Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014

Transkript

1 Rapport från Lilla Dagen Nutrition september prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för patienten som läkemedel, andnings-understöd och andra terapeutiska insatser. Näring för god vård och omsorg - en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen, rapport 2011:09

2 Lilla Dagen Nutrition 2014 Den 17 september 2014 genomfördes Lilla Dagen Nutrition på Lasarettet i Enköping. 17 september var satt datum men pga utbildningar på avdelningarna blev datum då mätningen utfördes under september lite spridda. Mätningen syftar till att få en uppfattning om hur väl Lasarettet når upp till de mål och delmål avseende nutritionen som finns angivna i Landstinget i Uppsala läns Nutritionspolicy. Lilla Dagen Nutrition genomförs för andra gången som en extra mätning utöver Dagen nutrition. Båda dessa mätningar är punktprevalensmätningar under ett dygn. Lilla Dagen Nutrition mäter inte alla de parametrar som görs under Dagen Nutrition. Lilla Dagen Nutrition tittar på vikt, BMI, energibehov och energiintag. Ansvarig för utförandet av prevalensmätningen Dagen Nutrition är Nutritionsrådet på Lasarettet, i samarbete med en arbetsgrupp på Akademiska sjukhuset, Uppsala, som arbetat fram allt material och rutiner kring tillvägagångssättet. Lilla Dagen nutrition är Enköpings Lasarett ensamma om att genomföra och utförs som en del i arbetet med att förbättra nutritionen på lasarettet. Landstingets Nutritionsmål Ett bra näringstillstånd är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. En rätt sammansatt kost ska tillgodose människors energi- och näringsbehov för att minska risken för malnutrition och kostrelaterade sjukdomar. Malnutrition är ett tillstånd som uppkommer av ett för litet, för stort eller obalanserat intag av energi, protein eller andra näringsämnen och som leder till mätbara ogynnsamma effekter på vävnader, organ, kroppskonstitution, kroppsfunktioner och kliniska behandlingsresultat (Elia et al 2000). Nutrition ska betraktas som en del i den medicinska behandlingen och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, dokumentation och uppföljning (Socialstyrelsen 2000). Genom rutinmässig bedömning av nutritionsstatus kan patienter med nutritionell risk identifieras och nutritionsproblem tidigt åtgärdas (Hinke et al 2005). Fasta rutiner, teamarbete och definierade ansvarsområden för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, köks- och annan personal, är förutsättningar för en optimalt fungerande nutritionsvård. Informationsoch undervisningsmaterial samt råd om nutrition som lämnas ut till patienten ska vara framtagna av personal med nutritionskompetens och vara evidensbaserad. Landstinget har mål och delmål för att kunna kvalitetssäkra nutritionen på avdelningarna (Indikatorer för nutrition, ). Visionen är att målen ska uppfyllas. Delmålen på vägen dit definieras nedan. Dessa delmål kontrolleras i och med mätningen Dagen Nutrition. Lilla Dagen Nutriton kontrollerar att Lasarettet i Enköping är på rätt väg med Mål 3. Mål 1: Riskbedömning avseende undernäring görs på relevanta/definierade vårdavdelningar och mottagningar. Riskbedömning avseende undernäring omfattar BMI, ofrivillig viktförändring och ätsvårigheter. Delmål: Minst 50 % av patienterna blir riskbedömda. Mål 2: För patienter med BMI utanför normalområde, ofrivillig viktförändring och/eller svårigheter upprättas en individuell vårdplan för nutrition alt. initieras kontakt med dietist. Delmål: Minst 70% av patienter med en eller flera riskfaktorer har en dokumenterad vårdplan och/ eller initierad kontakt med dietist, för fortsatt behandling och uppföljning.

