Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015
Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret 2014-2015... 5 3.1 Pedaggisk dkumentatin... 5 3.2 Revidering av målplaner... 5 3.3 Entreprenöriellt lärande... 6 3.4 Barns språkutveckling... 6 3.5 Arbete för bättre arbetsmiljö... 6 3.6 Utöka den specialpedaggiska kmpetensen... 7 3.7 Anknytning... 7 3.8 Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten ch föräldramöten... 7 3.9 Avdelningens pririterade utvecklingsmråden, utifrån kvalitetsredvisningen, för läsåret 2014-2015... 8 4 Övrig dkumentatin... 8 4.1 Barnsamtal... 9 5 Samverkan hem ch förskla... 9 5.1 Utvecklingssamtal... 9 5.2 Månadsbrev/infrmatinsbrev... 9 6. Pedaggisk deklaratin, Avesta kmmun... 9 Försklans pedaggiska deklaratin... 9 2
1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun 1.1 Vår rganisatin Södra försklmrådet består av försklrna: Hattstugan, Törnrsa, Leka Lära i Skgsb, Våga Vilja i Karlb samt avdelningarna Älgen (Krylb skla), Björnen (Mdul) ch Räven/Haren (försklan Gullvivan) från f.d. försklan Igelktten. En ny avdelning; Ugglan öppnades under 2013 för att främst svara mt behv av platser för nyanlända barn. Kntaktpersner Försklechef, Jhan Lindström, tel. 0226-64 53 98 E-mail: jhan.lindstrm@avesta.se Utvecklingsledare, Catharina Karlssn, tel. 0226-64 53 66 E-mail: catharina.karlssn@avesta.se Specialpedagg, Kristina Erikssn, tel.0226-64 55 86 E-mail. kristina.erikssn@avesta.se Förskleadministratör, Anna Vallmark, tel. 0226-64 52 19 E-mail. Anna.vallmark@avesta.se 1.2 Inledning Försklan är en egen sklfrm, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana ch visa på möjligheter, ch bidra till att varje barn får stimulans ch gda utvecklingsmöjligheter. I försklan förenas msrg ch pedaggik i en verksamhet sm tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek ch skapande, liksm barnets eget utfrskande ges strt utrymme. (Lpfö 98/2010). Vi erbjuder en verksamhet sm ska vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn. Verksamheten ger barnen möjlighet att skapa, lära ch kmmunicera genm lek ch lika uttrycksmedel. Arbetet utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen ch nyfikenhet. Pedaggens rll i försklan är att lyssna, se ch lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en gd kunskapsutveckling i barngruppen. Försklan har ett strt ansvar för att skapa en stimulerande miljö ch för att följa upp ch dkumentera varje barns utveckling. Barnens frågr ch nyfikenhet står i fkus ch uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande ch lika val. Pedaggens rll är att vägleda ch skapa situatiner sm utmanar barnens tankar ch utveckling. 3
Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet ch stark självkänsla. -Jag kan, vågar ch vill, är en känsla sm vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. I arbetet ingår att barnen själva ch i samspel med andra, ges möjlighet att utfrska ch lösa prblem för att skapa mening ch sammanhang i tillvarn. Vi ser barngruppen sm en viktig del för det enskilda barnets utveckling ch lärande. Barn lär i samspel med andra ch därför lägger vi str vikt vid värdegrundsarbete sm kamratskap, jämställdhet ch demkrati. Vår ambitin är att barngruppen ska vara en trygg, lärrik plats för samtliga barn i verksamheten. Pedaggernas förhållningssätt ska vara prfessinellt i mötet med såväl barn sm vuxna. Kunskap m vägledande samspel är framträdande. Pedaggerna är medvetna m samspelets betydelse ch använder sin kunskap m lika frmer av pedaggiska rller på försklan. Vi vill att samverkan mellan förskla ch hem ska vara gd ch uppmuntrar därför en givande dialg, ett aktivt deltagande ch tar gärna emt synpunkter från vårdnadshavare. Vår ambitin är att vårdnadshavare ch barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet ch möjlighet till inflytande i verksamheten. På försklan ska alla vara aktiva ch arbeta mt samma mål, vilka ska vara kända för alla i verksamheten. Sm stöd för ett kvalitativt arbete finns det pedaggiska underlag ch verktyg för att skapa förutsättningar för ett arbete mt gemensamma mål. 2 Styrdkument Försklan är en egen sklfrm ch utgör fr..m. 2011-07-01 första steget i Sveriges utbildningssystem. Försklan lyder under Utbildningsdepartementet. Sklverket är den statliga myndighet sm styr, stödjer, följer upp ch utvärderar kmmuners ch försklrs arbete med syfte att förbättra kvaliteten ch resultaten i verksamheterna. Följande dkument styr ch påverkar försklans verksamhet: Skllag (2010:800) Lärplan Lpfö 98/2010. Verksamhetsplan 2014-2015 för Södra försklmrådet Försklmrådets pedaggiska målplaner Visinsdkument förskla/grundskla 4
