Möten som kan göra skillnad svåra samtal med människor i kris 16/5 2017 Helena Pokka
SVÅRA SAMTAL med ensamkommande barn och ungdomar - att möta människor i oro och kris
Allt mänskligt liv är ett möte. (Martin Buber)
byta ett ord eller två
FASER i en kris, sorg Chock Reaktion Bearbetning Omorientering
Sorgen går i skov
Oron mal på stress
TRAUMA - skräck, dödsfara, smärta övergår ens gränser, förmåga att uppleva Känslan av yttersta hjälplöshet Brott mot stimulusbarriären (Freud, 1914)
Bildminnen, dofter, ljud
Ensamhet
Gemensamma drag efter trauma Återupplevande av traumarelaterad rädsla, även skuldkänslor Visuellt återuppleva händelsen
Gemensamma drag Flash- backs: dofter, ljud, bilder Mardrömmar, sömnsvårigheter Dissociation
Gemensamma drag Förändrad framtidsperspektiv, identitet Glädjelöshet, meningslöshet, tomhet Sårbarhet, känslighet Stress
Inkapslad trauma Förnekad vill inte minnas Förskjutning till andra saker Ömma punkter små påminnelser kan utlösa stark rädsla ilska, sorg, smärta oberoende av anledningar
PTSD barn och vuxna ca 6-13 tonår VUXNA Mardrömmar X X x Startle reactions X X x Fobier, rädslor X X x Traumarelat.lekar X - - Separationsångest X kan förekomma Regression X kan förekomma Kamratproblem x x x Nedstämdhet X X x Konc. svårigheter X X x Utåtagerande, aggr. X X x
Traumarelaterade symptom Barn Ungdom Vuxna Personl. förändring X X x Apati X X x Missbruk, asocialitet - X x Neg. bild av framtiden - X x
STRESS
Omorientering efter trauma ( krig, flykt) Ny identitet: vem är jag nu? Skapa nya möjligheter med social bekräftelse, erkännande, värde Nya sociala nätverk: hitta nya vänner, uppleva pålitliga myndigheter Behov av pålitliga, trygga, hållande relationer och få kompletterande trygg bas - omsorgspersoner
Yrkesetiskt förhållningssätt MÅL ROLL PRIVAT PERSON PRIVAT
Professionellt förhållningssätt Traumamedveten omsorg (TMO) TRYGGHET RELATION - Trygg hamn (lugn, empati lågaffektivt bemötande) COPING STRATEGIER / känslohantering
KÄNSLOHANTERING vid överväldigande känslor, stress, oro, rädsla, ilska, förtvivlan
Affekter omedvetna känslotillstånd Visar sig t.ex. i röst, ansiktsuttryck svagt.starkare starkare..starkt Biologiskt ankrade, omedvetna reaktioner på yttre och inre stimuli Både fysiska och psykiska tillstånd Motor i allt handlande ( affektteori Tomkins, 1979)
Omedveten känslokommunikation Spegelneuroner - KÄNSLOR SMITTAR
NIO GRUNDAFFEKTER Intresse iver POSITIVA lustfull Välbehag glädje, jubel Förvåning neutral - Ilska raseri NEGATIVA Ledsnad, förtvivlan apati Skam..förödmjukelse Avsmak Avsky Rädsla skräck, panik Skuld, svartsjuka, avund ( blandaffekter)
KÄNSLOR: medvetna affekter Emotioner: minnen av känslor
SKULD blandaffekt Påverkas av kulturella aspekter Rädsla + skam +soc. regler, moral, koder Kulturella strategier: gottgörelse, återbetalning, (tacksamhetsskuld: din tur min tur), försoning, förlåtelse Ångest: Odefinierad rädsla, olöst skuld, omöjligt val
Grundläggande mänskliga behov Trygghet fysiskt / psykiskt Social samhörighet, soc. samspel, kontakt, identitet, soc. bekräftelse Trygga relationer, pålitlighet, stöd, hjälp Individuell upplevelse av acceptans, uppskattning, respekt, medkänsla, empati, förståelse, kraft, lust, glädje, hopp Fysiska basbehov
Drivkrafter: tillhörighet, mening, lust, relation, kompetensglädje/ stolthet
KÖN RELIGION ETNICITET INTERKULTURELLA FUNKTIONSNIVÅ SEXUALITET IDENTITET ASPEKTER Mognad, ansvar, synen på barn, livsåskådning, livets mening, hälsa, död, födelse, arbete
ETICS och EMICS Det gemensamma De olika uttryck
