1.1 PROJEKTBESKRIVNING Bkgrund och syfte Hprndbnn är en viktig järnväg som förbinder det svensk järnvägsnätet med det finsk och därmed indirekt också med det vidsträckt rysk järnvägsnätet. Bnn ingår i stomjärnvägsnätet och tillhör Trns Europen Network (TEN), de järnvägsstråk som v EU prioriterts i fråg om gränsöverskridnde trfik. Hprndbnn ingår också i TERFN, det särskilt utpekde järnvägsnätet för interntionell godstrnsporter på järnväg. Bnn är också en viktig länk i Brentsregionens trnsportsystem. Syftet med järnvägsplnen är tt regler detljloklisering och utformning v järnvägsnläggningen smt underlätt mrkåtkomst för järnvägsändmål. Järnvägsplnen sk redovis den plnerde järnvägsnläggningen på ett begripligt sätt så tt berörd förstår och kn komm med synpunkter. Järnvägsplnen sk smordns med gällnde kommunl plner. Plnens omfttning smt vgränsningr Hprndbnns ny järnvägssträckning melln Klix och Hprnd är uppdeld i fyr vsnitt, JP11, JP 12 JP 13 och JP 14. Denn järnvägspln, JP 13, utgör det tredje vsnittet från Klix räknt (se krt på näst sid.) Plnområdet börjr vid gränsen melln Klix och Hprnd kommun, och sträcker sig österut till myren Kokojänkkä c 1 km väster om vttendrget Keräsjoki. Uppdelningen v järnvägslinjen nges i ett kilometertl plus ett ntl metrr. Längdmätningen börjr i Morjärv med järnvägspln 11 och 12. JP 12 vsluts vid gränsen till Hprnd kommun efter 60 km och 366 m dvs km 60+366. JP 13 tr vid från smm geogrfisk punkt men klls här km 60+419. JP 13 slutr vid km 73+400 vilket innebär tt Järnvägssträckn som utreds i den här järnvägsplnen blir c 13 km lång. Plnen innefttr smtlig åtgärder (bnunderbyggnd, bnöverbyggnd och elektrifiering etc) för byggnde v ny järnväg på delsträckn Korsbcken - Kokojänkkä. Systemhndling för bnunderbyggnd smt systemhndling för byggndsverk utgör underlg för järnvägsplnen. I plnen ingår även elektrifiering och byggntion v ett modernt tågtrfikstyrningssystem. De teknisk studiern görs i seprt utredningr och finns br översiktligt presenterde här. Kostndern för systemen ingår i nläggningskostndern. Denn järnvägspln fokuserr på godstrfiken med persontrfiken som en frmtid möjlighet och pg dett finns ing studier eller kostnder medtgn för eventuell resecentrum. Om persontrfik skulle införs i frmtiden kn kompletternde nlyser också behöv görs v exempelvis personsäkerhetsfrågor och bullerstörningr. Konsekvensnlyser m.m. hr gjorts med tidshorisonten år 2020. Även på längre sikt kommer flertlet konsekvenser tt vr lik som de beskrivn förutstt tt trfikeringsprognosen fortsätter tt stämm. En ökd trfikering kn ge konsekvenser huvudskligen rörnde buller och säkerhet, medn konsekvensern för exempelvis miljö och nturresurser är reltivt oberoende v trfikeringen. Hprndbnn är en väsentig länk i Brentsregionens järnvägsnät. Pågående projekt mrkerde med rött (Ur Future ril trffic in the Brents region. Study of idels nd proposls.) 8 Bnverket Klix-Hprnd Järnvägspln 13
JP13 Sngis Hprnd Klix Nikkl 72 8 Hrju sjo ki Keräsjoki Altlo jänkkämy Lmpijänkkä Vlkejänkkä bcken ä ntij Prä Säivijärvi E4 Rmtun- jänkkä Klix kommun Hprnd std 12 Säivis Säivisviken Järnvägskorridor JP13 Bredviken Klix-Hprnd Järnvägspln 13 Hrrioj Korv Kortejänkkä 724 järnvägslinje 35 73+400 Husvik 14 Teckenförklring Mustjänkkä Plnerd mötessttion noj l yo j Myl 723 Sngis rv e Sttoj rä Ke Pitkäjänkkä 9 72 Präntijärvi i jok Kttiser- Plojärvi Av o j Sngijärvi Lillträsket ijoki Nrt Stt Stor- Mtonrov 7 Stffns Västr Nikkl Koijukri Pentheikki Vuopio Bnverket 9
