Kvalitetsrapport Höredaskolan 2014/2015. Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Kvalitetsrapport Höredaskolan 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingråden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Rektorns sammanfattande nulägesanalys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Identifierade utvecklingråden Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar 4 2. Metod Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten 5 3. Förutsättningar statistik Grundläggande statistik Analys av förutsättningar och resultat 7 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Uppföljning av nationella mål genom skolinspektionens enkät Resultat och analys av den årliga kartläggningen av befaras inte nå kunskapsmålen och/eller kunskapskraven Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans egna prioriterade mål Matematiklyftet 22 2/22

3 1. Rektorns sammanfattande nulägesanalys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Höredaskolan präglas av engagemang och strukturerad undervisning där man utifrån skolans förutsättningar i form av elevantal och miljö kunnat arbeta med förtroendefulla relationer mellan vuxna och. Det finns också en tydlighet i undervisningen och ett ganska långt framskridet arbete med lokala pedagogiska planeringar. På skolnivå har resurserna varit goda när det gäller nas sociala miljö i form av elevassistenter kunnat finnas till hand för na och arbeta socialt med relationer och konfliktlösning. Detta har inneburit att skolan dels kunnat ha ett förebyggande arbete på raster, men också kunnat hantera och reda ut situationer innan na kommit in till lektion. Därav har värdefull tid kunnat ägnas åt just undervisning. Skolans relativt låga elevantal med c:a 15 i varje klass bidrar till mer tid/elev för undervisande personal. Väletablerade rutiner, samspelt personal, goda föräldrarelationer och skolans inre och yttre miljö har förmodligen också en positiv påverkan på måluppfyllelsen. Satsning på matematiklyftet har gett resultat i matematikundervisningen i form av att metoder och innehåll diskuterats och testats. Detta har varit en injektion i matematikundervisningen även om det är svårt att se någon direkt och kortsiktig påverkan på resultatet. Skolan är också välutrustad med tekniska hjälpmedel i form av Smart-boards, I-pads och datorer, vilket skapar goda förutsättningar för läraren att vid behov presentera nya arbetråden och tydliggöra begrepp och företeelser. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Framför allt handlar detta om enskilda har specifika svårigheter i vissa ämnen. Det är i åtgärdsprogrammen man kan se hur skolan arbetat med na ifråga och i en del fall har man inte lyckats nå målen för åk 3 respektive åk 6. Skolan har främst insatser i form av individuella anpassningar men också av speciallärare arbetar med de enskilda na viss del av veckan för att utifrån varje elevs behov få dem att utvecklas. Att skolan inte har specialpedagog på plats utan man är hänvisad till centralt placerade resurser kan innebära att smidighet i insatser och anpassningar försvåras. Det är ibland viktigt att ha nära till hands till handledning i specialpedagogiska frågor och ibland behövs kompetensen direkt i arbetet med en enskild elev. Skolan har under året ägnat mycket tid till matematiklyftet vilket inneburit att utvecklingen och förbättringen inom andra ämneråden fått stå tillbaka. Tiden har inte räckt till för skolutvecklingen i övrigt. Detta är ju inget konstigt utan en naturlig följd av större satsningar och kanske inte direkt påverkar måluppfyllelsen. Skolan behöver dock få tid att fokusera på vad behöver utvecklas lokalt året kommer. Under en längre tid har skolan bytt ledning relativt ofta. En ny rektor behöver alltid tid för att identifiera utvecklingsmöjligheter och sätta sig in i verksamheten. En ny ledningsorganisation har under året införts i kommunen vilket förhoppningsvis innebär en mer långsiktig och permanent lösning för rektor på Höredaskolan. 3/22

