Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden
|
|
- David Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden
2 Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4 Utbildning...5 Inför projektansökan...5 Informationsmöten...5 Vägledningsmöten...6 Förstudie...7 Genomförandefas...8 Utbildning...9 Grundutbildning...9 Skräddarsydd utbildning för projektledning och andra...10 Utbildning för projektdeltagare...10 Fördjupningsaktiviteter Tillgänglighet...12 Tillgänglighetsplan...12 Tillgänglighet integrerad i arbetsmiljön...12 Transnationellt...13 Hjälp på vägen...14 Material...14 Länkar...15 Foto: Text: Stefan Eklund Åkerberg, projektledare Information Vägledning Utbildning 2
3 Inledning Inför programperioden införde Svenska ESF-rådet krav på att alla projekt inom Europeiska socialfonden skulle arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Målet är att fler personer med funktionsnedsättning ska få tillträde till arbetsmarknaden. Till detta startades 2009 det nationella projektet Processtöd Tillgänglighet som pågår till och med Projektet är en del av ESF-rådets organisation för stöd till projekten inom Socialfonden. Uppdraget är att göra ESF-rådets krav på tillgänglighet begripligt, meningsfullt och hanterbart för Socialfondens projekt. Det här materialet vänder sig till dig som ska ge stöd i tillgänglighetsfrågor till ansökande eller pågående projekt inom Europeiska socialfonden. Materialet ger exempel på vad stödet kan omfatta och förslag på hur det kan läggas upp. Det är inte en enhetlig metod som är tänkt att kopieras rakt av, utan vi vill med det här materialet inspirera och ge ett stöd på vägen. Projektet Processtöd Tillgänglighet drivs av Handisam i samverkan med Handikappförbunden, och finansieras av Europeiska socialfonden. Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare De projekt och projektgrupper du som projektstödjare möter är många gånger mycket olika och har sina speciella behov och förutsättningar. Din viktigaste roll blir att ge förslag till lösningar i projekten som matchar Socialfondens krav och din egen kunskap på området. Förutom din egen erfarenhet som projektstödjare måste du ha goda kunskaper om funktionsnedsättningar och om generell tillgänglighet inom områdena fysisk miljö, information/kommunikation och tillgänglig verksamhet. Du måste också vara väl insatt i Europeiska socialfondens program, rutiner Information Vägledning Utbildning 3
4 och regelverk. Ett brett kontaktnät med olika expertkompetens inom tillgänglighetsområdet är en stor tillgång i arbetet. Att tänka på: Ta noga reda på projektgruppens förutsättningar var ett bollplank; lyssna, ställ frågor och återkoppla. Utgå från projektidén eller den beviljade projektansökan. Genom att tydligt koppla dina förslag dit ökar du sannolikheten för att projektledningen och projektägarna ska ta till sig tillgänglighetsfrågan. Ge råd och stöd genom bra och konkreta exempel. Lyft fram egen kunskap och erfarenhet. Arbeta långsiktigt och processinriktat stödet får bäst effekt om det ges återkommande och över tid. Den metod vi vill lyfta fram bygger i första hand på information, vägledning och utbildning. Information Med begreppet information menar vi de aktiviteter som introducerar tillgänglighetsfrågan; att ge generella råd och att berätta om vilket stöd projekten kan få i fortsättningen. Ofta har du kontakt med flera projekt samtidigt, till exempel i samband med utlysningen av projektmedel. Formerna för informationsmöten varierar vilket gör att man måste var flexibel. Ibland blir informationstillfällena mer djuplodande och man kommer in på individuell projektvägledning och projektspecifika frågeställningar. Vägledning Vid en vägledning möter du enskilda projekt. Innehåll och upplägg kan skilja sig mycket åt beroende på i vilken fas projekten befinner sig, och vilken inriktning som projekten har. Utgångspunkten för vägledningen bör alltid vara att möta projektet i den fas den befinner sig och att anpassa vägledningen utifrån förutsättningar och behov. Projektledningen, det vill säga projektledare, styrgrupp och projektägare, är den naturliga målgruppen. Återkommande vägledning är många gånger avgörande för att hålla liv i arbetet. Personliga möten kan gärna kompletteras med kontakter via telefon och e-post. Ha som mål att få igång ett långsiktigt arbete. Information Vägledning Utbildning 4
