1.7. Övergripande mål och strategier

Om Trafikverket beslutar att vidta åtgärder på befintligt stråk bör detta samordnas med ÖSCR:s planer. För att dra nytta av marknadsföringskampanjen och den publicitet denna kommer att ge, bör åtgärderna vara genomförda innan kampanjen drar igång, alltså innan cykelsäsongen 2012. Ett stort antal aktörer är intressenter i frågan om en supercykelväg. Den har uppmärksammats i traditionella och sociala medier och även spelat en roll partipolitiskt. Flertalet konsultföretag har arbetat med frågan och tagit fram alternativa sträckningar för supercykelvägen, se kap 1.10. Det finns mycket kunskap att hämta och många åsikter att beakta så att vikten av samverkan och samråd är mycket stor i detta projekt. 1.7. Övergripande mål och strategier 1.7.1. Nationella mål Det övergripande transportpoliska målet på nationell nivå är att säkerställa ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet finns funktions- och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 1.7.2. Regionala mål I Skåne ligger tätorterna relativt nära varandra och såväl terräng som klimat är gynnsamt för cykeltrafik. Detta gör att förutsättningarna för resor med cykel mellan t.ex. bostad och arbete är särskilt goda. Fler och bättre gång- och cykelvägar gör det lättare för cyklisterna att ta sig till större målpunkter som t.ex. arbetsplatser, centrum i tätorter, skolor, tågstationer och hållplatser för kollektivtrafik. En annan följd är att det blir tryggare och säkrare att transportera sig med cykel. Trafikverkets övergripande mål för cykeltrafiken i Skåne är, enligt Cykelledsplan för Skåne 2006-2015, att andelen resor med cykel ska öka samt att cyklister ska kunna färdas på säkra, attraktiva och lättillgängliga cykelleder. Enligt Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 som tagits fram av Region Skåne är en av huvudpunkterna i arbetet att fortsätta att ta vara på Skånes goda förutsättningar för cykeltrafik och fördjupa inriktningen Skåne som cykelregion. En av delaktiviteterna inom ÖSCR kallas Commute n bike, och syftet med den är att öka andelen cykelresor över medellånga distanser genom att utreda brister 10

och hinder, att föreslå lösningar för att avhjälpa hinder och brister samt att uppmuntra till ökad cykling över längre distanser genom marknadsföring och information. Målet är att öka cykelandelen i resrelationer på 5-15 km längd. 1.7.3. Lokala mål Lunds kommun har sedan 1998 satsat drygt 80 Mkr på cykelfrämjande åtgärder och det är en del i arbetet med att skapa ett miljöanpassat transportsystem, LundaMaTs. Målet är att minska miljöbelastningen genom att ersätta bilresor med cykel. Malmö Stad strävar efter ett långsiktigt hållbart samhälle genom att bland annat främja miljöanpassade trafiksystem. Tillgängligheten och rörligheten ska öka så att befolkningens möjligheter att söka arbete och bostad samt näringslivets möjligheter att söka nya marknader vidgas. Det gäller även att minska på trafikens negativa effekter, för att öka tryggheten och tillgängligheten. Staden ska vidareutvecklas som cykelstad och i nuläget håller en ny cykelledsplan på att utarbetas. Staffanstorps kommun har som mål att knyta samman de mindre orterna till de till orter med stationslägen. Centrumområden i orterna ska i sin tur få bättre tillgänglighet till viktiga stationer och hållplatser genom bättre och genare gångoch cykelväg. Hållplatser och stationer ska i och med åtgärden också beredas med bättre cykelparkeringar. I takt med tillkommande bebyggelse ska gångoch cykelnätet utvecklas och byggas ut. Staffanstorps kommun prioriterar även frågan att bygga ut gång- och cykelvägarna till de angränsande kommunerna. Burlövs kommun har som mål att skapa bättre tillgänglighet för de oskyddade trafikanterna till de större rekreationsområdena både inom och utanför kommunen. Detta ska ske i ett samarbete med berörda grannkommuner. En riktlinje som Burlövs kommun har satt upp är att cyklisternas villkor i allmänhet ska underlättas. 11

