Kvalitetsredovisning

2009-04-24 Sid 1 (16) Kvalitetsredovisning Källbackens förskola Älvgårdens förskola Bönans förskola Ht-08/vt-09 Birgit Isaksson förskolechef K Ä L L B A C K E N S F Ö R S K O L A www.gavle.se

Sid 2 (16) Innehållsförteckning 1.Inledning sid 3 2.Grundfakta 3 3.System för kvalitetsarbete 4 Källbackens förskola Föregående års åtgärder för utveckling 5 Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan 5 Genus och jämställdhet 6 Barns inflytande 6 Språk- och läsutveckling 7 Förskolans egna prioriteringar 8 Sammanställning av åtgärder för utveckling 8 Älvgårdens förskola Föregående års åtgärder för utveckling 9 Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan 9 Genus och jämställdhet 10 Barns inflytande 10 Språk- och läsutveckling 11 Förskolans egna prioriteringar 12 Sammanställning av åtgärder för utveckling 12 Bönans förskola Föregående års åtgärder för utveckling 13 Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan 13 Genus och jämställdhet 13 Barns inflytande 14 Språk- och läsutveckling 14 Förskolans egna prioriteringar 15 Sammanställning av åtgärder för utveckling 16

Sid 3 (16) 1.Inledning Under ht-08 utökades enheten med ytterligare en förskola, Bönans förskola. Förskolan hade 44 barn vt-09, men nu till hösten blir det endast 27 barn. 17 barn börjar i förskoleklass och det står inga fler barn i kö just nu. Vi måste därför minska på personalstyrkan. Men ytterligare två barn står i kö till januari. Källbacken har på en planeringsdag varit på studiebesök på Stella Nova i Stockholm, i syfte att titta på miljön och pedagogisk dokumentation. Även personal från Bönans förskola deltog. Älvgården har varit i Sundsvall och besökt Lövhyddans förskola i samma syfte. Besöken har varit uppskattade och ger idéer och inspiration till att förändra och utveckla. Även Källbacken har tömt kön och har några färre barn. Källbacken har under året haft rust med mycket bra resultat. 2.Grundfakta Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 2006 2007 2008 Källbacken 6,17 6,08 6,25 Älvgården 6,22 6,22 6,67 Bönan 6,0 6,0 6,75 Gävle kommun 5,1 5,4 5,6 Samtliga kommuner 5,1 5,2 5,3 Förskola Antal barn per avdelning i förskolan 2006 2007 2008 Källbacken 18,50 18,25 18,75 Älvgården 18,67 18,67 20,0 Bönan 15,3 15,6 17,0 Gävle kommun 16,5 15,8 17,7 Samtliga kommuner 16,7 16,7 16,9

Sid 4 (16) Förskola Andel % av årsarb. med ped. högskoleutbildning 2006 2007 2008 Källbacken 77 77 77 Älvgården 70 55 55 Bönan 90 Gävle 64 63 63 Samtl. kommuner 51 52 53 Källbacken har fyra avd, Älvgården tre avd och Bönan tre avd. 3. System för kvalitetsarbete, alla tre förskolorna Vi har ett årshjul indelat i perioder för uppföljning och utvärdering. Våra mål utgår från läroplanens- och arbetsplanens mål. Strävansmål har varit barns inflytande och delaktighet, matematik, språk- och läsutveckling samt prioriterat mål, pedagogisk dokumentation. Arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten och egen planering är underlag för utveckling av verksamheten. Även utvecklingssamtal med föräldrarna. Vi och föräldrarna går igenom hur barnen trivs och utvecklas. Här får föräldrarna i lugn och ro lämna synpunkter på verksamheten. På resp förskola finns utvecklingsledare som tillsammans med förskolechefen planerar inför arbetsplatsträffarna. Utvecklingsledarna från alla tre förskolorna har haft ett möte tillsammans och målet är att få till flera. De barn som skall börja skolan till hösten har intervjuats. Frågorna har varit tex: Nu skall du sluta, hur känns det? Vad tycker du är roligt här? Finns det något som är tråkigt på förskolan. Barnen har svarat positivt på frågorna och ingen har tyckt att något var tråkigt. Tråkigt när någon slår mig har några barn svarat. De barnen har tyckt varit roligt är bl.a. pärla, lego, spela bandy och leka med kompisarna. Att börja i förskoleklass tyckte de flesta barnen skulle bli kul och spännande.

