God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se



Relevanta dokument
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Inspirationsdag Senior alert Gör rätt, gör skillnad!

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Nutritionsvårdsprocessen

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Matprat i primärvården

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Dina levnadsvanor din hälsa

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Individualiserade kostråd

Teori - Mat och näring

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Nutrition/kost för att främja psykisk hälsa

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

WHO = World Health Organization

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Prevention och behandling vid

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Nutrition & risk för undernäring

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Vad påverkar vår hälsa?

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Maria Svensson Kost för prestation

KOL och rökavvänjning

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Äta för att prestera!

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Bakom våra råd om bra matvanor

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?


Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Tio steg till goda matvanor

Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Hälsosamma levnadsvanor

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Symptom. Stamcellsforskning

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Testa dina vanor Hälsotest

Rapport från Dagen Nutrition 14 februari 2013

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Ämnesutbildning: Mat

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Kroppssammansättning Energibalansekvationen. Basalmetabolism och kroppsvikt. Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Fysisk Aktivitet och KOL

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Transkript:

God mat för äldre 140923 Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

Allt fler äldre De närmaste 10 åren kommer 65+ att öka med 24% Till 2050 är ökningen 55% 80+ ca 0,5 miljon idag 2050 ca 1 miljon

SCB

läkartidningen nr 52 2009 volym 106 3489 2012 Kvinnor 1561 Män 275

WHO

A strong association between self-perceived health and age.

Vem är äldre? Funktion är det som avgör

Ur Healthy Ageing profiles

Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% av alla över 15 år har minst en kronisk sjukdom Av den över 65 år har 2 av 3 minst två kroniska sjukdomar Många av dessa går att förebygga Av dem som dör i en kronisk sjukdom hade 90% en diagnos som går att förebygga

Sjuklghet och dödorsaker i Europa Ej kommunicerbara sjukdomar 80% Cirkulatoriska sjukdomar (hjärta- kärl och stroke) ca 50% Cancer ca 20% Alkohol står för ca 6.5% av alla dödsfall Rökning ca 27% bland dem över 15 yrs WHO Leading causes of death in Europe: fact sheet 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 131125

HUR VANLIGA ÄR OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR I SVERIGE? Daglig rökning 13 % Riskabla alkoholvanor 14 % Ohälsosamma matvanor 20 % Otillräcklig fysisk aktivitet 35 %

VARFÖR RIKTLINJER? 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor

FYSISK AKTIVITET ÖKAD FYSISK TRÄNING ÖKAD VARDAGSMOTION (7000 STEG) MINSKA STILLASITTANDET

Matvanorna i Sverige - sammanfattning Bättre men inte bra För lite frukt och grönt För mycket socker och salt För lite fibrer För mycket mättat fett Unga äter sämre än äldre Unga kvinnor äter för lite mat

Sahlgrenska Obesitascentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

2 kg godis = 8370 kcal. 250 g Schweizernöt = 925 kcal. Ingrid Larsson, Sahlgrenska Obesitascentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 2007

Hur ser då bra matvanor ut?

Slutsatser från den vetenskapliga sammanställningen NNR 2012

Råd som de flesta tycker är bra att äta enligt tallriksmodellen att välja fullkornsprodukter att salta mindre, minska på saltintaget att äta fisk 2-3 gånger i veckan att äta mycket frukt och grönt att hålla igen på godis, läsk, glass, snacks och bakverk att äta varierat

Osteoporos

Sarkopeni

Sarkopeni Förlust av muskelmassa,-styrka samt -uttröttning orsakad av ålder Hos friska äldre beror inte detta på ned brytning utan minskad muskelsyntes

Förändringar i koppssammansättning Fat Fat Free Mass Non muscle FFM 100% 75% 50% Muskel Icke-muskel FFM Fett 25% 0% Ung Medel Gammal Short KR et Nair KS, J Endocrinol Invest 22:95-105, 1999

The three ages of woman 1905

Praktiska konsekvenser Längre reaktionstid Större svårigheter under reaktionstiden besluta vad man skall göra Minskad muskelstyrka 1/3 från peak vid 25 till 65 år Svårare att resa sig från stol och säng

Viktiga näringsämnen Protein 1 gr/kg kroppsvikt D-vitamin 20 ug/d Bra fettsyror (enkel och fleromättade fettsyror)

Vitamin D och muskler Brist kan leda till muskelsvaghet bland äldre ffa i viktbärande muskler i benen som är nödvändiga för balans och gång Vit D påverkar frakturrisken från två håll: minskar risken för fall genom bättre fungerande muskler samt effekten av fall genom högre bentäthet Supplementering skulle kunna bidra till att bibehålla muskelstyrka och funktionell förmåga bättre i hög-riskgrupper som sköra frail äldre

Solen den bästa källan 5 30 min 2 gånger/v, kl 10.00-15.00 15 20 min solning så att huden rodnar ger ca 250 ug På vintern (augusti-april) är UVB strålningen mycket låg

Brist vanligt bland äldre D-vitaminmetabolismen försämras med åldern >65 år förmågan att producera vit D upp till 4 gånger jämfört med yngre Bildning via solen (UVB-strålning) Hydroxylering ( för aktivering av den hormonella formen) i lever och njurar (Weaver EM et al Am J Clin Nutr, 2004 80(6 Suppl) p 1735S-9S.) Sämre svar i benväven på vit D (Shearer MJ et al Proc Nutr Soc, 1997. 56(3) p 915-37 )

Två sidor av samma mynt Övernäring Undernäring

Årlig kostnad för sjukdomdsrelaterad undernäring och övervikt i UK 14 12 10 8 6 4 2 0 Disease-related malnutrition Obesity Obesity + overweight billion/y House of Commons Health Committe, cited by Elia and Stratton (2009)

Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011

Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett problem? Ökar behovet av vård oberoende av vårdform risken för infektioner risken för komplikationer behovet av sjukhusvård vårdtiden risken att dö av sjukdom Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. In: Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed: M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; 2009. Report No.: 978 899467 36 5.

En uppskattning för Sverige 5% av befolkningen motsvarar 476.000 Av dessa finns 95% 452.000 utanför sjukhus

Näring för god vård och omsorg En vägledning för att förebygga och behandla undernäring ISBN 978-91-86885-39-7, Artikelnr 2011-9-2 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2011

SoS-rapport 2000:11 Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.

Gör vården säkrare www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU EE

Sjukdomsrelaterad undernäring går 2 vägar: Anorexi Lågt intag Sjukdom Vävnads- Inflammation nedbrytning Katabolism

Disease Depression Demens Dysfagi Dentition Drugs Dysgeusi Dysfunktion Disease related malnutrition I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)

E-kost - måltidsordning När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.

The consistens concept of Findus

Portionsrätt Torsktimbal Ärttimbal Potatismos Dillsås

Portionsrätt Kycklingtimbal Morotstimbal Potatismos Pepparrotssås

Äldre i framtiden Lever längre Från 65 100 år en hel generation Välutbildade Hälsomedvetna Kritiska Teknikvana Söker information Individualister Fler både friska och sjuka Sjukdom förändrar och begränsar