5 Utbildning Utbildning till projekten ges under olika faser, i olika former och med olika inriktning. Från rent grundläggande utbildning runt tillgänglighet och olika funktionsnedsättningar, till smala fördjupningsinsatser inom specifika funktionsnedsättningar eller annat. Utbildningen vänder sig till många olika funktioner inom projektgruppen; från projektledare, projektägare och nyckelfunktioner i projekten till deltagare, underleverantörer eller andra. Tidpunkt, målgrupp, behov, önskemål med mera är avgörande för vad utbildningen ska innehålla, hur den läggs upp och sedan genomförs. Utbildningen kan i bland vara av standardkaraktär men grundregeln bör vara att så långt som möjligt skräddarsy utbildningarna så att de på bästa sätt matchar de behov som finns. Inför projektansökan Vid informationsaktiviteter i samband med projektutlysningarna är det viktigt att vara påläst på själva utlysningstexten. Inriktningen i utlysningarna varierar och ger dig värdefull information när du själv ska informera om tillgänglighet och vilket stöd du kan erbjuda. Informationsmöten På informationsmötena får du räkna med att deltagarna kan ha liten eller ingen kunskap alls om funktionsnedsättningar, och om vad tillgänglighet i denna bemärkelse innebär. Ge en kortfattad men så bred introduktion som möjligt så att deltagarna ser vidden av frågan. Utöver att informera om funktionsnedsättningar och tillgänglighet är det bra att lyfta frågor som: Hur ska alla medarbetare/deltagare kunna delta i utbildningen på lika villkor? Hur kan ni i ert projekt se till att era lokaler, er information och er kommunikation är tillgängliga? Vilka är nyckelpersoner i projektet och vilket behov av kompetensutveckling om tillgänglighet har de? Hur kan ni i ert projekt ställa krav på tillgänglighet vid upphandling av underleverantörer? Vad är viktigt att tänka på i ansökan när det gäller tillgänglighetsarbetet? Information Vägledning Utbildning 5
6 Vägledningsmöten Inför ett första vägledningsmöte med ett enskilt projekt i ansökningsfasen kan du be om att få ta del av vad de har skrivit ned om sin projektidé. Ofta är det bra att ge en kort beskrivning om vad du menar med tillgänglighet så att ni får en gemensam referensram. Be sedan projektledningen eller projektägaren beskriva projektets idé och innehåll med egna ord. Då kan du få ytterligare information om hur de tänker och vilken kunskap de har på tillgänglighetsområdet. Genom följdfrågor kan du sedan hjälpa projektledningen eller projektägaren att se vilka tillgänglighetsperspektiv som ska ingå i projektet. Fråga till exempel: Vad betyder tillgänglighet för er, och hur har ni tänkt kring tillgänglighetsfrågan inför ert projekt? Hur kan ni tänka för att tillgänglighet ska bli en naturlig del i ert projekt? Finns det i er ordinarie verksamhet/organisation strukturer, riktlinjer och rutiner som ni kan koppla ert arbete och kommande projektresultat till? Har ni koll på deltagarnas eventuella funktionsnedsättningar? Om inte hur kan ni ta reda på det? Hur tillgängliga är lokalerna som ni ska använda? Hur tillgänglig är er information och de informationskanaler ni tänker använda er av? Vilket framtida behov av tillgänglighetsstöd har projektet? Vad behöver ni budgetera för när det gäller tillgänglighet? Syftet med frågorna ska vara att få med projektgruppen på hur de måste tänka kring tillgänglighet och hur de ska gå tillväga för att få med tillgänglighetsfrågan som en röd tråd i projektansökans olika delar. Om tillgänglighetsarbetet är tydligt beskriven i ansökan får projektet större förutsättningar för en bra start när det väl kommer igång. Information Vägledning Utbildning 6
