KVALITETSREDOVISNING Grevhagsskolan 2012/2013 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Grevhagsskolan 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 2(19) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Resultat av läsåret 12/13 är en kombination av lärarnas kompetens och det elevunderlag som vi har. Elevers närvaro och deras förmåga att tillgodogöra sig undervisningen har varit en stor bidragande orsak till resultatet. Anställning av speciallärare har bidragit till en ökad måluppfyllelse som får större genomslag under innevarande läsår. Även anställning av egen specialpedagog kommer att främja detta arbete. Det arbete som genomförts genom projektet mål och bedömning har ökat medvetenheten hos våra pedagoger samt insikten om att det är elevernas förmågor som vi ska bedöma. En stor omställning har varit att bortse från elevers faktakunskaper till förmån för förmågor. Detta blir ett nytt sätt att tänka i skolan, och ett arbetsbesparande sätt när det genomsyras av att vi ser samma förmågor i olika ämnen. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? En högre måluppfyllelse når vi när vi har möjlighet att vara fler pedagoger som kan gruppera efter behov. Detta har skett i främst i ma, sv och en. Då har vi kunnat nivågruppera för att svara upp till fler elevers differentierade behov. Våra pedagoger håller en hög standard vad gäller kompetens, men har också en hög grad av kompetens gällande att bygga upp ett bra förtroendekapital. Att ha ett bra relationskapital till sina elever är den avgörande faktorn hur vi lyckas. Relationskapitalet är dock beroende av tid som vi kan ge våra elever. Jag önskar att vi hade mer möjligheter för att ge tid till enskilda samtal. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Även om vi lyckats att gruppera och svara upp till elevers varierande behov har vi inte nått ända fram. En del beror på att vi saknat viss kompetens i att möte vissa elevers olika behov. Inte minst gäller detta med de elever som inte har svenska som modersmål. Vår resurs gällande dessa elever försvann inför läsåret till förmån för andra skolor som hade större behov. Under innevarande läsår måste detta rättas till så att de inte halkar efter än mer. Ett annan aspekt som påverkar resultatet är tillgång på lokaler som grupperingar blir möjliga. Vi märker att skolan som gjordes om till perspektivet F-9 inte anpassats tillbaka fullt ut för att serva en F-6 skola. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Speciallärare och specialpedagog tror jag är en framgångsfaktor som vi måste ha på våra skolor. Att vi kan ha dem på plats ger mer utrymme för snabba lösningar som i sin tur leder till att vi kan utveckla arbetet och möte fler behov.

3 3(19) 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Eftersom läraren är den i särklass viktigaste faktorn för hur väl elever lyckas måste vi bibehålla och utveckla kompetensen hos denna grupp. Vi måste säkerställa att vi har hög ämneskompetens, samt att lärare blir bättre på att bygga upp ett bra relationskapital med sina elever. Här ligger mycket ansvar på den enskilde men också på oss rektorer så att vi ser till att detta säkerställs. Jag märker att arbetsbelastningen ökar på pedagogerna när vi satsar på att de ska möta våra elever och att vi minskar på antalet assistenter. Vår förmåga att ge möjligheter för eleverna att lyckas styrs mycket av tilldelade medel för vår verksamhet. Jag tillhör den skaran som genom åren haft svårt att hålla min budget. Min personliga åsikt är dock att de överskridanden som gjorts varit nödvändiga för att vi ska nå dit vi är idag. Vi har ändå inte lyckats med allt vi hade önskat. Flera elever lämnar vår skola med kunskaper som behöver kompletteras längre fram. Det är inte roligt att skicka elever till Prästängsskolan i vetskap om att de får elever som kommer att kräva mycket insatser. Under året har jag också haft två anmälningar på mig och Grevhagsskolan, där vi ifrågasatts gällande kränkande behandling. Detta har varit lärorikt och ger mig en fingervisning om vad som kan brista i rutiner och handlande. Skolverket har dock konstaterat att vi med de justeringar vi gör i rutiner, väl uppfyller de krav som ställs på oss som skola.

