Föreläsning 5. Kursstruktur. Agenda Planering och styrning

Relevanta dokument
Föreläsning 4. Planeringssystem och Sälj- & verksamhetsplanering: Hierarkiska planeringssystem och aggregerad planering (SVP)

Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev HL

Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet

Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller

Föreläsning 3. Kursstruktur. Agenda. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg

Uppgift 2 (max 5p) Beskriv orderklyvning och överlappning och skillnader mellan dessa. Härled de formler som ingår i respektive metod.

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii

TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii TORSDAGEN DEN 20 DECEMBER 2012, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks 9.

PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Föreläsning 8. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP) Kursstruktur

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

Föreläsning 6. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP)

PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

TPPE13 Produktionsekonomi

Produktionsekonomi Föreläsning 2. Kursstruktur

Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning

Föreläsning 8. Planering av funktionell verkstad (del 2): Detaljplanering; sekvensering, orderstyrning, mm

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Föreläsning 10. Kursstruktur. Agenda. Planering av lina: Layout, linjebalansering och produktionsstyrning (Kanban)

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen mot

Informationsteknologi

Miljörapport Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Föreläsning 4. Kursstruktur

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Föreläsning 2. Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning

F5: Digital hårdvara. Digitala signaler. Fördelar med digitala system. Digital kontra Analog

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Föreläsning 7. Kursstruktur

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)

43.036/1 NRT 107 F P, PI, P-PI V~ 0.28 NRT 107 F P, PI, P-PI 24 V~ 0.28

Föreläsning 4. Fast position Projektplanering (CPM och PERT)

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN Åbo, Finland

Truckar och trafik farligt för förare

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Damm och buller när avfall blir el

Skillnaden mellan KPI och KPIX

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Risk & Väsentlighet väsentliga processer (Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd) Bilaga 8

Vad är den naturliga räntan?

Föreläsning 3. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller och prognosverktyg

n Ekonomiska kommentarer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

2 Laboration 2. Positionsmätning

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Föreläsning 2. Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning

Föreläsning 5. Fast position Projektplanering (CPM och PERT)

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: juno blom

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Allmänt om korttidsplanering. Systemplanering Allmänt om korttidsplanering. Allmänt om vattenkraft. Det blir ett optimeringsproblem!

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Luftflödesregulator. Dimensioner

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Korttidsprediktering av restider med Holt-Winters metod

3. Matematisk modellering

Glada barnröster kan bli för höga

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Många risker när bilen mals till plåt

fluktuationer Kurskompendium ht Preliminärt, kommentarer välkomna

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

ANVÄNDARHANDBOK. Inomhusenhet för luft/vatten-värmepumpsystem och tillval EKHBRD011ADV17 EKHBRD014ADV17 EKHBRD016ADV17

Föreläsning 4. Fast position Projektplanering (CPM och PERT)

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

ANVÄNDARHANDBOK. Inomhusenhet för luft/vatten-värmepumpsystem och tillval EKHBRD011ABV1 EKHBRD014ABV1 EKHBRD016ABV1

Transkript:

Föreläsning 5 Planeringssysem och Sälj- & verksamhesplanering: Hierarkiska planeringssysem och aggregerad planering (SVP) Avsluning Planeringssysem Fas posiion Fö 6a: Projekplanering (CPM, PERT, mm) Le 3: Projekplanering (CPM/ PERT, känslighesanalys) Kurssrukur Fö 12: Avsluning och kurssammanfaning Le 8-9: Specialfall (produkval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) Fö 11: Specialfall (produkval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) Serieillverkning Funkionell verksad (FV) Linjeillverkning Fö 8: Planering av FV (layou, MRP, Fö 1: Planering av lina (layou HP) balansering, kanban, mm) Le 5: MRP (Tablåer och pariformning) Le 7: Linjeplanering (linjebalansering och kanban) Fö 9: Planering av FV (pariformning under MRP, dealjplanering) Le 6: Dealjplanering (Sekvensering, ordersyrning) Lab 4: Lagersyrning (BP; BP, LPC) Le 4: Lagersyrning (EOQ, SL, BP/PB) Fö 7: Lagersyrning (Pariformning, säkerheslager, lagersyrning) Koninuerlig illverkning Fö 6b: Planering av koninuerlig illverkning (Process Flow Scheduling, PFS) Produk- och produkionssysem Inro Lab 3: SVP (planeringssraegier) Le 2: SVP (KOP och planeringssraegier), sam laboraionsinrodukion Fö 5b: Sälj- och verksamhesplanering (planeringssraegier) sam huvudplanering Fö 5a: Planeringssysem (hierarkisk planering och dess koppling ill processvale) Lab 2: Prognosisering (idsserie - dekomposiion) Le 1:Prognosisering (idsserie enkel exrapolaion) Fö 4: Produkionssysem (ypiska produkionssysem, dess egenskaper och val av process) Fö 3: Prognosisering (eferfrågemodell, prognosprocessen, prognosmeoder, prognosverkyg) Lab 1: ABC-analys (med ABC Tool) Fö 2: Produkegenskaper (produkuveckling, produksrukur, P/L-kvo, KOP, lager vs. order, ABC-klassificering, mm) Fö 1: Inrodukion (Produkion i Sverige, produkionsekonomiska grunder, kurspresenaion) Agenda Planering och syrning Föreages planeringsproblem Vad är e planeringssysem? Planeringssysem Hierarkisk beslusfaande Planeringssysemes srukur Beslusnivåer Sälj- och verksamhesplanering (SVP) Karakerisik Resursaspeker Planeringssraegier Exempel: Opimering i Excel 1