7 Förstudie När en projektansökan har blivit beviljad av ESF-rådet är det bra att erbjuda information om vad man mer konkret ska göra i förstudien. Ansökan är utgångspunkten, men det händer ofta att den som skrivit ansökan inte är den som sedan ska genomföra projektet. I det här skedet kan det ibland vara bra att bjuda in flera projektgrupper samtidigt. Vid dessa informationsmöten är det också bra att ge varje grupp viss tid för individuell vägledning. På så vis får projektgrupperna en större möjlighet att få svar på sådant som bara gäller det egna projektet. Samordna dig med andra som också erbjuder stöd till projekt inom andra områden. Det underlättar ofta för projekten att kunna träffa flera stödfunktioner vid samma tillfälle. Se dessa informationstillfällen som ett sätt att informera om ditt fortsatta stöd. Erbjud vägledning där ni kan fördjupa er i tillgänglighetsarbetet och lägga upp en plan för det fortsatta arbetet. Boka redan nu upp mötestider så vinner du mycket tid och arbete. Ett effektivt sätt att konkretisera vad som ska göras är att ta fram en särskild tillgänglighetsplan för arbetet. Sträva alltid efter att förankra planen i projektens styr- och referensgrupper. Du kan läsa mer om hur ni kan planera projektens tillgänglighetsarbete under avsnittet Tillgänglighetsplan. I förstudien lägger du grunden för tillgänglighetsarbetet under genomförandefasen. Det kan handla om att välja lokaler som fungerar eller att kartlägga behov som kan finnas hos deltagarna i projektet. Nu görs också mycket av projektens upphandling av olika underleverantörer, utbildningsanordnare och utvärderare med mera. Att ställa krav på dessa angående tillgänglighet är också viktigt att ta upp. Att tänka på: Utgå från ansökan. Vad sägs konkret och vad kan du läsa in mellan raderna? Försök få projektledningen att själva definiera projektets behov. Vägled, coacha och stötta genom att lyssna och återkoppla. Ge konkreta förslag men låt så långt som möjligt projektgruppen göra arbetet själv. Då stärks gruppens ägarskap av frågan. Ta reda på vilka underleverantörer projektet planerar att upphandla. Information Vägledning Utbildning 7
8 Utöver vägledning förordar vi att projektledningen redan under förstudien får en grundläggande utbildning i tillgänglighet. Mer om detta kan du läsa längre fram under avsnittet Grundutbildning. Genomförandefas Även under projektens genomförandefas kan det bli aktuellt med informationsmöten. Personal i projekten byts ut, nya samarbetspartner eller målgrupper knyts till projektet och så vidare. Ta fram innehåll och upplägg tillsammans med projektledningen. Ge projektledningen en aktiv roll vid informationstillfället. Då får de en chans att själva utveckla vad det handlar om. Det stärker engagemanget för projektets tillgänglighetsarbete. Vägledningen under genomförandefasen bör vara återkommande och ske över tid. Håll kontakt och ställ frågor om hur arbetet flyter på. Återkoppla och kom med förslag på hur de kan gå vidare. Rådgivningen kan här handla om att hjälpa projektmedarbetarna att fullfölja sin tillgänglighetsplan. Har man gjort det man sagt att man skulle göra? Hur kan man komma vidare med projektet om man kört fast? Det är relativt vanligt att projektgrupper byter personal. Behövs det mer grundutbildning? Behövs fördjupade kunskaper på något område? Erfarenheter och resultat från projektet ska föras över till ordinarie verksamhet och organisation. Ofta sker detta i slutet av projekttiden hur kan man i stället arbeta för att överföringen ska ske mer löpande under projektets gång? Vägledningen under genomförandefasen kan till exempel handla om: Att ge stöd till projektledare som behöver hjälp i tillgänglighetsarbetet. Att förmedla tips på fördjupningsmaterial eller att förmedla kontakter till olika specialister inom tillgänglighetsområdet. Att hjälpa till med att synliggöra tillgänglighetsarbetet och resultat i rapporter till projektägare och ESF-rådet. Att hjälpa projektledningen med hur de kan tänka när de ska införa resultat och erfarenheter i ordinarie verksamhet. Finns det riktlinjer och annat där tillgänglighet kan arbetas in? Att ge tips om hur tillgänglighetsfrågan kan lyftas i de transnationella kontakterna. Se även avsnittet Transnationellt. Information Vägledning Utbildning 8