4 4(19) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Verksamhet sår Antal elever Total Budget i tkr Resultat Utfall Undervisn ingsresurs i tkr Undervisn ingsresurs /elev Lärartäthet * Läromedel i tkr Läromedel/ elev , , * Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT) Extra Tilldelning centrala resurser Verksamhetsår Specialpedagog Undervisning % Specialpedagog Utredning Specialpedagog Utveckling Undervisning i tal och språk Special lärare % 10% 10% 35% 40% Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Som jag sagt tidigare har vi påbörjat en resa mot högre måluppfyllelse med anställning av speciallärare och specialpedagog. Att de sedan kommer från vår egen organisation och valt att utbilda sig vidare gör ett de känner kulturen och lättare kan göra insatser snabbare. Hade vi haft fler pedagoger som medverkat till ytterligare grupperingar hade vi kanske nått längre. Ambitioner är dock att alla elever ska nå godtagbar nivå utifrån sin förmåga. Specialpedagogens roll som bollplank för mig och kunna handleda personal samt spegla det som sker i klassrum och övrig undervisning ger ett nytt perspektiv på vår verksamhet. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Ökad ämneskompetens ger bättre förutsättningar att möta elevers behov. Vi måste se till att vi får bättre kompetens i första hand gällande ma/no. Att vi blir bättre på att bedöma elevers förmågor gör också att vi kan nå bättre resultat. Det är här viktigt att vi blir bättre på att använda vår bedömning mer ämnesövergripande. Detta minskar också arbetsbelastningen för våra pedagoger. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Att vi får en bättre fungerande administration som kan komplettera oss ledare på ett bättre sätt.

5 5(19) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kunskapsuppföljning Årskurs 2 Resultat och analys DLS Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittsvärdet, Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Stanine 8 Stanine 9 Medelvärde Furulundsskolan 16 elever ,1 Grevhagsskolan 42 elever ,0 Hultskolan 7 elever ,1 Höredaskolan 13 elever ,1 Ingatorpsskolan 10 elever ,6 Linnéskolan 23 elever ,0 Norrtullskolan 44 elever ,8 Summa 155 elever ,5 Analys av resultatet 7,7% 3,9% 7,7% 7,7% 29,0% 10,3% 10,3% 9,0% 14,2% Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Nya moment har införts som stimulerar både pedagoger och elever. Sättet att arbeta på har skapat utmaningar som tvingar fram nya tankegångar. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2? -Alla elever med stanine 1-2 (även 1-3), har haft regelbunden kontakt med speciallärare redan från år tillfällen varje vecka. Eleverna har dessutom haft anpassade läsläxor och anpassade läsmaterial utifrån sin läsnivå. En av eleverna har dessutom en heltids assistent, som funnits i både år 1 och år 2. Extra stöd i form av spec.lärare samt spec. pedagog.

6 6(19) -Speciallärare har regelbundet följt upp alla elever, bl.a. H4-tester och haft lektioner med de som behövt. -Kvart om dagen, för att få flyt och läsintresse. Vilka svårigheter har uppmärksammats i testsituationen som har påverkat resultatet? -en elev i stanine 1hade stora koncentrationssvårigheter, tror att han upplevde uppgiften som svår och omfattande. -en annan elev är inte på denna läsnivå, förmår endast läsa ett ord i taget, gjorde därför inte DLS alls, men hamnar ju på stanine 1. -det var 5+4 elever som inte hann alla uppgifter. -några elever bläddrade förbi ett uppslag. -svarsalternativen är för lika. -ord som ligger för långt från barnens vardagsspråk. Lärdomar som man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra. -att jobba vidare med inteferensuppgifter både i helklass och med vissa elever. -läsa noga 2 och 2 för att avkoda rätt Simkunnighet Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga *Simmar 25 m Analys av resultatet Alla elever som har möjlighet kommer fram till målet. Det finns dock elever som inte når fram på grund av olika kulturelle skillnader. Att vara flicka och muslim, kommande till Sverige i år 5 eller 6 har inte samma möjlighet att komma ända fram. Årskurs 3 Resultat ämnesprov åk 3, matematik