Primära planeringsbeslu Vad skall illverkas? Hur mycke skall illverkas? är skall illverkning ske? Var skall illverkning ske (vilka resurser as i anspråk)? Vad? Hur mycke? är? Var? I princip faas dessa beslu vid respekive nivå inom de akuella planeringssyseme för föreages planering och syrning. Produksrukur Huv Skruv Tak Sis Boenplaa Hyram Drag Skruv x2 Hjul x4 Trappa x2 Skopa Basarm Topparm Lång skruv x2 x2 Däck Fälg Muer Produksrukur och planeringssysem P4 P3 P1 A1 B1 3 A1 B1 3 P3 E3 F4 A1 B1 3 D3 D4 A1 B1 D3 D4 C1 C2 1 C1 C2 1 C1 C2 1 D3 4 D4 4 D3 4 D4 4 D3 4 D4 4 P4 P4 P1 E3 F4 P3 P1 P1 E3 F4 A1 D3 D4 A1 B1 A1 B1 A1 B1 3 A1 B1 3 P3 P1 C1 C2 1 C1 C2 1 D3 D4 A1 B1 D3 4 D4 4 D3 4 D4 4 B1 Lager Operaion Transpor Inspekion 2

Hierarkisk beslussysem Aggregering (horison och period) Informaion (mängd och dealjeringsgrad) Disaggregering Besluscener Beslusnivå Operaiv sysem Källor: Chen och Doumeings (1996) Vernada (1996) Wormann e al. (1997) Produker Fysisk sysem Typiska beslusnivåer maerial Beslus - sysem Beslusnivå Horison Period Beslusaspeker Insasmaerial Informaionsfiler och informaionsaggregering Informaionssysem Beslussysem Sälj- och verksamhesplanering (SVP) Besluscener Huvudplanering (HP) Beslusnivå Operaiv sysem Maerialplanering (MP) Fysisk Dealjplanering sysem(dp) Produker 1-5 år Månad Aggregerade daa (produkfam.) Planeringssraegi Aggregerad kapacie 1 år Vecka Produker, leveransobjek Produkmix Kapaciesplanering (flaskhalsar) Besämma leveransider Kundorderpunk 2-6 månader Vecka/ dag Specifika enheer Specifika resurser (arbesceller/arbesgrupper) Produksrukurens komplexie edbryning av produksrukuren (ak/id) Flödeskomplexie Anal planeringspunker < 1 månad Dag/ imme Specifika enheer (operaioner) Specifika resurser (arbesceller/arbesgrupper) Flödeskomplexie Uvärdering och åerkoppling Typ av Syrning Sraegisk Planeringssysem Planeringssysemes srukur Sälj och verksamhesplanering Planeringshorison Takisk Huvudplanering Operaiv Maerialplanering Verksällande Dealjplanering Dealjeringsgrad 3

