KVALITETSRAPPORT. Grevhagsskolan 2014/2015. Systematiskt kvalitetsarbete. Allmänna råd Systematiskt kvalitets-

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Grevhagsskolan 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitets-

2 Innehållsförteckning 1. Rektorns sammanfattande nulägesanalys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Identifierade utvecklingsområden Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar 4 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten 4 3. Förutsättningar statistik Grundläggande statistik Analys av förutsättningar och resultat 6 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Uppföljning av nationella mål genom skolinspektionens enkät Resultat och analys av den årliga kartläggningen av som befaras inte nå kunskapsmålen och/eller kunskapskraven Plan mot diskriminering och kränkande behandling Resultat och analys av skolans egna prioriterade mål Prioriterade mål läsåret /19

3 1. Rektorns sammanfattande nulägesanalys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vi har fokuserat mycket på att göra grupperingar. Detta har möjliggjorts genom att vi satsat resurser på pedagoger med olika kompetenser. Främst har framgången kommit i Ma, där vi gjort stora framsteg. Vår satsning på två speciallärare ger också resultat. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Naturligtvis sätts möjligheterna i hör grad kopplat till de resurser vi har till förfogande. i grupperna gör att vissa ramar är svåra att förbise. Vi ser att hade vi möjlighet att fortsätta att nivågruppera skulle vi nå längre. Detta ser dock ut att bli svårt framöver. Ett hinder som jag ser det är vikariesystemet. Jag kan som ansvarig inte som tidigare dirigera personalen till att fördela sina arbetsuppgifter på ett så bra sätt som möjligt för att möta na. Relationskapitalet mellan elev och lärare har urholkats genom detta system. Inte minst när vi ser över ekonomin och vad varje vikarietimme kostar oss. Här måste jag hitta nya sätt för att inte förlora relationskapitalet när ordinarie personal är borta. Min förhoppning är dock att vi ser en förbättring i samarbetet med bemanningen. 1.3 Identifierade utvecklingsområden Kollegiala lärandet Skapa förutsättningar för att utveckla det kollegiala lärandet. Organisation, kultur, våga förändra vår organisation och undervisning. Nyanländas lärande När det gäller nyanlända tar vi ett nytt tag kring hur vi organiserar deras lärande. Dels går vi kursen på Linnéuniversitetet på 7,5 poäng i ämnet. Detta för att få ett eget lärande om hur vi bäst bemöter våra nyanlända. I samband med detta utvecklar vi även SVA-undervisningen och ser till att vi använder den resursen på bästa sätt. Detta som ett led i att skolinspektionen lämnade detta som enda utvecklingsområdet att förbättra efter deras tillsyn i våras. Tillgänglighet Utveckla tillgängligheten efter ny lag Vi ser över hur vi arbetar i denna fråga. Vi ska utveckla arbetet med att skapa en tillgänglighet som inte exkluderas någon. Ett viktigt inslag är våra lokaler som vi byggt om lite i sommar för att öka tillgänglighet och utveckla vårt reda tidigare goda arbete. 3/19

4 1.4 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Att vara rektor kan te sig som ett omöjligt uppdrag. Sedan kan man se det som att jag gör det bästa av det som tilldelas, då blir uppdraget kopplat till den lokala möjligheten. Alltså kan jag inte göra allt som jag vill. Jag tror att alla gör så gott de kan och det ser lite olika ut på respektive skola. Jag har haft svårt att se hur vi skulle kunna få de resultat vi har gjort utan de resurser som jag satt in. Framtiden ser lite kärvare ut, då vi inte kommer att kunna arbeta fullt ut på det sätt som vi gjort. Kanske kommer vi på nya metoder som leder till samma resultat och detta får vara förhoppningen. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Vilka har medverkat? Arbetslagen har utvärderat enligt utskickad mall och återfört det till rektor. Sammanställning har sedan skett tillsammans med specialpedagog. Hur har arbetet genomförts? Vid utvärderingsdag efter läsåråret satt varje arbetslag och skrev. Under året har också arbetslagen fört dokumentation på hur arbetet går, detta sammanställs sedan och skickas in till rektor. Vilket underlag har använts? Vi har använt den mall som ligger till grund för kvalitetsredovisningen. Fokus blir här måluppfyllelse och framgångsfaktorer. 4/19

