Förbättringsarbete Nutrition
|
|
- Marianne Britta Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förbättringsarbete Nutrition Carola Weiner-Åberg barnsköterska Christina Jonsson barnsköterska Linda Schönström barnsjuksköterska Sara Duveskog barnsjuksköterska Helene Park Peterson dietist
2 Syfte Förbättra kunskapen kring nutrition hos svårt sjuka barn Rätt mellanmål Dokumentation
3 Mål Strukturerat arbetesätt Samma förutsättningar för barnen Snabbare mobilisering, pigga barn Korta vårdtider
4 Umeå Resultat screening vid allmänpediatrisk avdelning Drygt 10 % klassades som undernärda Fler pojkar än flickor klassades som undernärda Dessa barn Är magra Oftare kroniska diagnoser Stannar längre på sjukhus Fler vårddagar vid högre poäng i screening
5 Arbetssätt Natt personal räknar ut kcal i mån av tid Längd & vikt Prata nutrition på ronden Tänk VAS STAMP & PEWS samma tillfälle Journal tabell Morgon möte
6 Forts Nya vätskelistor Energi behovs tabell Nytt på intranätet Lathund
7 Varför? Kvalitetsutveckling Objektiv bedömning av vad vi gör Identifiera riskbarnen tidigare Vårdutveckling
8 Screening Tool for the Assessment of Malnutrition in Paediatrics
9
10 PRINCIP Bedömning av nutritionsreserv: BMI Aktuell nutrition: kostanamnes Inverkan av den aktuella sjukdomen på framtida nutrition: preliminär diagnos + + = STAMPPPOÄNG
11 Steg för steg med STAMP Steg 1=Diagnoser Använd diagnostabellen för att avgöra om barnets tillstånd har någon inverkan på födointaget. Har barnet en diagnos som har inverkan på födointaget? Poäng Definitivt 3 Möjligen 2 Nej 0
12 Diagnoser Definitiv negativ inverkan på intaget 3 poäng Möjlig negativ inverkan på intaget 2 poäng Ingen negativ inverkan på intaget 0 poäng Brännskador Cancersjukdomar under under aktiv behandling Cystisk fibros IBD Leversjukdom Medfödda metabola sjukdomar Multipla födoämnesallergier/intoleranser (baslivsmedel) Njursjukdomar Okontrollerbara stora diarréer Större kirurgi Stora trauma Sväljningssvårigheter Tarmsvikt Allvarlig infektion Celebral pares Födoämnesallergi( ett baslivsmedel) Gastroesofageal reflux Hjärtsjukdom/fel Läpp gomspalt Mindre kirurgiska ingrepp Neuromuskulär sjukdom Psykiatriska tillstånd RS Dagkirurgi Utredningar Mindre infektion
13 Dessa tillstånd behöver INTE STAMPAS Kortvarig gastroenterit Dagkirurgi, gastroskopi, TE, tonsillotomi Commotio Korsett utprovning Sömnregistrering Diabetes Okomplicerade ortopedpatienter
14 Steg för steg med STAMP Steg 2= Mat/födointag Gör en bedömning av mat/födointaget hos barnet efter samtal med barn och föräldrar. Vad äter barnet? Inget 3 Poäng < 50% av födointaget: -i 7 dgr om barnet är 3 år -i 3 dgr om barnet är < 3 år 2 Bra. Äter som vanligt=ingen påverkan 0
15 Steg för steg med STAMP Steg 3=Längd och vikt Väg och mät barnet. Använd tillväxtkurva för att beräkna BMI. Använd en tillväxtkurva eller ref tabellerna för att avgöra barnets mått Poäng < -2 SD 3 < -1,3 SD och -2 SD 1-1,3 SD 0
16 Steg för steg med STAMP Steg 4 Generell risk för malnutrition Lägg ihop siffrorna från steg 1-3 för att räkna ut barnets generella risk för malnutrition Poäng Hög risk > 4 Medelrisk 2-3 Låg risk 0-1
17 Steg 5=Utarbeta en vårdplan utifrån barnets generella risk för risk för malnutrition Hög risk - Meddela dietist + ansvarig läkare -Individuell nutritionsplan upprättas och utvärderas fortlöpande. Medelrisk - Registrera födointaget i 3 dagar, därefter ny bedömning - Upprepa STAMP screening efter 3 dagar. - Ev åtgärd utifrån kostregistreringen
18 Låg risk - Fortsätt med klinikens rutiner - Upprepa STAMP screeningen varje vecka när barnet är inneliggande
19 En steg-för-steg guide för att använda STAMP Steg 1 Diagnoser Har barnet en diagnos som har någon inverkan på födointaget? Poäng Definitivt 3 Möjligen 2 Nej 0 Steg 2 Födointag Vad är barnets födointag? Poäng Inget 3 < 50% av födointaget: - i 7 dgr om barnet är 3 år - i 3 dgr om barnet är < 3 år Ingen ändring/bra 0 2 Steg 3 Längd och vikt Använd en tillväxtkurva för att beräkna barnets BMI Poäng < - 2 SD 3 Mellan 1,3 och -2 SD -1,3 SD 0 1 Steg 4 Generell risk för malnutrition Lägg ihop siffrorna från steg 1-3 för att räkna ut barnets generella risk för malnutrition Poäng Hög risk 4 Medelrisk 2-3 Låg risk 0-1 Steg 5 - Åtgärd Utarbeta en vårdplan baserad på barnets generella risk för malnutrition. Hög risk Medelrisk Låg risk - Meddela dietist + ansvarig läkare - Individuell nutritionsplan upprättas och utvärderas fortlöpande -Registrera födointaget i 3 dagar, därefter dietistbedömning - Upprepa STAMP screeningen efter 3 dagar - Ev åtgärd utifrån kostregistrering - Fortsätt med klinikens rutiner - Upprepa STAMP screeningen varje vecka när barnet är inneliggande