1.8. Vägplaneringsprocessen Figur 7. Vägplaneringsprocessen. Förstudien inleder vägplaneringsprocessen som i huvudsak är en inventering inför den fortsatta processen och ska präglas av ett vidsynt och öppet arbetssätt. Förstudien är föranledd av någon form av brist. I förstudien beskrivs bland annat problem och möjligheter, vad som händer om inget görs, alternativa sätt att lösa problemen, mål för projektet, vilket område som ska avgränsas, områdets värden och kvaliteter, tänkbara åtgärder och förslag på lösningar samt hur projektet ska drivas vidare. Förstudien ska även redovisa vad som gjorts tidigare för att lösa problemet, till exempel analyser enligt fyrstegsprincipen. I arbetet med förstudien studeras förutsättningarna för att fortsätta planera en eller flera av de tänkbara åtgärderna med tanke på att konsekvenserna ska bli rimliga för funktion, miljöpåverkan, teknik, ekonomi med mera. Formerna för samarbete med kommun och länsstyrelse ska klarläggas i förstudien. I förstudieskedet läggs också fast om projektet ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vägutredningen är nästa steg i processen. En vägutredning ska genomföras om förstudien visar att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Finns inga alternativa vägsträckningar erfordras ingen vägutredning utan arbetsplanen kan följa direkt efter förstudien. I arbetet med vägutredningen prövas, analyseras och utvärderas de olika alternativen. Syftet är att ta fram underlag för beslut om val av vägsträckning och trafikteknisk standard. I vägutredningen ska ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska vara godkänd av Länsstyrelsen. Arbetsplanen är det sista steget i den formella processen. Den ska visa utformningen av vägen. Där preciseras bland annat hur mycket mark som behöver tas i anspråk och där anges detaljerat hur projektet ska genomföras. Om projektet har tillåtlighetsprövats av regeringen ska väg och väganordningar 12

rymmas inom den vägkorridor som regeringsbeslutet avser. Även arbetsplanen ska innehålla en MKB som godkänts av Länsstyrelsen. Bygghandlingen är inte en del av den formella processen enligt väglagen, utan den är en teknisk handling som krävs för att vägen ska kunna byggas. Den visar detaljerat hur anläggningen ska utföras och utgör underlag till förfrågningsunderlaget för byggande av vägen. Miljöuppföljningar som beskrivs i arbetsplanen ska genomföras i bygghandlingen. 1.9. Fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar efter en strategi som kallas fyrstegsprincipen. Det är en åtgärdsanalys som används för att hitta den bästa åtgärden för att fylla ett behov. Analysen görs stegvis och varje enskilt steg täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transportsystemet. Ibland kan en kombination av olika åtgärder vara effektiv. Steg 1 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt, exempelvis vägavgifter, förbättrad kollektivtrafik etc. Steg 2 Åtgärder som ger effektivt utnyttjande av befintligt vägnät, exempelvis hastighetsreglering på vissa avsnitt, skyltning etc. Steg 3 Vägförbättringsåtgärder, exempelvis anordning av mittseparering, förbättring av sidoområde etc. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder, exempelvis ny- eller ombyggnad av vägavsnitt, ofta i ny sträckning. Anledningen till att denna typ av åtgärdsanalys finns bottnar i att samhällets åtgärder i vägtransportsystemet ska bygga på en helhetssyn och syfta till att säkerställa ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem för medborgare och näringsliv i hela landet. De åtgärder som de olika alternativen ger upphov till i denna förstudie behandlas enligt fyrstegsprincipen, se kap 5.1. 1.10. Tidigare utredningar och beslut I detta kapitel kommer tidigare utredningar att redovisa. De berör den aktuella sträckan på olika sätt och bör beaktas. Gång- och cykelväg Lomma Hjärup Objekt 5766, Vägverket Region Skåne. Utredningar och handlingar för en gång- och cykelväg som är byggd mellan Hjärup och Lomma. Gång- och cykelväg Åkarp- Alnarp Objekt 5726, Vägverket Region Skåne. Utredningar och handlingar för en gång- och cykelväg som är byggd mellan Åkarp och Alnarp. 13