4 På en skola av denna storlek får lärarna ägna sig åt en hel del praktiska göromål bussvakter, rastvakter, beställningar osv. Detta är tidskrävande och det vore önskvärt om lärarnas kompetens kunde användas till just pedagogiskt arbete i större utsträckning. Med nuvarande resurser räcker det dock inte till utan man måste ta ansvar för icke undervisningsanknutna uppgifter för att det ska fungera. 1.3 Identifierade utvecklingråden Följande utvecklingråden har identifierats på skolan: 1. Bedömning 2. Värdegrundsarbete Vi behöver arbeta med att bli säkrare i våra bedömningar av nas förmågor, arbeten och prestationer. Nästa läsår kommer vi försöka arbeta fokuserat med detta och följa upp det arbete påbörjats tidigare år. Detta i kombination med det kommungemensamma kompetensutvecklingsarbetet. Skolan har också ett behov av att återuppta det arbete påbörjats tidigare år när det gäller värdegrunden. Vi behöver ha ett gemensamt förhållningssätt och skapa en skola drar åt samma håll och svetsas samman. 1.4 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Rektors egen reflektion kring sitt uppdrag handlar om att, nytillsatt försöka sätta sig in i skolans arbete och säkerställa att arbetet sker i enlighet med lagar och förordningar. Först handlar det om att se över undervisningen så na får det de har rätt till. Både tidsmässigt, men också kring innehållet i de olika ämnena. Samarbetet mellan hemmen och skolan är en viktig del av skolans arbete. Här tycker jag rektorn bär ett stort ansvar för att se till att vi tillsammans arbetar för nas bästa. Rektorn är en viktig symbol i och för detta arbete. Skolans resurser har under läsåret varit större än vad tilldelningen medger. Vissa resurser har skjutits till från centralt håll. Budgetuppföljningen visar inför nästkommande läsår att skolan följer budget och därför kan vi behålla liknande organisation inför lå 15/16. Vissa förändringar kommer dock att ske/har skett. Vi satsar på pedagogstöd i stället för elevassistent i åk 1. Där kommer det arbeta två lärare under hösten och framåt. Dessutom kommer lärare i åk 2 undervisa i idrott i större omfattning på lågstadiet för att säkra behörigheten. Flexibelt arbete för elevassistenter är också något vi vill arbeta för. Assistenter behöver inte vara låsta till enskilda klasser utan kan användas där behov dyker upp. Ledningsorganisationen startade ¼ 2015 innebär att vi kan arbeta närmre i samarbetrådet med Grevhagsskolan. Rektor har här goda möjligheter att med rektorskollega lägga upp och leda arbetet. Former för detta räknar vi med att det växer fram under läsåret. Förhoppningsvis kommer personalen uppleva mer kontakt och framväxten av samarbetsformer framöver. En administration placerad på Grevhagsskolan gör arbetet lättare när det gäller det administrativa arbetet. Vi kan samköra utskick och underlätta både informationsflödet och effektiviteten. 4/22

5 2. Metod 2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Centrala funktioner inom sektorn har bidragit med mallar och dataunderlag. Rektor har sammanställt och analyserat ihop med personalen. Detta har skett i slutet av läsåret och i starten av lå Då rektor påbörjat sin tjänst under slutet av aktuellt läsår har arbetet med kvalitetsrapporten varit ett värdefullt dokument att arbeta med för att sätta sig in i resultat och arbetet med kvalitet på skolan. Underlaget har ej direkt skrivits av personalen och sedan sammanställts av rektor utan skrivits av rektor efter samtal och reflektion, tillsammans med personal vid skilda tillfällen. 3. Förutsättningar statistik Uppgifterna bygger på det är inskickat till SCB, sektorns ekonomiska bokslut och rektorns uppgifter kring organisationen. 5/22

6 3.1Grundläggande statistik Verksamhet personal årsarbetare 15:e oktober per lärare (heltidstjänst) Andel årsarb med m pedagogisk högskoleexamen Förskoleklass 2 1, % Grundskola 11 8, ,9 100% Fritidshem 3 2,3 85% Elevassistenter 1 0,75 Summa 17 12, ,9 Nyckeltal Ekonomi 2014 resultat, elevuppgift 15:e okt Förskoleklass kostnaden per inskrivet barn exkl lokaler och inventarier Fritidshemmet kostnaden per inskrivet barn exkl lokaler och inventarier Grundskolan kostnaden för undervisning exkl lokaler och inventarier Andel är berättigade till modersmålsundervisning 1 nyanlända * - * Med nyanländ ska avses den har varit bosatt utomlands och numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Prop.2014/15:45 Utbildning för nyanlända mottagande och skolgång 6/22

