UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Relevanta dokument
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp

LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Kursbeskrivning Värdegrund och likabehandling i teori och praktik

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4.

Kursbeskrivning. Värdegrund och likabehandling i teori och praktik, Kurskod: UB105U, 7,5 hp

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Kursbeskrivning Värdegrund och likabehandling i teori och praktik

LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

LLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

L6EN10, Engelska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 1 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

IKG119, Introduktion till kostvetenskap, 7,5 högskolepoäng Introduction to Food and Nutrition, 7.5 higher education credits

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

IKG101, Mat och hälsa i förskolan, 7,5 högskolepoäng Food and Health in Preschool, 7.5 higher education credits

SC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits

L6HK20, Hem- och konsumentkunskap 2, för lärare 1-6, 15,0 högskolepoäng Home and Consumer studies 2, years 1-6, 15.0 higher education credits

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

PC2309, Kurs 9: Metod 1 i psykologi, 15,0 högskolepoäng Research Method 1 in Psychology, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

SC1107, Tillämpad socialpsykologi, 15,0 högskolepoäng Applied Social Psychology, 15.0 higher education credits

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

SIMM25, Social Sciences: Fieldwork, 7,5 högskolepoäng Social Sciences: Fieldwork, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits

Bild GR (A), Bild, 30 hp

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript:

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG801, Värdegrund och likabehandling i teori och praktik, 7,5 högskolepoäng Fundamental values and equal treatment in theory and practice, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2012-02-27 att gälla från och med 2012-02-28. Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen är fristående och ges som uppdragsutbildning Grundnivå Huvudområde Pedagogik Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Innehåll Kursen behandlar värdegrund och likabehandling utifrån teori och praktik, lagstiftning och styrdokument. Relevanta begrepp som värdegrund, likabehandling, diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning tas upp och problematiseras med utgångspunkt i olika teorier. Innebörden av ett normkritiskt förhållningssätt behandlas samt hur förskolans, skolans och särskolans organisation och praktik kan betraktas med utgångspunkt i ett sådant förhållningssätt. Kursen tar upp arbetsformer som observation och loggbok för att genomföra verksamhetsnära utvecklingsarbeten. En plan för ett sådant arbete utformas i kursen och kan sedan utgöra ett stöd för den egna skolans utvecklingsarbete. I kursen bearbetas också utvärdering och uppföljning av utvecklingsarbete.

2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för och problematisera teorier och begrepp om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt för förskolans och skolans värdegrund Färdighet och förmåga utifrån kartläggning och analys av den egna verksamheten utarbeta en plan med strategier för och beskrivning av ett systematiskt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Värderingsförmåga och förhållningssätt observera, dokumentera och problematisera förskolans och skolans organisation och praktik med utgångspunkt i ett normkritiskt förhållningssätt 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Tillämpade former för undervisning är föreläsningar, workshops, seminarier, internetbaserade aktiviteter och arbetsplatsförlagda aktiviteter såsom praktiskt förändringsarbete. Former för bedömning relateras till kursens mål och innehåll. Kursen består av fyra examinationsuppgifter: Värdegrund och styrdokument - examineras genom en muntlig redovisning i grupp. Normkritiskt förhållningssätt - examineras i en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Praktiskt förändringsarbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling - examineras genom en skriftlig och muntlig redovisning i grupp. Utvärdering och uppföljning - examineras muntligt under ett examinerade seminarium. För bedömningen ska underlaget vara sådant att individuella prestationer ska kunna särskiljas. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen är begränsat till fem. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordninarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare upplägg. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). Betyg ges på kursen som helhet. För att få godkänt på kursen krävs godkänt resultat på alla exeminationsuppgifter. 9. Kursvärdering Kursvärdering genomförs i slutet av kursen. Kursvärderingen ska vara vägledande för utveckling och planering av kommande kurser.