Förstudie E6/E20 Trafikplats Alnarp och trafikplats Åkarp Objekt 10099, Vägverket Region Skåne, 2004. Järnvägsutredning Södra stambanan Hårstad Arlöv inkl. miljökonsekvensbeskrivning Banverket, 2004. Inventering Komfortmätning Ramböll, 2011. Inventering längs med befintlig gång- och cykelväg mellan Lund och Malmö. Komforten har mätts utifrån olika aspekter. Inventering av befintlig sträcka Öresund som Cykelregion Commute n bike, 2011. Inventering av befintlig gång- och cykelväg mellan Lund och Malmö. Vindskyddsprojekt Malmö Lund Lunds tekniska högskola, 2010. Pekar ut vilka delsträckor inom befintligt stråk som är mest vindutsatta och ger förslag på åtgärder. Cykelmätningar Arlöv-Hjärup Trafikverket, 2010. Cykelmätningar längs befintlig gång- och cykelväg mellan Malmö och Lund. Cykelmätningar Lundavägen i Malmö Malmö Stad, 1994-2009. Cykelmätningar på Lundavägen inom Malmö Stad. Framtagna supercykelvägsträckningar Ett flertal konsulter har tidigare tagit fram alternativa sträckningar för en supercykelväg mellan Malmö och Lund: o En upprustning av befintlig sträckning samt en som ska samordnas med fyrspårsutbyggnaden av järnvägen. o Tvår olika förslag på supercykelväg som bitvis är belägna på östra sidan av väg E22, men som ansluter till befintligt stråk strax innan Hjärup. 14

2. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1. Befolkning och bebyggelse 2.1.1. Malmö Malmö är Sveriges tredje största stad och kommunen har ca 300 000 invånare. Bostadsbebyggelse förekommer i hela staden men har sin tyngdpunkt i Malmös ytterområden, där småhus och friliggande villor dominerar i de västra delarna och flerbostadsbebyggelse i de östra delarna. År 2010 fanns ca 147 320 bostäder i Malmö kommun varav ca 82 % i flerbostadshus och resterande del i småhus. År 2010 var medelåldern i Malmö 39 år, vilket innebär att befolkningen är yngre jämfört med riksgenomsnittet som är 41 år. Varje dag pendlar 60 000 personer in till Malmö och 27 000 Malmöbor pendlar ut ur staden. Totalt finns ca 151 000 arbetstillfällen i Malmö varav handel sysselsätter flest, ca 15 %. 2.1.2. Lund Lunds kommun har ca 110 000 invånare. År 2010 fanns 55 770 bostäder i Lunds kommun, varav ca 68 % i flerbostadshus. Lund har liksom Malmö en relativt ung befolkning, med en medelålder år 2010 på 38 år. Varje dag pendlar ca 34 000 personer in till Lund och ca 18 000 Lundabor pendlar ut till andra orter. Totalt finns ca 65 000 arbetstillfällen i kommunen där vård och omsorg sysselsätter flest, ca 20 %. 2.1.3. Burlöv, Arlöv och Åkarp Burlövs kommun har ca 17 000 invånare. År 2010 fanns det 6 882 bostäder i Burlövs kommun, varav ca 56 % i flerbostadshus. Medelåldern i kommunen är 40 år. Varje dag arbetspendlar 6 000 personer in till Burlöv och ca 5 000 pendlar ut från Burlöv för att arbeta på annan ort. Totalt sysselsätter Burlövs kommun ca 8 000 personer och den största delen av arbetstillfällena, ca 30 %, finns inom handel. Huvudorten i Burlövs kommun är Arlöv, som har strax under 11 000 invånare. Majoriteten av de som arbetspendlar till Burlövs kommun jobbar i Arlöv, som numera har växt samman med Malmö Stad och har stora arbetsområden och områden för kommersiell service och industri. Orten har en relativt tät bostadsbebyggelse med stor andel bostäder i flerbostadshus. Åkarp är en tätort som har karaktären av stationssamhälle och villaförort. Orten är belägen nordost om Arlöv, ungefär mitt emellan Malmö och Lund. Åkarp har strax under 6 000 invånare och en stor del av befolkningen arbetspendlar till andra orter. Ca 800 personer har arbete i Åkarp. 2.1.4. Hjärup Hjärup är en tätort som ligger i Staffanstorps kommun belägen ca 3 km sydväst om Lund och ca 1 mil nordost om Malmö. Orten har ca 4 000 invånare och ca 1 600 bostäder, majoriteten av dessa är i småhus. Medelåldern i Staffanstorps kommun är 39 år. Antal sysselsatta i Hjärup är ca 500 personer dvs. de flesta boende i tätorten arbetspendlar till Lund, Malmö eller andra orter. 15

