KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? En målinriktad undervisning som bygger på god uppföljning. Ett medvetet arbete med trygghet, ordning och reda. En helhetssyn på skolans resultat. Samarbete i alla led på skolan samt med vårdnadshavare. Ett ökat elevinflytande. En bred kompetens i kollegiet. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Se ovan. Fokus på förmågor och kunskaper. Bättre analyser, bedömningar och utredningar och därefter nyinsatta åtgärder. Struktur i uppföljningar och åtgärder. Olika metoder och arbetssätt. Höga förväntningar och uthållighet. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? När vi inte hittar former för hur vi ska stödja elevernas utveckling. När det inte finns tillräckligt med resurser eller rätt resurser för att stödja elevers utveckling. När vi inte är överens om vårdnadshavare om rätt stöd. När vi har fastlåsta strukturer. När den digitala utvecklingen är för snabb, kunskap och tekniskt stöd inte finns eller hinns med. När kontinuitet i personalgruppen försvagas. Svårigheter att hitta gemensamma plattformer för erfarenhetsutbyte i personalgruppen. Mycket fokus på dokumentation och ökad arbetsbelastning. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder. Fortsätta på det inriktade spåret, en undervisning som bygger på s.k. traditionell undervisning med delaktighet av elevernas tankar och arbete. Medverkan i projekt matematiklyftet samt vårt egna projekt om läsförståelse. Erfarenhetsutbyte av didaktiken. Ökad delaktighet av såväl undervisning som utformandet av skolans struktur och kultur. Minskad dokumentation. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Att följa det som uppdraget innebär kräver, ett stort fokus på skolans resultat/kunskapsmål över tid. (Utöver skolans resultat, i mellantiden, har rektor också fokus på; skolans organisation, ekonomi, arbetsmiljö - personal, arbetsmiljö-fastigheter-skolgård. Digitala funktioner It, telefoni, var och en med olika redovisningsredskap som exempelvis personalrapportering, ekonomisk uppföljning och elevers frånvaro samt var god dröj! Rapportering av kränkningar, olycksfall, överklagande, beslut inom kommunens och statens uppdrag. Kunskap om skollagen och andra lagar, förordningar, råd, och förskrifter. Genomförande eller uppföljning av Egenkontroll, riskanalysarbete och övriga planer. Samarbete och inflytande i skolan, utanför skolan. Allt ska dokumenteras och arkiveras. Detta kräver en strukturerad agenda. )Det krävs att jag ser möjligheter, arbetar hårt och det tar mycket kraft. Jag är stolt över de goda resultat vi uppnår på skolan.

1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Total Budget i tkr Resultat Utfall Undervisn ingsresurs i tkr Undervisn ingsresurs /elev Verksamhetsår Lärartäthet * Läromedel i tkr Läromedel/ elev 2010-2011 173 2011-2012 166 6566-32 5773 34770 7,54 215 1300 2012-2013 198 6824-74 5900 29800 7,45 225 1140 Extra Tilldelning centrala resurser * Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT) Verksamhetsår Specialpedagog Undervisning % Specialpedagog Utredning Specialpedagog Utveckling Undervisning i tal och språk 2012-2013 45 30 25 Ca 5% 1,2 Special lärare Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Skolans organisation har haft kontinuitet, flexibilitet och hög kompetens, med undantag i sjukskrivningsperioderna. Möjligheter att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte för såväl elever som personal, ger positiva effekter, men är svårt att organisera. Förutsättningarna i ekonomin skapar begränsningar i materiella, personella och lokala resurser. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Rätt man/kvinna på rätt plats Lärarbehörighet som stödjer elevernas utveckling. Organisera för olikheter så att man kompletterar varandra. Genom att ha en långsiktig plan för kompetensutveckling. Delaktighet, goda relationer och uppföljning över tid. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Kollegial erfarenhetsutbyte-inget ensamarbete. Rensning i mailutbudet. Det som berör mig, skickas personligen, inte via Ekot. Fler färdiga verktyg som fungerar med tillhörande underhållsansvarig. Tydliga demokratiska ledare. Samköra administrativa rutiner.

3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kunskapsuppföljning Årskurs 2 Resultat och analys DLS Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittsvärdet, Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Stanine 8 Stanine 9 Medelvärde Furulundsskolan 16 elever 1 1 1 0 4 1 1 4 3 6,1 Grevhagsskolan 42 elever 3 1 5 2 15 6 8 1 1 5,0 Hultskolan 7 elever 4 2 1 6,1 Höredaskolan 13 elever 2 2 1 1 2 5 7,1 Ingatorpsskolan 10 elever 1 4 2 1 2 5,6 Linnéskolan 23 elever 1 1 1 1 8 2 2 2 5 6,0 Norrtullskolan 44 elever 7 3 4 3 12 4 1 5 5 4,8 Summa 155 elever 12 6 12 12 45 16 16 14 22 5,5 Analys av resultatet 7,7% 3,9% 7,7% 7,7% 29,0% 10,3% 10,3% 9,0% 14,2% Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Klassen arbetar med kompisläsning/parläsning enligt metoden upprepad läsning 1-2 ggr i veckan och det har gett bra resultat. Klassläraren hinner varje vecka lyssna på samtliga elever när de läser högt. Klassläraren läser högt för eleverna 3 gånger i veckan och sedan samtalar de om texten, förklarar nya ord, reder ut oklarheter mm. Klassen går kontinuerligt till biblioteket och lånar böcker som utmanar eleverna. Elever som kommit långt i sin läsutveckling uppmanas att läsa böcker i olika genrer samt skriver en bokrecension när de läst ut en bok. På skolan genomförs kontinuerliga lästester där avkodning och läsförståelse testas. Testerna gör att vi kan fånga upp elever i behov snabbt och sätta in individuella insatser om det behövs. Elever med goda resultat på lästesten får träna mer på sådant som de behöver utveckla tex att formulera sig i skrift. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2?