9 Utbildning Grundutbildning Grundläggande utbildning passar bäst under förstudien. Genom att lägga utbildningen på en generell nivå kan flera projekt delta på samma utbildning. När utbildningen genomförs för ett enskilt projekt ges dock större möjlighet att utgå från det enskilda projektet och att anpassa innehållet. Syftet med utbildningen ska vara att ge deltagarna en orientering om vad bra tillgänglighet innebär för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att väcka intresse och engagemang i tillgänglighetsfrågan, och att öka kunskapen om hur tillgänglighet kan integreras i projektet på ett naturligt sätt. Deltagarna ska få kännedom om vilka verktyg som finns och som de kan använda sig av bland annat filmer, checklistor och handböcker. Sträva efter att vara interaktiv och varva föreläsning, filmer och annat med mycket erfarenhetsutbyte. Fokusera på konkreta tillgänglighetsexempel så att deltagarna så långt som möjligt kan se samband med det de ska göra i sitt projekt. Den gemensamma utbildningen kan med fördel följas upp av projektspecifika utbildningar som är både grundläggande och fördjupande. Använd grundutbildningarna för att erbjuda och informera om vidare insatser och mer utbildning. Kunskap föder ofta önskan om mer kunskap. Att tänka på: Ta reda på så mycket som möjligt om målgruppen och deltagarna du kommer att möta. Ta reda på hur lokalen ser ut och vilken utrustning som finns. Har till exempel lokalen hörslinga och behövs teckentolkar? Inbjudan till deltagarna ska vara tillgänglig i både form och språk. För många deltagare är tillgänglighet i denna bemärkelse något nytt. Var tydlig i hur du beskriver vad utbildningen handlar om. Information Vägledning Utbildning 9
10 Skräddarsydd utbildning för projektledning och andra Genom att skräddarsy utbildningar finns mycket att vinna. När utbildningen utgår från projektets egen verksamhet och eget mål blir det lättare för deltagarna att ta till sig frågan. När man kan känna igen sig och relatera till den egna verksamheten ökar engagemanget för det kommande tillgänglighetsarbetet. De allmänna råd som lyfts fram under tidigare insatser kan ni diskutera, fördjupa och konkret koppla till projektets verksamhet. Utbildningen ska lägga en stabil grund för det fortsatta arbetet, och den synliggör ofta behov av ytterligare kompetens, utveckling eller annat stöd. Målgruppen för utbildningen är projektledare, projektägare, medarbetare, styr- och referensgrupper, samverkansaktörer och nyckelpersoner som finns i projektet eller i den ordinarie verksamheten. Att tänka på: Planera utbildningen tillsammans med projektledningen. Var påläst och utgå från projektansökan lyssna och återkoppla. Låt projektledningen ta ansvar för att skicka ut inbjudan och boka lokal. Lite föreläsning och mycket diskussion ger oftast bättre resultat ställ frågor och låt deltagarna ge förslag på lösningarna. Följ upp och utvärdera tillsammans med projektledningen. Kom överens om hur ni ska gå vidare. Utbildning för projektdeltagare Syftet med utbildning som vänder sig till deltagare i projekt är ofta att sprida information och mer grundläggande kunskap om vad tillgänglighet innebär för personer med funktionsnedsättning. Målgruppen har stor betydelse. Om deltagarna utgörs av anställda på en arbetsplats kan det handla om att öka förståelsen för tillgänglighetsfrågornas betydelse i arbetsmiljöarbetet, eller att påverka attityder på arbetsplatsen. En öppen dialog på arbetsplatsen gör det lättare att prata om de här frågorna. Om deltagarna saknar arbete hamnar fokus kanske mer på sådant som kan stärka individen, och om möjligt ge redskap som gör det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden. Hur tänker man kring tillgänglighet och vad skulle kunna få den att fungera? Den mer generella grundutbildningen (se ovan) kan vara en grund att utgå ifrån. Information Vägledning Utbildning 10