2.2. Viktiga målpunkter Den befintliga gång- och cykelvägen går genom orterna Arlöv, Burlöv, Åkarp och Hjärup, och ansluter i Malmö och Lund, se befintligt cykelstråk i figur 8. Endast ett relativt fåtal cyklar hela vägen mellan Malmö och Lund, medan majoriteten använder stråket för att ta sig mellan intilliggande orter. Busslinje 130 har hållplatser längs Gamla Lundavägen/Lundavägen och Pågatågstationer finns i Åkarp, Hjärup och Burlöv. Malmö och Lund har centralstationer med både regional, interregional och internationell tågtrafik, se röda markeringar i figur 8. 2.2.1. Malmö Figur 8. Målpunkter i området. Malmö har många potentiella målpunkter i form av arbetsplatser, utbildning, bostäder, aktiviteter, kultur, regional, interregional och internationell kollektivtrafik etc. De flesta av dessa målpunkter är belägna i centrala staden medan industriområdena har sin tyngdpunkt i ytterområdena. Ett stort antal arbets- och utbildningsplatser finns i Västra hamnen, med högskolebyggnader och ett stort antal kontorslokaler. I Centrum och innerstaden finns många arbetsplatser i form av handel, kontorslokaler, universitetssjukhus etc., men också ett stort kultur- och nöjesutbud. 2.2.2. Lund Lund är en storstad och har många potentiella målpunkter. Universitetet och ett stort antal arbetsplatser finns i centrala staden. I nordöstra Lund ligger bland annat Tekniska högskolan, Ideon och området Brunnshög, som i framtiden kommer bli en viktig målpunkt i och med forskningsanläggningarna ESS och 16

Max IV. I nordvästra Lund ligger handels- och industriområdet Mobilia och köpcentret Nova Lund som är viktiga målpunkter för arbete och handel. 2.2.3. Burlöv I Burlöv finns ett stort köpcentrum, Burlöv Center, som ligger mellan befintlig gång- och cykelväg och Järnvägen. Sege industriområde är beläget i de västra delarna av Arlöv. Vidare finns det fyra grundskolor, vuxenutbildning, äldreboende, butiker, restauranger och idrottsverksamhet med bland annat golf och fotboll etc., se figur 8. 2.2.4. Åkarp Åkarp är en mindre ort där de flesta boende pendlar till arbetsplatser utanför orten. Viktiga målpunkter är grundskolorna, idrottsanläggningar såsom fotbollsoch tennisklubben, service- och äldreboende. Åkarp har ett litet centrum i ortens mitt och en del verksamheter beläget i nordväst. Längs Lundavägen finns en större plantbutik, en restaurang och ett närlivs. Alnarp är ett lantbruksuniversitet och ett rekreationsområde som ligger strax nordväst om Åkarp. Stråket leder vidare norrut till Lomma. 2.2.5. Hjärup Viktiga målpunkter i Hjärup är grundskolorna och äldreboende som ligger centralt i orten. Jakriborg ligger i nordväst och är ett bostadsområde byggt i Hansastil som lockar en del turister. I området finns en livsmedelsbutik, en möbelaffär och en restaurang. Det finns också ett litet verksamhetsområde beläget väster om Jakriborg. I den sydvästra delen av Hjärup finns en fotbollsplan och idrottsverksamhet bedrivs i anslutning till skolområdet. 2.3 Kommunala planer Ett antal detaljplaner kommer att beröras i Malmö Stad, Lunds kommun, Burlövs kommun och Staffanstorps kommun. Vilka detaljplaner som berörs beror på vilket alternativ som väljs och detaljplanerna får undersökas vidare i senare skede. 2.4 Trafik och trafikanter Den befintliga gång- och cykelvägen mellan Malmö och Lund är dragen längs Lundavägen och Gamla Lundavägen och korsar ett flertal vägar och korsningar. 2.4.1 Gång och cykeltrafik Befintlig gång- och cykelväg mellan Malmö och Lund är ca 17 km lång, mätt från Värnhemstorget i Malmö till Stortorget i Lund. Gång- och cykelvägen går genom orterna Arlöv, Burlöv, Åkarp och Hjärup. Den är centralt belägen i Burlöv och Arlöv medan den ligger i de södra delarna av Åkarp och Hjärup. I Malmö ansluter gång- och cykelvägen i stadens nordöstra del. Där sträcker den sig längs med Lundavägen förbi bostadsområdena Segevång och Kirseberg och har sin knutpunkt vid Värnhemstorget. Från Värnhemstorget finns möjlighet att ta sig vidare med cykel mot andra delar av staden. Hamnen nås via Sjölundaviadukten med tillhörande gång- och cykelväg. 17