Eleverna med stanine 1-2 har åtgärdsprogram med åtgärder på organisations- klass- och individnivå. De får individuellt stöd av speciallärare 2-3 tillfällen i veckan. Då får de lästräna mm. Eleverna får en anpassad läsläxa av klassläraren och en del av dem får ytterligare en läsläxa av specialläraren. Vilka svårigheter har uppmärksammats i testsituationen som har påverkat resultatet? Flera av eleverna har svårt att hålla fokus i 30 minuter utan avbrott. De flesta av eleverna klarade av provsituationen men det var några som hade behövt tillrättalagt då det gäller tex att sitta enskilt så att man kan läsa tyst. Vi har låtit en av eleverna göra om testet efter 3 veckor. Eleven fick då sitta själv och eleven läste texten högt och fick då ett helt annat resultat. Eleverna är inte vana vid att gå tillbaka i texten och leta efter ett svar på en fråga eller att gå igenom frågorna när man är klar om tid finns för att kontrollera sina svar. Tystläsning av texten gör att eleverna har svårare att förstå när de inte hör vad de läser. Det var några av eleverna som inte orkade läsa allt utan gissade svaren på frågorna. Lärdomar som man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra. Att träna eleverna på att gå tillbaka i texten för att hitta svar på frågor och att kontrollera sina svar om de hinner. Organisera så att elever som behöver läsa högt kan få möjlighet att göra det. Låta eleverna se sina egna framsteg i tex stapeldiagram över hur lästiden minskar när man läser en text flera gånger. Simkunnighet Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga 23 20 3 *Simmar 25 m Analys av resultatet Under läsåret 2012/2013 har år 2 under höstterminen fått simundervisning en gång/vecka av idrottslärare samt simlärare i simhallen. Detta har gett goda resultat. De som efter terminen av simning behövde mer träning erbjöds extrasim vid 3 tillfällen i slutet av terminen i mindre grupp. Årskurs 3 Resultat ämnesprov åk 3, matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik mätning av längd Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning A: Gruppuppgift: Geometriska objekt, B. Skriftliga räknemetoder i addition och subraktion C. Enkla bråk, uppdelning av tal D. Geometriska begrepp E. Taluppfattning, huvudräkning addition och multiplikation F. Enkla problem G. Mäta och uppskatta tid, uppskatta area Antal elever som Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov skrivit provet A B C D E F G 41 40 31 39 34 36 30 38 Analys Baskunskaper (matte och svenska) Det är viktigt att alla barn tränar in grunderna i både matte och svenska. Jag har varit noga med att ge barnen tid så att man få med alla eleverna i de viktigaste momenten! Duktiga elever kan alltid fördjupa

sig om det drar ut på tiden men det är viktigt att kunskaper befästs ordentligt! Var inte rädd för att ge barnen tid! Låt det tar ett par veckor och träna vissa moment VARJE dag! Var inte rädd för att låta barnen tycka att det är tjatigt eller jobbigt... Det är jobbigt att lära sig nya saker ibland men det ger resultat Ma Med mer tid för matematikämnet på schemat, hade vi tränat mer på alla moment efter varje elevs behov, men det hade inte med säkerhet hjälpt. Sv Läsförståelse, förenad med en tillräckligt snabb läshastighet är den absolut viktigaste förmågan/träningen för alla elever. Eleverna har tränat, men motivationen styr. De elever som läser frivilligt och mycket är bättre läsare, än de som inte läser för nöjes skull. Stavning och interpunktion behöver några elever träna/bli bättre på, liksom att ha en röd tråd både i muntligt och skriftligt berättande. Sv, Ma En elev hade, under provperioden, en bekymmersam familjesituation, vilket märktes både vid provtillfällena och på resultatet. De elever som inte alls nådde kravnivån behöver fortsättningsvis strukturerad undervisning på grundläggande nivå dvs. taluppfattning, 10-kamrater, talpar ( 100-kamrater, 1000-kamrater) stora och lilla plus och minus, förståelse för rimlighet. Jag/vi har arbetat en hel del med dessa moment, men kan som klasslärare inte ge tillräckligt med en-till-en-undervisning. Multiplikationstabellen är de här något eleverna säkrare på, vilket är till nytta inför framtida dividerande. De klarar också den lodräta algoritmen vid addition och subtraktion, men eftersom de saknar/är osäkra på en hel del grundläggande matematik, riskerar dessa kunskaper att förbli ytliga göranden istället för förståelse. De här eleverna saknar också, för sin ålder, rimlig insikt i bl. a. enheter, vilket inte, förutom tid, prövades i NP. De elever som inte nådde kravnivån för enstaka moment behöver framför allt träna på läsförståelse och/eller visa hur du tänker. Resultat ämnesprov åk 3, svenska Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i svenska A: Tala B. Läsuppgift, Berättande text C. Läsuppgift, Faktatext D. Elevens högläsning E. Elevens textsamtal F. Skrivuppgift, berättande text G: Stavning interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext Antal elever som skrivit provet Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G 41 40 41 40 40 41 39 35 39 Delprov H Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Baskunskaper (matte och svenska) Det är viktigt att alla barn tränar in grunderna i både matte och svenska. Jag har varit noga med att ge barnen tid så att man få med alla eleverna i de viktigaste momenten! Duktiga elever kan alltid fördjupa sig om det drar ut på tiden men det är viktigt att kunskaper befästs ordentligt! Var inte rädd för att ge barnen tid! Låt det tar ett par veckor och träna vissa moment VARJE dag! Var inte rädd för att låta