3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret 2014-2015 Under detta avsnitt beskrivs de mråden sm är pririterade för utveckling under läsåret 14/15. Utvecklingsmråden är huvudsakligen identifierade genm kvalitetsredvisning från föregående läsår. Området har gemensamma utvecklingsmråden såväl sm avdelningsspecifika utvecklingsmråden. Detta sm en följd av resultatet från kvalitetsredvisningen sm visade på skiftande utvecklingsbehv på mrådets lika försklr. Resultatet av kvalitetsredvisningen ska under hösten -14 kmmuniceras av ledningen till respektive avdelning. Arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för de avdelningsspecifika mrådena, genmförs av arbetslagen. Försklechef ch utvecklingsledare ska utifrån sitt pedaggiska ledarskap finnas med sm stöd ch hjälp i framtagandet av dessa planer. Inledningsvis beskrivs de generella utvecklingsmråden sm är identifierade, samt hur utveckling ska ske. Därefter följer en beskrivning av avdelningsspecifika utvecklingsmråden med dit utvecklingsplan. 3.1 Pedaggisk dkumentatin Arbetet med att upprätthålla ch utveckla den pedaggiska dkumentatinen inm försklan frtsätter även läsåret 14/15. Under föregående läsår är tendensen tydlig att dkumentatinsarbetet upplevs sm svårt att hinna med i önskvärd utsträckning. Därmed är det viktigt att tydliggöra vikten av en väl fungerande dkumentatin men även se över dkumentatinsprcessen ch, i den mån det är möjligt, effektivisera den. Det är ckså viktigt att möjliggöra ett kllegialt lärande ch synliggöra gda exempel ch metder. Den pedaggiska dkumentatinen kan ske på lika sätt ch varje förskla väljer sin metd. Enbart digitalt, via väggdkument, prtflipärmar, USB-minnen sv. Kravet på att barnens lärande ska synliggöras ch dkumenteras finns dck överallt. Dkumentatinen används sm underlag i utvärderingen ch planering av verksamheten ch är därmed nödvändig för att utveckling ska ske. Ledning tillsammans med arbetslagsledare kmmer under verksamhetsåret att diskutera lika frmer ch tillvägagångssätt för pedaggisk dkumentatin. Diskussinerna ska sedan föras ut i respektive arbetslag för att sprida kunskap ch öka tryggheten inför dkumentatinsarbetet. 3.2 Revidering av målplaner Det återstår ett behv av att revidera målplanerna vilket ska göras under läsåret. En översyn ch eventuell revidering av innehållet kmmer att genmföras samt att eventuellt upprätta ytterligare en målplan för mrådet mtrik. 5
3.3 Entreprenöriellt lärande Vi ska även under läsåret 2014/2015 ha fkus på ett entreprenöriellt lärande där vi tar tillvara på barns nyfikenhet, kreativitet, upptäckarglädje, prblemlösningsförmåga, samarbete med andra, etc. Detta arbetssätt ska genmsyra all verksamhet på såväl förskla sm grundskla ch gymnasium. Dagens ch mrgndagens samhälle är i behv av medbrgare med dessa förmågr ch det är vår uppgift att hjälpa barnen att utveckla dem. Detta innebär inte att vi inför någt nytt, nya metder eller nya mål i lärandet utan det är hur vi förhåller ss till lärandet ch hur vi ser på det barnen tänker ch tycker sm ska vara i fkus. Under vårterminen kmmer en utbildningsdag att genmföras där knkreta exempel ch metder presenteras. Det ska ckså, under vårterminen, läggas fkus på det kllegiala lärandet inm ramen för det entreprenöriella synsättet. Utbildningsdagar planeras i samråd med Nrdström Educatin sm genm prjektet Avesta 2020 är engagerad för att bistå med det entreprenöriella lärandet. 