3 Mål 3: Alla patienter ska få sitt individuella energi- och näringsbehov tillgodosett. Delmål: För den enskilde eftersträvas att intaget täcker 100% av energibehovet. På gruppnivå täcker minst 75% av energibehovet hos minst 70% av patienterna i slutenvården. Nytt delmål specifikt för Enköpings lasarett: Näringstillförseln täcker minst 80 % av energibehovet hos minst 80 % av patienterna. Patienterna vägs regelbundet under vårdtiden. Mål 4: Information om nutritionstillstånd och behandling ska överföras till nästa vårdgivare. Delmål: Epikrisen från sjuksköterska innehåller relevant nutritionsinformation hos minst 70% av de patienter som identifierats med nutritionell risk. Sjukdomsrelaterad undernäring Undernäring är vanligt i samband med sjukdom. 25 svenska studier, som omfattade drygt 5000 patienter, var 28 procent undernärda (Socialstyrelsen 2000). Bland kroniskt sjuka äldre var prevalensen ännu högre. En omfattande litteratur har under flera decennier dokumenterat starka samband mellan sjukdomsrelaterad undernäring och ökad sjuklighet, nedsatt funktion och livskvalitet, förlängda vårdtider och dödlighet. Undernäring utvecklas när förbrukningen av energi och/eller andra näringsämnen under en tillräckligt lång period är större än intaget och kroppens förråd minskar. Detta medför förändringar som påverkar struktur och funktion i så gott som alla organsystem. I de senaste meta-analyserna över behandling av undernäring sammanräknades resultaten från närmare 50 behandlingsstudier med sammanlagt över patienter. Viktökning, färre komplikationer och minskad dödlighet är effekten av att på olika sätt tillföra energi och näring. Effekterna är särskilt tydliga om behandlingsinsatsen riktas mot dem som verkligen är undernärda eller i riskzonen för undernäring, och om de dessutom är äldre och sjuka. Resultaten visar vikten av att riskbedöma alla individer inom vården och omsorgen för att man tidigt ska kunna sätta in åtgärder för dem som verkligen behöver nutritionsstöd. (SKL 2011) Hälsoekonomiska aspekter på sjukdomsrelaterad undernäring Undernärda patienter utnyttjar betydligt mer av vårdens resurser än dem som inte är undernärda. I Storbritannien har man räknat ut att den totala kostnaden är 1753 pund per patient, jämfört med 750 pund per patient. Kostnaden för undernäring ökar alltså med 1003 pund per patient (Guest JF et al 2011). År 2007 beräknades den totala kostnaden för sjukdomsrelaterad undernäring till 13 miljarder pund (Elia M et al 2010). I Sverige saknas än så länge hälsoekonomiska studier för undernäring. Övervikt och fetma Övervikt åtföljs av flera förändringar i kroppen och leder till stigande blodtryck, högre blodfetter och störd sockerreglering, och alla dessa förändringar påskyndar åderförkalkningen. En rad andra sjukdomar är också associerade med övervikt och fetma såsom vissa cancersjukdomar, gallsten och leverpåverkan, samt muskel- och ledbesvär. Det kan också orsaka psykologiskt lidande, inte minst pga omgivningens intolerans och okunnighet, och medföra negativa sociala konsekvenser, vilket leder till påtagligt sänkt livskvalitet som kan jämföras med andra svåra och livshotande sjukdomar (SBU 2002). Hälsoekonomiska aspekter för övervikt och fetma Efter genomgång av hälsoekonomiska studier runtom i världen så uppskattar SBU i sin rapport att de direkta kostnaderna för fetma och fetmarelaterade sjukdomar är omkring 2 procent av Sveriges totala sjukvårdskostnader vilket motsvarar cirka 3 miljarder kronor.