Planeringssysemes srukur Relaion mellan olika nivåer Sälj och verksamhesplanering Eferfrågeadminisraion Kundorder Huvudplanering Åerrapporering Prognos Maerialplanering Planeringssysem Dealjplanering Råvaruförråd Produker i arbee Färdigvarulager Sälj- och verksamhesplanering (SVP) Syfe Sämma av kapacie mo prognosiserad eferfrågan Syra rögrörliga resurser o anläggningar, maskiner, personal, ec Karakerisik Lång planeringshorison (1-5 år) Aggregerade daa o grov idsindelning (ofa månad) o produker ill produkfamiljer o resurser ill avdelningar Indaa Försäljningsprognoser, budge, produkuvecklingsplaner Uförs för Produkfamiljer eller leveransobjek Udaa Produkionsplan, försäljningsplan, ec. P1 15% Produkgrupp P 1% P3 4% P4 2% P5 15% Huvudplanering (HP) Syfe A a fram e produkionsprogram för konfigurerade leveransobjek Säkersälla a produkionsprogramme är genomförbar Karakerisik Medellång planeringshorison (upp ill 1 år) Indaa Produkionsplan (från SVP) Kundorder (då sådana finns) Informaion om illgänglig lager Uförs för Leveransobjek (ypisk sluproduker, reservdelar) Udaa Produkionsprogram (huvudplan) Huvudplanering 4

Maerialplanering (MP) Syfe A säkersälla maerialförsörjningen ill egen illverkning Karakerisik Medellång planeringshorison o upp ill 1 år Indaa Produkionsprogram (från HP) A1 Förvänade inleveranser o inern och exern Informaion om illgänglig lager Uförs för En produks alla ingående delproduker o halvfabrika, komponener, råmaerial mm Udaa Tillverkningsorder Inköpsorder Huvudplanering C1 B1 3 C2 1 D3 4 D4 4 Maerialplanering Dealjplanering (DP) Syfe Säkersälla a leveransider hålls. Skapa jämn sysselsäning (beläggningsujämning) Karakerisik Kor planeringshorison o veckor, dagar, immar Hög dealjeringsgrad Indaa Tillverkningsorder (från MP) Rådande beläggning/befinlig kösiuaion Tillgängliga resurser Uförs för Alla delproduker som släpps för illverkning och de operaioner som de genomgår Udaa Sekvenser o schemaläggning, flödesordning, ec. Priorieringslisor vid problemsiuaioner A1 P1 2 enheer, period 2 B1 D3 8 enheer, period 2 P3 E3 D4 Planeringsgrupp 18 P4 6 enheer, period 2 F4 Funkion Periodlängd Planeringsobjek Sammanfaning Horison Omplanering Indaa Udaa Sälj- och verksamhesplanering Produkgrupp Sluproduk 1-5 år Kvaral/ Månad Kvaralsvis/ Månadsvis Produkionsplan Försäljningsprognos (plan) Huvudplanering Sluproduk 1/4-1 år Månad/ Vecka Månadsvis/ Veckovis Produkionsplan (Försäljningsprognos) Produkionsprogram Produkionsprogram Maerialplanering Arikel Halvfabrika Komponen 1-6 mån Vecka/ Dag Veckovis/ Dagligen Tillverkningsorder Inköpsorder Dealjplanering Operaion 1-4 v. Dag/ Timme Dagligen Sekvensläggning Tillverkningsorder 5

SVP som en del av föreages planering Affärsplan Planer för nya produker Sälj- och verksamhesplanering Aggregerade Ekonomiplan försäljningsplan Försörjningsplan planer för nya produker Dealjerad försäljningsplan Huvudplan Resurser Marknadsföring Lager/ Ordersock Maerialplan Projeksyrning Försäljning Dealjplan Exekvering Exekvering Exekvering Aggregering Mål med aggregering Begränsa daamängden Reducera variansen Frågesällningar Vilka idsinervall skall användas? (horison och period) Informaion (mängd och dealjeringsgrad) Vilka produker/produkionsgrupper skall slås samman ill produkgrupper/produkionsavdelningar? Hur skall srukur- och operaionsdaa för enskilda produker översäas ill aggregerade daa? Aggregering Disaggregering Månad 1-12: År 2-5: Månadsbaserad Kvaralsbaserad Omfaning SVP inkluderar: En försäljningsplan (eferfrågeprognos) En produkionsplan En lagerplan o vid illverkning mo lager, MTS En ordersockplan o vid illverkning mo kundorder, MTO Beslu inom SVP: Besäm produkionsak relaiv försäljningsplan och ekonomiska avväganden Sörs problem uppsår när (sora) säsongsvariaioner föreligger SVP säer begränsningar för huvudplanen Kapaciesjuseringar (illfälliga/permanena) 6