Källbackens förskola Sid 5 (16) 4. Föregående års åtgärder för utveckling Vi har ytterligare förbättrat barnens fysiska utemiljö bl.a. med hjälp av föräldrarna. Ett staket har byggts en bit som inramar och dämpar ljud. Målet är att förlänga det så småningom. En förälder har byggt en diskbänk. Barns inflytande och pedagogisk dokumentation hade vi som förbättringsåtgärder. Se vidare i redovisningen. 5.1 Trygghetsplan innehållande Likabehandlingsplan Förutsättningar Vi är i stort nöjda med planen som den är. Alla nya föräldrar får en plan vid inskolningen. Mål Gå igenom den och titta över vad som ev. behöver förbättras/förändras. En grupp tillsattes för att se över den och lite ändringar är gjorda i ordvalet på vissa ställen. Men vi har skrivit: På våra personalmöten har vi pedagogiska diskussioner om förekomsten av diskriminering och annan kränkande behandling. På den punkten har vi inte hunnit med. Vi hade mycket diskussioner vid skrivningen av planen, men sedan har det kommit annat arbete emellan. Hur vi ser på barnen utifrån skrivningen om kränkande behandling har kommit i skymundan. Det måste tas upp på något möte under hösten. Ansvariga är trygghetsgruppen och förskolechefen.

Sid 6 (16) Genus och jämställdhet Förutsättningar och arbetet i verksamheten Vi har inte arbetat medvetet med det under det här året. Men en avd har flyttat på bygg- och konstruktionshörnan som tidigare var placerad i ett rum längst in, i syfte att se om det blev någon förändring vad gäller användningen av materialet. Några pedagoger har gått en utb. i Natur och Teknik. Vid användningen av det materialet med barnen, har flickorna varit lika intresserade som pojkarna. Vad gäller bygg- och konstruktionshörnan har fler flickor än tidigare använt det materialet. Vi behöver ta upp det emellanåt på våra arbetsplatsträffar. Barns inflytande Förutsättningar Det gamla huset har stora nyrustade lokaler, paviljongen något trångt om utrymmet. Mål Att barnen skall känna sig mer delaktiga i verksamheten, men ändå behålla en viss struktur. Genom att några förmiddagar i veckan arbeta med barnen i s.k. verkstäder har barnen fått välja aktiviteter. Aktiviteter i verkstäderna att välja bland har t.ex. varit: skapande, miniröris, sagor, matematik, vattenlek m.m. Barnen har valt själva och åldrarna har varit blandade. En pedagog har medverkat vid varje verkstad. Barnen har vid förfrågan tyckt att det varit roligt och alla barn har deltagit med stor glädje. Barnen har upplevts som trygga i den aktivitet dom valt.

Sid 7 (16) Analys Tydlighet och trygghet för barnen, då pedagogerna även berättat vilken vuxen som deltar vid resp aktivitet. Ibland har det blivit väl många barn på vissa aktiviteter. Längre tid behövs vid den skapande aktiviteten. Ev. ändra innehållet om barnens intressen visar något annat. Språk- och läsutveckling Förutsättningar och Mål Ge barnen goda förutsättningar för deras språkutveckling. Väcka intresse och ge barnen ett bra ordförråd. Användandet av dialogen. Vi använder oss mycket av sagopåsar och flanosagor, rim och ramsor. En avd har en språkhörna med speciella spel och bokstäver. Vi har fått ljudspel och lekar av talpedagogen. Tränat på S och R-ljuden. Biblioteksbesök för de äldsta barnen, dom har fått tagit med sig en bok hem, läst den samt berättat om den på förskolan. Vi arbetar vidare med att barnen ges tillfälle till att uttrycka sig, bli förstådda, sätta ord på sina känslor och vad som händer. Sagoläsning i åldersgrupper med reflektion. En del barn har gjort egna sagopåsar med egna berättelser. En avd har haft tända ljus och förvandlat ett rum med tyger vid sagoläsningen. Vi använder oss av boken Språkglädje av Ann-Katrin Svensson. De barn som var med på sagoläsningen med ljus osv. hade intresse att sitta i ca 1 tim och lyssna. Barnen vill gärna berätta och förklara både för vuxna och för varandra vad som händer. De barn som gjort egna sagopåsar har haft stor lyssnarglädje av varandras sagor. Analys Vi tycker att vi är på rätt väg men det här måste ses över hela tiden. Önskemål finns om ett färdiginrett sagorum. Dokumentera mer tillsammans med barnen.