4 Resultat från Lilla Dagen Nutrition 2014 Totalt finns inrapporterade uppgifter från patienter 51 patienter där energibehov och energiintag kunnat beräknas. I data för dessa har 1 angivit operation/fasta under mätdygnet. Denna är inte medtagna i beräkning för energiintag och i hur hög grad man når upp till beräknat energibehov. Tabell 1. Antal avdelningar på lasarettet som deltog i mätningen. Alla lasarettets avdelningar inom medicinskt och kirurgiskt centrum deltog, med undantag för Palliativa enheten. Division Avdelningar ant. Medicinskt centrum 4 Kirurgiskt centrum 1 Totalt 5 Screening för malnutrition I mätningen för Lilla dagen nutrition har man inte titta på denna parameter. Vikt och viktutveckling 47% (24 st) av de inlagda patienterna hade ett BMI utanför normalgräns, det vill säga antingen undervikt eller övervikt (över BMI 30). Av dessa var 17 st (33%) underviktiga, varav 2 st < 70 år med lågt BMI (<20) och 15 st 70 år med lågt BMI (<22). Totalt 8 st (16%) patienter var överviktiga. Viktutveckling är inte känd hos patienterna då denna parameter inte är med i mätningen på Lilla Dagen Nutrition. Åtgärder I mätningen för Lilla dagen nutrition har man inte titta på denna parameter. Tabell 2. Deltagare för Dagen Nutrition (DN) Lasarettet i Enköping 2014 och samt Lilla Dagen Nutrition (LDN) 2013 och LDN 2014 DN 2014 LDN Deltagare, antal 59 (55 exkl. fastande) 59 (56 exkl. fastande) 51 (50 exkl. fastande) Kön K/M 34/26 27/32 29/21 Ålder, median år 77 år Tabell 3. Energiintag i % av beräknat behov och andel som har ett energiintag på minst 75% av beräknat behov. Analyserat på de som ej angivit fasta eller operation under mätdygnet. Deltagare (n) 2013 nov LDN 2014 feb DN 2014 sep LDN 59 (55 exkl. fastande) 59 (56 exkl. fastande) 51 (50 exkl. fastande) Energiintag i % av beräknat 81% 95% 99% behov, medelvärde Medianvärde 83% 94% 98% Min-max 27% - 221% 51%-158% 45%-179% Energiintag 75 % av 58% av patienterna 77% av patienterna 80% av patienterna beräknat energibehov (%) Energiintag medel 1502 kcal 1841 kcal 1635 kcal

5 Kommentar delmål: Andelen patienter som når upp till 75% av sitt energibehov har ökat från 58% nov 2013 till 80% sep 2014, dvs delmålet är uppnått. Det nya satta delmålet att näringstillförseln täcker minst 80 % av energibehovet hos minst 80 % av patienterna, är även uppnått. Mätningen visade att energiintaget täcker minst 80% av energibehovet hos minst 80% av patienterna. Siffrorna är alltså desamma för 75 och 80% av behovet vilket beror på att alla patienter med ett energiintag på minst 75% hade ett intag på minst 80%. Energiintag i % av beräknat behov- nov 2013, feb 2014, sep 2014 Lasarettet i Enköping 2014 Antal patienter % 26-50% 51-74% % % % 151-% Kommentar: Ovan redovisas resultatet från de tre senaste mätningarna. För tidigare mätningar se dokument på Navet. Energiintaget jämfört med beräknat energibehov har ökad mellan mätningarna nov 2103 och sep 2014 på lasarettet i Enköping. I sep 2013 låg de flesta mellan % av sitt behov. Vid feb och sep 2014 låg de flesta mellan % av behovet. I snitt hade intaget ökat från 81% till 99%. Mellan mätningen i feb 2014 och Lilla Dagen Nutrition i sep 2014 har energiintaget ökat och vi har nu redan nått satt delmål för 2015! Ett energiintag på 100% av beräknat energibehov hos alla patienter är inte att förvänta, men det är önskvärt att flertalet ligger över 75 % och endast en liten andel befinner sig under detta. Lilla dagen nutrition 2014 visar ett energiintag på 80 % eller mer av energibehovet hos minst 80 % av patienterna.

6 Energiintag i % av beräknat behov, på de olika avdelningarna Procentantal från diagram ovan Kirurgavdelning 95 % Medicinavdelning 1 88 % Medicinavdelning % Närvårdsavdelning 105 % IVA 100 %

7 Kommentar: 3 st patienter (74%) på Kirurgavdelningen har ett energiintag på minst 80% av sitt energibehov. Kommentar: 9 st patienter (69%) på Medicinavdelning 1 har ett energiintag på minst 80% av sitt energibehov.