7 7(19) Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik mätning av längd Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning A: Gruppuppgift: Geometriska objekt, B. Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion C. Enkla bråk, uppdelning av tal D. Geometriska begrepp E. Taluppfattning huvudräkning addition och multiplikation F. Enkla problem G. Mäta och uppskatta tid, uppskatta area Antal elever som Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov skrivit provet A B C D E F G Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Att vi kunnat ge stöd i form av grupperingar och genom speciallärare/specialpedagog Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Självständigt arbete, analytisk förmåga samt kamratbedömning Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Att variera undervisningen så att den svarar an till så många olika lärstilar som möjligt. Resultat ämnesprov åk 3, svenska Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i svenska A: Tala B. Läsuppgift, Berättande text C. Läsuppgift, Faktatext D. Elevens högläsning E. Elevens textsamtal F. Skrivuppgift, berättande text G: Stavning interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext Antal elever som skrivit Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H

8 8(19) provet Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Att vi kunnat ge stöd i form av grupperingar och genom speciallärare/specialpedagog. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Självständigt arbete, analytisk förmåga samt kamratbedömning. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Att variera undervisningen så att den svarar an till så många olika lärstilar som möjligt Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtliga ämnen i åk 3. Antal elever som undervisats i ämnet Ämne Antal elever som når målen i kunskapskraven för åk 3 47 Bild Idrott och hälsa Musik Slöjd Svenska Matematik NO SO 46 Analys av resultatet Vi har nått bra resultat med de insatser som gjorts. Resultatet är tillfredställande. Resultat ämnesprov åk 6 matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik Provet har varit indelat i 5 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov. A Muntlig uppgift i grupp B Skriftlig uppgift, med miniräknare C Skriftlig uppgift, med miniräknare D Skriftlig uppgift utan miniräknare E Skriftlig uppgift med miniräknare

9 9(19) Antal elever som skrivit provet Sammanlagt Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Att vi kunnat ge stöd i form av grupperingar och genom speciallärare/specialpedagog Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Självständigt arbete, analytisk förmåga samt kamratbedömning. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen? Att variera undervisningen så att den svarar an till så många olika lärstilar som möjligt Resultat ämnesprov åk 6, svenska Angivet i antal. A. Tala, samtal och redogörelse B1. Läsförståelse, berättande text B2. Läsförståelse, sakprosa C1. Skrivuppgift, berättande C2 Skrivuppgift, beskrivande och förklarande text Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B 1 och B2 Betyg delprov C1 och C2 Provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Att eleverna har kunnat få variera sitt lärande genom olika delar. Detta för att förmågorna ska komma till sin rätt. Vi försöker att stimulera till att göra lösningar på flera sätt, detta kan dock vara svårt med stora grupper och väldigt varierande förkunskaper. Vi har lidit av att inte längre ha kvar den Sva-resurs som vi tidigare hade. Ett antal elever har vi nu genom konstgjord andning försökt att hjälpa fram i sitt lärande. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Självständigt arbete, analytisk förmåga samt kamratbedömning.

10 10(19) Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen? Att variera undervisningen så att den svarar an till så många olika lärstilar som möjligt. Resultat av ämnesprov åk 6, engelska A. Tala/samtala B. Läsa och förstå/lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B Betyg delprov C provbetyg 51 F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i engelska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Att kompetensen finns i ämnet för en adekvat undervisning. Ämnet som sådant har eleverna idag ganska goda förkunskaper i, men kunskaperna kanske inte alla gånger är rätt inlärda. Detta gör att grammatiken kan vara svår att få på plats. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Självständigt arbete, analytisk förmåga samt kamratbedömning. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen? Att variera undervisningen så att den svarar an till så många olika lärstilar som möjligt Resultat och analys av fysik ämne där ämnesprov har genomförts. A. Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. B. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. C. Använda fysikens begrepp i beskrivningar och förklaringar av, samt resonemang kring, fysikaliska samband i naturen och samhället. Antal elever som deltagit i samtliga delprov Provbetyg 50 F E D C B A

11 11(19) Analys av resultatet på ämnesprov i No-ämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Att kompetensen finns i ämnet för en adekvat undervisning. Ämnet som sådant har eleverna idag ganska goda förkunskaper i, men kunskaperna kanske inte alla gånger är rätt inlärda. Detta gör att grammatiken kan vara svår att få på plats. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Självständigt arbete, analytisk förmåga samt kamratbedömning. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen? Att variera undervisningen så att den svarar an till så många olika lärstilar som möjligt Resultat och analys av geografi där ämnesprov har genomförts. A Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Deltagit delprov A Deltagit delprov B Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Att kompetensen finns i ämnet för en adekvat undervisning. Ämnet som sådant har eleverna idag ganska goda förkunskaper i, men kunskaperna kanske inte alla gånger är rätt inlärda. Detta gör att grammatiken kan vara svår att få på plats. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Självständigt arbete, analytisk förmåga samt kamratbedömning Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen? Att variera undervisningen så att den svarar an till så många olika lärstilar som möjligt

