PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Validerad kompetensutveckling, CNC-Teknik 2007 Diarienr: 2009-3030098 Projektperiod: 10-01-18 11-07-31 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10 och 15 A4-sidor. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektet har utgått från en förstudie där Skärteknikcentrum validerat deltagande företags medarbetare enligt CNC Teknik 2007 och vilken resulterat i att endast en liten del av medarbetarna visade sig ha den kunskap som behövdes för att motsvara branschen krav på kompetens. Ett krav som dels gör medarbetarna kompetenta och anställningsbara och dels företagen konkurrenskraftiga inom sektorn skärande bearbetning. Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01 www.esf.se
Projektet har fokuserat på att kompetensutveckla och certifiera de deltagande företagens medarbetare på tre nivåer bas (grön), mellan (blå) och hög (svart) nivå i samverkan med skolor, utbildare och branschorganisationer såsom Arbetsförmedling, Teknikföretagen och IF Metall. Metoden som använts är CNC Teknik 2007 där kraven ställts från företagen själva (branschen) på vad man ska kunna för att vara en anställningsbar medarbetare. Elva företag inom den skärande bearbetningsbranschen har deltagit med 150 medarbetare och inte mindre än 80 % har kompetensutvecklats och certifierats samtidigt som tillgänglighets- och jämställdhetsutbildningar har genomförts. Medarbetarna har blivit mer kompetenta och anställningsbara med den effekten att även företagen blivit mer konkurrenskraftiga. Trots finanskris och uppsägningar under projekttiden har företagen behållit sin höga produktivitet med färre anställda med en högre kompetens. Individerna har uppnått en större anställningsbarhet. Projektet har haft en bra påverkans- och spridningseffekt och fått gehör hos olika intressenter regionalt, nationellt och internationellt. Projektresultaten har även resulterat i att organisationerna fått ökad insikt om vikten av strategisk kompetensförsörjning inte bara avseende anställda utan även inom den egna verksamheten och att man ständigt måste arbeta med den strategiska kompetensförsörjningen. Kravspecifikationerna har synliggjort kompetenserna på ett helt nytt sätt och gett både organisation och individ ökad motivation att kompetensutveckla. Påverkans och spridningseffekterna har lett till uppmärksamhet även internationellt och projektet har utsetts till best practice inom olika EU nätverk och Nordiska rådet för Vuxnas Lärande. Som en naturlig följd har projektet genererat ytterligare nya projekt för att sprida sättet att arbeta med validering, vidareutbildning och certifiering både nationellt och internationellt. Fler branscher har påbörjat arbetet med att implementera metoden som nu sprids även utanför den skärande bearbetningsindustrin. 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? 2 (14)
- Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Deltagande företag är verksamma inom sektorn skärande bearbetning och arbetar till största delen som underleverantörer till andra delar av svensk och internationell industri och då främst fordonsindustrin. Det enda konkurrensmedlet företagen har gentemot omvärlden är att ha högsta möjliga tekniknivå på maskiner och övrig utrustning och inte minst spetskompetens på sina medarbetare. Utbildning och kompetenshöjning är därför av yttersta vikt för att öka företagens konkurrenskraft samtidigt som man ökar anställningsbarheten hos medarbetarna. Inom branschen har man arbetat fram ett validerings- och certifieringssystem för CNC operatörer och tekniker, CNC teknik 2007. Detta system har kartlagt behoven på individnivå och vilka kunskaper som behöver fyllas på för att nå upp till kraven för CNC tekniker. I förprojekteringen har Skärteknikcentrum validerat deltagande företags medarbetare enligt CNC Teknik 2007 och detta har i sin tur resulterat i en kompetensinventering för både enskild individ och deltagande företag. Behovet att kompetensutveckla visade sig vara stort. Exempelvis var det endast 31 % av de validerade CNC operatörerna som motsvarade branschens baskrav på denna yrkesgrupp. Projektet har därför fokuserat kring det faktum att anställda operatörer