barnen tycka att det är tjatigt eller jobbigt... Det är jobbigt att lära sig nya saker ibland men det ger resultat Kompisläsning (svenska) För att eleverna ska få ett bra flyt i sin läsutveckling och därefter en god läsförståelse behöver de träna varje dag! Alla barn har läst högt för en kompis minst 15-20 minuter/dag enligt metoden upprepad läsning. Samma text 5 dagar och sedan byte. Detta har visat sig gett goda resultat i deras läshastighet men även i deras läsförståelse. Efter att ha haft kompisläsning så gott som varje dag i 2 år har eleverna nått mycket goda resultat på lästest och på NP. Sv Läsförståelse, förenad med en tillräckligt snabb läshastighet är den absolut viktigaste förmågan/träningen för alla elever. Eleverna har tränat, men motivationen styr. De elever som läser frivilligt och mycket är bättre läsare, än de som inte läser för nöjes skull. Stavning och interpunktion behöver några elever träna/bli bättre på, liksom att ha en röd tråd både i muntligt och skriftligt berättande. Sv, Ma En elev hade, under provperioden, en bekymmersam familjesituation, vilket märktes både vid provtillfällena och på resultatet. Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtliga ämnen i åk 3. Antal elever som undervisats i ämnet Ämne Antal elever som når målen i kunskapskraven för åk 3 42 Bild 42 42 Idrott och hälsa 42 42 Musik 42 42 Slöjd 42 42 Svenska 39 42 Matematik 39 42 NO 39 42 SO 39 42 Eng 38 Analys Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Trygghet Vi har jobbat mycket att eleverna ska känna trygghet i gruppen, med barnen och med de vuxna som arbetar i klassen. Ett tillåtande klimat där alla kan säga och göra fel (och rätt) och där vi alla har rätt att vara olika! Arbetsro Alla mår bra av att det är tyst när man arbetar men för svaga elever är det jätteviktigt! Vi har arbetat med att man inte pratar i onödan och när man ska prata kan man viska eller prata väldigt tyst! Alla elever i klassen uppskattar den arbetsro vi har. De ser själva till att det vid varje arbetstillfälle/lektion råder arbetsro. Struktur- undervisning Alla ska veta vad de ska göra och det ska finnas uppgifter till alla elever, även de som blir snabbt färdiga.

Om det är en lektion där eleverna ska sprida ut sig i olika rum är det alltid läraren som bestämmer och helst har tänkt ut innan så att det blir rätt elever i rätt rum Är det t ex kompisläsning kan man inte sätta elever som läser väldigt högt i samma rum som andra eller är det elever som har svårt att koncentrera sig måste de sitta så att de inte ser/hör andra elever osv. Viktigt att alla har en bra plats att sitta på oavsett vad de ska göra! Vet jag att jag har två elever som behöver mycket hjälp kan jag placera mig mitt emellan dem så att de snabbt kan få hjälp osv. Alla elever ska ha en så bra plats som möjligt att sitta på, vid varje inlärningstillfälle! Struktur lokaler Jag tycker att det är viktigt att det är ordning och reda i de lokaler som undervisning ska ske! Eleverna ska känna att det är trivsamt och trevligt att vara i klassrummet! På morgonen när de kommer ska det vara undanplockat och städat så att man kan börja dagens arbete i lugn och ro. Eleverna ska veta vart de ska hämta olika typer av material. De ska inte behöva leta efter pennor, saxar, limstift, papper, extrauppgifter och så vidare utan det ska finnas bestämda platser för allt. PEDAGOGISKA IDEER - Baskunskaper (matte och svenska) Det är viktigt att alla barn tränar in grunderna i både matte och svenska. Jag har varit noga med att ge barnen tid så att man få med alla eleverna i de viktigaste momenten! Duktiga elever kan alltid fördjupa sig om det drar ut på tiden men det är viktigt att kunskaper befästs ordentligt! Var inte rädd för att ge barnen tid! Låt det tar ett par veckor och träna vissa moment VARJE dag! Var inte rädd för att låta barnen tycka att det är tjatigt eller jobbigt... Det är jobbigt att lära sig nya saker ibland men det ger resultat! - Dialogläsning (engelska) För att få eleverna att våga och vilja prata engelska behöver de vänja sig vid att höra sin röst prata engelska. I samband med kompisläsningen, det vill säga varje dag, tränar eleverna enkla fraser/frågor. I början enkla frågor som de innantill. Efter ett tag kan de själva få improvisera frågor/svar/meningar. De pratar lite engelska varje dag och för varje gång blir de lite säkrare. - Kompisläsning (svenska) För att eleverna ska få ett bra flyt i sin läsutveckling och därefter en god läsförståelse behöver de träna varje dag! Alla barn har läst högt för en kompis minst 15-20 minuter/dag enligt metoden upprepad läsning. Samma text 5 dagar och sedan byte. Detta har visat sig gett goda resultat i deras läshastighet men även i deras läsförståelse. Efter att ha haft kompisläsning så gott som varje dag i 2 år har eleverna nått mycket goda resultat på lästest och på NP. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Mina elever behöver träna mer på att använda sig av matematiska ord/begrepp när de ska redovisa en lösning eller ett sammanhang. Vissa elever behöver också träna mer på att få strukturer i berättande texter och till viss del även faktatexter så att de får med relevant fakta. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?