5 3. Förutsättningar statistik Grundläggande statistik Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, sektorns ekonomiska bokslut och rektorns uppgifter kring organisationen Verksamhet personal årsarbetare 15:e oktober per lärare (heltidstjänst) Andel årsarb med m pedagogisk högskoleexamen Förskoleklass ,3 100% Grundskola 24 21, ,72 100% Fritidshem 9 8, ,5 66% Elevassistenter 5 4,5 Summa Nyckeltal Ekonomi 2014 resultat, elevuppgift 15:e okt Förskoleklass kostnaden per inskrivet barn exkl lokaler och inventarier. Fritidshemmet kostnaden per inskrivet barn exkl lokaler och inventarier Grundskolan kostnaden för undervisning exkl lokaler och inventarier Andel som är berättigade till modersmålsundervisning Specialpedagogisk kompetens och nyttjande 5/19

6 Här avses specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser, inte det specialpedagogiska teamet. Uppgifterna baseras på rektorns uppskattning för verksamhetsåret 2013/2014. Specialpedagog undervisning Specialpedagog utredning Specialpedagog utveckling Undervisning i tal och språk Speciallärare 0 % 50% 50% 30% 100% 3.2 Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Körsbärsdalen! En förutsättning för tre av klasserna! Spec.lärarnas insatser och helhetsöversyn. Screening/tester gör att vi har koll. Inköpen i början av lå: Aktuella och bra läromedel i alla årskurser! (hus 1) Halvklasserna: Garanterade öronmärkta pass när vi kan nå alla! Specialpedagog! TACK Linda säger alla vi i Hus 1! Dubbla pedagoger på matte samt eng lektioner flera gånger i veckan. Två mentorer i varje klass som kan hjälpas åt med arbetsbördan, då har,man tid och ork att följa upp måluppfyllelse, IUP:er mm Resursperson för vissa i år 4,5 och 6. Vi har även lagt ut resurstid på enskilda för pedagoger vid några no och sv-lektioner, för att dessa ska få större chans att nå målen. HELP-undervisning. Förstärkning under elevens val för år 6 för att na ska nå E. Halvklassmöjlighet år 4: en/no år 5: en/no år 6: sv/en/no Att vi följer de planeringar vi gjort i so/no över vilka ämnesområde man ska jobba med i de olika årskurserna. Kontinuerlig uppföljning/utvärdering av åtgärdsprogrammen. Speciallärarnas insats för att hjälpa enskilda efter skoltid för att nå godkända resultat, alltså utökad skoldag. Vi undervisar i några ämnen i stället för i alla, så att vi kan bli experter och också ha behöriga lärare som undervisar i de olika ämnena. Läxhjälp. 6/19

7 Tummen upp och andra kartläggningar och bedömningsuppgifter från Skolverket, som vi har använt oss av för att se att vi är på rätt väg. Ipad till vissa. Inlästa läromedel. Arbetsro i huset, vi har haft lugn och ro och kunnat lägga vår energi på bra undervisning. Att kravet på skriftliga omdömen har minimerats till en gång per läsår och pluttsystemet i edwise Identifierade utvecklingsområden kring förutsättningar och organisation för att höja måluppfyllelsen, förslag till åtgärder. Vi kommer och har satsat på att utveckla speciallärarens funktion. Mycket av detta arbete handlar om att pedagoger ska i största utsträckning möta na och deras bekymmer. Vi vill reducera antalet assistenter som gör arbetet åt na. Viklet finns en risk för att det görs då inte en pedagog ser och ställer krav på vad som utförs Förslag på centralt styrda förutsättningar, inom givna budgetramar, som skulle höja kvaliteten. Att behålla en hög standard på vår undervisning i takt med att rekryteringen blir svårare. Vi har idag en hög kompetens som blir svår att säkerställa i framtiden. Kanske måste vi hjälpas åt vid vår tjänstefördelning i kommunen att se över alla skolors behov och eventuellt flytta personal. Skolan behöver i större utsträckning se över behovet av läxor. Det är i sig inte ett instrument som ska finnas bara för att vi tror det har effekt. Vissa mår bäst av att göra sitt arbete i skolan, precis som vi vill att läraren lägger del av sin förtroendetid i skolan för att kunna integrera med andra. Samma sak gäller för våra. Resursperson- som gamla skolvärdinnan, allt i allo! Läxläsning, rastvakt, dusch, vikarie etc. SVA 7/19