3.4 Barns språkutveckling Trts att kvalitetsredvisning visar på gda resultat gällande språkundervisningen i mrådet kmmer det att under läsåret göras en riktad satsning på barns språkutveckling. Satsningen ska inledas under en stängningsdag i ktber med föreläsning av lgped ch praktiskt arbete. Vidare har en grupp med intresserade pedagger skapats ch har sm syfte att lägga upp riktlinjerna för det arbete sm ska genmföras. Satsningen kmmer att innefatta bl.a. - Föreläsningar - Fkus/implementering av Praxis - Fkus babblarna - Samverkan med biblitek - Fkus på / utökning av läsinslagen 3.5 Arbete för bättre arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en gd arbetsmiljö ch verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam ch väl fungerande för såväl barn sm persnal. Sm stöd för det arbetet har ledningsgruppen för försklan återkmmande träffar med intendent, fackliga företrädare ch skyddsmbud. I samråd har tydliga rutiner för lika delar inm arbetsmiljöarbetet upprättats, bland annat med hjälp av en särskild Årsplan för Hjärt- ch lungräddning, samt Brand- ch skyddsrnder, vilka är pågående insatser ch frtbildning under året. Vi har skyddsmbud med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inm alla enheterna för Södra försklmrådet ch ett utvärderingstillfälle sker i juni, tillsammans med ledning, intendent ch skyddsmbud. 6
Vi har en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittrisker ch en plan gällande pedaggiska måltider ch barn med kstallergier. Vi har tydliga rutiner sm ska vara väl kända av all persnal; dels en rutinpärm för lika mråden, dels en handbk för vår arbetsrganisatin. Barn, persnal ch föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön ch vi verkar för att tillmötesgå de synpunkter sm framkmmer, i den mån det är möjligt. Oavsett vanstående rutiner har det genm enkäter ch medarbetarsamtal framkmmit med tydlighet att arbetsmiljön inte upplevs sm ptimal. Medarbetare ch vårdnadshavare upplever att barngrupperna är stra ch att det är svårt att räcka till. Därför initierades, under vt-14, ett mer fkuserat arbete kring arbetsmiljön på försklan. En kartläggning av arbetsmiljön samt en föreläsning har genmförts ch ett frtsatt arbete utifrån resultatet av insatserna kmmer att bedrivas under 14/15. En översyn över kringuppgifter sm bidrar till en ökad arbetsbelastning har gjrts ch i den mån det är möjligt kmmer ledning att ratinalisera brt uppgifter från den pedaggiska persnalen. En annan str satsning sm kmmer att genmföras inm ramen för en förbättrad arbetsmiljö är en arbetslagsledarutbildning där samtliga arbetslagsledare, under två dagar, får redskap att hantera sitt uppdrag på ett bra sätt. Att skapa väl fungerande arbetslag är en förutsättning för att uppnå en gd arbetsmiljö. Utbildningen kmmer att ske i september. Det frtsatta arbetet ch vidare insatser kmmer att planeras i samråd med fackliga representanter ch är en gemensam satsning för kmmunens samtliga försklr. 3.6 Utöka den specialpedaggiska kmpetensen Det finns en tydlig ambitin ch riktlinjer i visinsdkumentetet att det ska finnas frmell specialpedaggisk kmpetens på samtliga försklr. Sm ett led i att utöka kmpetensen kmmer utbildning på mrådet pririteras. 3.7 Anknytning Under föregående läsår deltg flera pedagger på föreläsning m anknytningsterin. Detta föll mycket väl ut ch önskemål att sprida ch öka kunskapen inm mrådet, framfördes. Därmed har, i samråd med utvalda pedagger, riktlinjer dragits upp för en riktad satsning på anknytning. Under läsåret kmmer samtliga pedagger läsa litteratur ch diskutera relaterade frågeställning i arbetslagen. Detta kmmer att ske regelbundet under hela läsåret. 3.8 Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten ch föräldramöten I så hög utsträckning sm är möjligt ska ledning att delta på fler möten. Detta är utifrån synpunkter i kvalitetsenkäter samt en egen ambitin från ledningen. 7