7 Specialpedagogisk kompetens och nyttjande Här avses specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser, inte det specialpedagogiska teamet. Uppgifterna baseras på rektorns uppskattning för verksamhetsåret 2013/2014. Specialpedagog undervisning Specialpedagog utredning Specialpedagog utveckling Undervisning i tal och språk Speciallärare % % % 0% 100% 3.2 Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Organisationen med klasslärare i varje klass innebär större trygghet för na. Det blir färre vuxna att förhålla sig till och skapar ofta lugnare arbetsmiljö i klassrummen. Skolan har dock under året arbetat med att lärarna undervisar i varandras klasser pga. behörighetskraven. Detta har förhoppningsvis påverkat måluppfyllelsen då behörigheten säkerställer kvaliteten. Detta har under året fungerat relativt väl och balansen mellan klasslärare och ämneslärare legat på en lagom nivå. Skolan har även haft möjligheter att bilda halvklasser i vissa ämnen och detta har inneburit att undervisningen kunnat fokuseras ytterligare. Klimatet på skolgården och i klassrummen har kunnat hållas positivt med resurspersoners närvaro ute och inne Identifierade utvecklingråden kring förutsättningar och organisation för att höja måluppfyllelsen, förslag till åtgärder. Det specialpedagogiska stödet i form av specialpedagog skulle finnas fysiskt på skolan och vara lättare till hands för handledning och stöd kring i behov av särskilt stöd. På så sätt skulle vi få snabbare handledning och stöd till na Förslag på centralt styrda förutsättningar, inom givna budgetramar, skulle höja kvaliteten. Det är bra när det tydliggörs hur tiden används för kompetensutveckling. Dels innehåll och när det sker gemensam sådan i kommunen under läsåret. Då vet man förutsättningarna för den enskilda skolan och hur mycket tid vi har till förfogande för den egna kompetensutvecklingen. Tyvärr medger inte lokalerna att det finns en administratör på plats på skolan, men ibland skulle arbetet underlättas av det. Personalen skulle ha mer tillgång till administrationen och rektor likaså. 7/22

8 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 4.1 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys Vilken bild är rätt? Diagnosmaterialet Vilken bild är rätt? (Natur och Kultur) är en enkel klassdiagnos i läsförståelse på meningsnivå utarbetat av Ingvar Lundberg. Stanine 1-3 på Vilken bild är rätt? innebär att eleven ligger under genomsnittet. Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Skola: Höredaskolan Månad genomförande: Februari Diagnosmaterial Vilken bild är rätt? läsförståelse, årskurs 2 Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Stanine 8 Stanine 9 Medelvärde Klass Vid mindre än 10 redovisas, av sekretesskäl, bara medelvärdet på skolnivå. Analys av resulatet Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? En identifierad framgångsfaktor i arbetet i årskurs två har varit det fokus varit kring En läsande klass och det intensiva arbetet pågått kring läsfixarna stöd i momentet läsförståelse. Vilket stöd har getts till med stanine 1-3? Alla har hamnat inom stanine 4-8. Det man fokuserat mycket på under året är intensivträning med en-bok-om-dagen-läsning. Samverkan med hemmen har också skett i form av uppmuntrande till läsning hemma Simkunnighet årskurs 2 I årskurs 2 räknas man simkunnig om man simmar 25 meter. Simkunniga Ej simkunniga % 20 % 8/22

9 Analys av resultatet De flesta av na klarar kraven för simkunnighet. De bedöms ej simkunniga ligger på gränsen i vissa fall och bedöms klara av det under åk 3. Dessa kan erbjudas ytterligare undervisning under läsåret 15/16. 9/22

10 4.2 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar provet nått kravnivån flickor provet nått kravnivån pojkar provet Nått kunskapskraven, helhetsbedömning nått kravnivån Resultat delprov A Resultat delprov B Resultat delprov C Resultat delprov D Resultat delprov E Resultat delprov F Resultat delprov G Andel klarat NP Matematik 14/15 Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs 3 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: I matten var mattelyftet mycket bra. Det att na fick träna saker kunde vara svårt enligt forskningen. Undervisande lärare upplever att detta så man utvecklades pedagog och blev mer självständig i sin undervisning. Det var mycket bra att satsa på det na behövde träna på och inte vara lika styrd av matteboken. Det läraren upplevde att man inte hann träna tillräckligt innan Np var uppställning av subtraktion. Några hade även svårt med gruppuppgiften och begreppen. Moment/förmågor na hade behövt träna mer på: Det man inte hann träna tillräckligt innan Np var uppställning subtraktion. Några hade även svårt med gruppuppgiften och begreppen. Svårigheter med gruppuppgifterna både i svenska och matte, berodde ofta på, att man inte tog det riktigt på allvar. Det kunde också bero på, att man ville bestämma sitt eget eller att man satt tyst utan att delta i diskussionen. 10/22