Jag kan se till att börja använda mig av matematiska termer redan i tidig ålder och då även lära eleverna hur de ska användas. När vi pratar matte använder vi mattespråk. Jag kan fortsätta arbetet med att lära eleverna att få struktur på sina skrivarbeten bland annat genom tankekartor och stödord. Min undervisning ska bygga på läroplanen, god planering och uppföljning. Uppföljning bygger till stor del på det som förr kallades rättning, vilket ska ske på förtroendetid eller kan, i enstaka fall, utföras under elevernas lektionsarbete. Det sistnämnda ger förstås optimal feedback till eleverna. Genom att verkligen planera bra lektioner för alla elever + tid till enskilda samtal med varje elev angående deras lärande, når jag som pedagog längre. Jag kan inte lämna 21 elever för att ha ett avspänt och givande samtal med en. Nästa år kommer jag att undervisa i, i värsta fall, 12 ämnen, vilka ska planeras, och där eleverna ska bedömas och senare även betygssättas. Jag kommer att göra mitt bästa, dvs. med M. Gandhis tolkning av uttrycket: sträva efter att förbättra/utveckla min undervisning. Resultat ämnesprov åk 6 matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik Provet har varit indelat i 5 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov. Antal elever som skrivit provet Provbetyg F E D C B A 25 1 1 4 7 5 7 Resultat ämnesprov åk 6, svenska Angivet i antal. A. Tala, samtal och redogörelse B1. Läsförståelse, berättande text B2. Läsförståelse, sakprosa C1. Skrivuppgift, berättande C2 Skrivuppgift, beskrivande och förklarande text Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B 1 och B2 Betyg delprov C1 och C2 Provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 25 0 5 5 5 4 6 0 3 4 7 8 3 0 5 6 6 6 2 0 3 5 1 0 4 3 Resultat av ämnesprov åk 6, engelska A. Tala/samtala B. Läsa och förstå/lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift

Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B Betyg delprov C provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 1 2 3 5 7 7 25 1 6 2 7 4 5 1 3 2 6 6 7 0 3 4 3 4 1 1 Resultat av NO ämne där ämnesprov har genomförts Antal elever som skrivit Provbetyg provet 25 F E D C B A 0 4 1 8 9 3 Resultat av SO ämne där ämnesprov har genomförts. Antal elever som skrivit provet Deltagit delprov A Deltagit delprov B Provbetyg 25 25 25 F E D C B A Resultat och analys av ämne där ämnesprov har genomförts. Analysfrågor nationella prov 1 2 2 5 8 7 Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Stor del av undervisningen har bedrivits i halvklass och med ämnesbehöriga lärare. Det har funnits en tydlig struktur i klassrumsarbetet då klassen varit svårhanterlig. Vi har arbetat med olika typer av undervisning t ex föreläsningar, gemensamma tankekartor, samtal, grupparbeten, tvärgrupper, enskilt arbete, att söka & kritiskt granska fakta på nätet, olika typer av undersökningar och läxor m m. Vi har arbetat mot tydliga mål utifrån Lgr 11, både vad det gäller förmågor och centralt innehåll. Målen har synliggjorts för eleverna i veckomål och LPP:er. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Vi kom in i den nya läroplanen när vi redan var halvvägs in i mellanstadiet. Men överlag känner vi att de 5 viktigaste förmågorna i styrdokumenten, de s k The big 5 av Svanelid, behöver man arbeta med under många år för att utveckla fullt ut: 1) Analysförmåga 2) Kommunikativ förmåga 3) Metakognitiv förmåga 4) Förmåga att hantera information 5) Begreppslig förmåga