11 Att tänka på: Planera utbildningen tillsammans med projektledningen. Är projektet inriktad på en viss målgrupp? Finns det personer med funktionsnedsättning i målgruppen? Finns det speciella behov som du som utbildare kan behöva känna till? Fördjupningsaktiviteter Behovet av fördjupning inom olika områden växer ofta fram som ett resultat och ett lärande av det man gör. Det kan till exempel handla om att man vill veta mer om enskilda funktionsnedsättningar och tillgänglighetsåtgärder, eller att man vill få redskap för hur man ska kunna föra in tillgänglighetsarbetet i ordinarie verksamhet. Det kan innebära att fördjupa sig inom sådant som man redan är bekant med från ordinarie verksamhet, eller att hitta nya vägar. Vi vill särskilt lyfta in tillgänglighetsfrågan i arbetsmiljöarbetet. Du kan läsa mer om detta under avsnittet Tillgänglighet integrerad i arbetsmiljön. Fördjupningsaktiviteterna kan handla både om kompletterande vägledning och om mer utbildning. Att tänka på: Håll kontakt med projektledningen. Stäm av hur det går och ge förslag på hur de kan gå vidare. Ett bra kontaktnät med specialister inom olika områden kan komma väl till pass. Inom tillgänglig verksamhet finns många fördjupningsvägar med fokus på sådant som man kan ta med sig in i ordinarie verksamhet till exempel rekrytering, upphandling och arbetsmiljö. Information Vägledning Utbildning 11
12 Tillgänglighet Tillgänglighetsplan Ett bra sätt att få struktur på tillgänglighetsarbetet är att ta fram en plan för arbetet. Planen kan antingen tas fram inom ramen för den vägledning som ges eller som del av en skräddarsydd utbildning. En plan konkretiserar hur gruppen kan få med tillgänglighetsfrågan i sitt projektarbete. Planen gör det möjligt att se vad som ska göras och vilka mål som ska uppfyllas. Den hjälper också projektledningen att följa upp arbetet och fastställa när saker ska ske och vem som ansvarar för dess olika delar. Använd en mall som bygger på följande struktur: Övergripande mål. Projektets vision vad gäller tillgänglighetsfrågan på lång sikt. Projektmål. Projektets målsättning med sitt tillgänglighetsarbete inom ramen för projekttiden. Delmål. För tillgänglighetsområdena verksamhet, fysisk, informativ och kommunikativ tillgänglighet. Med en tydlig beskrivning av: Aktivitet. Vilka aktiviteter som kommer att ske med koppling till tillgänglighetsfrågan. Ansvar. Redogörelse för vem som är ansvarig för aktiviteten. Tidsplan. Exakt i tid när aktiviteten kommer att genomföras. Indikator. Hitta en form att mäta den effekt som aktiviteten haft. Tillgänglighet integrerad i arbetsmiljön Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan vara en användbar kanal för att föra in tillgänglighetsarbetet i en organisations befintliga struktur och rutiner. Vi har alla behov av en god arbetsmiljö och vi påverkas av den dagligen. Det är många faktorer som påverkar arbetsmiljön: arbetsledning, medarbetare, arbetsmängd, arbetstid, handlingsutrymme, arbetsställningar, arbetsrörelser, belysning, buller, farliga ämnen, värme och kyla, arbetsutrustning, maskiner med mera. Det handlar om dig och mig och om vår förutsättning för delaktighet. Information Vägledning Utbildning 12