etc. inom skärande bearbetningsbranschen inte haft specifik eller rätt kompetens dels för att själva vara så anställningsbara som möjligt och dels för att säkerställa företagens konkurrensmöjligheter inom den svenska och internationella industrin. För att kunna genomföra och lyfta medarbetarnas kompetenser har vi anlitat och arbetat tillsammans med samverkanspartner såsom företagen själva, skolor, utbildare och branschorganisationer såsom Arbetsförmedling (AF), Teknikföretagen (TF) och IF Metall. AF är t ex en aktör som validerar arbetssökande, IF Metall säkerställer en högre rörlighet och skolorna anpassar sina utbildningar efter branschens behov. Till följd av samarbetet med AF har även individer utanför själva projektet fått en ökad rörlighet då AF börjat använda metoden att validera och vidareutbilda arbetssökande enligt det gröna certifikatet. Istället för att göra en generell kompetensutveckling har vi valt en lösning som låter branschen (företagen) vara beställare och bestämma vilka kompetenser som operatörerna ska ha och därmed gett dem en specifik utbildning med certifiering som är förankrad i branschen på nationell nivå. Valideringen har gjorts under förprojekten-ringen och utbildning och certifiering under projektet Validerad kompetensutveckling. 3 (14)
Under projektperioden har produktiviteten hos deltagande företag höjts. Produktionen ligger idag på samma nivå som före lågkonjunkturen med endast 80 % av den tidigare personalstyrkan. En bidragande orsak är att personalen har fått en ökad kompetens genom certifieringen. På individnivå har 80 % av deltagarna genomgått kompetensutveckling på olika nivåer. Det gröna certifikatet (grundkompetensen) har genomförts av samtliga 80 % eller 108 personer och av dessa har ytterligare 20 % eller 16 personer certifierat sig på blå och svart nivå (8 personer på vardera nivån.) Då förstudien visade att endast 31 % av de validerade medarbetarna motsvarade branschens baskrav har vi nu lyckats höja det procenttalet väsentligt. Ytterligare personer har gått jämställdhets- och tillgänglighetsutbildningarna. (Medarbetarna inom projektledningsfunktionerna). Av de 22 personer som inte fullföljde sin kompetensutveckling var det endast två som själva avstod från att fortsätta sin kompetensutveckling. Övriga orsaker var att företaget drog tillbaka utbildningen från de anställda och att några slutade sina tjänster på deltagande företag. Projektet har även resulterat i att organisationerna fått ökad insikt om vikten av strategisk kompetensförsörjning inte bara avseende de anställda individerna utan även inom den egna verksamheten och att man ständigt måste arbeta med den strategiska kompetensförsörjningen för att ligga väl till i konkurrensen. Kravspecifikationen synliggör kompetenserna på ett helt nytt sätt och ger både organisation och individ ökad motivation att kompetensutveckla. Individen står bättre rustad och har fått en ökad anställningsbarhet. De interna projektledarna har fått insikt i hur man arbetar i projekt då de varit projektledningens förlängda arm in i företagen och gemensamt kunnat följa utvecklingen. 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. 4 (14)
Projektets syfte var Att ge rätt utbildning till rätt individ med optimerad utbildningsinsats för att ge respektive individ spetskompetens och i förlängningen konkurrenskraftiga företag i en utsatt bransch. Att bidra till ökad rörlighet och större möjlighet för den enskilde individen att klara nya eller mer kvalificerade arbetsuppgifter Att öka intresset bland kvinnor för att utbilda sig och arbeta inom branschen och därmed bredda rekryteringsbasen och få en jämnare könsfördelning på företagen För att nå projektets syfte sattes följande mål upp Kompetensutveckla och certifiera samtliga deltagare i företagen enligt förstudiens validering Samtliga deltagande företag ska ha ett väl utvecklat arbetssätt att integrera jämställdhetsarbetet för att öka rekryteringen av kvinnor till företagen Samtliga deltagande företag ska ha lärt sig mer om funktionshindrade och dess anställningsbarhet och möjlighet att rekrytera och i förekommande fall kunna anpassa arbetsplatsen till den enskilde medarbetarens speciella behov Öka