Matematik: att kommunicera matematik både skriftligt och muntligt. Svenska: Att bli säkrare på att analysera det man har läst. Se mer än det som bara står skrivet. Engelska: Möta olika slags texter mer frekvent. Hitta strategier, både muntligt och skriftligt, då man ej hittar ord. NO: Arbeta med systematiska undersökningar: ställa frågor, planera & tolka. SO: Kunna resonera mer & djupare kring orsaker och samband. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen? Utgå från betygskriterierna mer aktivt från början i planeringen. Arbeta med enskilda förmågor och successivt segra svårighetsgraden. Arbeta än mer genomtänkt och strukturerat med ämnesord och begrepp i alla ämnen. Göra eleverna mer medvetna om sitt eget lärande genom att arbeta mer frekvent med självvärdering. Göra dem medvetna om vad som är kvalitet i ett arbete istället för att fråga Räcker det här? A. Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. B. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. C. Använda fysikens begrepp i beskrivningar och förklaringar av, samt resonemang kring, fysikaliska samband i naturen och samhället. Betygsstatistik i åk 6 Betygsstatistik alla ämnen se bilaga 1 Genomsnittligt meritvärde Linnéskolan Eksjö kommun Pojkar 219 196 Flickor 247 221 Totalt 231 208 Analys av ämnesprov /betygsättning ht-12 och vt-13. Vad betyder det här resultatet? Är det bra eller dåligt? Bra! Det betyder att vi är på rätt väg! Jämför betygen med nationella proven. Vad skiljer? Varför? Betygskriteriernas krav i Lgr 11 känns väldigt höga jämfört med nivån på betygsgränserna på nationella proven. Många elever ligger ett/två steg över sitt ht-betyg jämfört med provbetygen. Därav blev det många höjningar i vårterminsbetyget. (Hur ligger vi till gentemot nationella mål, andra kommuner, mellan skolorna, mellan klasserna?- Denna analys kan även göras senare då siffrorna för riket är klara) I de nationella proven ligger vi över rikssnitt i de ämnen som vi har kunnat jämföra. Ser vi något speciellt i olika urvalsgrupper? (Klasser/skolor/pojkar och flickor) De uppnår sina betyg på olika sätt. Flickorna är mer noggranna i de skriftliga arbetena. Pojkarna visar sina kunskaper mer muntligt. Vad vill vi undersöka vidare för att få mer kunskap om? Skolverket bör undersöka samstämmigheten mellan betygskriterier i Lgr 11 och nationella provbetyg. Gruppstorlekens betydelse för prestationer och resultat.

Vad beror det på när vi inte lyckas? Fokusera på orsaker som vi själva kan åtgärda. (Ta hjälp av elever, föräldrar, pedagoger) De elever som har SVA når inte så höga resultat. Hur stöttar vi de eleverna bäst? Elever som inte har stöd hemifrån i form av struktur, hjälp med läxläsning och en vana att samtala och diskutera omvärlden faller igenom i den nya läroplanen. Vilka förbättringsåtgärder vill vi göra? Utifrån behoven som vi uttryckte i frågan ovan. För de elever som saknar språket/strukturen ska vi erbjuda individuellt anpassad läxläsning/fördjupningstid utöver ordinarie skoltid. Simkunnigheten Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga 25 25 0 * Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet År 6 har under läsåret 2012/2013 genomfört 5 tillfällen med simning. En elev hade i början av terminen ej uppnått målet i simning och blev då erbjuden extrasim vilket i sin tur resulterade i uppnådda mål i momentet. 3.2 Resultat och analys av Lgr 11 i praktiken Resultat och analys av Lärgrupper förskoleklass Målet med lärgrupperna: Tydliggöra förskoleklassens didaktik. Öka likvärdigheten i kommunens förskoleklasser. Skapa ett forum där pedagoger i förskoleklassen träffas för att dela erfarenheter och lära tillsammans. Detta i sin tur leder till utveckling i den egna verksamheten. Genomfört arbete Värdefullt att få träffa kollegor med samma arbetsuppgifter som delger varandra erfarenheter. Intressant och lärorikt att få matematik och svenska info. Byte av pedagogiska tankar. Diskuterat likvärdig struktur i kommunen. Resultat (Har det skett ett lärande där man efteråt gör annorlunda?) Vi har kopplat barnens intresse: kortspel till temaarbete i matematik. Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Vi har diskuterat dokumentation och kommit fram till en lärdom att koppla aktivitet till mål och utvärdering. En planeringsmall som enkelt kan följas för varje barn. Vilket lärande har ni sett i barngruppen? Analys Vad har varit framgångsrikt i lärgruppsträffarna? Pedagogiska diskussioner som leder fram till djupare insikt. T ex barnens lek och orosbarn

Förslag på mål, innehåll och upplägg inför nästa års lärgruppsträffar Hitta en gemensam struktur i kommunen som fungerar när det gäller inskolning, besök av nya elever, planeringstid, utvecklingssamtal - Vad är viktigt?, Diagnostiska test Vi som jobbar med förskoleklass ska vara med och ge förslag som utvecklingsledaren sedan driver. Förslag på innehåll: meningsfulla utedagar, Ulrika Nilsson praktisk matematik, hur man utvecklar ute och innemiljön. Någon heldag varvat med föreläsning. 3.3 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: (från vår läroplansmålsskattning) Våra starka sidor Fk Att använda det svenska språket i tal och skrift. Att vi tar tag i problem med en gång. (1) Vi ger alla elever goda möjligheter att nå kunskapskraven. Eleverna utvecklar förtrogenhet och förståelse i alla ämnen. Vi upptäcker och möter upp elever i behov av särskilt stöd. Skolan och fritidspedagogerna arbetar med grundläggande demokratiska värderingar i skolarbetet och under rastverksamheten. (2-3) Normer och värden Vi tycker att vi arbetat och nått ett bra resultat med följande: - grundläggande värderingar - respektera andra människors egenvärde - ta avstånd från att människor utsätts för kränkande behandling - medverka till att hjälpa andra människor - leva sig in i och förstå andra människors situation Kunskaper Vi tycker att vi har arbetat och nått ett bra resultat med följande områden: - använda svenska språket i tal och skrift - kommunicera på engelska i tal - kunna lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga - lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Elevernas ansvar och inflytande Vi tycker att vi har arbetat och nått ett bra resultat med följande: ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö successivt utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan kunskaper om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former Bedömning och betyg Vi tycker att vi har arbetat och nått ett bra resultat med följande: - utveckla ett allt större ansvar för sina studier - utveckla förmågan att själv bedöma förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna (4-6)