8 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering Skola: 4.1 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys Vilken bild är rätt? Diagnosmaterialet Vilken bild är rätt? (Natur och Kultur) är en enkel klassdiagnos i läsförståelse på meningsnivå utarbetat av Ingvar Lundberg. Stanine 1-3 på Vilken bild är rätt? innebär att eleven ligger under genomsnittet. Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Månad genomförande: maj Diagnosmaterial Vilken bild är rätt? läsförståelse, årskurs 2 Klass 2A 25 Klass 2B 25 Skolresultat 51 Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Stanine 8 Stanine 9 Medelvärde , , ,86 Analys av resultatet Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Vi har använt oss av ett nytt läsmaterial: Diamantjakten (Natur och Kultur) Eleverna har läst en text under en vecka. Texten har tre svårighetsgrader i år 1 som gör att varje elev kan lästräna på sin nivå. Ordförråd: Arbetet med detta material har gett na ett större ordförråd. Vi arbetar ofta med att jämföra ord och sätta in dem i olika sammanhang. Under år 1 användes materialet FonoMix både i klass- och i specialundervisningen. Vilka svårigheter i läsförståelsen har uppmärksammats för med stanine 1-2? Allmänt: Vissa hade svårt med långa ord t ex gatukorsning eller liknande ord t ex skridskor skidor. Att hålla flera uppgifter från meningen i minnet och tolka bilder försvårar för några. Bilderna kan ge en större motivation samtidigt som de fascinerar vissa barn och hämmar deras hastighet. SVA- upplevde viss frustration när de inte förstod text- bild. Detta stod det om i handledningen. 8/19

9 Lärdomar man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra: Informationen som gavs vid överlämningen från förskoleklass låg till grund för tidiga insatser. Täta kontakter med föräldrar till med lässvårigheter. Att arbeta parallellt med ordavkodning och läsförståelse från starten. Vi har använt oss av FonoMix och läseboken Diamantjakten och det har varit en bra kombination för i behov Simkunnighet årskurs 2 I årskurs 2 räknas man som simkunnig om man simmar 25 meter. Simkunniga Ej simkunniga % 2 % Analys av resultatet Vi har en simundervisning som väl svarar än till kraven. Vi har valt att ha simundervisning i åk 2 då na är mer motiverade och kan ta större ansvar vid omklädning än i åk 1. 9/19

10 4.2 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar som provet som nått kravnivån flickor som provet som nått kravnivån pojkar som provet Nått kunskapskraven, helhetsbedömning som nått kravnivån Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs 3 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Körsbärsdalen! En förutsättning för tre av klasserna! Spec.lärarnas insatser och helhetsöversyn. Screening/tester gör att vi har koll.inköpen i början av lå: Aktuella och bra läromedel i alla årskurser! Halvklasserna: Garanterade öronmärkta pass när vi kan nå alla! Specialpedagog! TACK Linda säger alla vi i Hus 1! Ma-lyfter har visat vägen på ett mer genomarbetat sätt att undervisa och kollegialt utvärdera det som sker i klassrummet. Moment/förmågor som na hade behövt träna mer på: Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt: Fler smårum för att kunna dela upp i grupper. Mer spec.undervisning, alltså fler spec. lärare. TIDIG INSATS i läs- och skrivinsatser. Extra anpassningar t.ex i form av enskilda bänkar, fler skärmar etc. TID för pedagoger att sätta sig in i olika hjälpmedel som finns. Regelbunden tid för möten tillsammans med spec.lärarna och arbetslaget. HIT hit med tät regelbundenhet! SVA och mer tid för studiehandledning. Fortbildning för ped. att undervisa efter SVA-kursplanen. 10/19