Lokalisering av kapacie Kapacie låses under viss id Var skall fabriker (fabriken) ligga? Var skall lager finnas? Var finns marknaden? Var finns uvecklingsavdelningen? Fakorer a beaka vid lokalisering Transporer (närhe, illgång, kosnad) Arbeskraf (närhe, illgång, kosnad) Poenial för expansion Lagsifning (skaer, miljö) Inveseringskosnader (byggnader, lager, ec.) Infrasrukur Kapaciesaspeker Jusering av kapaciesnivå: Invesering i (avveckling av) maskiner, produkionsurusning, anläggningar, mm Ökning (minskning) av personal Ändring av anal skif (1, 2, 3, ) Användning av ulego/konraksillverkare, sam i vilka nivåer Överidsuag dock ofa mer korsikig Relevana kosnadsposer vid jusering: Ansällnings- och permieringskosnader (Hire/Fire) Kosnader för flexibel arbeskraf (Arbespooler) Överids- och döidskosnader (Over-/Underime) Lagerkosnader (Invenory holding) Ulegokosnader (Subconracing) Briskosnader (hur mäa dessa?) SVP: Planeringssraegier Exempel: Grand (cyklar) 7

SVP: Planeringssraegier Exempel: LEGO (leksaker) Alernaiva sraegier Sälj- och verksamhesplanering Påverka eferfrågan Påverka produkionen Priser Kampanjer yinrodukioner Lagerlös produkion Blandformer Ujämnad produkion Chase Mix Level Ujämnad produkion Tre grundläggande sraegier kan användas Lagerlös Chase, adjusing Ujämnad produkion Level, smohing Blandsraegi Mix, combinaion Eferfrågan Produkion Lager (MTS) Ordersock (MTO) Period 8

Ujämnad produkion: Exempel Lagerprodukion (MTS) 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Produkion Försäljning Lager En konsan produkionsak eableras, vilke ger hög unyjande av produkionsresurserna Flukuaioner i försäljningsplanen as upp genom lager Ujämnad produkion: Exempel Produkion mo order (MTO) 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Produkion Försäljning Ordersock Ordersockens sarvärde = 6 o anal order som vänar på a produceras vid planeringshorisonens början Ujämnad produkion vid produkion mo lager Variabeldefiniion P = den lägsa illåna produkionsaken Paramerar I = iniiallager D = eferfrågan i period SS = säkerheslager i period min P Produkion mo lager (MTS) i = 1 I + P Di + SS, 1,.., då P Se Olhager (2) sid. 189-192. 9

Ujämnad produkion vid produkion mo kundorder Variabeldefiniion P = den högsa illåna produkionsaken Paramerar O = iniial ordersock D = eferfrågan i period max P P O + Di, 1,.., då P Produkion mo kundorder (MTO) i = 1 Lagerlös produkion Tre grundläggande sraegier kan användas Lagerlös Chase, adjusing Ujämnad produkion Level, smohing Blandsraegi Mix, combinaion Eferfrågan Produkion Period Lagerlös produkion: Exempel Lagerprodukion (MTS) 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Produkion Försäljning Lager Produkionen machar försäljningen i varje period, vilke minimerar lager Flexibilie vikig, men unyjandegraden blir låg 1

Lagerlös produkion: Exempel Produkion mo order (MTO) 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Ordersockens sarvärde = 8 Produkion Försäljning Ordersock Lagerlös produkion, produkion mo lager Variabeldefiniion P = produkionsak i period I = lagernivå i period Paramerar I = iniiallager D = eferfrågan i period SS = säkerheslager i period Produkion mo lager (MTS) min I = 1 I = I 1 + P D, 1,.., då I SS, 1,.., P, 1,.., Lagerlös produkion, produkion mo kundorder Variabeldefiniion P = produkionsak i period O = lagernivå i period Paramerar O = iniial ordersock D = eferfrågan i period Produkion mo kundorder (MTO) min = O 1 = 1 O O då O P + D P 1,..., 1,..., 1,..., 11

Blandformer Tre grundläggande sraegier kan användas ollsraegi Chase, adjusing Ujämnad produkion Level, smohing Blandsraegi Mix, combinaion Eferfrågan Produkion Period Blandformer: Exempel Lagerprodukion (MTS) 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Produkion Försäljning Produkionsaken ändras, men ine all för ofa Kan ibland vara ujämnande och ibland jagande Lager Blandformer: Exempel Produkion mo order (MTO) 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Produkion Försäljning Ordersock 12