gymnasieskolornas förmåga att få kvinnliga sökanden till de industritekniska programmen Sprida kunskap om projektresultat i branschrelaterade media Antalet medarbetare som utbildats och certifierats enligt tidigare gjord validering blev färre än vad som angavs i projektansökan till följd av den ekonomiska situationen och det faktum att företagen tvingades säga upp personal. Av de 205 deltagare som gick in i projektet kvarstod 150 medarbetare. För att i möjligaste mån erbjuda så många som möjligt utbildning och kompetensutveckling gjorde vi ändringar i planeringen och i genomförande av utbildningar för att ge företagen större flexibilitet i sin resursplanering. Vi flyttade bl.a. och senarelade vissa aktiviteter och tog med nyanställda som inte omfattades av förprojekteringens validering. Dessa validerades under projektets gång och lyftes in i de olika utbildningsmomenten. Budgeten reviderades avseende aktivitet 1) externa tjänster utbildning och certifiering med Lernia Tech som aktör. Ursprunglig budget har reducerats med cirka 900 000 kronor. Vi gav 80 % av deltagande CNC operatörer kompetensutveckling inom de olika nivåerna, anpassade utbildningen för hydromatoperatörer och gav deltagarna kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet. 5 (14)
Genom utbildningen i jämställdhet och tillgänglighet har deltagande företag blivit medvetna om vad som krävs för ett aktivt jämställdhetsarbete i projektet. Företagen har uppmuntrats att så långt som möjligt se till att kvinnorna deltagit i projektet för att ta del av utbildningen. Då antalet kvinnor inom branschen är lågt har av förklarliga skäl antalet deltagande kvinnor inte varit på någon högre nivå. Man har däremot blivit medveten om att företagen behöver presentera sig och arbeta på ett könsneutralt sätt för att även attrahera kvinnor att söka sig till skärande bearbetningsindustrin. Projektet har lärt oss att vara flexibla och kunna lyssna till de olika signaler som kommer från deltagare och företag. Verkligheten förändras och i det här projektet blev förändringen mycket kännbar. Projektet har också visat att arbete med jämställdhet och tillgänglighet tar mycket mer tid och är svårare att hantera då det handlar om attityder och möjligheterna att förändra sådana tar mycket lång tid. De planerade nätverken mellan dels skolor och företag och dels mellan olika skolor för erfarenhetsutbyte främst hur man ska attrahera kvinnliga sökande till industriutbildningen har inte kunnat genomföras, då intresset från skolorna inte har varit stort nog. Vi arbetade kontinuerligt under projekttiden för att starta nätverken och fick signaler från skolorna om deltagande längre fram under projekttiden. Trots upprepade försök att få igång nätverk har vi inte lyckats engagera skolorna att delta. Endast ett par visade intresse och antalet var för litet för att sätta igång nätverksarbetet. Vi erbjöd gymnasieskolorna att få ta del av och benchmarka med SKFs Tekniska Gymnasium i Göteborg som utbildar kvinnliga CNC operatörer i större utsträckning än andra skolor, men lyckades trots detta inte intressera skolorna tillräckligt. Sannolikt är det så att skolorna i projektet när allt kommer omkring inte har resurser eller vilja att vara med och påverka vem eller vilka som söker till de olika utbildningarna utan nöjer sig med att utbilda dem som sökt. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. 6 (14)
Projektet har använt sig av en redan framtagen och beprövad metod enligt den standard som satts av verkstadsbranschen inom sektorn spånskärande bearbetning: Validering, utbildning o certifiering CNC Teknik 2007. Valideringen gjordes i förprojekteringen och utbildning och certifiering under själva huvudprojektet. Genom att validera de enskilda individerna tydliggjordes vilka kunskaper den enskilda personen har inom sitt yrkesområde och vilka kunskaper som eventuellt fattades. Därigenom har man lätt kunnat anpassa utbildningarna till individerna och fylla de kunskapsgap som fanns. Individen fick med andra ord just rätt utbildning för det arbete han/hon utför i respektive företag. Individen har också kunnat gå på den nivå som passat grund, mellan eller hög nivå allt utifrån grundkompetenserna hos