11 4.2.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, svenska Resultat - ämnesprov i svenska, årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar delprovet nått kravnivån flickor provet nått kravnivån pojkar delprovet Nått kunskapskraven, helhetsbedömning nått kravnivån Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 3 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Framgångsrikt med svenskan har varit ASL och läsa två och två. Med dem inte var så sugna på att träna läsning läraren, under en period, en form av stafettläsning. Detta utifrån ett blad i Läsa mellan raderna. En av dessa 5 fick läsa för läraren och svara på frågorna. Sedan fick denna elev läsa med nästa och göra lärarens roll. Sedan gick stafettpinnen vidare till nästa. Det var ca 5 var med i denna grupp. De andra läste tyst bänkbok under tiden, efter de gillade att läsa och var självgående i detta. Läraren hade även gruppläsning med dessa. Detta också att även dessa tyckte att det var roligt. Detta vi också under tiden, de andra läste bänkbok. Moment/förmågor na hade behövt träna mer på: Det läraren noterat att na behövde träna mer på i svenskan var gruppdiskussioner och att träna på att dela in texten i stycken. Några behövde dessutom träna på handstil. De fick det frivillig marläxa mellan klass 2 och 3. Det märktes att de hade tränat när klass 3 var igång. Detta berodde naturligtvis även på enagerade föräldrar. 11/22

12 4.2.3 Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtligen ämnen i årskurs 3 Ämne Flickor Pojkar Samtliga Flickor % Pojkar % Samtliga % årskurs % Bild % 100% 100% Engelska % 90% 92% Idrott och hälsa % 100% 100% Matematik % 90% 92% Modersmål % 100% 100% Musik % 100% 100% NO % 100% 100% SO % 100% 100% Slöjd % 100% 100% Svenska % 90% 92% Svenska andraspråk Teknik Analys av resultat klarar kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 3 Detta får ändå ses ett positivt resultat. De allra flesta na klarar målen för åk tre vilket stämmer väl överens med resultaten på nationella proven. Slutsatser kring pojkar/flickor är svåra att göra då antalet är så få. Möjligen kan man kanske se något om man tittar på det hela under många år. 12/22

13 4.3 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar fick provbetyget fick provbetyget provet fick provbetyget F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Det har i denna grupp av varit framgångsrikt att tala mycket matematik. Elevernas förmåga att fokusera och lyssna har inneburit att pedagogen kunnat ha mycket genomgångar och förklara matematiken på olika och bra sätt. Man har även kunnat lösa matematiska problem tillsammans och tittat på olika lösningar ihop. Moment/förmågor na hade behövt träna mer på: Främst handlar det om att färdighetsträna de fyra räknesätten så det befästs ordentligt. Många behöver arbeta mycket med att nöta in kunskaperna ordentligt. 13/22

14 4.3.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska Resultat - ämnesprov i svenska, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar fick provbetyget fick provbetyget provet fick provbetyget F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Mycket fokus kring läsförståelsetexter (Läsförståelse A,B) Mycket högläsning med diskussioner kring ord, begrepp och innehåll. Moment/förmågor na hade behövt träna mer på: Texternas disposition, att följa den plan man lagt och att vara observant på vad efterfrågas i instruktionen. Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Träna på att fullfölja det har planerats, hur man disponerar en text, att man följer en instruktion. Läsgrupper med diskussioner kring innehåll mm 14/22

15 4.3.4 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, engelska Resultat - ämnesprov i engelska, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar fick provbetyget fick provbetyget provet fick provbetyget F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i engelska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Vi har haft ett tydligt fokus på skrivandet i engelskundervisningen. Ett exempel på detta både och pedagog sett framgångsrikt har varit arbetet med ett material vid namn The magic door. Det har även varit framgångsrikt att se en del film. Detta har gett na möjlighet att träna förståelse, men också uttal och lekfullhet. Moment/förmågor na hade behövt träna mer på: En svår utmaning är att få na trygga och säkra i det muntliga, att prata engelska och diskutera. Detta är något återkommer i skolan generellt då na ofta känner sig utelämnade och osäkra i det muntliga. Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Att hitta arbetssätt stärker den muntliga delen av engelskämnet är något behöver utvecklas. Vi behöver bygga god grund i form av ordkunskap och säkerhet i fraser mm. Sedan behöver vi avdramatisera själva muntliga framställningen så den präglas av lekfullhet och en naturlig del av ämnet. 15/22