Gång- och cykelvägen ansluter i den södra delen av Lund, i dagsläget går den genom St. Lars park och sedan vidare ut längs Malmövägen där den har sin knutpunkt vid Stortorget, där finns vidare anslutningar för cykel mot andra delar av staden. Inom utredningsområdet finns det ett antal anslutande gång- och cykelvägar. Figur 9 och 10 visar de gång- och cykelvägar som är hämtade ur karttjänsten NVDB. Observera att inte alla gång- och cykelvägar är inritade då karttjänsten är ständigt under uppdatering. Ett viktigt regionalt cykelstråk är gång- och cykelvägen vid Lommavägen i Hjärup som går i nordvästlig riktning mot Lomma. Andra anslutande gång- och cykelvägar har sina destinationer mot mindre bebyggelse och verksamhetsområden. Figur 9. Gång- och cykelvägar inom den norra delen av förstudieområdet. 18

Figur 10. Gång- och cykelvägar inom den södra delen av förstudieområdet. Trafikverket är väghållare på den del av gång- och cykelvägen som är belägen mellan Bergströmshusen i nordost och Åkarp i sydväst, se blåmarkerad sträcka i figur 11. Figur 11. Trafikverket som väghållare. För att studera hur cyklister färdas mellan Malmö och Lund har mätpunkter upprättats mellan de olika orterna. Figur 12 visar hur cykelflödena varierar längs med Lundavägen och Gamla Lundavägen. Färre cyklister väljer att cykla vidare 19

öster om Inre Ringvägen i Malmö. Den största förflyttningen sker mellan Malmö och Burlöv samt mellan Lund och Hjärup. 2.4.2 Biltrafik Lundavägen är en viktig förbindelse mellan Malmö och Hjärup. Lundavägen är en kommunal väg från vägkorsningen vid Hornsgatan i Malmö fram till anslutningen med Kabbarpsvägen i Burlöv. Därefter fortskrider den som en statlig väg. Större delen av sträckan har en hastighetsbegränsning på 50 km/h och 70 km/ h. Årsdygnstrafiken (ÅDT) på längs med sträckan på Lundavägen varierar mellan 5 000 och 15 000 fordon/dygn, Se figur 12. Gamla Lundavägen är en statlig väg som förbinder Hjärup med väg 108. Skyltad hastighet är 70 km/ h. ÅDT är ca 5 600 fordon/dygn. Figur 12. Trafikflöden längs Gamla Lundavägen/Lundavägen. 2.4.3 Kollektivtrafik Idag utgörs kollektivtrafiken mellan Malmö och Lund av busstrafik samt regional, interregional och internationell tågtrafik, se figur 13. De regionala busslinjerna mellan Malmö och Lund kan utläsas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Busslinjer mellan Malmö och Lund. Linje 132 Pendeln Lund - Malmö. Linje 130 Pendeln Lund - Åkarp - Malmö. Linje 170 Lund Ideon - Lund LTH - Malmö Jägersro - Hyllie. Linje 171 Pendeln Lund N Fäladen - Lund LTH - Malmö. Linje 169 Pendeln Lund C - Lund Brunnshög - Malmö. 20

Pågatåg trafikerar Södra stambanan mellan Lund och Malmö med hållplats i Burlöv, Åkarp och Hjärup. Tågen avgår två gånger i timmen under vardagar och helger. För att möta kommande behov pågår just nu en planering om hur stationerna i dessa tre orter ska omformas i samband med utbyggnaden av järnvägen från två till fyra spår. Figur 13. Busslinjer inom förstudieområdet. 2.5 Trafiksäkerhet I figurerna 14 och 15 redovisas polisrapporterade personskadeolyckor som inträffat under perioden 2006-01-01-2011-01-01 längs med Gamla Lundavägen och Lundavägen. Fokus har lagts på att studera de olyckor där oskyddade trafikanter har varit inblandande. Lokalvägar och andra vägar som inte ingår i det övergripande nätet behandlas inte eftersom de kommer att påverkas i mycket liten utsträckning av utformning och lokalisering av en supercykelväg. 21

Figur 14. Olyckssituationen längs Lundavägen. Figur 15. Olyckssituationen längs Lundavägen/Gamla Lundavägen. Det har under en 5års period inträffat 35 olyckor med fordon. Av dessa var 4 svåra olyckor och 31 lindriga olyckor. 22