20 Rutiner förslag! Barn kända på kliniken med höga STAMP poäng som kommer in med ex infektion meddela dietist. Barn med nutritionsövervakning = kostregistrering rapporteras på morgonmötet
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merStrukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merBilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merNutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Läs merTeambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merUppvätskning via nasogastrisk sond hos små barn med gastroenterit
Uppvätskning via nasogastrisk sond hos små barn med gastroenterit Jaana Bolin, ST-läkare, Barn- och ungdomsmedicin Maria Axén, barnsjuksköterska Annica Martinsson, barnsköterska Ida Samuelsson, sjuksköterska
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merNormal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS
Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merRiskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: BB Giltig fr.o.m: 2018-08-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 2 Faktaägare: För mor:
Läs merFörslag till kursämnesbeskrivningar
Förslag till kursämnesbeskrivningar Neonatologi 2013-12-02 Innehåll 1 Perinatalmedicin, genetik, missbildningar och syndrom. Etik och lagstiftning... 3 2 Respiratoriska och kardiovaskulära problem inklusive
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merProblem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare
Problem med mage och tarm Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare 6 veckors gosse med konstant skrik Skrik Började för en vecka sedan Skriker mest på eftermiddagar o kvällar Otröstlig Ammas, äter bra Ökar
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merDagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping
Dagen Nutrition 1 oktober 2015 - prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Läs merVårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merRapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014
Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste
Läs merBarn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010
Läs merHälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby
Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs
Läs merRapport från Dagen Nutrition 14 februari 2013
Rapport från Dagen Nutrition februari - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras
Läs merAktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv
Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i
Läs merGlutenintolerans - celiaki
När löven faller... Sommaren blev kort i år. September kom och hösten likaså med dunder och brak. Men tänk så skönt det är att kunna andas frisk luft! Och hösten bjuder på så mycket härligt; äppelskörd,
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merRapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013
Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet
Läs merGastroenterologi HT 2014
Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*
Läs merRapport Markörbaserad journalgranskning
Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade
Läs merULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION
ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION SPELAR PREOPERATIV NUTRITION NÅGON ROLL VID DAGKIRURGI? JA FINNS DET EVIDENS FÖR DETTA PÅSTÅENDE? NEJ
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merNutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Läs merIntroduktion av nya läkare på akutmottagningen, Kirurgiska kliniken, med bifogad checklista
1 (5) akutmottagningen,, med Denna checklista är tänkt att användas som stöd vid introduktion av nya läkare på akutmottagningen. Den täcker administrativa och praktiska rutiner men inte medicinsk handläggning
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merHur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?
Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt
Läs merBarn- och Ungdomskliniken
Barn- och Ungdomskliniken Verksamhet Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Allvårdsavdelning för barn och ungdomar Primärjour inneliggande barn, BB och förlossning Läkarkontroll av BB-barnen Läkarinsatser
Läs merRapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014
Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet
Läs merVad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI
Vad kostar det hos tandläkaren Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Barntandvård Barn och ungdom upp till och med 19 års ålder har fri tandvård och vården betalas av landstinget.
Läs merMarkörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus
Markörbaserad Journalgranskning, 2017 Kungälvs sjukhus Allmänt: Markörbaserad journalgranskning är en metod för egenkontroll och ger underlag för utveckling och säkerställande av kvalitet i journalföring.
