From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 1 november 2014 22:43:30 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by ulindqvi@gac.edu 11/1/2014 10:43:29 PM (50.04:16:01) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Gustavus Adolphus College Institutionens namn: Department of Scandinavian Studies Namn på rapportförfattaren: Ursula Lindqvist, Ph.D. E-post till rapportförfattaren: ulindqvi@gustavus.edu Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (svenskaspraket.si.se) Om svaret är nej så skicka ett mejl med ändringarna till sveu@si.se Land Land: USA Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2013/14 3 september 2013-27 maj 2014 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 10 Antal biämnesstuderande: 18
Antal extraämnesstuderande: 150 Antal doktorander: gäller ej Antal disputerade under läsåret: gäller ej Totalt antal svenskstuderande under läsåret: 100 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 3 Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Vi erbjuder ett huvudämne och ett biämne i skandinaviska studier, och dessa kräver att studenterna tar ett visst antal kurser i svenska språket (till tredje året för de som väljer huvudämnet, och till andra året för de som väljer biämnet). Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Ökat, definitivt. Så många studenter anmälde sig till kursen i nybörjarsvenska att vi blev tvungen att skapa en sektion till av Svenska 101, och antalet studenter som läste på avancerad nivå mer än fördubblades (från 4 studenter till tio) hösten 2013. Institutionens andra kurser, på engelska, innehåller inte bara Sverige studier utan Norden i stort, och de är lika populära som alltid. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Kanske en tredjedel läser svenska eftersom de är svenskättlingar och väljer svenska för att fylla högskolans språkkrav. Men tvåtredjedelar av studenterna som läser svenska har ingen personlig bakgrund alls när det gäller Sverige och svenska. De har antingen hört att undervisningen är särskilt bra, eller att högskolan har väldigt många resurser för studenter som vill studera eller jobba i Sverige, eller att institutionen och studielinjerna i skandinaviska studier på Gustavus är särskilt starka och studenterna fått mycket nytta av dem. Svenska invandrare grundade högskolan 1862, så svenska och Sverige studier har en mycket stark ställning här. Vilka ämnen kombineras svenskstudierna med, dvs. hur ser helheten ut för studenten? Många av våra studenter beslutar sig för att kombinera skandinaviska studier med andra
ämnen, och de som har varit mest populära är de vetenskapliga ämnena (dvs kemi, biologi, matte, neurovetenskap), filosofi, historia, engelska, och antikstudier ("Classics"). Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Några av våra studenter har faktiskt skaffat jobb där sina kunskaper i svenska kommer till stor nytta (t ex på kulturavdelningen av American Swedish Institute i Minneapolis, eller som svensklärare, eller doktorand i skandinaviska studier, eller professionell översättare. Rachel Willson-Broyles, Jonas Hassen Khemiris prisbelönade översättare till engelska, tog sin bachelorsexamen hos oss.) Andra har flyttat till Sverige en stund eller gjort en praktik där, eller har fått stor nytta av sina s k "globala kulturkompetens." Många har kommit in i fält där Sverige leder kunskaps- eller policymässigt, t ex hållbarhet, medicin, och mänskliga rättigheter. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Vi håller kontakt med våra f d studenter och uppdaterar en databas med deras uppgifter. Varje oktober, när Gustavus Adolphus College firar "Homecoming Weekend," inbjuds dem till en grillfest hemma hos en av våra professorer, där de kan umgås med våra nuvarande studenter. Undervisningens uppdelning 2013-14 hade vi tre lektorer vid institutionen: Kjerstin Moody (institutionschef), Ursula Lindqvist, och Glenn Kranking, som är historiker som specialiserar sig inom Norden och Ryssland. Professor Kranking erbjuder två årliga kurser i nordisk historia, en från Vikingatiden till 1800, och den andra från 1800 till nutiden. Professor Moody och Professor Lindqvist delar upp de svenska språkkurserna: De undervisar var sin nybörjarkurs (A-nivå, två terminer) varje år, och de turas om med att undervisa B-kursen (två terminer) och C-kursen (två terminer). Sedan undervisar Professor Moody och Professor Lindqvist var sin "kulturkurs" på engelska varje termin. 2013-14 undervisade Professor Lindqvist en kurs i skandinavisk film, och Professor Moody undervisade en kurs om nordiska kvinnliga författare. Undervisningens innehåll Vilka läromedel/webbresurser mm. används i undervisningen? 2013-14 bytte vi böckerna till våra svenskkurser. Gustavus hade använt Mål-serien i många år, men när Professor Lindqvist anställdes rekommenderade hon Rivstart-serien istället. Nybörjarkursen använde Rivstart A1+A2 tillsammans med Prismas Abridged Swedish-English and English-Swedish Dictionary (U Minnesota P), och andraårs kursen använde Mål 2, så att studenterna som hade börjat med Mål på nybörjarkursen kunde fortsätta med samma serien. Men f.o.m. hösten 2014 har vi gått helt över till Rivstart. Filmkursen undervisades utan böcker; studenterna läste utvalda artiklar och kollade på obligatoriska filmer på biblioteket. Kursen om nordiska kvinnliga författare undervisades med utvald skönlitteratur och vetenskapliga artiklar. Online-kurser har vi inte på Gustavus.