10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen består av fem campusträffar och två arbetsplatsförlagda tillfällen. Lärplattform och nätbaserad kommunikation tillämpas varför internetuppkoppling är ett krav. Deltagarnas egen förskole- repektive skolverksamhet utgör utgångspunkt för kursen. 3/ 3

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG801, Värdegrund och likabehandling I teori och praktik, 7,5 högskolepoäng Fundamental values and equal treatment, in theory and practice, 7,5 higher education credits Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (152 sidor) Bromseth, Janne (2010) Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andra till queer pedagogik i Janne Bromseth & Frida Darj (red.) Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. (s. 27-54) (27 sidor) Colnerud, Gunnel (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. I Pedagogisk forskning, nr 2, s. 81-98. (18 sidor) Diskrimineringslagen 2008:567 Eek-Karlsson, Liselotte (red) (under utgivning) Normkritiska perspektiv i skolan. Lund: Studentlitteratur. Hakvoort, Ilse (2010). The conflict pyramid: a holistic approach to study conflict resolution in schools. Journal of Peace Education, vol 7 (2) 157-169. (11 sidor) Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2004). There is something about Julia : Symtoms, categories and the process of invoking Attention Deficit Hyperactivity Disorder in the Swedish school: A case study. Journal of language, identity and education 3(1) 1-24. (23 sidor) Skollagen 2010:800 (kap 6) Skolverket (2012) Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket. (40 sidor) Skolverket (2011) Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Skolverket. (126 sidor)

2 (3) Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverkets rapport 353, Stockholm: Skolverket (kap 1 s. 10-25, kap. 3 s. 32-45, kap 7 s.124-153, kap 8 s. 184-201 och kap 9 s. 202-208) (80 sidor) Skolverket, 2009. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport nr 326/2009, Stockholm: Skolverket (s 10-14, s. 24-87) (63 sidor) Obligatorisk litteratur med inriktning mot skola och särskola: DO, BEO & Skolinspektionen (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skolan (40 sidor) Martinsson, Lena, Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup (kap 1 s. 7-28, kap 5 s.131-164, och kap 6 165-166) (54 sidor) Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Stockholm: Liber. (199 sidor) Obligatorisk litteratur med inriktning mot förskola: DO, BEO & Skolinspektionen (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i förskolan. (40 sidor) Lenz-Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea, Ohrlander, Kajsa (2011). En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber (Inledning, del 1, 2 & 3). (112 sidor) Lilletvedt, Sissel (2011). Barnehagens usynlige hvithet. I Første steg, nr 2, s. 42-44. (2 sidor) Referenslitteratur DO, Husmodellen Förskolan http://www.do.se/sv/material/husmodellen--forskolan/ DO, Husmodellen Skolan http://www.do.se/sv/material/husmodellen---skolan/ DO, Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan och skolan. www.planforskolan.se Eidevald, Christian (2011). Anna bråkar: att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber Förordning om Läroplan för gymnasieskolan 2011 (SKOLFS 2011:144)

Frånberg, Gun-Marie & Wrethander, Marie (2011). Mobbning - en social konstruktion. Lund: Studentlitteratur. Herlin Agneta, Munthe Bo (2011). En tryggare skola: Regler och förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling, Stockholm: Norstedts juridik. Kumashiro, Kevin (2009). Postperspektiv på antidiskriminerande undervisning i engelska, matematik och samhälls- och naturorienterande ämnen. I Genusvetenskaplig tidskrift, nr 1, s 11-34. http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/9594/tgv%201.09%201_1.pdf? sequence=1 Kumashiro, Kevin (2002). Troubling Education. Queer Activism and Antioppressive Pedagogy. New York/London: Routledge/Falmer. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Stockholm: Skolverket Läroplan för grundsärskolan, Lgrsä 11. Stockholm: Skolverket Nordenmark Love & Rosén Maria (2008). Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber. Skolverket (2009) På tal om mobbning och det som görs. Kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Öqvist, Anna. (2009). Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet (kap 5-11). 3 (3)