Sid 8 (16) Förskolans egna prioriteringar Under ca 3 mån hade det gamla huset på Källbacken rust av lokalerna, vilket gjorde att många barn fick trängas på liten yta under ca 3 mån. Barnen blev mer oroliga och trötta under den perioden. Men det blev väldigt fint när det blev klart. Alla pedagoger har nu gått kurs i pedagogisk dokumentation. En del har haft svårt att komma i gång, andra har prövat. Man anser då att barnen blivit bättre på att reflektera/fundera över händelser och pedagogerna blivit bättre på att lyssna. Vi behöver jobba vidare med det. Nationellt Resurscentrum för fysik har gjort en satsning på naturvetenskap i förskolan. Pedagoger från både Bönan, Källbacken och Älvgården har tillsammans med pedagoger från Åbyggeby deltagit i en kurs med Sofie Jonsevall och Annika Palmgren. Pedagogerna fick uppgifter att göra tillsammans med barnen och redovisa vid nästkommande kurstillfälle. Det har handlat om bl.a. friktion, skuggor, uv-pärlor som ändrar färg i ljuset o.s.v. Barnen har varit otroligt entusiastiska och nyfikna. Dom har själva kommit med lösningar och även i efterhand kommit med funderingar. Vi skall försöka arbeta vidare med något av det här. Några pedagoger har deltagit i en studiedag på Stigslundsskolan. Indelade i grupper arbetade man med matematik, svenska och värdegrundsfrågor. Svårt att få någon kontinuitet i det. Sammanställning av åtgärder för utveckling Gå igenom den del av trygghetsplanen som behövs. Ta upp genus och jämställdhet på ett arbetsplatsmöte. Se mer vad som intresserar barnen och försöka mer med pedagogisk dokumentation. Fortsätta på den inslagna vägen med barnens språkutveckling samt teknik

Älvgårdens förskola Sid 9 (16) Föregående års åtgärder för utveckling Dokumentera och reflektera mer tillsammans med barnen. Se under rubriken Förskolans egna prioriteringar. Kontaktbarometer hade vi tänkt utöka, men det har vi inte hunnit med. Trygghetsplan innehållande Likabehandlingsplan Förutsättningar Vi är i stort nöjda med planen som den är. Alla nya föräldrar får en plan vid inskolningen. Mål Revidera den, vad behöver förbättras/förändras? Planen togs upp på en arbetsplatsträff. Någon smärre ändring gjordes. Det står att kontinuerliga diskussioner skall förekomma på våra arbetsplatsträffar ang värdegrunden och annan kränkande behandling. På den punkten har vi inte hunnit med. Vi hade mycket diskussioner vid skrivningen av planen, men sedan har det kommit i skymundan för annat arbete. Samsynen/förhållningssättet gällande detta kan ha bleknat något. Ta upp det på något möte under hösten. Ansvariga är förskolechefen och utvecklingsledarna.

Sid 10 (16) Genus och jämställdhet Förutsättningar och arbetet i verksamheten Vi har fortsatt med att göra om sagor och sånger, så både pojkar och flickor förekommer i huvudrollen. Vi tänker ur ett genusperspektiv även när vi lånar böcker. Vi påminner varandra om vi gör något som inte stämmer ur ett genusperspektiv. Ta upp ämnet på något arbetsplatsmöte. Barns inflytande Förutsättningar Det skall omfatta alla barn, både små och stora. Mål Att barnen skall kunna vara med och påverka sin dag på förskolan. Barnen får mer nu än tidigare komma med egna lösningar på problem. Vi fortsätter med att vara mer bejakande i vårt förhållningssätt. Tex har avslutningsfest hållits för 5-åringarna. Barnen själva önskade kalas. Barnen kom med mycket förslag allt antecknades och barnen tillsammans med en pedagog gjorde en del inköp. Barnen kunde göra mycket själva, pedagogen höll sig i bakgrunden som en medresenär. Efter kalaset ville barnen ha lekar, även det kunde barnen till stor del ordna själva. Många barn har fått välja samlingens innehåll själva med hjälp av lite förslag från vuxna. Barnen var väldigt engagerade, glada och nöjda när de fick delta i hela processen. Analys Pedagogerna har arbetat mycket med att man får tänka och tycka som man vill. Tillåtande klimat.