Tidigre utredningr och beslut FÖRSTUDIE En förstudie genomfördes under 1999-2000. Förstudien Klix-Hprnd, kustnär järnväg (BRNT 1999:01) behndlr förutsättningrn för en ny järnväg Klix-Hprnd som ett lterntiv till upprustning v den befintlig bnn melln Morjärv och Hprnd. Förutom jämförelselterntivet JA (Noll), dvs i princip endst vidmkthållnde v befintlig järnväg melln Morjärv och Hprnd med kompletteringr från kpcitetssynpunkt, omfttde förstudien ett jämförelselterntiv, JA (Plus) smt fem kustnär utredningslterntiv, UA. Jämförelselterntivet innebr en uppgrdering v befintlig järnväg till störst tillåtn xellst (STAX) 25 ton inklusive kpcitetshöjnde åtgärder genom utbyggnd v mötessttioner, elektrifiering och nytt trfikstyrningssystem. Med förstudien som underlg tog Länsstyrelsen i Norrbotten 1999-08-12 beslut enligt Miljöblken 6 kp 4 om tt järnvägen melln Klix och Hprnd kn nts medför betydnde miljöpåverkn. Länsstyrelsen nger också vilk frågor som är viktig i kommnde miljökonsekvensbe skrivning, MKB. Bnverket fttde därefter beslut om och hur projektet sk drivs vidre. Eftersom det i förstudien visde sig tt olik lterntiv behövde studers genomfördes en järnvägsutredning. Bnverkets beslut Bnverket beslutde med förstudien som grund tt fortstt plnering/ utredning v en kustnär järnväg melln Klix och Hprnd skulle görs i en järnvägsutredning. JÄRNVÄGSUTREDNING och upprusts för tt klr trfik med 750 m lång tågset. Krlsborgs bngård upprusts i erforderlig omfttning För UA1 kustnär ingår bedömningr v de kustnär utredningslterntiven uppdelt på delsträckor: Klix - Sngis Pssge Sngis Sngis - Hprnd Alterntiven Lntjärv och Krlsborg med vrint Björkforsvägen Alterntiven Nord och Mitt E4 Alterntiven Nord och Syd Utredningslterntiv UA2 befintlig UA1 kustnär. Befintlig bn mrkerd med blått och lterntiv för kustnär sträck mrkerde med grönt. Utredningslterntiv UA2 befintlig utgörs liksom Nolllterntivet v den smmnlgt 140 km lång befintlig järnvägssystemet Morjärv- Hprnd och Morjärv-Klix/Krlsborg. Alterntivet innebär tt nämnd järnvägssträckor uppgrders till tt klr 25 tons xellster inklusive utökning v lstprofilen smt elektrifiers och förses med ett modernt trfikstyrningssystem. På bndelen Morjärv-Hprnd upprusts och förlängs tre befintlig mötessttioner för tt klr kpciteten och för tt medge tågmöten melln 750 m lång tågset. I järnvägsutredningen görs huvuddelen v nlysern beträffnde funktionseffekter, smhällseffekter och miljökonsekvenser uppdelt på delsträckor men de smmnftts även för de sex möjlig lterntiven för hel sträckn Klix - Hprnd. Redovisning v kostnder och smld bedömning görs för de sex kustnär lterntiven i hel sträckor. Dessförinnn görs en nsts till utvärdering i delsträckor. Därigenom fås en bild v eventuell skillnder i bedömningen för hel sträckor respektive delsträckor. Bnverkets beslut Vid vlet v lterntiv hr Bnverket bektt och värdert ändmålet med Hprndbnn och därigenom uppfyllelsen v de sex trnsportpolitisk delmålen. Utvärderingen hr också gjorts enligt kriteriern funktion, smhällseffekter, smld miljöpåverkn och ekonomi. Utvärderingen hr skett i två steg; på systemnivå (UA1 kustnär, UA2 befintlig och Nolllterntivet) smt för nybyggndssträckorn i form v delsträckor och hel sträckor. Utvärderingen grundr sig på utredningens kp 12 Smld bedömning, resultt från utställelsen och de fördjupningr och förtydlignden som redoviss i, de till utredningen tillhörnde, PM 1-6. I järnvägsutredningen hr Nolllterntivet studerts tillsmmns med två utredningslterntiv; UA1 kustnär och UA2 befintlig. Nolllterntivet Nolllterntivet utgörs v de smmnlgt 140 km lång befintlig järnvägssträckorn från Morjärv vi Krungi till Hprnd smt från Morjärv till Klix/Krlsborg. Alterntivet innebär i princip ett vidmkthållnde v befintlig stndrd och funktion och tt en säkerhetsmässig stndrd kn upprätthålls. Utredningslterntivet UA1 kustnär Utredningslterntiv UA1 kustnär innefttr upprustning och uppgrdering v befintlig järnväg melln Morjärv och Krlsborg till 25 tons xellst och utökd lstprofil i kombintion med en ny kustnär järnväg melln Klix och Hprnd. I lterntivet ingår en ny mötessttion i Kosjärv - ungefär mitt melln Morjärv och Klix - liksom elektrifiering och modernt trfikstyrningssystem. Klix