11 4.2.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, svenska Resultat - ämnesprov i svenska, årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar som delprovet som nått kravnivån flickor som provet som nått kravnivån pojkar som delprovet Nått kunskapskraven, helhetsbedömning som nått kravnivån Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 3 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Att vi använt lästrategier och genom detta strukturerat arbetet. Moment/förmågor som na hade behövt träna mer på: Ordförråd, genom samarbete med hemmen få na att läsa mera hemma. Förstå vikten av det lästa eller upplästa ordet i form av att utveckla sitt ordförråd och sin läsförståelse. Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt: Öva högläsning och stimulera till mer egen läsning. Motivera föräldrar till att läsa för och med sina barn. 11/19

12 4.2.3 Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtligen ämnen i årskurs 3 Ämne Flickor Pojkar Samtliga Flickor % Pojkar % Samtliga % årskurs % 44% 100 % Bild % 100% 100% Engelska 100% 96% 98% Idrott och hälsa % 100% 100% Matematik 99% 87% 89% Modersmål 0% 0% 0% Musik % 96% 98% NO % 100% 100% SO % 100% 100% Slöjd % 100% 100% Svenska 86% 65% 79% Svenska som andraspråk 0% 0% 056% Teknik % 100% 100% Analys av resultat klarar kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 3 Resultaten pekar på att både flickor och pojkar kan ha samma svårigheter. Detta gäller inte minst i matematik. Här syns dock att matematiken är lite svårare för pojkarna. Skillnaderna är dock så små att de kan sägas bero på klara bakomliggande orsaker, såsom nyanlända som ett exempel. et nysvenskar och barn med andra modersmål än svenska, påverkar också resultatet radikalt. När det gäller dessa barn kan vi göra vilka åtgärder som helst, det kommer ändå inte att räcka för att få adekvata kunskaper som skulle ge en godkänd nivå. Här tror jag att alla skulle må bra av att vi hade en sluss som kartlägger och ger vissa förkunskaper innan vi placerar ut dem i ordinarie klasser. Om man ser resultatet i skuggan av NP-proven blir ju resultatet lite bättre. NP-proven är ju en del av den totala bedömningen. Om vi tittar på resultatet så skiljer det dock inte så mycket på NP och den totala bedömningen. Det som måste utvecklas är dock SVA. Vi måste få till en undervisning som lever upp till namnet och vad som förväntas. Detta blir en stor utmaning för kommande läsår. 12/19

13 4.3 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar som fick provbetyget som fick provbetyget som provet som fick provbetyget som som F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Ett flexibelt arbetssätt med två pedagoger i klassrummet. Moment/förmågor som na hade behövt träna mer på: Samtal i grupp för att vidarutveckla matematiska resonemang. Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt: Att hitta möjligheter att kunna genomföra fler samtal i grupp där man som pedagog kan närvara. Fortsätta utveckla ett flexibelt arbetssätt med två pedagoger i klassrummet för att undvika fasta nivågrupperingar Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska Resultat - ämnesprov i svenska, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar som fick som fick provbetyget provbetyget som provet som fick provbetyget som som F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Möjlighet till halvklass i svenska för att hinna med att utveckla alla i t ex skrivandet. 13/19

14 Att skriva texter och bedöma enl matriser Moment/förmågor som na hade behövt träna mer på: Att skriva texter ännu mer för att utveckla gestaltande beskrivningar Några hade behövt träna på mera (svårare) läsförståelse Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt: Möjlighet att använda datorer mera regelbundet i svenska-undervisningen. Vi har för få fungerande datorer för antal klasser/ Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska som andraspråk Analys av resultat ämnesprov i svenska som andraspråk, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Under året har vi påbörjat vår undervisning i SVA. Endast en elev har dock läst mot detta ämne. Vi kan dock se att eleven som fick detta nådde en högre måluppfyllelse än vad som annars vore möjligt. Vi behöver dock, vilket också skolinspektionen såg, utveckla detta ämne och lägga upp undervisningen på ett annat sätt. Det är först under detta läsår som vi haft möjlighet till SVA. Moment/förmågor som na hade behövt träna mer på: Att bli mer självständiga och bygga upp en bas att gå vidare från. Vi får dock inte pressa för hårt utan se till att tryggheten finns som en plattform. Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt: Organiser arbetet på så sätt att SVA lärare har möjlighet att gå med på olika ämnen. Vi vill att en lärare med rätt kompetens kan stödje eleven till ett mer självständigt sökande efter kunskap och lärande. Att ge sva- ännu mera övning för att klara NP - upplägg och förmågor. 14/19