16 4.3.5 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, NO-ämne, där ämnesprov har genomförts Resultat - ämnesprov i Biologi, årskurs 6 Biologi Totalt Flickor Pojkar fick provbetyget fick provbetyget provet fick provbetyget F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i biologi, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Klassen har arbetat mycket laborativt då na behövt det arbetssättet för att lättare befästa kunskaper via alla sinnen. Många har haft goda kunskaper att bygga på från sina hemförhållanden och många har utifrån det kunnat driva på i diskussioner och bidra med kunskaper. Moment/förmågor na hade behövt träna mer på: Eleverna hade behövt träna på att läsa instruktioner noga och våga tänka självständigt och spekulera. Rädslan att ge fel svar har varit ett problem hämmat vissa. Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Undervisningen behöver ha goda förutsättningar för att kunna arbeta med NO-ämnet i form av utrustade salar och laborativt material. 16/22

17 4.3.6 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, SO-ämnen, där ämnesprov har genomförts Resultat - ämnesprov i geografi, årskurs 6 Geografi Totalt Flickor Pojkar fick provbetyget fick provbetyget provet fick provbetyget F E D C B A provet F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i geografi, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att na har nått målen/hög måluppfyllelse: Resultatet är relativt gott i SO. Detta har möjliggjorts genom att gruppen varit trygg och harmonisk. Elever och pedagog har kunnat föra diskussioner och resonera sig fram vilket återspeglats i de bra resultaten. Moment/förmågor na hade behövt träna mer på: Så här kan undervisningen utvecklas så att na får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Det är oerhört viktigt att na möts av utmaningar och intressehöjande moment i SO-undervisningen. Vi har sett att de har förmågan till höga resultat och detta måste mötas upp i form av stimulans av lust att lära och ämnesnyfikenhet. 17/22

18 4.3.7 Resultat och analys av betyg årskurs 6 Meritvärde åk Meritvärde Meritvärde Meritvärde Meritvärde Meritvärde Meritvärde F P Totalt F P Totalt Höredaskolan 227,5 222,9 225,5 230,9 214,7 224,6 Eksjö kommun 213,7 208,2 210,7 216,0 194,8 204,6 Andel uppnått målen i samtliga ämnen åk F P Totalt F P Totalt Höredaskolan 77,8% 100% 87,5% 100% 88,9% 95,6% Eksjö kommun kommunala skolor* 80,0% 74,8% 77,2% 83,3% 75,5% 79,4% Riket totalt 83,0%** 76,2%** 79,5%** *Med Hunsnässkolan, interna siffror **Skolverket databas Siris 2014 har inte med med TF i statistiken därför kan vi inte jämföra våra siffror med riket här Betygsspridning alla ämnen åk 6 se bilaga längst bak Analys av resultat, årskurs 6 Stödfrågor Vad betyder det här resultatet? Är det bra eller dåligt? Jämför betygen med nationella proven. Vad skiljer? Varför? Hur ligger vi till gentemot nationella mål, andra kommuner, mellan skolorna, mellan klasserna- Denna analys kan även göras senare då siffrorna för riket är klara) Ser vi något speciellt i olika urvalsgrupper? (Klasser/skolor/pojkar och flickor)prioritera att analysera pojkar flickor i år Vad vill vi undersöka vidare för att få mer kunskap om? Vad beror det på när vi inte lyckas? Fokusera på orsaker vi själva kan åtgärda. (Ta hjälp av, föräldrar, pedagoger) Vilka förbättringsåtgärder vill vi göra? 18/22

19 4.3.8 Simkunnighet årskurs 6 I årskurs 6 räknas man simkunnig om man simmar 200 meter, varav 50 meter i ryggläge. Simkunniga Ej simkunniga antal Höredaskolan 100 % 0 % Analys av resultatet Analysstöd (både för pedagog och rektor) finns i "Stödmaterial inför kunskapsuppföljning och kvalitetsredovisning " 19/22

