SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

Relevanta dokument
Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Bra måltider i skolan

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Klimatpåverkan från skolmåltider

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Kosten kort och gott

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA

Matsedel v.15. Dagligt Tillbehör. Sallad, Måltids dryck eller mjölk,hårt bröd,smör

MATENS KLIMATPÅVERKAN

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Monica Holm Verksamhetsutvecklare Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Skolmatsedel Höstterminen Älvdalens kommun

Ingredienser v 15. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 15. Ekologisk Matkasse. 3-dagar. Allergenförteckning!

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat

FÄRS FISK JÄRN/LEVE R

Höstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden Lunchrestauranger

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

KLIMATSMARTA MATTIPS

Skolmatsedel/Förskolan Höst och vår Älvdalens kommun

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Organisation Kvalitet

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatanpassa din matlagning

På god väg mot ett lättare liv!

God mat + Bra miljö = Sant

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Recept. Ingredienser v 7. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 7. Ekologisk Matkasse. 3-dagar. Allergenförteckning!

Diabetesutbildning del 2 Maten

Recept. Ingredienser v 4. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 4. Familjekasse 3-dagar. Allergenförteckning!

Grundskolan vecka 1-2

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

MATSEDEL V.12. Torsdag Husman 1 Pannbiff serveras m. Tomatgräddsås & kokt Potatis Husman 2 Pannkakor & Sylt Vegetarisk Zucchini Ragu Ärtsoppa m.

Krämig skinkgryta med gröna bönor. vecka 21

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Pasta rosso med kyckling och zucchini. vecka 37

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag. Ost, pålägg Smörgås Grönsak, mjölk, frukt. Gröt mos/sylt. mos/sylt Mjölk, frukt

3 dagar. Ingredienser v 8. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 8. Köp gärna med fler matvaror!

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matsedel till Skolan Älvdalens kommun

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Vad ska vi äta? Elin Röös

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Meny för Avesta kommuns för förskolor Vårterminen 2016

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Haga Höstterminen 2012 Alternativa rätter är bara till Skolan. (arbetsmatsedel) Transportfria dagar är bara till de som har kyld mat.

MATSEDEL V.47. Måndag Husman 1 Korvstroganoff m. Ris Husman 2 Chicken nuggets m. Tomatsås & Ris Vegetarisk Linsgryta m. Tomat, Paprika & Grädde

Analys och näringsberäkning av Canteen by Incontros skollunchmeny Bas

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Meny Trollkrubbets Skolrestaurang

3 dagar. Ingredienser v 51. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 51. Köp gärna med fler matvaror!

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

En riktig må bra-kasse!

Höstmatsedel Äldreomsorgen Rönnens restaurang Alternativ 1 Välj mellan 2 alternativ

Lingbo Julmatsedel Kyld mat

Julmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ

Ugnsstekt torsk med äggsås. vecka 9

Råd om mat till dig som ammar

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Matsedel förskola, skola och gymnasiet

Fiskkakor med krassesås. vecka 33

Matsedel för skolorna

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunch och middag

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Låt oss hållas starka!

Välkommen till skolrestaurangen!

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Tio steg till goda matvanor

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny:

Transkript:

Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart?

GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin? Potatis med DNA från jordbakterier, så att den klarar insektsangrepp bättre? Potatis med fisk-dna så den tål kyla bättre?

Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMART MAT?

SMART MAT?

Mat är ju inte smart Människor KAN vara smarta ALLA är INTE smarta, men vi har bättre förutsättningar för det än mat i alla fall.

Hur gör man? För det första: bestäm Er! Det är det här vi vill vi kanske inte kan allt och vi kanske inte kan förändra det över en natt men utan att BÖRJA händer inget! Med det sagt; För det andra: Skaffa kunskap! Internet, kollegor, goda exempel.

Goda exempel ja; var inte rädd för att fråga andra. Var inte rädd för att stjäla. Var inte rädd för att apa efter. Det finns nästan inget som inte någon annan redan gjort hjulet är redan uppfunnet! Bästa med det: Kan de så kan vi! och att det finns något slags facit för det mesta.

Nu har vi bestämt oss, tagit reda på fakta, tjatat hål i huvet på kollegorna och kommit fram till att kyckling är myyyyycket bättre än nötkött! Vad gör vi då?

SÄTTER IN MATEN PÅ MENYN OCH I RECEPT - ELLER VA? Om en säljare vill att kommuner ska köpa mycket av deras produkter så måste hen få kostchefen eller motsvarande att sätta in produkten i recepten och på menyerna, annars kommer ingen köpa den Samma gäller för oss!

Vilken mat ska vi välja då? Kommer Ni ihåg att man ska sno och apa efter? Att hjulet redan är uppfunnet? Det finns redan bra verktyg man kan använda Här är ett:

http://www.vgregion.se/sv/ovriga- sidor/smart- Energi1/Verktygslada1/Klimatberaknamaltider---checklistor-lathundar-ochutrakningar/ SIK, Jordbruksverket, Skolmatsakademien och Västra Götalandsregionen har tagit fram detta, som jag nu kommer referera till

Mest nytta att välja ekologiskt när? Enkelt, stor tillgång, stor volym på matsedeln och störst miljönytta. 1.Fisk (Hoki, sill, sej, torsk) liten kostnad, stor tillgång, vedertagen produkt. 2.Banan alla vet varför, andra människor, miljön etc 3.Kaffe se ovan

4.Mjölk, fil yoghurt påverkar hela kedjan, från foder (vilken soja tex), minskar användandet av växtnäring, gräs, klöver, grovfoder (klimatsmart) Liten merkostnad per liter. 5.Havregryn, vetemjöl Enkelt, liten merkostnad, stora volymer (iaf mjöl), biologisk mångfald 6.Pannkaka! Många ekologiska ingredienser, driver på utveckling på flera ställen samtidigt.