Läs merIntroduktion av nya läkare på Kirurgiska kliniken med bifogad checklista
1 (6) 2012-01-1 kliniken med bifogad checklista Denna checklista är tänkt att användas som stöd vid introduktion av nya läkare på AVA och täcker administrativa och praktiska rutiner men inte medicinsk
Läs merTill dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)
Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Läs merNeuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren
Neuropediatrik ALB, Huddinge Katarina Wide Åsa Eriksson Katarina Lindström Marie Sallamba Hanna Westergren Maud Eriksson Sofia Sergel Suzanne Marcus Sara Dahl Fall 1 3½ årig pojke kommer till BVC för utvecklingsbedömning:
Läs merAtt mäta tid och kvalitet på vården
Att mäta tid och kvalitet på vården Nationella kvalitetsregister Övergripande syfte är att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalité. Behov av uppföljning som mäter hur det går Används
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merGastroenterologi HT 2015
Gastroenterologi HT 2015 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Kontaktperson Daniel Klintman Stud 5-8, första veckan inom slutenvård
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merAnsvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård
Regional medicinsk riktlinje Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 47-2014) giltigt till september 2016 Utarbetad av Sektorsrådet i odontologi Huvudbudskap Riktlinjen beskriver vilken vård
Läs merBarnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa
Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon
Läs merFramtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra
Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Sammanfattning Ett SU/VGR-projekt med syfte att utarbeta en ny struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merHälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:...
Hälsodeklaration Vid mottagningsbesöket kommer vi att upprätta en journal för att garantera dig bästa möjliga vård. För att underlätta journalskrivningen ber vi dig fylla i denna hälsodeklaration hemma.
Läs merSäker bukkirurgi Självvärderingsfrågor
Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor Pre operativ riskbedömning 1.Hur säkerställer ni att rätt diagnos och rätt operation planeras? (Ex. beslutet taget av läkare med erfoderlig kompetens? Tillräckligt
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs merFörebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan
Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.
Läs merÖvervakning av fosterskador januari december Preliminär sammanställning
Övervakning av fosterskador januari december 7 Preliminär sammanställning Socialstyrelsen klassificerar från och med sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merUtfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Tillväxtstörningar hos barn
Barn och ungdomsklinikerna Tillväxtstörningar hos barn 1(6) Tillväxtstörningar hos barn 1. Bakgrund 2. Riktlinjer för utredning 3. Vårdnivå 1. Bakgrund Vid bedömning av tillväxten hos barn måste både längdutvecklingen
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merÖvervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merBröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar. Patientupplevda kvalitetsmått
Bröstprocessen Lund Bröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar Patientupplevda kvalitetsmått Europeiska Riktlinjer Förbättra behandlingsresultat Mammografiscreening Multidisciplinärt arbetssätt
Läs merNutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset Division: Verksamhetsområde: Titel: Enhet: Nutritionspolicy Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt av: / Godkänt den: 2010-01-28 Skapat av: Karin Blom Malmberg Skapat den: 2010-01-28 Under
Läs merVision av en barnfetmamottagning
Vision av en barnfetmamottagning Christina Lindgren Barnläkare och skolläkare i Helsingborg 2017-10-19 1 Vilken hjälp ska Axel få? Axel 12 år Hemmasittare sen 1 år tillbaka efter friluftsdagar med skolan
Läs merEUROPEISKA REFERENSNÄTVERK HJÄLPER PATIENTER MED SÄLLSYNTA ELLER KOMPLEXA SJUKDOMAR
EUROPEISKA REFERENSNÄTVERK HJÄLPER PATIENTER MED SÄLLSYNTA ELLER KOMPLEXA SJUKDOMAR Share. Care. Cure. Hälsa VAD ÄR DE EUROPEISKA REFERENSNÄTVERKEN? De europeiska referensnätverken (ERN) samlar läkare
Läs merEUROPEISKA REFERENSNÄTVERK HJÄLPER PATIENTER MED SÄLLSYNTA ELLER KOMPLEXA SJUKDOMAR
EUROPEISKA REFERENSNÄTVERK HJÄLPER PATIENTER MED SÄLLSYNTA ELLER KOMPLEXA SJUKDOMAR Share. Care. Cure. Hälsa VAD ÄR DE EUROPEISKA REFERENSNÄTVERKEN? De europeiska referensnätverken (ERN) samlar läkare
Läs merLikabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014
Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning
Läs merHar vi undernäring i Munkedals kommun?
9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen
Läs merREMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare
REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO
Läs merExamensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning
Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för
Läs merSex år med diabetesprocessen på SÄS
Sex år med diabetesprocessen på SÄS Hur fungerar det? Hur profiterar patienter? Detlef Hess, processledare Lars Berg, diabetessjuksköterska Södra LEAN Älvsborgs FORUM Sjukhus i samarbete med Hur organiseras
Läs merEnergi- och fiberrik.
Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merDet svårt sjuka barnet
SVK Det svårt sjuka barnet HT 2014 1 (8) Hjärtligt välkomna till kursen Det svårt sjuka barnet! Följande sidor innehåller information om kursen och den barnmedicinska tjänstgöringen. Kursledningen Professor
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs mer