Vi är väl insatta i den nya läroplanen och dess kursplaner. Vi formar undervisningen därefter. Eleverna är medvetna om målen och vet vad som förväntas av dem. Eleverna utvecklar ansvar och intresse för undervisningen, sin skola, sina egna handlingar och sina kompisar. Det finns en god stämning mellan eleverna på skolan och det beror på att vi jobbar medvetet med värdegrunden och gruppdynamik. Vi löser konflikter direkt då de uppstår. Alla jobbar mot samma mål och vi diskuterar eventuella problem då de dyker upp för att ha ett likvärdigt agerande. Mål som vi vill utveckla (Fk) Att varje elev visar omsorg och respekt om närmiljön och miljön. Att varje elev tar del av många olika uttrycksformer, så som dans och kulturutbud m.m. Att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att hjälpa andra människor. (1) Ge elever i svårigheter bättre möjlighet att få hjälp med sin sociala utveckling och förmåga att ta ansvar för sitt lärande och lärandemiljön. Eleverna ska utveckla sin förmåga att respektera varandras likheter och olikheter. Vi vill stärka elevernas förmåga till självvärdering och kamratbedömning. Att synliggöra hur vi ska arbeta och leva för att skapa en hållbar utveckling, inom både närmiljön och den globala miljön. (2-3) Matematik Vi vill utveckla elevernas förmåga att: -använda sig av matematiska termer när de beskriver och förklarar olika moment/lösningar/uppgifter inom matematiken. -lösa problemuppgifter med matematiskt tänkande Svenska för nyanlända Vi vill utveckla skolans organisation runt de nyanlända, flerspråkiga barnen så att de, efter behov, får tillgång till SVA, studiehandledning och modersmåls-undervisning. Förebyggande värdegrundsarbete Vi vill att skolan på ett mer långsiktigt och övergripande sätt ska arbeta med värdegrundsarbetet. Alla klasser/elever ska involveras på en anpassad nivå med tanke på ålder och behov i gruppen. (4-6) Vi vill arbeta förebyggande med likabehandlingsarbetet genom drama även bland de äldre eleverna. Vi har goda resurser bland fritidspedagoger som bör nyttjas för detta. Vi skulle behöva utveckla arbetet med elevinflytande. Vad kan eleverna vara med och påverka? Vi bör arbeta med detta i arbetslagen. Förslag till åtgärder (Fk) Vi behöver komma ut mycket oftare på olika kulturella aktiviteter ( svenska och utländska). Eleverna behöver få mer förståelse för sin egen och andras kulturer. Alla behöver bli bättre på att ta hand om och vara rädd om både närmiljön (skolan ) och miljön i övrigt.

Mer samarbete mellan åldersgrupperna på skolan! Mer samarbete/utbyte mellan vuxna på skolan, olika kompetenser. Hej, tack och förlåt är viktiga ord i vår verksamhet! (1) Diskussioner om prioriteringar kring åtgärder, kunskapsmässigt kontra socialt. Välplanerade temaarbeten Värdegrund där hela skolan involveras och eleverna mixas i åldersblandade grupper. Arbetet ska vara återkommande och följas upp i klassrummen. Eleverna får göra enklare självbedömningar och kamratrespons, ökat ansvar med stigande ålder. Göra miljöpåverkan synlig genom ett gemensamt arbete där hela skolan är involverad, inklusive skolbespisningen. (2-3) Matematik För att uppnå ovanstående mål måste elever i behov få stöd utifrån sina behov. Elever med stora behov behöver ofta en till en-undervisning. Tid avsatt för genomtänkta lektions-planeringar, analys- och uppföljningsarbete. Svenska för nyanlända Skolan bör få resurser så att alla nyanlända barn med annat modersmål än svenska, ska kunna erbjudas plats på fritids. Detta för att de på ett naturligt sätt ska tillägna sig det svenska språket. Vi tycker att skolan på något vis ska organisera undervisningen så att eleverna får kontinuerlig studiehandledning på modersmålet. Skolan bör undersöka möjligheter att genomföra studiehandledning via nätet. Det har prövats på andra skolor. Förebyggande värdegrundsarbete De pedagoger som har intresse och utbildning inom området ska få tid avsatt för genomtänkta lektions-planeringar, analys- och uppföljningsarbete. (4-6) Vi vill ha schemalagd dramaundervisning, även för åk 4-6. Låt de fritidspedagoger som är intresserade och duktiga på området, hålla i undervisningen. Vi vill aktivt arbeta med elevinflytande i arbetslagen och delge varandra goda exempel. 2. 4 Resultat och analys av skriva sig till läsning Förskoleklass Innan vi startade projekt fanns en dator i klassrummet som användes sporadiskt. Vi har arbetat med projektet en termin och kan berätta vad vi gjort så här långt. Vi har kopplat skriva sig till läsning, till matematiken och svenskan i vår verksamhet. Vi arbetar metodiskt och målmedvetet. Vi dokumenterar vårt arbete. Vi har tränat på att hantera datorn t.ex. igångsättning, mellanslag, sudda, sätta punkt, stor bokstav, byta rad m.m. Eleverna kan skriva av små bokstäver från tavlan, och göra dem till stora i datorn. Eleverna kan skriva berättelser utifrån värdegrundsarbetet, en del skriver för egen hand och andra använder sig av s.k spökskrivning. Eleverna har fått leta bokstäver och prövat andra lekar. De har fått