Blandformer: Planeringsmodell Variabeldefiniion I = lagernivå produk i i period i P = anale producerade av produk i i period i E = exra kapacie som används i produkionsenhe j i period j Paramerar c = kosnad per exra unyjad resurs i enhe j period j D = eferfrågan av produk i i period i h = lagerkosnad produk i period i r = illgänglig kapacie produkionenhe j period j a = behov i produkionsenhe j för a illverka produk i ij e = maximal exra kapacie produkionenhe j period max j Minimera kosnaden för lagerhållning sam exra kapacie Modell I = lagernivå produk i i period i P = anale producerade av produk i i period i E = exra kapacie som används i produkionsenhe j i period j T m n Min z = hiii + c je j = 1 i= 1 j= 1 då I = I + P D i, (lagervillkor) m i i, 1 i i ap r + E j, ij i j j i= 1 max j (produkionskapacie) E e j, (maximal exra kapacie) j I, P i, (icke-negaivie) i i E j, (icke-negaivie) j SVP: Opimering i Excel Exempel 6 Min C = ( 2 H + 3 L + 2 W + 2 O + 2 I + 5 S + 1 C + 1 P ) = 1 Beslusvariabler Produkionsvolymer (P ) Överid (O ) yansällningar (H ) Uppsägningar (F ) Ulego (C ) Lager (I ) Briser (S ) Personalsyrka (W ) Lager/briser i början b påp perioden Personal i början b påp perioden Begränsningar bivillkor Eferfrågan Tillgänglig egen produkions- kapacie Möjlig överidsuag Förändringar i pers.syrkan En period Lager/briser i slue påp perioden Personal i slue påp perioden 13

Exempel: Problemformulering 6 Min C = ( 2 H + 3 L + 2 W + 2 O + 2 I + 5 S + 1 C + 1 P) = 1 W = W 1 + H L = 1,...,6 ( Arbeskrafskoninuie) P 4W + O 4 = 1,...,6 ( Kapaciesbegränsning) då I 1+ P + C = D + S 1+ I S = 1,...,6 ( Lager) O 1W = 1,...,6 ( Överidsbegränsning) W, H, L, O, I, S, P, C Daa W = 8personer, I = 1 s ( Sarillsånd) D = { 16,3,32,38, 22, 22} ( Eferfrågeprognos) S = s, I 5 s 6 6 Lösning i Excel Exempel: Lösning Målfunkion (kosnader) Lager Briser yansälln. Uppsägn. Personal Överid Ulego Maerial Summa 2 3 2 2 2 5 1 1 Månad [kr/pers] [kr/pers] [kr/p/mån] [kr/im] [kr/s/mån] [kr/s/mån] [kr/s] [kr/s] ov kr 462 5 kr 291 667 kr kr 39 667 kr kr kr 333 kr 1 258 2 52 167 kr Dec kr kr 1 291 667 kr kr 31 333 kr kr kr 258 333 kr 1 581 333 kr Jan kr kr 1 291 667 kr kr 19 kr kr kr 258 333 kr 1 569 kr Feb kr kr 1 291 667 kr kr kr 13 333 kr kr 258 333 kr 1 563 333 kr Mars kr kr 1 291 667 kr kr 2 333 kr kr kr 258 333 kr 1 552 333 kr April kr kr 1 291 667 kr kr 1 kr kr kr 258 333 kr 1 56 kr Summa kr 462 5 kr 7 75 kr kr 12 333 kr 13 333 kr kr 55 kr 9 878 167 kr 1 Toalkosnad= 9 878 167 kr Beslusvariabler Indaa H L W O I S C P D yans Uppsagda Personal Överid Lager Briser Ulego Produkion Eferfrågan Månad [pers] [pers] [pers] [immar] [s] [s] [s] [s] [s] 8 1 Sar ov 15 65 1983 2583 16 Dec 65 1567 2583 3 Jan 65 95 2583 32 Feb 65 267 2583 38 Mars 65 117 2583 22 April 65 5 2583 22 Begränsningar (bivillkor) Personal Produkion Lager Överid ov 646 Dec 646 Jan 646 Feb 646 Mars 646 April 646 Övriga bivillkor: - Alla beslusvariabler >= - S 6 = s - I 6 >= 5 s Opimal Plan Opimal plan 45 4 35 3 25 2 15 1 5-5ov Dec Jan Feb Mars April Lager/Bris Eferfrågan Produkion 14

Sammanfaning Föreags planeringssysem är ypisk hierarkisk uppbyggda, där lämplig planeringshorison och planeringsobjek är syrande för nivåindelningen. SVP befinner sig på den översa nivån i planeringssyseme. SVP använder en lång planeringshorison och aggregerade daa (id, produkgrupper, produkionsenheer). SVP-planering baseras i huvudsak på prognoser. SVP srävar efer a syra rögrörliga resurser så a föreage har rä kapacie (yp och nivå). Typiska planeringssraegier är Ujämnad produkion Lagerlös produkion En mix av de vå ovansående sraegierna (blandsraegi) 15