individen. Branschens kunskapskrav satta av företagen innebar att individen får just den kunskap som företagen/branschen efterfrågar avseende CNC tekniker och operatörer och därmed möjlighet att direkt omsätta sina nyförvärvade kunskaper i företagen. Normalt förfarande vid utbildning/kompetensutveckling är att man anmäler sig till en viss kurs man tror motsvarar vad man behöver lära sig och kunna. Genom att använda detta lärande d v s först validera och sedan utbilda inom de områden man behöver förkovra sig i, samtidigt som det är beställt av företagen/branschen med uppsatta kunskapsmål som motsvarar yrkets specifika krav, får man exakt den kompetensutveckling man behöver för det speciella yrket och företaget. Utbildningarna inom jämställdhet och tillgänglighet att gjorts i workshops med företagens projektledare där deltagarna även fått möjlighet att nätverka med varandra och lära av varandra. Projektledningen har i övrigt avsatt tid till besök och kommunikation med dels företagens projektledare och dels med medarbetarna som deltagit i kompetensutvecklingen för att säkerställa att det även har fungerat på ett bra sätt ute på företagen. 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. 7 (14)
Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Skärteknikcentrum Sverige AB har varit projektägare och svarat för projektledning och koordinering av projektet. Deltagande företag elva stycken inom branschen skärande bearbetning har visat stort engagemang genom att planera sina verksamheter för att kunna frigöra tid för att kompetensutveckla sina medarbetare. Vidare har man deltagit i flertalet workshops avseende jämställdhet och tillgänglighet för att kunna engagera sina företag i dessa frågor samtidigt som man arbetat med frågorna avseende själva projektet. På motsvarande sätt har utbildningsanordnare och certifieringsorgan anpassat sig till projektets tider och möjligheter och följt de krav som projektet ställt på jämställdhet och tillgänglighet. Projektgruppens arbete har letts av Skärteknikcentrum som också utsett en styrgrupp bestående av två representanter från deltagande företag, projektledare och projektmedarbetare från Skärteknikcentrum och extern deltagare Näringslivets EU-byrå. Styrgruppen har vid sina möten följt upp samtliga aktiviteter och utvärderat om projektet löpt enligt plan eller inte och i förekommande fall vidtagit nödvändiga åtgärder. Företagen har utsett interna projektledare som varit projektledarens förlängda arm in i företagen. Projektledaren har gjort kontinuerliga besök ute hos företagen och följt upp aktiviteter och utbildningar och därmed säkerställt att kompetensutvecklingen varit framgångsrik och att man har kunnat utnyttja oh använda sina nyförvärvade kunskaper i företagen. Arbetet i grupperna har fungerat väl. Aktörerna har inte bidragit med ekonomiska resurser men väl med engagemang, flexibilitet och påverkansarbete. 6. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vårt mål var att arbeta med jämställdhetsfrågorna på två spår och två olika metoder dels i lärande nätverksform och dels genom seminarier och workshops. Workshops har genomförts med samtliga i projektet deltagande företags ledningsgrupper för att medvetandegöra vad som krävs för att åstadkomma ett aktivt jämställdhetsarbete i projektet. Efter workshops har utvärderingar gjorts för att säkerställa att man dels kunnat ta del av jämställdhetsfrågorna och dels sett nyttan av jämställdhetsarbetet och kunnat 8 (14)
använda jämställdhetsarbetet aktivt i projektet och i företagen. Vi har använt oss av en extern aktör som lett respektive workshop Näringslivets EU byrå. Företagen har fått en uppdaterad kunskap om gällande lagstiftning på området och hur man kan förhålla sig till mäns och kvinnors roller på arbetsplatsen, olika etnicitet, religion, sexuell läggning och ålder. Samtliga deltagare har haft en positiv syn till frågorna. Både företagsledning och anställda vill ha en jämnare könsfördelning och därmed fler kvinnor anställda i icke traditionella befattningar. Problemet kvarstår dock att antalet kvinnor är begränsat och att man måste börja i ett tidigare skede för att överhuvudtaget attrahera kvinnor till traditionellt manliga yrken. Genom att företagen gör sin rekrytering och presentation av företagen mer könsneutrala har man tagit ett steg på vägen. Utvärderingar har gjorts för att säkerställa att man tagit del av jämställdhetsfrågorna och jämställdhetsarbetet och använt jämställdhetsarbetet så aktivt som möjligt i projektet och i företagen Jämställdhetsintegreringen via lärande nätverk mellan skolor och företag genomfördes däremot inte och är en avvikelse i projektet som redovisas under avvikelser. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Tillgänglighetsarbetet har skett kontinuerligt under projektets gång. Vid samtliga utbildningstillfällen har projektet efterhört och i förekommande fall kunnat se till att eventuella hjälpmedel funnits tillgängliga så att samtliga haft möjlighet att ta del av utbildningen. De lokaler som använts har alla varit anpassade för personer med funktionsnedsättning både avseende framkomst och sanitet. Krav på tillgänglighet har också ställts vid upphandlingar av material och utbildningar inom projektet. 9 (14)
Det webbaserade instrumentet som används vid validering har en anpassning för dyslektiker. Tillgänglighetsarbetet är till stor del en fråga om kunskap och attitydpåverkan och att tydliggöra för företagen nödvändigheten av att medarbetarna ska ha möjlighet att kunna ta till sig information trots eventuella funktionsnedsättningar. Utbildningarna i tillgänglighet har gett företagen en uppdaterad kunskap om gällande lagstiftning på området och hur man kan ta tillvara kompetensen hos människor med funktionsnedsättningar och öka kunskapen om funktionsnedsättningar, social, information och kommunikativ tillgänglighet. Genom att företagen blivit medvetna om tillgängligheten hos funktionshindrade hoppas vi att projektet även medverkat till att företagen sen medarbetare och icke medarbetare med funktionshinder som fullt anställningsbara. Efter workshops i tillgänglighet har utvärderingar gjorts för att säkerställa att man tagit del av tillgänglighetsfrågorna och kunnat använda dem praktiskt i projektet och i företagen. 8. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet har inte haft några regionala prioriteringar. 9. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Spridnings och påverkansarbetet har bedrivits på många olika nivåer regionalt, nationellt och internationellt under projektets gång: Regional Spridning och påverkan har dels skett vid samtliga projektmöten och via deltagande 10 (14)
företag. Skärteknikcentrums hemsida har exponerat projektet och pressreleaser skickats ut till media. Nationellt Projektet har genom representation deltagit och kunnat påverka och sprida projektresultaten till bl.a. YH myndigheten och Skolverket. Kontakterna med AF har inte bara lett till att man validerat arbetslösa enligt projektmetoden utan man har tagit till sig valideringskonceptet och kommer att använda resultaten i kommande projekt avseende kompetensutveckling och validering i ett större perspektiv. IF Metall och Teknikföretagen sprider metoden vidare genom att gå in i nya projekt där projektresultaten används i en djupare kontext. Projektet har deltagit på Tekniska Mässan i Stockholm om kompetensdriven industri med exempel från projektet. Deltagande i Verkstadsindustrins klusterkonferens i juni 2010. Internationellt Projektet och projektresultaten har vidare presenterats i samband med olika EU arrangemang och där fått stor genomslagskraft som best practice inom verkstadssektorn. Detta för sättet att effektivt identifiera, beskriva, mäta och utveckla rätt kompetens. Detta projekt har bidragit till att påvisa de positiva effekterna som uppnås och som är resultatet av validering och certifiering enligt metodiken CNC Teknik 2007. Restructuring Forum Sector s New Skills for New Jobs December, 2009 se länk under related documents workshop 1-3 CNC Teknik utsågs till best practice http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=en&catid=88&eventsid=209&furtherevents=yes Deltagande i expertnätverk mellan olika länder Transferable skills cross economic sectors role and importance for employment at European level i augusti 2010 Workshop ingående i samma nätverk i Bryssel i november 2010 Deltagande tillsammans med AF, YH myndigheten, Arbetsmarknads- och utbildningsdepartementet i ett seminarium i Stockholm i maj 2011 för att arbeta med överföring av kompetens och därmed presentation av projektresultaten. Närvarande var också EU kommissionären för DG Employment Deltagandei seminariet Bridging the Skills Gap i Budapest, anordnat av New Skills Network ett tematiskt nätverk på EU basis i juni 2011. Projektet nominerades av internationella programkontoret att delta och var även här best practice 11 (14)