20 4.4 Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Resultat och analys från skolinspektionens enkät sept 2014 och SKL öppna jämförelser april Mål Utfall 2014/2015 Årskurs 4-6 kommunen Alla barn och känner sig trygga i skolan ,9 Analys: Ett positivt resultat där na ändå uttrycker trygghet. Trots detta har skolan självklart en del tillbud, men dessa fångas snabbt upp i kamratteam och likabehandlingsarbete. Skolan präglas av relativt stor trygghet där varje elev syns och där alla känner alla. Resultatet har höjts jämfört med terminen innan, vilket stämmer väl överens med pedagogernas uppfattning. Alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer. (SKL enkät åk 5 och 8) 60 79,3 Analys: En markering på att skolan har en utmaning i att motivera na i utbildningen. Alla har inflytande över arbetssätt Analys: En svår fråga kräver förtydligande gentemot na. Analysen är ändå att vi ständigt måste arbeta med elevinflytandet och tydliggöra för na när de faktiskt utövar inflytande. Alla upplever studiero på lektionerna Analys: Pedagogernas erfarenhet är att begreppet studiero har väldigt olika innebörd för na. En del tenderar att likställa detta med total tystnad. En vanlig förklaring hur man upplever det från elevhåll är att det ibland är tyst och ibland lite pratigt. 20/22

21 4.5 Uppföljning av nationella mål genom skolinspektionens enkät Sammanfattande bedömning baserad på pedagogenkät och elevenkät: Skolans starka sidor är: Trygghet och trivsel Mål skolan vill utveckla: Värdegrundsarbetet och elevinflytande Förslag till åtgärder: Kompetensutveckling kring värdegrundsarbete samt se över arbetet med lokal pedagogisk planering och däri tydliggöra elevinflytandet. 4.6 Resultat och analys av den årliga kartläggningen av befaras inte nå kunskapsmålen och/eller kunskapskraven Vad fungerar bra i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd på skolan? Det fungerar bra är att skolan har ett väl utvecklat system/kartläggningar för att tidigt upptäcka problematik hos. Det finns också ett väl utvecklat tänk kring extra anpassningar kontra särskilt stöd där lärarna arbetar med just anpassningar en naturlig del av undervisningen. Den årliga kartläggningen visar på att lärarna använder sig av en mängd olika verktyg i arbetet. Särskilt stöd beskrivs relativt tydligt och konkret i nas åtgärdsprogram. Vad behöver utvecklas i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? Vi behöver utveckla och tydliggöra rutiner och dokumentation i detta arbete. Dessutom behöver resurserna för specialpedagogiskt stöd ses över. Framför allt visar kartläggningen att man upplever stödet till na otillräckligt. Vilka åtgärder prioriterar skolan nu? Rutiner och dokumentation bör säkerställas genom arbetet i elevhälsoteamet. 4.7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ännu ej utvärderad. 21/22

22 5. Skolans egna prioriterade mål 5.1 Matematiklyftet Målen i matematiklyftet är att utveckla undervisnings och fortbildningskulturer i matematik på skolorna. Lärarna ska bli medvetna om varför de gör de gör. Stärka medvetenheten om de undervisningsbesluten de tar. Det är lärarnas lärande står i fokus. Samtliga lärare upplever att de har utvecklats lärare i matematik. De uppger att de i större utsträckning reflekterar över vad redan görs bra och fungerar väl men även kring det behöver förbättras. Lärarna har delgivit varandra erfarenheter samt tips och ideér. Gruppens deltagare har visat en positiv inställning och en positiv och intresserad anda har funnits i gruppen. Det har varit framgångsrikt att träffas lärare över skolgränser, både när det gäller olika skolor och stadier samt att handledaren kunnat ge ett högstadieperspektiv. Det har varit en styrka att alla förenats i gemensamma arbetsuppgifter genomförts i olika klasser. Erfarenheterna har sedan resonerats kring vid efterföljande träff. Att känna personerna i gruppen har varit avgörande för ett framgångsrikt resultat. Utbilningsformatet och upplägget har varit bra. Hinder och svårigheter: Pendelavstånd till Eksjö Utbildningens intensitet Att missa mötestillfällen på den egna arbetsplatsen. Gruppen önskar att fortsättning kan ske någon eller några gånger per termin. Det är en önskan att då ha ett liknande upplägg och förenas kring ett förberedelsematerial av t ex gemensamma texter. Om fortsättning kan ske är det en önskan att gruppkonstellationen får vara intakt. 22/22