lära sig att använda vänster och höger hands fingrar vid tangentbordet. Elever har upptäckt subtraktion vid arbetet med datorn Eleverna har fått lära sig att lyssna och koncentrera sig på ett annorlunda sätt. De har fått instruktioner muntligt och skriftligt från tavlan. De arbetar oftast i par och lär av varandra. Alla kan skriva och alla kan producera texter. Allt går att läsa även om inte allt går att förstå, när barnen läser sin egna text, förstår vi vuxna. Att instruera på storbild(smartboard) var en ny lärdom som fungerade bra. Svårigheter har uppstått när ljudet har sprakat eller när tekniken i övrigt inte har fungerat. I framtiden kommer vi att fortsätta att arbeta med datorn som ett komplement till vår verksamhetsutveckling. Användandet av datorn är en metod som kan komplettera undervisningen. Idag använder vi datorerna mera medvetet och de finns tillgängliga för barnen i vardagsverksamheten.. Åk 1 1.Beskriv kortfattat i vilken omfattning och hur du har arbetat med skriva sig till läsning i undervisningen. Vi har alla tre kommit in i projektet efter hand och eleverna har arbetat med projektet sedan skolstart samtidigt som de haft bokstavsinlärning och en läslära. Eleverna har arbetat ca 2 pass i veckan under höstterminen. Under vårterminen har vi använt datorerna till att skriva texter i olika genre. Vi har arbetat i teman och t.ex. skrivit faktatexter i no. Vi har haft datorerna ca 2 pass i veckan. Eleverna arbetar oftast i par men några arbetar själva. I slutet av terminen har eleverna i 1a arbetat till största delen enskilt på datorerna. 2.Har projektet påverkat elevernas läs- och skrivutveckling? Vi har svårt att svara på detta då vi inte haft eleverna från början samt att vi inte heller anser att vi har tillräckligt mycket erfarenhet för att dra den slutsatsen. Däremot har vi märkt att eleverna känner glädje i skrivandet och vi ser att alla elever har lämnat spökskrivandet och vissa elever är på nivån att skriva enstaka ord och andra skriver långa berättelser. Vi har även kompletterat med en metod som heter upprepad läsning som vi tycker har gett goda resultat bland de svagaste eleverna och även bland de elever som kommit lite längre i sin läsutveckling. 3. Vad har varit framgångsrikt i projektet skriva sig till läsning som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse? Det har varit positivt att använda datorn som skrivverktyg. De flesta elever skriver mer på datorn än för hand. Det blir en naturlig kamratrespons när de arbetar i par, vilket har varit positivt. Eleverna hjälps åt och lär av varandra en kamratutvärdering på ett naturligt sätt. Läsbarheten är också betydligt bättre än när eleverna skriver sina texter för hand. Både med tanke på själva bokstäverna, men också med tanke på mellanrum mellan orden samt stor bokstav och skiljetecken. Det gör ju såklart det lättare för eleverna att läsa upp sin text men även lättare för dem att få respons på sitt skrivande både av andra elever och av oss lärare. Det är även lättare för eleverna att göra ändringar i sin text. Istället för att tex sudda ut en hel mening kan eleven bara foga in ett extra ord eller ändra en stavning. 4. Vilka hinder och svårigheter har du stött på med datorer/ipads i undervisningen som hindrat en högre måluppfyllelse. Vi har funderat kring hur vi skulle kunna arbeta med metoden i framtiden och tänker att vi förmodligen börjar med bokstavsrörelserna tidigare. Många elever skriver redan mycket för hand och vi ser att en del lärt sig att skriva formen på fel sätt. 5. Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska blir mer framgångsrikt?