IDENTITET INDIVID centrerad INDIVIDUALISTISK Unikhet Oberoende Ensamhet Egna val: karriär, religion, partner, familj Individuellt ansvar/ skyldigheter GRUPP - centrerad KOLLEKTIVISTISK Ömsesidigt / kontextuellt beroende Roller / könsroller Hierarkier Förväntningar som skyldigheter Ansvarighet att lyda
Barns utveckling Olika kulturella uppfattningar vad barn kan, ska kunna, hur fort, hur Tonårstid i kulturellt perspektiv Barnsyn / människosyn: Beroende - självständighet, lydighet - egna initiativ, tro kritiskt tänkande
ORD - vägar till förståelse och missförstånd kan skapa broar då, nu, sedan, visioner, relationer med närhet, distans, mening sammanbinda brutna samband klargöra avsikter, behov, tankar, känslor, värderingar skapa, uppehålla relationer, skapa missförstånd
ICKE VERBAL KOMMUNIKATION Styr känslomässiga tolkningen av samtalet
FOKUS på det som ger kraft
Vad har du varit med om? Alla har sina god skäl ej fördömande
Strategier hanterbarhet, handlingar i praktiken, i nuet
Känslan av sammanhang (KASAM - Antonovsky) Hanterbarhet Begriplighet Mening
Arbete, skola, mening
Social tillhörighet / roll, sammanhang
VÅGA se och tro på MÖJLIGHETER
TRYGGA RELATIONER BAS för nyfiket utforskande, stresshantering
Stödjande av SJÄLVLÄKANDE KRAFTER RESILIENCE återhämtning, en universell kapacitet som låter en person, grupp eller samhälle förebygga, minimera eller komma över skadliga effekter av motgångar. (enligt international Resilient Project)
Självläkande krafter Stödja självkänslan: Vad DU ÄR värdefull, förälder, syskon, kärleksfull Stödja självförtroendet: Vad DU KAN kunnande, prestationer Det positiva: Vad DU HAR. människans historia
Lyssna på berättelsen bakom beteendet vad finns under ytan Ej moralisera. Öppna frågor: Vad har hänt? Vad tänker du på?
SAMTAL: Emotionell närvaro och fokus Lyssna med empati alla har sina goda skäl Vänlighet, tydlighet i gränser Uppmärksamhet mot möjligheter
Samtalsmetod Pålitlighet i ramar, tid, plats, överenskommelser ( början, slut) Lyssnande, lyhördhet, medkänsla, tålamod Öppna frågor Vänliga, bestämda gränser Empatiskt förhållningssätt Konkretisering av mål, syfte, möjligheter
FOKUS PÅ DET POSITIVA OCH FRISKA självläkande process Hopp om möjligheter, resurser, hitta vägar, se framsteg, uppleva normalisering
Om oändligt hjälpbehov TRO PÅ individens styrka, utveckling - du kan mera än du tror! Jag tror på dig!
När samtalet låser sig: avbryt med EMPATI Hjärtkänslans värme (Hilmarsson) Vänlighetssignaler, bekräftande feedback, accepterande HOPPFULLHET, INTRESSE Ge känslan av egenmakt, tro på sig hjälp till att reflektera över valmöjligheter, initiativ
VÄLJA FOKUS
Rikta seendet
FOKUS på det som ger kraft (Alice Herz-Sommer)
I know that bad, but I look after that good
Glädjen i det som är nu
Attityder av hoppfullhet Självempati och empati i balans Samarbete med kolleger, handledning
DISKUTERA 1. Vad är din styrka och dina osäkra sidor i när du arbetar med flyktingungdomar? 2. Hur vill du ge ditt stöd till dina kolleger? 3. Vilket stöd behöver du få? När och hur vill du be om det? 4. Vilka rutiner skulle ni kunna införa för att underlätta arbetet?
Referenser Angel, B, Hjern A. ( 2004). Att möta flyktigbarn och deras familjer Elmeroth, E, Häge, J ( 2009). Flyktens barn Kristal Andersson, B. ( 2001) Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell. Stier, J. (2004 ) Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier Lorenz, H,, Bergstedt, B. (2006) Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer Matsumoto, D., ( 2000) Culture an psychology people around the world Hedrenius, S., Johansson, S. (2013 ) Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser Hultgren, S.( 2013).Tid för samtal Igra, L. (2001). Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet Frankl, V. (1946) Livet måste ha mening.