13 Brister i arbetsmiljön sammanfaller påfallande ofta med bristande tillgänglighet, till exempel svårighet att läsa eller förstå instruktioner, trötthet på grund av dålig luft-, ljus- eller ljudmiljö, svårighet att hantera utrustning, behov av kunskap eller hjälpmedel som saknas. Exempel på verktyg vid undersökning av arbetsmiljön där tillgänglighet kan integreras: Skyddsronder/arbetsmiljöronder. Personalmöten där arbetsmiljö är med som en punkt på dagordning. Medarbetar- och utvecklingssamtal. Medarbetarenkäter. Transnationellt Internationellt samarbete inom Europeiska socialfonden, ESF, kallas transnationellt samarbete. Samarbete och ett lärande över gränserna är ett grundfundament inom ESF. Projekt uppmanas att söka transnationella samarbeten. Svenska projekt ska aktivt sträva efter att lyfta in tillgänglighetsarbetet även här. Vid transnationellt samarbete i tillgänglighetsfrågor är det viktigt att vara klar över länders olika utgångspunkter. När man planerar ett erfarenhetsutbyte med andra länder bör man exempelvis vara medveten om hur samarbetsparten ser på, och vad som ingår i, begreppen funktionsnedsättning och tillgänglighet. Att tänka på: Ställ frågor om hur man ser på funktionsnedsättning och tillgänglighet i det land ni ska samarbeta med. Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra i samarbetslandet? Vilka riktlinjer har ni kring tillgänglighet i samarbetslandet? Vilka framgångsrika metoder har man använt sig av, både i Sverige och i samarbetslandet för att få ut fler personer med olika funktionsnedsättningar i arbete? Information Vägledning Utbildning 13
14 Hjälp på vägen Material Riktlinjer för tillgänglighet Riv Hindren, Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser, Checklista för dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig, Checklista Handlingsplan för tillgänglighet, Besöksinformation för alla Råd till kommuner och företag som informerar om tillgänglighet, Se kompetensen En guide för att öppna din arbetsplats för personer med funktionsnedsättning, Handisams filmer om tillgänglighet, - Anställningen - Delaktighet - Tillgänglighet - Se kompetensen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Hur är läget 2013? Uppföljning av funktionshinderspolitiken, Så gör du som chef Handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen, Så gör du som kollega Handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen, Ord som taggar om funktionshinder, Jodå. Tillgänglighet lönar sig (Vi har räknat på det), Dörrarna stängs innan alla fått plats, Information Vägledning Utbildning 14
15 Checklista inför ansökan, Processtöd Tillgänglighet, Utbildning för projektledare, Processtöd Tillgänglighet, Metodutbildning en fortsättning på utbildning för projektledare, Processtöd Tillgänglighet, Orienteringsutbildning Utbildning för deltagare i projekt, Processtöd Tillgänglighet, Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar, Att upphandla tillgänglighetsstöd för Socialfondsprojekt, Processtöd Tillgänglighet, Länkar Svenska ESF Rådet Handisam Handikappförbunden Hjärnkoll slå hål på myterna om psykisk ohälsa Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet Information Vägledning Utbildning 15
16 2013 Processtöd Tillgänglighet E-post:
Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar
Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring
Läs merHandlingsplan Tillgänglighet
Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta
Läs merEuropeiska socialfonden, ESF
Processtöd Tillgänglighet Genomförs av: Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning Handikappförbunden - 39 förbund i samverkan Finansieras av: Europeiska socialfonden, ESF Syfte med dagen Att
Läs merTillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt
Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merLedarutveckling över gränserna
Handlingsplan för tillgänglighetsarbete i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Traineeprogrammet
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merUtbildning för Projektledare
Utbildning för Projektledare 1 Introduktion till utbildning för projektledare om tillgänglighet Utbildning för projektledare om tillgänglighet är att betraktas som en mall för en halv eller heldags utbildning.