12 12(19) Betygsstatistik i åk 6 Betygsstatistik alla ämnen se bilaga 1 Genomsnittligt meritvärde Grevhagsskolan Eksjö kommun Pojkar Flickor Totalt Alla avvikelser (högt/lågt) kommenteras extra Vad som sticker ut är andelen F i Bi och Ke. Här ser vi vårt behov av Ma/no kompetens i vår lärarstab. Under läsåret har vi haft möjlighet att rekrytera detta och det ser ljusare ut för framtiden. Det var dock inte roligt att se hur dessa ämnen var de som kom längst ner på skalan. Vi har dock haft elever som kommit till oss med ganska svaga förkunskaper så resultatet är inte endast beroende på lärarnas kompetens. Analys av ämnesprov/betygsättning ht-12 och vt-13. Att sätta betyg var en ny upplevelse för många. Detta kan tyckas underligt när vanan att bedöma elever alltid funnits. När bedömning dock ska omsättas till ett betyg blir känslan av att göra rätt hos pedagogerna ganska tydlig. Flera betyg fick ändras in i det sista. Känslan av att hellre fria än fälla var stark. Jag tycker dock att det varit lärorikt och att det blir lättare med tiden är klart. Betyget vid läsårets slut sattes lättare än det vid höstterminens slut. Simkunnigheten Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga * Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet Ett förväntat resultat med tanke på de elevgrupper vi har. Den elev som inte nådda ända fram hade inte möjligheter till oavsett våra insatser. 3.2 Resultat och analys av Lgr 11 i praktiken Resultat och analys av enkäten Resultat och analys av Lärgrupper förskoleklass Målet med lärgrupperna: Tydliggöra förskoleklassens didaktik. Öka likvärdigheten i kommunens förskoleklasser.

13 13(19) Skapa ett forum där pedagoger i förskoleklassen träffas för att dela erfarenheter och lära tillsammans. Detta i sin tur leder till utveckling i den egna verksamheten. Genomfört arbete Beskriv kortfattat vad som varit värdefullt i lärgruppsträffarna. Att få träffa kollegor som jobbar i förskoleklassen. Byta erfarenheter och fått diskutera boken förskoleklassens didaktik Mycket läsvärd bok! Resultat (Har det skett ett lärande där man efteråt gör annorlunda?) Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Har fått bra idéer som jag använt i verksamheten bla lekgrupper och leklådor har utvecklat fria leken Vilket lärande har ni sett i barngruppen? Barnen har varit positiva och frågat efter lekgrupperna. Lekgrupperna har varit smågrupper som vi (personalen) satt ihop. För det är lätt att barnen väljer samma barn att leka med. Vi har bytt lekgrupper efter en tid. Haft olika bygglek en period dvs barnen har byggt efter ritning med ex lego, kapla och brio mekano. En utveckling socialt- man kan jobba/leka med vem som helst Analys Vad har varit framgångsrikt i lärgruppsträffarna? Att man upplever att vi har samma känsla att förskoleklassen är mer en egen liten ö igen. Att vi vill ha ett gemensamt material för dokumentation och bedömning i matematik framförallt. Kombinationen föreläsning och diskussionsgrupper Förslag på mål, innehåll och upplägg inför nästa års lärgruppsträffar Att få möjlighet att träffas regelbundet med inte för långa intervaller. Känns som att vi bara har börjat! Även vi i förskoleklassen skall ha fortbildning inom matematiken. Målet är att vi ska känna samhörighet med skolan och sträva mot samma mål. Lite mer riktlinjer vad vi ska jobba med inför skolstarten. Bra överlämningar både vad våra elever har med sig från förskolan och vad de har för erfarenheter från tiden i förskoleklassen till skolan. Jättebra att lärarna i 1:an bjuds in. Känns viktigt för vårt brobygge. Bra om vi satar på fk-matte Jobba på att få samma dokument på alla fk för uppföljning, koll av förkunskaper, överlämning osv