bngård förlängs UA2 befintlig. Befintlig bn mrkerd med blått. I den smlde bedömningen frmstod UA1 kustnär tydligt som det mest fördelktig lterntivet och som uppfyller bäst ändmålen med Hprndbnn och de trnsportpolitisk målen. UA1 kustnär skpr god funktion för i först hnd godstrfik men även för persontrfik om sådn ktulisers. Bättre förutsättningr för hndel i öst-västlig riktning smt stärkt konkurrenskrft för främst industrisektorn i regionen vänts bli följden v den järnvägsstruktur som skps. Vid utvärderingen v olik delsträckor frmstod lterntivet Krlsborg- Nord-Nord som den mest fördelktig. Alterntivet ger minst intrånget för människors häls och miljö och är tillik det lterntiv som ger den lägst nläggningskostnden. Bnverket beslutde 2005-02-14 tt utredningslterntivet UA1 kustnär sk ligg till grund för det fortstt rbetet med järnvägsplner och projektering. För nybyggndssträckn Klix- Hprnd beslutde Bnverket tt välj lterntivet benämnt Krlsborg-Nord-Nord. 10 Bnverket Klix-Hprnd Järnvägspln 13
SAMRÅD UNDER PLANPROCESSEN I smtlig plneringsskeden sk smråd med berörd intressenter ske. Fler små smråd hr hållits med bybor, smfälligheter, mrkägre, representnter för rennäringen, jktvårdslg, skoterföreningr och ndr intressenter. På någr v smråden hr representnter från Vägverket medverkt. Syftet med smråden hr dels vrit tt sml in kunskp och synpunkter och dels tt lämn informtion till berörd. Allmänt informtionsmöte hr hållits i Hprnd och Klix, den 7 mrs resp. den 9 mrs 2006. Ytterligre ett llmänt möte hr hållits i Hprnd den 28 september 2006, där även vägverkets studier för llmän väg 728 ingick. Vid dess möten presenterdes projektet och llmänheten fick en chns tt komm med synpunkter och ställ frågor. Smtlig synpunkter från de tidig smråden, de llmänn smråden och övrig smmnkomster finns smmnställd i den smrådshndling som ingår i järnvägsplnen (kp 9 i del 2). En smmnfttning v smråden finns kp 5 i denn del. Krt som visr vld järnvägskorridor för Hprndbnn Plneringsprocessen Plnering v järnvägsbyggnde följer en process i vilken både Bnverket och smhället i övrigt medverkr. Plneringsprocessen syftr till tt ge förfrndet vid byggnde v järnvägr en god nknytning till övrig smhällsplnering och miljölgstiftning. Genom processen tillgodoses behovet v tt redn i tidig skeden förnkr plneringen v järnvägr i länsstyrelserns och kommunerns plnering. Processen sk även ge god möjligheter för de som berörs tt i olik skeden få tillgång till insyn och smråd. En järnväg sk enligt 1 kp 4 lgen om byggnde v järnväg (1995:1649), plnläggs och byggs med sådnt läge och utförnde tt ändmålet med järnvägen kn uppnås med minst intrång och olägenhet utn oskälig kostnd. Plneringsprocessen består därför v ett ntl skeden, där rbetet successivt detljers från översiktlig studier till detljprojektering och där resultten från ett skede ger utgångspunktern för näst. Indelningen i skeden, med ett distinkt beslutstillfälle efter vrje skede, är viktig också för tt tydliggör vr någonstns i processen ett projekt befinner sig och vilk frågeställningr som är relevnt. Den plnering som följer lgen om byggnde v järnväg består v idéstudie, förstudie, järnvägsutredning och järnvägspln. I de först tre skeden görs frmför llt vvägningr melln llmänn intressen. De enskild intressen ges störst tyngd i järnvägsplnen. Innn järnvägsplnen ställs ut sk länsstyrelsen h godkänt miljökonsekv ensbeskrivningen utifrån de krv som ställs i miljöblken. Länsstyrelsen godkände järnvägsplnens miljökonsekvensbeskrivning i ett beslut som är dtert 2007-03-14 Smtlig järnvägsplnehndlingr inklusive godkänd miljökonsekvens beskrivning och smrådsredogörelse sk ställs ut för tt llmänheten/ skägre sk bereds tillfälle tt yttr sig över hndlingen. All hr rätt tt yttr sig över utställelsehndlingen. I smbnd med utställelse sk järnvägsplnen sänds till berörd kommuner