15 4.3.4 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, engelska Resultat - ämnesprov i engelska, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar som fick provbetyget som fick provbetyget som provet som fick provbetyget som som F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i engelska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Varierad undervisning så att na ofta får träna på alla olika delar. Bedömarträningsuppgifter har använts för att göra na säkrare på provsituationerna i sig. Det som na tagit till sig och använt mycket är strategier för att kringgå språkliga formuleringsproblem (när man inte kommer på ord). Detta har varit allra mest framgångsrikt. Moment/förmågor som na hade behövt träna mer på: Vissa hade behövt ännu mer träning i att kommunicera på engelska. Vissa hade behövt träna ännu mer på att befästa (göra till sina egna och använda självmant) strategier för att förstå texter/filmer/samtal i det stora hela (i stället för att fastna i detaljer man ej förstår). Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt: Tydligare omdömen redan från 4:an (inte förmedla att någon är på gränsen ) så att na tar till sig undervisningen bättre. Prata mer bedömning med na och visa exempel på olika nivåer i 5:an för att medvetandegöra na. Viktigt att från början prata och skriva mycket engelska utan krav på perfektionism. 15/19

16 4.3.5 Resultat och analys av betyg årskurs 6 Meritvärde åk Meritvärde Meritvärde Meritvärde Meritvärde Meritvärde Meritvärde F P Totalt F P Totalt Grevhagsskolan 244,0 235,2 239,5 230,0 204,3 215,7 Eksjö kommun 213,7 208,2 210,7 216,0 194,8 204,6 Andel uppnått målen i samtliga ämnen åk F P Totalt F P Totalt 96,0% 80,8% 88,2% 85,0% 80,0% 82,2% Eksjö kommun kommunala skolor* 80,0% 74,8% 77,2% 83,3% 75,5% 79,4% Riket totalt 83,0%** 76,2%** 79,5%** *Med Hunsnässkolan, interna siffror **Skolverket databas Siris 2014 har inte med med TF i statistiken därför kan vi inte jämföra våra siffror med riket här Betygsspridning, se bilaga Simkunnighet årskurs 6 I årskurs 6 räknas man som simkunnig om man simmar 200 meter, varav 50 meter i ryggläge. Simkunniga Ej simkunniga Grevhagsskolan 100 % 0 % Analys av resultatet Analysstöd (både för pedagog och rektor) finns i "Stödmaterial inför kunskapsuppföljning och kvalitetsredovisning " 4.4 Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Resultat och analys från skolinspektionens enkät sept 2014 och SKL öppna jämförelser april /19

17 Mål Utfall 2014/2015 Årskurs 4-6 Kommunen Alla barn och känner sig trygga i skolan 92,7% 96,9% Analys: Att arbeta med ett fortlöpande arbete med värdegrund är det som primärt är det viktigaste. Trygga har en bättre förutsättning för lärande och hög måluppfyllelse. Här har vi nått framgång tycker jag genom vårt elevvårdsarbete som utvecklats under åren. Vi har med elevhälsans hjälp en bra bild över hur våra mår. Alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer. (SKL enkät åk 5 och 8) 78% 79,3% Analys: Här ligger en utmaning att alltid göra undervisningen attraktiv för våra. Att samtala om att undervisningen inte är till för oss utan na, är något som måste vara i fokus. Det elevaktiva arbetssättet där får ett större inflytande över undervisningen är en framgångsfaktor. Här kommer vi under kommande läsår att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Vi kommer som skolledare att följa lektionsupplägg och se hur samspelet fungerar i klassrummet. Alla har inflytande över arbetssätt. 75% 78% Analys: Se ovan. Alla upplever studiero på lektionerna. 69% 74% Analys: Arbetsmiljön är alltid viktig och ska ha hög status. Vår yta är till kvadratmeter stor men inte anpassad optimalt. Vi gör hela tiden förändringar som ska leda till en bättre arbetsmiljö för alla. Att vi har studiero i våra klassrum är viktigt att göra till allas ansvar. 17/19