Sid 11 (16) Tänka på att ha med barnen i processen från första början. Observera, dokumentera, se vad det är som intresserar barnen. Språk- och läsutveckling Förutsättningar och Mål Ge barnen goda förutsättningar för deras språkutveckling. Väcka intresse och ge barnen ett bra ordförråd. Sagopåsar, flanosagor, rim och ramsor används mycket. Vi fortsätter med att tänka på att barnen ges tillfällen att uttrycka sig, bli förstådda, sätta ord på sina känslor och vad som händer. De äldsta barnen har varannan vecka gått till Solgläntans bibliotek, lånat en varsin bok som de tagit hem och läst tillsammans med föräldrarna. Barnen har även fått berätta om innehållet i boken för de andra barnen. Barnen har också fått ritat något de har gjort eller tycker om att göra. En pedagog samtalar sedan med barnet om vad de ritat och antecknar vad var och en berättar. Även korta sagor som slutar med en frågeställning, barnen får då rita och berätta vad som hänt. De mindre barnen har tagit med sig en leksak e.dyl. hemifrån och berättat om den för de andra barnen. Detta fotograferas och dokumenteras. Även mellanbarnen har tagit med sig en bok hemifrån och berättat om den på förskolan. Biblioteksbesöken har barnen varit väldigt intresserade av. Och alla barnen har varit stolta och glada när dom berättat om sin bok eller sak. Analys En engagerad pedagog har varit med barnen på biblioteket. Och pedagogerna för de minsta barnen lägger mycket krut på att försöka förstå vad barnen säger. Vi hoppas få fortsätta med biblioteksbesöken i höst. Och även fortsätta med påstemat.

Sid 12 (16) Förskolans egna prioriteringar Nationellt Resurscentrum för fysik har gjort en satsning på naturvetenskap i förskolan. Två pedagoger från Älvgården har deltagit, tidigare har en pedagog gått en 5-poängskurs på Högskolan i natur och teknik. Många tekniklådor är iordningställda. Materialet har varit bra och barnen har varit väldigt intresserade. Pedagogerna har fått många frågor från barnen som de gått vidare med. Det här arbetet kommer att fortsätta. Alla pedagoger har gått kurs i pedagogisk dokumentation. En del pedagoger har haft svårt att komma i gång, andra har prövat. I ateljén har en pedagog följt upp barnen och dokumenterat med barnen efter varje arbetspass. Vi behöver arbeta mer med pedagogisk dokumentation. Alla avd. har jobbat med den fysiska miljön, delat av rummen med hyllor och märkt materialet med foton på låg höjd, så barnen lätt kan se och nå till allt. En avd. har jobbat mycket med att vara en bra kompis. Barnen har berättat hur dom tycker en bra kompis skall vara. Sammanställning av åtgärder för utveckling Gå igenom den del av trygghetsplanen som behövs. Ta upp genus och jämställdhet vid något tillfälle på ett arbetsplatsmöte. Se mer vad som intresserar barnen och försöka mer med pedagogisk dokumentation. Jobba vidare med natur och teknik. Fortsätta på den inslagna vägen med barnens språkutveckling.

Bönans förskola Sid 13 (16) Föregående års åtgärder för utveckling Ett pedagogiskt årshjul har gjorts. Dokumentationsarbetet har kommit i gång. Trygghetsplan innehållande lika behandlingsplan Trygghetsplanen har inte hunnits med. Den bör tas upp under året. Genus och Jämställdhet Förutsättningar Litteratur har köpts in och all personal har läst boken Modiga Prinsessor, ömsinta killar. En halvtids genuspedagog finns på förskolan. Mål Att tänka på ämnet när man lånar böcker. Att tänket finns levande i personalgruppen. Pedagogerna har fått observationsuppgifter från genuspedagogen. T.ex. tittat på talutrymmet i samlingarna med barnen, vart och med vad barnen leker. Pedagogerna har haft öppna diskussioner och påpekat för varandra om man stärker traditionella könsroller. Vi har medvetet läst böcker för barnen som motverkar de traditionella könsrollerna. Tagit tillfället i akt och samtalat med barnen om färger i samband med kläder. Pedagogerna märker tydligare hos varandra, när man stärker de traditionella könsrollerna. Flickorna kommer mer till tals i samlingarna. Fortsätta titta på böcker och även lekmaterial så vi inte befäster traditionella könsroller genom det. Fortsätta med ett öppet arbetsklimat.

