetsperioden är en oberoende riskfaktor både för luftrörsobstruktiva besvär som sådana och besvär som lett till behandling med inhalationssteroider (motsvarar läkardiagnostiserad astma). Andra studier har rapporterat ökad risk för astma kopplat till antibiotikabehandling under första levnadsåret, men det har varit svårt att utesluta att antibiotika kan ha givits som behandling vid tidiga episoder av obstruktiv bronkit, s.k. "reverse causation" (19). Vår studie är den första prospektiva som visat samband med antibiotika givet redan på neonatalavdelning, d.v.s. där problemet med "reverse causation" undviks. Fyndet är intressant med tanke på diskussionerna om betydelse av störd neonatal tarmflora. Resultaten stödjer att en ändrad tarmflora kan öka risken för luftrörsobstruktiv sjukdom. Studien har just accepterats för publicering i den ansedda amerikanska pediatriktidskriften Pediatrics (18). Andra oberoende riskfaktorer för astmabesvär vid ett års ålder som lett till behandling med inhalationssteroider var manligt kön, gestationsålder < 37 v, mor eller syskon med astma eller eksem, samt bröstmjölk kortare än 5 månader. Studien har också gett viktiga bidrag till vår kunskap om riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd. De råd om magläge under sömn och rökfrihet som introducerades 1992 för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd har fortfarande god genomslagskraft. Förekomsten av plötslig spädbarnsdöd har minskat från 1,1 per 1000 födda till nu 0,2-0,3/1000. Rökning under graviditeten har minskat från 23,5 % i början av 90-talet till nu 9,5 %. Vi har dessutom funnit att det som får föräldrar att välja magläge trots entydiga bevis om dess farlighet är ogynnsamma socioekonomiska förhållanden och barn med sömnsvårigheter. Olika varianter av sidoläge används av över 40 % av spädbarnen. Ytterligare gynnsamma effekter på plötslig spädbarnsdöd skulle kunna uppnås genom att enbart sömn i ryggläge används för spädbarnen och genom att ännu fler gravida fås att sluta röka (15, 17). I tillägg till publikationerna har resultaten presenterats vid flera internationella och nationella kongresser. Nya frågeställningar och fortsättning av arbetet I år fyller barnen 4 år. Vi följer nu upp dem med ett nytt frågeformulär som distribueras allteftersom barnen blir 4 1 2 år. De första frågeformulären har börjat sändas ut och komma tillbaka ifyllda. Frågeställningarna nu är bland annat: Vilka pre- och postnatala faktorer påverkar hälsan nu? Vilka är riskfaktorerna för allergisk sjukdom som debuterat mellan 1 och 4 års ålder? Vilken betydelse har barnets kost? De intressanta fynd om ökad risk för obstruktiva andningsbesvär vid ett års ålder hos de barn som erhållit antibiotika på neonatalavdelning kan nu följas upp ytterligare när vi kan inhämta information om barnens eventuella aktuella astma och allergi. Det är också av mycket stort intresse att se vilka faktorer som bidrar till hälsa hos fyra och ett halvt år gamla barn ("friskfaktorer"). Då kohorten är noggrant kartlagd avseende

expositionsfaktorer, kan även riskfaktorer för t.ex. diabetes, fetma, neuropsykiatrisk problematik och psykosociala förhållanden kan vara möjliga att analysera. Syfte Målet är att i en väl kartlagd kohort studera riskfaktorer för astma och allergi, men även att i ett bredare perspektiv än enbart astma- och allergiperspektivet studera faktorer som påverkar barns hälsa. Kohorten följs prospektivt. Kohorten är väl kartlagd avseende bland annat rökning hos föräldrarna och uppfödning. Studien kan besvara vilka faktorer under graviditet och spädbarnstid som har betydelse för hälsa och frånvaro av sjukdom senare under livet. Generellt sett är faktorer som har inflytande på framtida hälsa, uttryckt såsom frånvaro av sjukdom, mindre studerade än riskfaktorer. Studiedesign Kvantitativ epidemiologisk studie (ej intervention). Frågeställning / Hypotes Vilka tidiga faktorer påverkar hälsan vid 4 års ålder? Vilka är riskfaktorerna för allergisk sjukdom som debuterat fram till 4 års ålder? Hur ser levnadsförhållanden och kostvanor ut för 4-åringar i dagens Västra Götaland? Metod: Urval / Representativitet Studien är en prospektiv, populationsbaserad kohortstudie baserad på postbefordrade frågeformulär. I Västra Götalandsregionen föddes 16682 barn år 2003. Av dessa har slumpvis 8176 barn valts ut och inbjudits att delta i studien. Till barnens föräldrar har skickats en 6-månadersenkät med förfrågan om de önskar delta i studien. Det enda exklusionskriteriet var sådana språksvårigheter att de omöjliggör ifyllandet av formuläret (nyanlända flyktingar, tillfälligt boende i Sverige mm.). De som önskat delta i studien har även vid 12 månaders ålder fått fylla i ett frågeformulär med frågor som behandlat de faktorer som kommer att studeras. Vi har fått in 5600 besvarade sexmånadersformulär och 5000 tolvmånadersformulär från familjerna, dvs en svarsfrekvens på närmare 70%. Kompletterande data har inhämtats från Medicinska Födelseregistret, och den resulterande analysfilen innehåller nu uppgifter om 4921 barn. Samarbete har påbörjats med Västra Götalandsregionens epidemiologiska uppföljningsregister VEGA. Metod: Datainsamling Postal enkät, se ovan under Metod/Urval. Metod: Databearbetning Frågeformulären har lästs maskinellt, och databehandlas i avkodad form. Förekomsten av riskfaktorer för allergisk sjukdom beräknas, dels i hela populationen och dels stratifierat på till exempel stad - landsbygd, sociala förhållanden mm. Vid uppföljning av kohorten görs multivariat analys på individuell nivå och effekten av riskfaktorer mäts med oddskvoter och 95% konfidensintervall. Materialets storlek ger en god statistisk styrka för alla kända riskfaktorer för allergisk sjukdom i totalmaterialet. Även samspelet mellan dessa och geografiska och sociodemografiska variationer kan analyseras med god kraft.