Budget Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen? Nej Kommentar: Vi har ingen uttrycklig budget till läromedel eller gästföreläsare, fast det finns ett fond hos oss som stöder skandinaviska programmering i stort, och vi brukar kunna få pengar därifrån när det behövs. Vi är alltså beroende av privatgivarnas och administrationens välvilja när det gäller pengar till läromedel och gästföreläsare från Sverige. Hittills har det gått bra för oss. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Vi har utomordentliga kontor till våra lektorer, och institutionen har dessutom ett kontor som ägnas åt student privatlärare som vi anställer så att våra studenter i svenska kan få extrahjälp gratis. Privatlärarnas kontor har en fin samling resurser till språkundervisning och en lagom ny dator. De flesta klassrum där vi undervisar är välutrustade med dataprojektorer, stereoanläggning, osv. så att vi kan visa filmklipp, spela musik, osv. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Vi har otroligt många gästföredrag, kulturevenemang, osv. varje termin och varje år och vi uppmuntrar SI att kolla på vår online blogg: https://scandinavian.blog.gustavus.edu samt får Facebook sida: https://www.facebook.com/pages/gustavus-adolphus-scandinavian-studies/218693374811 167 Kontakter och utbyte Får institutionen stöd från svensk ambassad eller konsulat? Kommentar: Vi vår stöd mest genom ASTRA (Association for Swedish Teachers and Researchers in America), som organiserar Sverige Symposiet varje år och samarbetar med den svenska ambassaden i Washington DC vartannat år, när symposiet äger rum på House of Sweden. Alla våra lektorer är medlemmar i ASTRA, och Professor Lindqvist är dess President 2013-2016. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande?
Kommentar: Vi har mycket kontakt med American Swedish Institute i Minneapolis, där vi regelbundet gästföreläser själva eller delar av oss våra gästföreläsare eller gästartister som kommer från Sverige. Vår administration har mycket kontakt med svenska företag och organisationer, t ex Nobel Foundation i samband med Gustavs årliga Nobel konferens, p g a högskolans starka anknytningar till Sverige. Sedan ett och ett halvt år har vi också bedrivit ett stipendieprogram för studenter som vill jobba som obetalda praktikanter på svenska firmor, labb, regeringsdepartment, osv och vi hjälper studenterna med att hitta lämpliga arbetsplatser och tjänster. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Utbyte: Gustavus har fyra alternativ för våra studenter som vill studera i Sverige. Vi har utbytesprogram med Uppsala Universitet, Linnaeus Universitet i Växjö, och Mora Folkhögskola. Vi har dessutom ett program som heter "Semester in Sweden" där en lektor från Gustavus leder en grupp 16 studenter på en studieresa till fyra olika lärosäten i Sverige, från Jokkmokk till Lund, under en termin. Publikationer och forskning inom institutionen Publikationer och forskning: Ursula Lindqvist publicerade en artikel i januari 2014: West Indian Women in Danish Popular Fiction. African and Black Diaspora: An International Journal 7:1 (2014): 52-69. Special issue on the Nordic region. Guest editors Lena Sawyer (University of Gothenburg, Sweden) and Ylva Habel (Södertörn University, Sweden). https://www.academia.edu/5378054/west_indian_women_in_danish_popular_fiction Ursula Lindqvist, Kjerstin Moody, och Glenn Kranking presenterade alla papers på Society for the Advancement of Scandinavian Study årsmötet på Yale Universitet i mars 2014. Övrigt: Glädjeämnen/svårigheter etc. Ursula Lindqvist har fått ett stipendium till en korttidsvistelse i Sverige för att avsluta en artikel om "the New Nordic Avant-Garde" regissörer, särskilt Roy Andersson och Ruben Östlund. Och som sagt deltar hela institutionen i ASTRA, vars Sverige Symposiet i Nordamerika är fullständigt beroende av SIs finansiella insatser varje år. Stödet från SI: På vilket sätt kan vi bäst stödja er verksamhet? På alla sätt som ni nu gör, särskilt genom det årliga Sverige Symposiet. Eftersom vi på Gustavus inte har lika akuta finansiella behov som många andra institutioner i Nordamerika brukar vi inte ansöka om pengar till t ex läromedel och gästföreläsare, men vi tycker att dessa pengar är oerhört viktiga för institutioner och universitet i Nordamerika och globalt.
Som svensk myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen vilket innebär att alla handlingar som är inkomna till Svenska institutet som huvudregel är offentliga och kan läsas av allmänheten på begäran. Inga personuppgifter får publiceras på internet om inte berörd person gett sitt samtycke. Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s hemsida?