10. Nötkött växtnäring, foder, stor volym, stor nytta däremot högre kostnad. 12. Korv och köttbullar- sammansatt livsmedel som driver på på flera fronter återigen.

Klimatsmart kontra näringsriktighet? Föregående bild är portioner. 210 gram potatis kontra 80 gram ris

För samma energivärde måste vi äta 60 % mer potatis än ris vilket egentligen innebär 270 g potatis. Sett till proteiner måste vi öka potatismängden med 85 % dvs 300 gram potatis. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN PLANERAR MATSEDELN

Vegetarisk måltid kontra blandkost? Man måste äta kött för att orka med en hel dag Myt eller sanning? Sant är att om man övergår till vegetarisk mat, där ägg och mejeri ingår, men inte kött, så måste man tänka lite mer. För en vegan diet MYCKET mer

Meat free Monday Köttfri dag. Hur påverkar en köttfri dag i veckan våra gäster, ur ett näringsperspektiv? Är frågan rätt ställd? Vad tycker Ni?

Köttfri dag i skolan brukar för det mesta innebära köttfri LUNCH. Lunchen är 1 av de 3 huvudmålen per dag Hur många huvudmål i veckan?

21 måltider = 100 % 1 måltid = 4,7 % 1 måltid ca 3 x (33 %) x 21 = 63 63 = 100 %. Varje 1/3 motsv 1,58 % Byt ut 30 % (kött) av en måltid i veckan 1,58%. En mycket liten del som det tjafsas oproportionerligt mycket om

Viktigt att näringsberäkna, men kanske inte LIKA viktigt med tanke på resten av veckan, eller dagen. Lunchen ska stå för 30 % av dagsintaget SLV: 10-20 E% från protein

Känner kroppen av vart energin kommer från? Kolhydrater eller protein? Vilket innehåller mest energi (Kcal), kolhydrater eller protein? Protein 4kcal/gram Kolhydrat 4 kcal/gram

Man måste äta kött för att orka! Naturligtvis inte men man bör äta varierat och då ingår protein. Protein finns i. Baljväxter Spannmål mest i fullkorn Mejeriprodukter och ägg såklart

Hur mycket protein behöver vi egentligen? WHO: 0,75 g/kilo kroppsvikt Vuxen: 50-60 g Blandkost för det mesta mer än så Ett barn? Hälften? Behöver vi oroa oss om en vegetarisk lunch i veckan är tillräckligt näringsmässigt?

Kött - lugnt. Protein - lugnt. D-vitamin, järn Återigen 1 måltid av 21 MEN: Mellanmjölk i maten, lättmjölk till maten, margarin med D-vitamin Dock bara en risk vid 100% veganmat

Järn: fullkorn, baljväxter, messmör Alltid grönsaker med C-vitamin, som underlättar järnupptaget

Kort sagt: Det finns ingen risk att barn inte får i sig det de behöver om de äter vegetariskt en måltid i veckan Dessutom bör vi minska på köttätandet och öka grönsaksätandet av hälsoskäl SLV: De flesta, även barn, äter för lite grönsaker, fullkorn etc

Skönt då behöver vi inte tänka så mycket på det. Men barn äter ju inte vegetariskt! Det här lagar ju ingen hemma! Fråga: Kommer barn äta mer vegetariskt om vi INTE serverar det? Ska vi laga den mat barnen få hemma?

Svinn Bra att ha en flexibel meny Många hål att stoppa i Extrarätter, alternativrätter som inte står på menyn Skapa nya rätter av rester och slattar Berätta om det, låtsas inte, var ärlig

Tänk att fisken idag kan bli soppa på torsdag Försök inte blanda ihop rätter, dela upp dem på rena såser, ren fisk och tillbehör Lättare att göra om rena komponenter till något nytt Förbered så att det går att köra à la minute åtminstone sista delen av lunchen minskad värmehållning och mat i serveringslinjen

Byt ut nötkött mot kyckling eller minst gris Barn gillar kyckling och det är kortare tillagningstid, lättare att få mört Barn gillar pasta. Barn gillar ris lär dem äta cous-cous, bulgur, matkorn istället. Servera potatismos färre gånger billigare och smartare med ren potatis går att rosta det som blir över eller riva ned i biffar

Börja med soppa varje dag. Bra svinnätare Använd rester från salladsbordet i bröd Börja att byta ut köttfärsen i allt från biffar till sås mot baljväxter. Testa BEAT eller mal/riv egna, kokta bönor Kyckling/kalkonkorv (dessutom ofta svensk råvara)

Lägg tid och omtanke på den vegetariska maten, kanske är det tom värt att köpa färdigmat någon dag i veckan för att få tid över till den hemlagade vegetariska maten? Salladsbordet; minska på vattengrönsakerna, ersätt med bulgur, cous-cous, potatissallad och rotsaker på nya sätt och naturligtvis baljväxter.

Inför två fiskdagar i veckan ELLER ha fisk varje dag. Kör fisk som tema. Veckans fisk är sej skapa olika rätter med samma sorts fisk under en vecka.

Sammanfattning: Sno och apa efter Skaffa kunskap Minska köttet Byt ut dåligt kött mot bättre kött Öka fiskandelen Planera för att våga vara mer oplanerad Laga mat på rena råvaror