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merUtvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET
Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merVerktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete
Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten i en organisation. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merMänniskan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är
Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först
Läs merBrottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv
Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merEuropeiska socialfonden
1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling
Läs merInformation. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merEuropeiska socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap
Europeiska socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Innehåll PO 1: Kompetensförsörjning PO 2: Ökat arbetskraftsutbud Ansökningsomgången inom PO1 Processtöd
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merOrienteringsutbildning utbildning för deltagare i projekt
Orienteringsutbildning utbildning för deltagare i projekt 1 2 Introduktion till orienteringsutbildningen/utbildning för deltagarna Orienteringsutbildningen är att betraktas som en mall för en 3 timmars
Läs merAtt vara ambassadör i Hjärnkoll
Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under
Läs mermedarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merDiarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten
Läs merSlutrapport Processtöd Tillgänglighet
Datum 2013-12-31 Diarienummer 2013/0020 Slutrapport Processtöd Tillgänglighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Slutrapport Processtöd Tillgänglighet Handisam Serie A 2014:1
Läs merAtt samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet
Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din
Läs merArbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan
Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att
Läs merStarta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv.
Inspirationsguide Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguiden är ett självinstruerande verktyg som leder
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merhttp://vimeo.com/77776423 Vi som presenterar idag är Nicholas Singleton, projektledare GRAF Karin Westberg, dokumentationsstrateg GRAF Tidsplan Våren 2011 nätverket för chefer inom FH får information om
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning
Läs merInspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv
Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN
Läs merEuropeiska socialfonden
1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning
Läs merMedarbetarsamtal Chefer och medarbetare
Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet
Läs merArbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda
Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre
Läs merManual till att hålla utvecklingssamtal
Manual till att hålla utvecklingssamtal Inledning tillbakablick Arbetsmiljö hälsa Uppdrag uppgifter Utvecklingsplan Februari 2014 2(9) Inledning I denna manual beskrivs utvecklingssamtalets syfte uppbyggnad.
Läs merKontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?
Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?
Läs merArbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande
Läs merKreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog
Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET
STYRDOKUMENT Dnr V 2016/807 HANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET Publicerad Beslutsfattare Handläggare Rektor Personalenheten Beslutsdatum 2017-05-02 Giltighetstid 2018-05-02 Sammanfattning Handlingsplanen
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av
Läs merSamordningsförbunden i Östergötland - Västra, Centrala och Östra. Projektidéer som inte har kommit förbi idéstadiet
ESF-teamet Maria Can, Koordinator Tel: 0724-52 85 73/ E-post: maria.can@linkoping.se Karin Tjärnlund, Projektutvecklare Tel: 0724-52 95 35/ E-post: karin.tjarnlund@linkoping.se Bakgrund Samordningsförbunden
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merPersonalenkät 2010 2/2/2011
Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)
Läs merPROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merTillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Läs merLägesrapport. 1. Verksamheten i projektet
Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2012-10-2012-12 Redovisnings-ID -005 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Uppdaterad på gemensamt styrgruppsmöte den 8 september 2016. (Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj 2014, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg.) Avsiktsförklaring
Läs merTillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014
Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...
Läs merPROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA
PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips
Läs merPersonalpolicy för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2015-03-17 Personalpolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Personalkontoret Dokumentnamn Personalpolicy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad
Läs merBoost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Genomförande
Läs merIntroducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (2 min), och SAMhjulet.
DEL 1: Undersöka arbetsmiljön Modulen inleds med det övergripande målet för modul 2 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna för dagen. När ska ni börja,
Läs merSATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
Läs merEXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer
EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merUtlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning
Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och
Läs merÖppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen
Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,
Läs merEuropeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige
Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala
Läs merKom igång med utbildningen bättrevardag.nu!
Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs merYA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel
Upplägg för studiecirkel YA-delegationens handledarutbildning består av tre fristående delar: Grundutbildning innehållande avsnitten Att vara handledare, Förbereda arbetsplatsen samt Avsluta handledningen
Läs merTillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare
Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Bakgrund Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem men den senaste tidens utveckling
Läs merManual för Resultat- och utvecklingssamtal
Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som
Läs merDitt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merStöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Norra Mellansverige "Kompetensutveckling för tillgängligare arbetsmarknad i Norra Mellansverige"
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merDokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik
Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg. Uppdaterad september 2018. Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan
Läs merMed Tyresöborna i centrum
Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning
Läs merAtt starta en lärgrupp
1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merUtdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5
2008-12-15 Bilaga 5 6 Sidor Utdrag ur Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET RIV HINDREN Enligt
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs mer