14 14(19) 3.3 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Vi har på ett bättre sätt utnyttjat våra kompetenser. Samarbetet ökas också genom nya metoder som man tillsammans utvecklar. Mål som vi vill utveckla Få fram metoder som underlättar arbetet. Använda program så att elever kan arbeta mer självständigt och på så sätt frigöra tid för de som behöver mer hjälp. Förslag till åtgärder Det är viktigt att tekniken fungerar. Kan vi säkerställa att det finns tillgång på personal som kan serva med tekniken kan vi använda densamma på ett bättre sätt. Mycket tid har gått åt att vänta på att allt ska fungera. Detta gäller uppkoppling och att skriva ut till största delen Resultat och analys av skriva sig till läsning Förskoleklass Resultat 1. Har den här gruppen kommit längre i sin fonologiska utveckling eftersom de har använt datorer eller Ipad. Svårt att säga efter ett år. Grupperna varierar väldigt varje år och vad som beror på vad är svårt att klart säga. Vi måste köra detta flera år innan man kan generellt säga att detta höjer den fonologiska utvecklingen. 2. Har den här gruppen kommit längre i sin läsutveckling än tidigare grupper som inte använt dator eller Ipad? Ja, det tror vi att den gjort. Känslan av att de nått längre är påtaglig. Även här kan man dock inte ensidigt säga att detta beror på projektet utan vi behöver längre tid för att säkert säga detta. Analys av resultat 1. Beskriv kortfattat i vilken omfattning och hur du har arbetat med skriva sig till läsning i undervisningen. Ett förslag till hur vi använder oss av de test som finns i Handlingsplanen i svenska

15 15(19) för förskolan - årskurs 3 vid analys av projektet Att skriva sig till läsning. Eftersom man inte har någon kontrollgrupp kan man se på föregående grupper som man haft under åren och jämföra hur långt de har kommit i sin fonologiska medvetenhet läsutveckling utan att ha haft tillgång till dator eller Ipad. Kartläggning förskoleklassen: Överföring på resultat från TRAS (Tidig Registrering av Språkutvecklingen) muntlig redovisning vid höstterminens start. Fonemstatus 1 och 2 görs vi höstterminens start. Specialpedagog med inriktning tal och språk gör oftast detta test. Vid vårterminens slut: Jämför resultaten från TRAS och vilka framsteg som gjorts. Fonemstatus 1 och 2 görs om vid vårterminens slut och resultaten jämförs med resultaten från höstterminens start. Fonolek görs vid vårterminens slut. Fonolek är en bedömning av fonologisk medvetenhet. I testet ingår Ljudsegmentering, Initialt ljud och Ljudsyntes. Elever som får 12 rätt eller mindre bör uppmärksammas. Schemat för God läsutveckling och God skrivutveckling fylls i. God läsutveckling: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. God skrivutveckling: Stavning, Meningsbyggnad och textform, Funktionell skrivning, Skapande skrivning, Intresse och motivation och skrivning. Gör en jämförelse med resultaten på Fonemstatus 1 och 2 och hur framsteg gjorts enligt TRAS-schemat. 2. Har projektet påverkat elevernas läs- och skrivutveckling? Vi tror det påverkat positivt. 3. Vad har varit framgångsrikt i projektet skriva sig till läsning som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse? Lustfyllt som bidrar till intresse för att lära sig. Det blir ett fint resultat även om man inte har den motoriska färdigheten. Alla kan deltaga på sin nivå. Skapar en kreativitet genom att man både ritar och skriver. 4. Vilka hinder och svårigheter har du stött på med datorer/ipads i undervisningen som hindrat en högre måluppfyllelse? Tekniken spec. skrivaren. Krävs mycket vuxenstöd spec. i början. Svårt att hitta tider i och med att man delar I-pads med år Vad kan du utveckla i din undervisning med datorer/ipads för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen?