18 4.5 Uppföljning av nationella mål genom skolinspektionens enkät Sammanfattande bedömning baserad på pedagogenkät och elevenkät: Skolans starka sidor är: Att vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete och har med elevhälsans hjälp ett bra redskap för att säkerställa nas mående. Att vi med hjälp av na identifierar områden som kan förbättras. Mål som skolan vill utveckla: Att utveckla kompetenser mot en mer ämnesfokusering. Jag tror att vi går mer mot en ämnesskola där lärare är mer än idag fokuserade mot enskilda ämnen. Detta för att måluppfyllelsen ska bli högre. Är läraren mer splittrad över flera ämnen blir uppdraget mer komplicerat och känslan av att inte räcka till tar överhanden. Förslag till åtgärder: Se över hur våra lärare placeras vid vår tjänstefördelning. Kanske är det dags att lärare måste byta arbetsplatser för att säkerställa ämneskunskapen. Jag tror detta blir mer nödvändigt i framtiden då rekryteringen kommer att bli ett problem. 4.6 Resultat och analys av den årliga kartläggningen av som befaras inte nå kunskapsmålen och/eller kunskapskraven Vad fungerar bra i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd på skolan? Spec.lärare fungerar bra! Spec.lärare finns med i alla lägen! Fler tänk och dialog runt frågor och behov. TIDIGT STÖD! Linda är till stor hjälp vid kartläggningar och åtgärdsprogram. Stöd även vid samtal i elevgruppen. KURS med spec.ped i antimobbingfrågor och andra förebyggande åtgärder. Handledning. Bra med olika hjälpmedel och konkreta material till med särskilda behov. Löpande screening! Körsbärsdalen har varit bra! Viktigt att halvklasstimmarna har fungerat så tryggt : Vi har ingen huggsexa, ALLA FÅR OCH VET Arbetslagen hjälper varandra och stöttar; Grupper utifrån s behov och pedagogens kompetens. Det som fungerar bra är vår insats med speciallärare i de lägre åldrarana. Att vi kan gruppera och möta olika behov på olika sätt. Vad behöver utvecklas i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Fler smårum för att kunna dela upp i grupper. Mer spec.undervisning, alltså fler spec. lärare. TIDIG INSATS i läs- och skrivinsatser. Extra anpassningar t.ex i form av enskilda bänkar, fler skärmar etc. 18/19

19 TID för pedagoger att sätta sig in i olika hjälpmedel som finns. Regelbunden TID för möten tillsammans med spec.lärarna och arbetslaget. Datorbekymmer ej fungerande datorer, nätverk mm. HIT hit med tät regelbundenhet! SVA och mer tid för studiehandledning. Fortbildning för ped. att undervisa efter SVA-kursplanen. edwise att vi fortfarande inte har fungerande elev/föräldrainloggningar så vi kan ha en kontinuerlig kontakt om barnens kunskapsutveckling. Vi delar läromedel, så det är svårt att skicka hem böcker för att läsa på. Att få till ett mer flexibelt arbetssätt i våra klassrum där fler behov kan mötas under samma tak. För lite tid utlagd på speciallärare, vi behöver fler procent med tanke på skolans storlek. Vi saknar bra läromedel för undervisning i källkritik, man får leta på många olika ställen för att hitta något att använda. Det finns nu något på skolverkets hemsida som man kan använda i sin undervisning. Man behöver då ha fungerande datorer för att kunna genomföra en bra undervisning i källkritik. Vilka åtgärder prioriterar skolan nu? Pedagogiskt ledarskap. Vi kommer att se hur samspelet fungerar i våra klassrum. Titta på framgångsfaktorer som blir viktiga att sprida. Det kollegiala lärandet måste få mer framtoning. Ta hjälp av skoldatateket i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. 4.7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enligt vår likabehandlingsplan har vi gjort förändringar som lett till ökad trygghet. Detta gäller främst förändringar i vår omklädning i idrotten 5. Resultat och analys av skolans egna prioriterade mål Prioriterade mål läsåret Att skolan fortsätter att utveckla undervisningen med hjälp av det som mattelyftet gett. Att vi kan höja antalet E i betygsättningen gällande åk 6 Att vi kan öka meritvärdet för pojkar i år 6 19/19