3.9 Avdelningens pririterade utvecklingsmråden, utifrån kvalitetsredvisningen, för läsåret 2014-2015 Språk Vi ser att flera barn behöver språkträning. Då fkus i Södra försklemrådet kmmer att ligga på språk, känns det sm en självklarhet att vårt fkus ckså kmmer att ligga på språk. Språkutveckling kan barn aldrig få för mycket av, då det är ett brett mråde, passar både den sm är verbalt begåvad ch den sm behöver mer stöd. Vi anser att det passar hela vår barngrupp. Vi har planerat in en sång/musiksamling ch en riktad språksamling i veckan. Dessutm har vi två masktar, Alice ch Vilma sm får följa med barnen hem under helgerna. Barnen dkumenterar deras helg med kamera ch får hjälp av föräldrarna att skriva i en bk. Barnen har sedan en egen samling med hjälp av persnal där barnet berättar för de andra genm att visa bilder på starbarden ch persnalen läser ur bken. Vi ska arbeta med munmtriska aktiviteter, begrepp ch meningsbyggnad. Rim, ramsr ch kluriga gåtr berättas vid matbrdet när vi väntar på att alla ska bli klara. Vi använder tecken sm stöd i vardagen. Vi gör språket visuellt genm att sätta rdbilder på möbler ch dylikt för att stimulera läsinlärningen. Praxis används främst i samlingar men finns även synligt uppsatt inne på avdelningen. Vi ska utöka vårt material med Babblarna ch utveckla användandet av det. En samling i veckan inriktas på empati där vi för diskussiner med barnen kring detta ch därigenm tränar barnen att sätta rd på t e x känslr. Vi planerar att frtsätta arbeta med Dramaresan där barnen i smågrupper får dramatisera ch diskutera kring nrmer ch värden. Efter lunchen får barnen välja mellan läsvila med en persnal sm läser bk, ch avslappningsvila där de ligger ch lyssnar på ljudsaga. Vi kmmer att frtsätta jbba med finmtriska övningar så sm att leka med deg pyssla, pärla ch det här främjar talcentret sm sitter nära finmtriska centret i hjärnan ch dessa stimulerar varandra. 4 Övrig dkumentatin Pedaggerna arbetar med Prtfli ch pedaggisk dkumentatin från de allra yngsta åldrarna till de äldsta. Detta arbete genmsyrar hela vår verksamhet ch löper sm en röd tråd genm allt vi gör på försklan. Vi samlar vår dkumentatin i en gemensam/individuell pärm, på avdelningen, vilken har rubriker utifrån Lpfö 98/2010. I Prtflin finns dkumentatin sm visar barnens intressen, kamratskap ch lärprcesser i försklan. 8
Prtflin ska vara väl synlig ch tillgänglig för alla på avdelningen. Den används ckså sm ett viktigt underlag vid utvecklingssamtal. På avdelningar där man tillämpar en gemensam Prtflipärm, samlas barnens alster sm t ex teckningar i individuella barnpärmar. 4.1 Barnsamtal Inför terminsstart ch vid utvärderingstillfällen genmför pedaggerna riktade barnsamtal, där barnens frågr ch intressen är i fkus. Barnens intressen tas tillvara ch ligger till grund för verksamheten ch miljön på försklan. 5 Samverkan hem ch förskla Vår ambitin på försklan är att medverka till en gd kmmunikatin mellan hem ch förskla ch att vårdnadshavare känner tillit ch möjligheter till en reell delaktighet ch inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet, vilken beaktas vid arbetslagsplaneringarna. 5.1 Utvecklingssamtal I 8 kap 11. Skllagen (2010:800), anges att förskllärare har det övergripande ansvaret för att persnalen frtlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare m barnets utveckling. Minst en gång varje år ska persnalen ch barnets vårdnadshavare därutöver genmföra ett samtal m barnets utveckling ch lärande (utvecklingssamtal). Inm Södra försklmrådet genmför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal m barnet nyligen börjat på försklan. Samtalsunderlagen är tydligt kpplade till lärplanen för kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn ch vårdnadshavare ges strt utrymme till delaktighet vid samtalet. 5.2 Månadsbrev/infrmatinsbrev Varje förskla/avdelning ansvarar för att infrmatin angående verksamheten kmmer ut till vårdnadshavare genm infrmatinsbrev, månadsbrev, via mail eller muntligt. 6. Pedaggisk deklaratin, Avesta kmmun Försklans pedaggiska deklaratin Avesta kmmun 1.Vår grundsyn Vår syn på barn Barn är unika individer. Varje barn är en egen persnlighet med egna erfarenheter, behv, kunskaper, förmågr(emtinell, fysisk, mtrisk, kgnitiv, kmmunikativ, scial), intressen ch bakgrund. 9