16 16(19) Hitta en röd tråd som går hand i hand med övrig verksamhet i FK. Förutsättningarna för detta är mer I-pads, mer elevtid och planering för oss. Kräver även vuxna som stöd. 6. Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska blir mer framgångsrikt? Det viktigaste är att våra skrivare fungerar. Under året har detta varit ett stort orosmoment. Vi har inte kunnat arbeta på det optimala sättet. Åk 1 Resultat 1. Är det några elever som har haft större nytta av att inte skriva själva? Ja, en del elever som har svårt med motoriken och svag pennfattning har varit behjälpliga av plattan. 2. Om man jämför de elever som har haft under 12 poäng på Fonolek vid höstterminens start med tidigare grupper man haft, där eleverna har haft under 12 poäng. Märks det någon skillnad vid vilken tidpunkt eleverna har knäckt sin läskod? Jag tror att projektet har påverkat elevernas läs-och skrivutveckling positivt. 3. Har eleverna haft lättare för att knäcka läskoden när man har arbetat med projektet Att skriva sig till läsning? Ja vi tror detta. Vi behöver nog testa detta över flera år innan vi svarar bestämt, men det pekar i den riktningen. 4. Har eleverna kommit längre i sin läs-och skrivutveckling än om man jämför grupper som inte haft daglig tillgång till dator eller Ipad? Svårt med ett entydigt svar. Klart är dock att vissa elever nu fått en ny och stimulerande väg att följa. Det är lättare att rätta texter skrivna med dator. Eleverna får tidigt en känsla för hela meningar med stor bokstav och punkt och mellanrum mellan orden. Analys av resultat 1. Beskriv kortfattat i vilken omfattning och hur du har arbetat med skriva sig till läsning i undervisningen. Mest har vi skrivit faktatexter integrerat med aktuellt NO/SO tema. Vi har även skrivit texter som varit påhittade, men inte i samma utsträckning. Vi har sedan jobbat med de olika texterna på varierande sätt, beroende på textens syfte eller vad vi ville nå på det rent språkliga planet. Vi har följt projektets intention att jobba ca en timma om dagen. De pedagogiska spelen är fortfarande ganska mycket outforskade Vi har prioriterat skrivningen/läsningen! Det viktigaste med textjobbet har varit att DET ALLTID HAR FUNNITS EN MOTTAGARE/SYFTE MED TEXTEN! Veckans bokstav samlar vi ord till, har ljudanalys och formar bokstaven. Jag tror att skrivandet av bokstaven befäster minnet av denna utan att man för den skull har finskrivning På läsplattan arbetar barnen i par med att diktera ord från SOLARM och bokstäver vi gått igenom.