Deltagande med projektresultaten i expertnätverk i Prag Förutom att CNC Teknik utsetts till best practice inom olika EU nätverk har man utsetts till best practice av NVL. (Nordiska rådet för Vuxnas Lärande). Projektet och dess resultat har alltså fått en bra spridning och kunnat påverka olika intressenter och instanser. Detta kommer att generera olika projekt och vidareutveckling i framtiden. Vi kommer att fortsätta att arbeta aktivt med att gå in i olika projekt för att sprida metoden att arbeta med validering och kompetensutveckling. Två ansökningar om förstudiemedel för ytterligare projekt har skickats till Regionförbundet. Projektresultatet och CNC Teknik 2010 (f d 2007) kommer att kunna användas av andra branscher än skärande bearbetning. Exempel på branscher där man redan börjat implementera metoden är Fastighetsbranschen och Trä- och Möbelindustrin. Detta gör man med stöd från Skärteknikcentrum. Diskussioner pågår med andra branscher. 10. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Då projektet varit ett enkelt och entydigt projekt med få aktiviteter valde vi att ha egenutvärdering. 11. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har dels utvärderat det egna arbetet i projektet och dels de olika utbildningsmomenten. Vi har haft extern hjälp av Näringslivets EU byrå. Det egna arbetet har följts upp av styrgruppsmöten där de olika aktiviteterna bedömts och diskuterats. Projektledaren har varit ute och besökt företag och medarbetare på företagen för att säkerställa att projektarbetet löpt rätt och att man kunnat föra ut projektresultaten. Vi har använt företagens projektledare för 12 (14)
att tyda signaler från företagen och därmed anpassat oss och projektet till de olika situationer som uppstått under projektets gång speciellt med avseende på den finanskris som genomlevdes. Vi har under projektet haft dialog med deltagarna för att kontinuerligt utvärdera det egna arbetet. Efter genomförda utbildningar har deltagarna fyllt i enkäter där man värderat de olika utbildningsmodulerna, som legat till grund för ytterligare bedömning vid styrgruppsmötena. Varje utbildningsmodul har också innehållit ett prov som en del i certifieringsförfarandet som samtidigt har varit en kvalitetssäkring av utbildningsinsatserna ett instrument att bedöma utbildningens kvalitet. Samtliga utbildningar har betygssatts av deltagarna själva och generellt har utbildningarna motsvarat de krav som ställts. Ett helhetsbetyg med medelvärde över fyra på en femgradig skala har varit regel. Vi har utvärderat måluppfyllelse, utbildningskvalitet och kvantitet, samverkansfördelar och marknadsföringsaktiviteter. Våra mål har till största delen uppfyllts avseende kompetensutveckling i och med att vi kompetensutvecklat och certifierat nära 80 % av deltagarna, företagen har fått god insyn och förhoppningsvis förändrad attityd avseende jämställdhet och tillgänglighet, kvaliteten på utbildningarna har hållit hög nivå och vi har kunnat sprida projektresultaten både regionalt, nationellt och internationellt och redan nu fått god feedback och ser att vi kan arbeta vidare i andra projekt. Tyvärr har vi misslyckats avseende att skapa de nätverk vi ville för att förmå gymnasieskolorna att attrahera kvinnor att söka till industriutbildningarna. 12. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? 13 (14)
13. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Björn af Bjur, email bjorn@sktc.se, mobil 070 601 43 22 Thomas Petersson, email thomas@sktc.se, mobil 070 591 60 78 Underskrift projektansvarig (projektledare) Datum Namnteckning Björn af Bjur E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet. Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut. 14 (14)