och myndigheter tillsmmns med begärn om yttrnde i ärendet. Smtlig yttrnden från utställelsen smmnställs och bemöts v Bnverket i järnvägsplnens smrådsredogörelse. JÄRNVÄGSPLANENS FASTSTÄLLELSE Bnverkets huvudkontor fttr beslut om tt fstställ en järnvägspln Berörd länsstyrelse sk yttr sig över järnvägsplnen innn beslut om fstställelse sker. Plnen får inte fstställs i strid med gällnde detljplne - eller områdesbestämmelser. Om Bnverket och länsstyrelsen hr olik uppfttningr sk Bnverket hänskjut frågn om tt fstställ plnen till regeringens prövning. Fstställer Bnverket järnvägsplnen får Bnverkets fstställelsebeslut överklgs hos regeringen. Enligt 22 i förvltningslgen får beslut om tt fstställ järnvägsplnen överklgs v den som beslutet ngår. Eventuell överklgn prövs v Bnverkets huvudkontor som yttrr sig Klix-Hprnd Järnvägspln 13 Bnverket 11
innn överklgn skicks till regeringen för besvärsprövning. All hr rätt tt överklg Bnverkets beslut om fstställelse, men regeringen vgör om besväret sk prövs. Tillsmmns med underrättelse om beslut om fstställelse bifogs också överklgndehänvisning. Tid för överklgnde är minst 3 veckor från det tt beslut om fstställelsen kungjorts. Efter det tt fstställelsen vunnit lg krft hr järnvägsplnen rättsverkn och ger både rätt och skyldighet till inlösen v sådn mrk som enligt plnen inte endst tillfälligt sk nvänds för järnvägsändmål. När järnvägen byggs får endst oväsentlig vvikelser görs från den fstställd järnvägsplnen. Tillåtlighet Regeringen sk lltid pröv tillåtligheten v ny järnvägr vsedd för fjärrtrfik. Prövningen gäller endst tillåtligheten, det vill säg om verksmheten eller nläggningen sk tillåts komm till stånd. Efter regeringens prövning sk berörd trfikmyndighet eller miljödomstol pröv projektets närmre utformning och fstställ villkoren för verksmheten. När regeringen hr beslutt tt tillåt en ny järnväg sk Bnverket beslut om den närmre utformningen v nläggningen. Bnverket beslutr också om de villkor som sk gäll utöver det som regeringen föreskrivit. När järnvägsplner upprätts skll hänsyn ts till de villkor som regeringen föreskrivit. Den 14 juni 2006 beslutde regeringen om tillåtlighet enligt 17 kp i Miljöblken, för byggnde v ny kustnär järnväg melln Klix och Hprnd. Hprndbnn är en ny järnväg vsedd för fjärrtrfik och sk därför tillåtlighetsprövs. Generellt gäller tt regeringens prövning sk vr llsidig och bekt llmänn spekter. Tillåtlighetsprövningen görs enligt kpitel 17 i Miljöblken. Tillåtlighetsärenden som vser järnvägr bereds v Bnverket. I denn beredning ingår tt blnd nnt tt hämt in synpunkter från ndr berörd. Tillåtlighetsärendet tillsmmns med ett yttrnde från myndigheten som bereder ärendet, i dett fll Bnverket, lämns därefter till regeringen. För Hprndbnn genomfördes beredningsremissen, utskick v järnvägsutredningen den 12 mrs 2005. Ärendet lämndes till regeringen den 13 okt 2005. Vid tillåtlighetsprövningen sk regeringen tillämp bestämmelsern i miljöblken och t hänsyn till llmänn smhällsspekter. Hänsyn sk också ts till verksmhetens förenlighet med den kommunl plneringen enligt pln- och bygglgen (1987:10). I tillåtlighetsbeslutet kn regeringen föreskriv villkor för tt tillgodose llmänn intressen. För viss verksmheter hr kommunen vetorätt, vilket innebär tt projektet inte får genomförs om kommunfullmäktige säger nej. Den kommunl vetorätten finns inte för trfiknläggningr. Kommunens åsikt är dock v mycket stor betydelse även i dess ärenden.* *) Kommunen hr sk plnmonopol jfr PBL 1 kp 2 och genom tt vägr tt upprätt översiktsplner och detljplner eller ge bygglov kn kommunen därigenom förhindr icke önskvärd etbleringr eller projekt. Eftersom stten bedriver järnvägsplner som blir juridiskt bindnde och om dess inte berör kommunl detljplner kn inte en kommun förhindr tt ett järnvägsprojekt kommer till stånd. 12 Bnverket Klix-Hprnd Järnvägspln 13