Barn är lika mycket värda Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Pjkar ch flickr ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade. Barn är kmpetenta. Barn är nyfikna ch har en innebende drivkraft. Barn är psitiva till nya saker ch vill lära sig. Barn är påhittiga, aktiva, spntana, kreativa, vetgiriga, fantasifulla, fundersamma, energirika, pigga, alerta ch frågvisa. Barn har ett öppet sinne ch tycker m att utfrska ch undersöka. Barn är sciala. Barn har en empatisk förmåga. Barn månar m varandra. Barn är ärliga ch raka. Barn söker samspel. Barn är här ch nu ch har livsglädje. Barn utvecklas ch lär sig i egen takt. Barn har rätt att mötas där de befinner sig. Barn behöver kärlek, msrg, beröring ch psitiva förebilder. Barn vill bli sedda ch känna tillhörighet. Barn vill synas, höras, ch finnas till. Vår syn på kunskap Kunskap är livets nyckel. Kunskap ger möjligheter till att leva i samhället. Kunskap är till för alla. Kunskap är livets spelregler, att kunna kmmunicera ch samarbeta. Vardagliga färdigheter är kunskap. Grundkunskaper m sig själv ch sin mgivning. Kännedm för att värna m miljö ch natur, högtider, traditiner, lika kulturer ch jämställdhet. Kunskap kan vara både praktisk ch teretisk. Kunskap finns i lika frmer. Fakta, förståelse, färdighet ch förtrgenhet. Kunskap ger makt. Kunskap föder kunskap. Genm kunskap vidgar vi livssfären. Kunskap är grunden för utveckling av nya kunskaper ch förmågr. Vår syn på lärande Lärande är en prcess. En prcess upprepas m ch m igen i lika situatiner för att nå ett medvetet resultat. Resultatet av lärandeprcessen är kunskap. Lärande är en prcess i individen. Lärande utgår från individens frågr, intressen, tankar ch idéer. Lärande är individuellt. Lärande är en prcess i individen i interaktin med sin mvärld. Lärande sker i scialt samspel i alla vardagliga situatiner. I samspel mellan människr, miljö, inspirerande lekfullhet ch experimenterande. Lärandet stimuleras av en dynamisk miljö. Vi lär i mötet med varandra. Lärande kräver prövning. Man undersöker ch prvar på egen hand ch tillsammans m ch m igen. Barn lär genm att härmas. Lärande sker genm lika strategier. Det är rligt att lära. Det är spännande ch ska vara lustfyllt. Lärande sker med alla intelligenser ch med hela krppen. Lärandet är livslångt. 2. Pedaggiska grundpelare Försklans pedaggiska verksamhet ska vila på följande fundament. Allsidig sinnesträning Barn använder alla sinnen för att erövra sin mvärld. Genm att pröva lika sinnen utvecklar barn sina egna strategier. Det är viktigt att våra pedagger stimulerar barns alla sinnen 10
Jämbördig kmmunikatin Barns kntakt med sin mvärld sker genm kmmunikatin - redan långt innan barnet har tillgång till rden. Barnet behöver tillgång till en mgivning sm kan underlätta språkutvecklingen. En genuin vilja hs våra pedagger att förstå den situatin barnet kmmunicerar utifrån gynnar barnets dagliga välbefinnande, utveckling ch lärande inm alla mråden. Bekräftelse Barn har behv av spegling för sin utveckling. Barn behöver bekräftelse för den han/hn är, få se sina egna resultat, sin egen utveckling ch lärande. Barn behöver uppmuntrande rd ch gester från andra. Våra pedagger måste ha gd förmåga att använda dkumentatin för att stödja barns utveckling. Utrymme för reflektin Barns förmåga att reflektera i lika situatiner finns mycket tidigt i livet. Reflektinen är en viktig grund för barnets utveckling av självkänsla, identitet ch kunskap. Våra pedagger ska medvetet ge utrymme för barns reflektiner. Miljö För barnet är varje situatin ett tillfälle för utfrskning ch lärande. Barn är nyfikna på sin mgivning. Genm att anpassa vår miljö till barns förutsättningar skapar vi situatiner, där barn utvecklas ch lär sig. Miljön blir den tredje pedaggen, sm är psitiv, inbjudande, föränderlig ch utmanande. Det är viktigt att pedagger har en tillåtande attityd ch låter barn pröva, även när de använder material ch leksaker på annat sätt än vuxna tänkt. Tid Barn har en annan relatin till tid än vuxna. Barn leker tills de tröttnar eller tills någt annat sker. Barn tänker efter, funderar ch löser prblem - lyckligt medvetna m vuxnas syn på tid. Barn stressar inte. Våra pedagger behöver möta barnen i sin utveckling - både i det dagliga ch i det långsiktiga perspektivet. Våra pedagger ska förbereda barnen på att avsluta en aktivitet - då en annan ska ta vid. Våra pedagger får aldrig överföra sin egen stress på barnen. 11