Samarbete: Beskrivning Styrgruppen (projektledare + medsökande) träffas flera gånger per termin, och har dessemellan i stort sett daglig kontakt. Allt arbete fördelas inom gruppen, projektledare har ansvar för kallelse och protokoll, och är ordförande i styrgruppen. Samarbetet har varit mycket gott. Resultaten från studien ligger till grund för avhandlingsarbeten för EG, LE och PM. Förväntat resultat / Betydelse Studien ger oss kunskap om tidiga faktorer som påverkar barns hälsa - inte bara medicinska, utan även psykosociala faktorer, liksom miljö- och kostfaktorer. Viktigt är att vi inhämtat bakgrundsuppgifterna före sjukdomsdebut. Studien belyser faktorer som har stor praktisk betydelse för information till föräldrar på mödra- och barnavårdscentraler. Vid den aktuella 4 1 2-årsuppföljningen fås ytterligare information om vilka faktorer under spädbarnstiden som befordrar hälsa senare. Etisk prövning Studien är godkänd av etikprövningsnämnden 2000-12-20, diarienummer Ö 524-00 (Östra Sjukhuset, SU, Göteborg) Referenser [1]. Barker DJ. Intrauterine programming of coronary heart disease and stroke. Acta Paediatr Suppl. 1997;423:178-82. [2]. Alm B, Milerad J, Wennergren G, Skjaerven R, Øyen N, Norvenius G, et al. A case-control study of smoking and sudden infant death syndrome in the Scandinavian countries, 1992 to 1995. The Nordic Epidemiological SIDS Study. Arch Dis Child. 1998;78:329-34. [3]. Mitchell EA, Scragg R, Stewart AW, Becroft DM, Taylor BJ, Ford RP, et al. Results from the first year of the New Zealand cot death study. N Z Med J. 1991;104:71-6. [4]. Øyen N, Markestad T, Skjærven R, Irgens LM, Helweg K, Alm B, Wennergren G. Combined effects of sleeping position and prenatal risk factors in sudden infant death syndrome: The Nordic Epidemiologial SIDS Study. Pediatrics. 1997;100:613-21. [5]. Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size. BMJ 1989;299:1259-60. [6]. Hesselmar B, Åberg N, Åberg B, Eriksson B, Björksten B. Does early exposure to cat or dog protect against later allergy development? Clin Exp Allergy. 1999;29:611-7. [7]. Illi S, von Mutius E, Lau S, Bergmann R, Niggemann B, Sommerfeld C, et al. Early childhood infectious diseases and the development of asthma up to school age: a birth cohort study. BMJ 2001;322:390-5. [8]. Landgren M, Kjellman B, Gillberg C. Attention deficit disorder with developmental coordination disorders. Arch Dis Child. 1998;79:207-12.

[9]. Åberg N, Sundell J, B. E, Hesselmar B, Åberg B. Prevalence of allergic diseases in school children in relation to family history, upper respiratory infections, and residential charactersistics. Allergy. 1996;51:232-7. [10]. von Mutius E, Sherrill, D. L., Fritzsch, C., Martinez, F. D., Lebowitz, M. D. Air pollution and upper respiratory symptoms in children from East Germany. Eur Respir J. 1995;8:723-8. [11]. von Mutius E, Martinez, F. D., Fritzsch, C., Nicolai, T., Reitmeir, P., Thiemann, H. H. Skin test reactivity and number of siblings. BMJ. 1994;308:692-5. [12]. Strannegård Ö, Strannegård I-L. Varför ökar allergiprevalensen? Läkartidningen. 1999;96:4306-12. [13]. Goksör E, Åmark M, Alm B, Gustafsson PM, Wennergren G. Asthma symptoms in early childhood - what happens then? Acta Paediatr. 2006;95:471-8. [14]. Goksör E, Åmark M, Alm B, Gustafsson PM, Wennergren G. The impact of preand post-natal smoke exposure on future asthma and bronchial hyper-responsiveness Acta Paediatr. 2007;96:1030-35. [15]. Alm B, Wennergren G, Erdes L, Möllborg P, Pettersson R, Åberg N, Norvenius G. Föräldrar har tagit till sig råden för att förebygga plötslig spädbarnsdöd. Läkartidningen. 2004;101:1268-70. [16]. Alm B, Möllborg P, Erdes L, Pettersson R, Åberg N, Norvenius SG, Wennergren G. Luftrörsobstruktiva besvär och eksem oväntat vanligt hos svenska spädbarn. Intressanta fynd i enkätstudie om kost- och levnadsvanor hos småbarn. Läkartidningen. 2005;102:472-4. [17]. Alm B, Möllborg P, Erdes L, Pettersson R, Åberg N, Norvenius G, Wennergren G. SIDS risk factors and factors associated with prone sleeping in Sweden. Arch Dis Child. 2006;91:915-9. [18]. Alm B, Erdes L, Möllborg P, Pettersson R, Norvenius G, Åberg N, Wennergren G. Neonatal antibiotic treatment is a risk factor for early wheezing. Pediatrics. 2007; In press. [19]. Marra F, Lynd L, Coombes M, Richardson K, Legal M, Fitzgerald JM, et al. Does antibiotic exposure during infancy lead to development of asthma?: a systematic review and metaanalysis. Chest. 2006;129:610-8.