17 17(19) Här används ljudmetoden. Läseboken presenterar ordbilder. Dessa använder vi oss av i våra texter på läsplattan. Det stora temat har varit Boken om mig. Texterna vi skrivit under hösten utifrån eleverna själva binds samman till en egen bok. Texterna skrivs i par där en är sekreterare och skriver det kompisen dikterar. Paren är på ungefär samma nivå i skriv och läsutv. Ibland skriver eleverna enskilt det går snabbare. Vid parskrivningen har de stöd av varandra. Det negativa är att man får kompisens text med fel och brister i sin egen bok.? Vi skriver fakta texter. Vid utevistelsen har vi NO. Fritidspedagogen pratar om och visar på något i naturen. I klassrummet samlar vi fakta meningar om det de lärt sig. Eleven väljer sedan minst två fakta-meningar att skriva på läsplattan. Dessa klipps ut och klistras in på en illustration av växten/djuret. Nu under vårterminen skriver eleverna egna fakta- meningar efter en tankekarta. Ett stort tema har varit Material där de arbetat i grupp och redovisat för varann. Veckorna efter jullovet var temat Mitt Gosedjur. Eleverna tog med och visade sitt Gosedjur. De skrev enskilt om detta ; namn, hur de fick det, vad de brukar göra med det, annat spec. etc. Detta lästes upp. Nästa uppdrag var att i par hitta på en saga som handlade om gosedjuren. Denna skrevs ner och tränades noga att läsas högt. Sista fredagen innan sportlovet hade vi GOSEDJURS-FEST då alla sagorna lästes upp för barn och gosedjur. Varje fredag utvärderar eleverna veckan. Tillsammans tänker vi ut vad som hänt under veckan som gått och vilket mål vi haft. Detta samlas i en tankekarta på tavlan. Barnen väljer sedan vad de skriver och berättar om. Detta klipps ut och klistras in i en bok som barnen tar hem inför helgen. När vi startade med denna utvärdering skrev vi tillsammans med en elev som sekreterare och alla barnen som dikterade (ljudade) vad som skulle skrivas. Allt kunde följas stort på väggen. 1. Har projektet påverkat elevernas läs- och skrivutveckling? Jag tror att projektet har påverkat elevernas läs-och skrivutveckling positivt 2. Vad har varit framgångsrikt i projektet skriva sig till läsning som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse? Alla har tyckt att det varit roligt och spännande att använda läsplattan. Alla lyckas skriva fina texter även de med dålig finmotorik. Motivationen har varit stor att lära sig bokstäverna. Det är en fröjd att se hur alla har utvecklats till att skriva och hantera läsplattan En rad framgångsfaktorer: Stimulerande och spännande med ipad- inte svårt att motivera till skrivning Meningsfullt att skriva när det finns en mottagare, någon som läser det jag skrivit eller lyssnar på det jag läser. Lättare att ändra i texten: Eleverna blir inte rädda att skriva fel och de vågar försöka, ordflöde! Det är ju ändå så enkelt att få det rätt! De motoriskt svaga eleverna kan på mer lika villkor skriva en text, både avseende tidsåtgång och utseende: ALLA TEXTER UPPFATTAS AV ELEVERNA SOM LIKA FINA. Samma motoriskt svaga elever får ytterligare ett år att på olika sätt träna finmotoriken. Texternas längd och innehåll! Längre textmassa med djupare innehåll! Jag upplever det som en fantastisk utveckling och texterna är både innehållsrika och ofta skrivna på varierande sätt.

18 18(19) Vana att handskas med tekniska hjälpmedel! Oräddhet att klicka, pröva och testa. Fingersättning på tangentbordet ENKEL, men ändå! Vi har på ett enkelt sätt kunnat ta del av varandras texter. Kamratvärdering har varit naturligt. Samarbetet i skrivarparen! 3. Vilka hinder och svårigheter har du stött på med datorer/ipads i undervisningen som hindrat en högre måluppfyllelse? En sak som även kan ses som hinder, är den finmotoriska vidareutveckling som många (de flesta!) elever har när de börjar skolan: Att få SKRIVA, alltså för hand! Många har tränat finmotoriken och är väl förberedda för att forma bokstäver. Det har de inte fått göra särskilt mycket. Även de som har lätt för att skriva fina bokstäver, har ju fått stå tillbaka en hel del till förmån för ipaden. Vi har alltså kommit efter med handskrivningen 4. Vad kan du utveckla i din undervisning med datorer/ipads för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Att våga ge eleverna utmaningar som tillåter att de får utnyttja sina individuella förmågor. En del barn skulle kunna jobba väldigt avancerat och självständigt med sitt textskapande. Att våga släppa iväg Man kan också jobba med att söka fakta och kritiskt granska informationen på internet. Det är lättare att rätta texter skrivna med dator. Eleverna får tidigt en känsla för hela meningar med stor bokstav och punkt och mellanrum mellan orden. 5. Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska blir mer framgångsrikt? Vi har saknat passande hörlurar. Internetuppkopplingen! Vi måste kunna utnyttja program som Skolstil med alla dess funktioner. Vi måste kunna skriva ut på ett smidigt och säkert sätt. (det är lättare nu ändå!)

19 19(19) 4. Skolans egna prioriterade mål Utvecklingsområden för Grevhagsskolan Följande punkter ser vi som viktiga utvecklingsområden Vad säger forskningen om hur undervisning ska bedrivas i en modern skola? Hur ska vi utveckla elevers förmåga att lära sig lära och inte förmedla faktakunskap? Hur får vi till en mer kvalificerad kamratbedömning, samt differentierad undervisning som svarar an till varje elevs behov? Hur blir den enskilde lärarens matris och LPP, en naturlig del av elevens kunskapsuppföljning? Hur får vi till en dokumentation som underlättar arbetet men också säkerställer att elevens kunskapsuppföljning samt blir tydlig för oss och elevens vårdnadshavare.