Det har varit en del tekniska problem med kort batteritid och brist på skrivare. Vi har också haft lite ont om datorer. En del elever behöver arbeta själva ibland och då räcker inte datorerna till. Nu har vi löst de flesta av de tekniska svårigheterna för ettorna på vår skola. Om eleverna arbetar i par kan det ändå vara bra att ha några datorer extra. Vi är lite fundersamma, inför nästa år, till att det totala antalet på skolan inte kommer att vara så stort och att vi verkligen hoppas på att tvåorna kan fortsätta att skriva en del av sina texter på datorn, så att det är ett naturligt inslag i undervisningen! 6. Så här vill vi jobba vidare Vi vill gärna gå på föreläsningen av Erica och lära oss mer om metoden och få tips! Vi har även börjat diskutera i arbetslaget hur vi ska jobba vidare under tvåan. Vi vill gärna fortsätta att ha tillgång till datorer vid ett par tillfällen i veckan och har börjat fundera på hur vi ska lägga upp undervisningen för motsolarna etc. 4. Skolans egna prioriterade mål (Fk klass) Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier. Hur? Genom att eleverna får en vana att dela upp en instruktion i delmoment... Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur? Genom att eleverna får ta eget ansvar; kanske få egna ansvarsområden, temaarbete, konkreta mål som visar konsekvenserna av sitt handlande. Åk 2-3 kan läsas under prioriterade nationella mål Skolan och hemmet: På föräldramöten diskuteras skolans utveckling och dilemman. Regler/policy för klassen skapas. Läxhjälp har ej erbjudits de äldre eleverna (åk 4-6). Skola och hemmet: Vi har ett nära samarbete med hemmet och erbjuder läxhjälp. Regler och policy upprättas(1) Värdegrundsarbetet: Åk 4-6. Vi har ett ständigt pågående arbete i klasserna gällande värdegrundsarbetet. Föräldrarna och eleverna har inflytande i likabehandlingsplanen. Rastaktiviteter har varit planerade på lunchraster med gott resultat. Etik och drama har inte arbetats med till fullo, då det ej har varit schemalagt för de äldre eleverna. Vi har gemensamma aktiviteter för hela skolan med jämna mellanrum under hela skolåret som har varit positivt. Goda relationer har skapats och samarbete har tränats. Värdegrundsarbete: åk 1, Likabehandlingsplanen gås igenom vid läsårsstarten men vi behöver följa upp den kontinuerligt. Etik och drama finns som en röd tråd i undervisningen. Rastaktiviteterna fungerar på ett mycket bra sätt. Kunskaper: I vår arbetsplan står det att vi ska arbeta aktivt med arbetsminnesträning i alla årskurser. Det har inte skett mer än med några få elever via programmet Minneslek. Enligt arbetsplanen skulle vi utveckla vår matematiska kompetens, men kommer under nästa läsår att kompetensutvecklas inom matematik genom Matematiklyftet. Vi försöker att bedöma formativt på olika sätt. Till exempel kan man ge elevexempel på olika nivåer, ge muntlig feedback, använda matriser eller skriva en bedömning i löpande text. Kunskaper: åk 1

Årshjulet bör bli mer synligt för all personal. Uteverksamheten har hängt ihop med temaarbetet. Tillsammans med fritidspedagogerna har eleverna haft praktisk underviskning så som experiment, observationer och undersökningar, knutna till klassens undervisning. Projektet Att skriva sig till läsning har pågått under hela läsåret. Det har givit positiva resultat på elevernas skrivande, framförallt hos de elever där finmotoriken inte är fullt utvecklad. Det är viktigt att det finns material i klassrummet som eleverna kan använda för att träna finmotoriken. Kombinera asl-metoden med de traditionella läsinlärningsmetoderna där ljuden är i fokus. Vi har inte medvetet arbetat med minnesträning och vi bör fokusera mer på detta. Under läsåret 2013-2014 kommer vi att arbeta med matematiklyftet. Bedömningen sker i huvudsak formativt. Hälsa: Vi har haft en del rörelselekar i klassrummet men vi vill gärna öka vår kompetens inom området, till exempel genom utbildning i Röris under höstterminen. Inflytande: Eleverna har varit delaktiga i planeringsarbetet av reglerna och till viss del i temaarbetet. Eleverna kan i högre grad vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Vi har klass- och elevråd. Det vore bra om det tydligt framgick vilka klasser som är med i de olika råden. Hälsa: Under året har vi flera idrottsdagar/utvistelser, t ex skoljogg, höstvandring, Ränneborgs-dagar och vinterdagar. Vi har också erbjudit rörelseaktiviteter på elevens val. Årskurs fyra har haft Röris i klassrummet ca en gång i veckan. Inflytande: Eleverna har till viss del haft inflytande över planeringen av undervisningen. De ingår också i olika råd. Dock har det inte varit något skolgårdsråd eller miljöråd under läsåret. Matrådet har blivit inställt flera gånger. Eleverna är delaktiga i att göra klassregler. Eleverna ska vara delaktiga i själv- och kamratbedömning. Det görs till viss del, men kan utvecklas. Vi skulle vilja framställa en lathund till eleverna gällande bedömning. Nya mål 1. Ökad måluppfyllelse i matematiken. 2. Återkommande temaarbete där vi arbetar med Linnéskolans vision tillsammans med eleverna. Fokus på värdegrundsarbete där hela skolan är delaktig, åldersblandade (fasta) grupper. 3. Öka elevernas medvetenhet och ansvar om närmiljön (hållbar utveckling) och skolans material. Med stigande ålder vidgas perspektivet, globalt. 4. Arbeta för ökat elevinflytande, själv och kamratvärdering.