8 Kommentar: 15 st patienter (83%) på Medicinavdelning 2 har ett energiintag på minst 80% av sitt energibehov. Kommentar: 11 st patienter (92%) på Närvårdsavdelningen har ett energiintag på minst 80% av sitt energibehov.

9 Kommentar: 3 st patienter (67%) på IVA har ett energiintag på minst 80% av sitt energibehov. Kommentar: Energiintaget skiljer sig en del mellan de olika avdelningarna. Skillnaderna beror bland annat på att det är olika patientgrupper på de olika avdelningarna, vissa med större ätsvårigheter än andra. Men även rutinerna för nutritionen på avdelningarna ser olika ut på olika avdelningar t.ex. om näringshuttar ges och hur mellanmålen ser ut och om de ens existerar. Näringshuttarna ska ges morgon och kväll och ger totalt 300 kcal extra. Oavsett patientgrupp är det viktigt med tillräckligt energiintag under sin sjukdomsvistelse för att kunna återhämta sig så snabbt som möjligt. Det positiva är att det genomsnittliga intaget på respektive avdelning ligger över 80% på alla avdelningar och på vissa mer än 100%. Slutkommentar Detta är andra gången som Lilla dagen Nutrition genomförs på Lasarettet. Lasarettet har innan deltagit två gånger i Dagen Nutrition i samarbete med Akademiska sjukhuset. Mätningarna är prevalensmätningar och visar en ögonblicksbild över hur nutritionsbehandlingen fungerar på avdelningarna. Energiintaget i snitt har ökat sedan mätningen i november 2013 och skillanden från Dagen nutrition 2011 är stor. Energiintaget 2011 täcktes till minst 75% av energibehovet hos 37% av patienterna (se tidigare rapport på Navet). Vid Lilla dagen nutriton 2014 var denna siffra 80% och även resultatet från DN 2014 till LDN 2014 har förbättrats från 77 till 80%. Detta visar att vi är på rätt väg med nutritionsarbetet och införda rutiner såsom näringshuttar. Självklart finns det mycket kvar att arbeta med för att alla patienter ska få i sig tillräckligt och för att kunna förhindra och behandla undernäring. Malnutrition är resurskrävande och bör med tanke på hur mycket det kostar vården vara ett prioriterat område att arbeta förebyggande inom. Något som kommit fram tidigare på möten med Nutritionsrådet är att det inte finns tid för avdelningspersonalen att förbereda och dela ut mellanmål enligt riktlinjerna, vilket gör det svårt för patienterna att uppnå energibehovet. Även rutinerna att dela ut

10 näringshuttar för att minska nattfastan och öka energiintaget hos patienterna har kommit olika långt på olika avdelningar. Nutritionsrådet, som dietisten håller i, kommer att fortsätta sitt arbete med möjliga förbättringsområden inom kost och nutrition på lasarettets avdelningar. Ett steg i detta blir att se över på respektive avdelning vad som kan förbättras kring nutritionen. Förändringarna som genomförs måste gå att förankra i verksamheten och bli en rutin i det dagliga arbetet. Målet är att patienterna i möjligaste mån ska täcka sitt energibehov under sjukdomsvistelsen. Detta leder till piggare patienter, snabbare återhämtning och kortare vårdtider. Referenser Elia et al. Total energy expenditure in the elderly. Eur J Clin Nutr 2000;54 S3:S92-S103 Elia et al Malnutrition in the UK: policies to address the problem. Proc Nutr Soc Nov; 69(4): Guest et al. Health economic impact of managing patients following a community-based diagnosis of malnutrition in the UK. Clin Nutr. 2011Mar 13. Hinke et al. Effectiveness and cost-effectivness of early screening and treatment of malnourished patients. Am J Clin Nutr 2005;82: Socialstyrelsen. Folkhälsorapport SoS-rapport ISBN Socialstyrelsen. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. SoS-rapport 2000:11. ISBN Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sos-rapport 2011:09. ISBN Statens beredning för medicinsk utvärdering. Fetma problem och åtgärder. SBU-rapport Sveriges kommuner och landsting. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Undernäring, Åtgärder för att förebygga ISBN