Sid 14 (16) Barns inflytande Förutsättningar Ny personal med lite nya tankar. Fskl Eva Levin har medverkat på en del av planeringstiden. Mål Att mer säga ja än nej till barnens önskemål. Barnens intressen och önskemål skall bidra till att forma verksamheten. Vi har haft temaarbeten utformade efter barnens intresse. T.ex. rymden, småkryp och potatisodling. Pedagogerna har ifrågasatt varandra när de säger nej rent reflexmässigt. Pedagogerna har tagit del i och varit aktiv i barnens lek och observerat barnens lek. Då temaarbetena utgick från barnens intresse var barnen koncentrerade och delaktiga. Barnen frågar mer sällan om de får göra det eller det, då dom vet att det mesta är tillåtet. Analys Vi har inte nått målet riktigt med barnens intressen, det är ibland svårt att se det vid observationerna. Fortsätta reflektera över varför vi säger ja/nej. Jobba mer i mindre grupper. Fortsätta med att försöka se barnens intressen. Språk- och läsutveckling Förutsättningar En avd. med endast 5-åringar, kan se ett tydligt intresse hos en del barn och ointresse hos andra. Stor skillnad i språkutveckling hos barnen. Mål Att väcka intresse hos alla barn och ge barnen goda förutsättningar för deras språkutveckling.

Sid 15 (16) 5-åringarna har i små grupper och även enskilt författat egna sagor. Läst mycket och ofta med barnen i små grupper. Arbetat med bokstäver i lekens form. De mindre barnen har också haft bokläsning varje dag. Mycket sånger, rim och ramsor. Även pratat om bokstäver och olika ljud. Bekräftat det barnen säger genom upprepning. Tränat barnen med att lyssna på varandra. Barnen tyckte att det var roligt att författa egna sagor och bestämma historien. Alla ville göra egna sagor. De barn som från början hade ett motstånd vände och blev positivt inställda till både läsning och författande. Bland de mindre barnen har man märkt att barnen har blivit bättre på att uttrycka sig, de har fått fler ord och större självkänsla. Analys Vi har till stor del lyckats med målet, men mycket finns naturligtvis att arbeta med här. Reflektera mer om boken med de mindre barnen. Fortsätta med fokus på att lyssna på varandra och dialogen. Arbeta vidare med bokstäver i lekens form. Förskolans egna prioriteringar Under året har det skett en del verksamhetsförändringar, pga att antalet barn minskat både efter Jul och nu till hösten. Scheman har måst göras om och nya personalkonstellationer bildats. Detta har tagit tid och man har arbetat mycket med att ge utrymme för nya tankar och idéer. I övrigt har man arbetat med samarbete och självkänsla hos barnen. Detta har skett genom dramalekar, sätta ord på känslor, tex hur känns det när man inte får vara med eller när andra vill bestämma hela tiden. Vi har gjort temaarbeten både efter barnens intresse och lite för att utmana till något. Verksamheten har dokumenterats med bilder och texter.

Sid 16 (16) Kursen i natur och teknik gav nya tankar och idéer, men man har inte hunnit med att reflektera över den. Den genomfördes i maj och förskolan hade då arbete med att omorganisera inför hösten, då man skall gå ur en byggnad. Sammanställning av åtgärder för utveckling I höst blir det prioriterade målet att få i gång en bra verksamhet med betydligt mindre barn som skall samverka i det ena huset. Samt ny personal. Samtala både barn och personal hur det känns samt vara lyhörd och förändra efter hand. Vi skall försöka utnyttja lokalerna på ett bra sätt och arbeta som en stor avdelning med hemvister.