Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Relevanta dokument
Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 1. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet: F = ma

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY. Omtentamen

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tentamen i mekanik TFYA kl. 8-13

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Mekanik F, del 2 (FFM521)

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del 2: Dynamik. Läsvecka 5

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Mekanik FK2002m. Repetition

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 9. Förklaring till dragkraftens storlek är: f

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik

Lösningar till problemtentamen

Textil mekanik och hållfasthetslära

Denna vattenmängd passerar också de 18 hålen med hastigheten v

Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2)

Kapitel extra Tröghetsmoment

Tentamen i mekanik TFYA kl

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

Massa, rörelsemängd och energi inom relativitetsteorin

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik

Tentamen i mekanik TFYA kl

Miniräknare, passare, gradskiva och linjal. 50 poäng

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Repetition Mekanik, grundkurs

Kapitel 4. Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning

Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del 2: Dynamik. Läsvecka 4

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

Harmonisk oscillator Ulf Torkelsson

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Miniräknare, passare och linjal. 50 poäng

Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning

Stela kroppens plana rörelse; kinetik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

ID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Analytisk mekanik för MMT, 5C1121 Tentamen, , kl

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.

Mekanik Föreläsning 8

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Lösningar Heureka 2 Kapitel 2 Kraftmoment och jämvikt

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.

Visualisering Transformationer, vyer, projektioner, skymda ytor

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Andra EP-laborationen

Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström. Kaströrelse. sin. G1.v y = 4,6 sin 21 o g t ger. v y = (4,6 sin 21 o 9,82 2,3) m/s = 20,9 m/s

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Uppgift 3.5. Vi har att: a = dv dt enligt definitionen. Med vårt uttryck blir detta: dt = kv2. Vi separerar variablerna: v 2 = kdt

Mekanik II repkurs lektion 4. Tema energi m m

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Transkript:

Tentaensskrining i Mekanik Del Dynaik för M 7 ösningsförslag. a) tötnoralen n i. Rörelseängdens earande i stötnoralled ( ): + + + () 0 där etecknar kulornas hastighetskoponenter efter stöt. tudstalet: e e () Ekationerna () & () ger: åledes ( ) ( + e ) + e e + + + + e e ( ) in + e e ) Kulornas relatihastighet före stöt: u. Förlusten i kinetisk energi öer stöten T u ( e ) µ där e µ + + ( ) e in + + + e e T åledes T ( e ) e( e) e( e) e+ T ar: a) ( ) in ) T e ( e). e T

. a) Vi inför inkelhastigheterna: ωo k ωo och ω k ω där k är inkelrät ot rörelseplanet. För länkaren O gäller enligt saansforeln för hastigheter + ω r 0+ kω ( iacosθ + jasin θ) i( ω asin θ) + j ω acosθ () O O O O O O a θ ϕ j i För länkaren gäller (inför inkeln ϕ enligt figuren): åledes d s där enligt geoetrin och däred + ω r + kω ( icos ϕ+ j ( sin ϕ)) i( ω asin θ) + jω acosθ + iω sinϕ+ j ω cosϕ O O i( ωoa + ωsin ϕ) + j( ωoacosθ + ωcos ϕ) 0 a ωoa + ωsinϕ 0 ω ωo sinϕ a ωoacosθ + ωcosϕ ωoacosθ + ωocosϕ sinϕ ωoa(cosθ + cos ϕ) ωo sinϕ a(cosθ + cos ϕ) sinϕ a a sinϕ cosϕ sin ϕ ( ) sin θ

ω O a a a(cos θ + ( ) sin θ) a(cos θ + ( ) sin θ) a a () ) () och () följer ( i( sin θ) + jcos θω ) Oa ( isin θ+ j ( cos θ)) a cos θ + ( ) sin θ a ar: a) ωo a a(cos θ + ( ) sin θ) a cosθ ) i + j ( ) a a cos θ + ( ) sin θ cos θ + ( ) sin θ a a. Frilägg stången. Inför tyngdkraften g j ( g) och spännkraften n i linan C där n i( cos β) + j sin β. tångens inkelhastighet ω k ω och inkelacceleration α k α. Oedelart efter linrottet gäller att ω 0. Moentekationen ger : sin β Iα () där I. Kraftekationen ger a ( ) : sin β g ay () ( ) : cos β x C n ωα g β j i Vi har här tre ekationer och fyra oekanta: α ax ay. Vi saknar alltså en ekation. Denna erhålls geno att utnyttja det kineatiska illkoret na 0 där

a a + α r + ω ( ω r) a + α r ia x + ja y + kα i åledes iax + j ( ay +α ) na ( i( cos β) + jsin β) ( iax + j ( ay + α )) ( cos β) ax + sin β( ay + α ) 0 () Denna ekation i koination ed () ger ( cos β)( cos β) + sin β( sin β g+ α ) 0 α ( g ) (4) sin β Vilket insatt i () ger g g sin β sin β ( g ) sin β sin β sin β sin β + ar: g sin β sin β + närkning: O an äljer punkten so oentpunkt i stället för erhålls oentekationen: : g I α + k r a där I och ( k r a k i ) ( iax + j ay ) ay ( ay + α ) 4. a) Inför inkelhastigheterna ωo k ωo och ωcyl k ωcyl för stången respektie cylindern. I första läget gäller ω O 0 och ωcyl ω. I det andra läget gäller att ωo ωcyl ω d s stång och cylinder rör sig so en stel kropp. Friläggning a stång+cylinder ger att denna kropp påerkas a tyngdkraften k( ( + g) och reaktionskraften från axellagringen ( RM R ) där på grund a det friktionsfria lagret R R M k M 0. För de yttre krafternas oentsua z M r k( ( + ) g) + M O O C 4 R

R gäller då att M k M k ( r k( ( + ) g) + M ) 0. Moentekationen ger 0 M H Oz Oz där Oz O z O O C H är rörelseängdsoentet för kroppen stång + cylinder a p axeln ( O k ). Detta edför att H Oz är konstant (tidsoeroende). I första läget gäller att rörelseängdsoentet för stången a p ( O k ) är lika ed noll och rörelseängdsoentet för cylindern a p ( O k ) HOz cyl cyl Hz Iω (detta efterso H H + k r H då 0 och är cylinderns asscentru). åledes cyl cyl cyl Oz z O z H H I ω cyl Oz Oz I andra läget efter låsning gäller att Däred HOz HOz ( + I+ ω I HOz HOz Iω ( + I+ ω ω ω I + ( + ) Kinetiska energin för kroppen stång + cylinder ges i första läget a T Iω och i andra läget a I T ( I + ( + ) ω ( I + ( + )( ω) I + ( + åledes I ω I + ( + ( + I T T T ω I ω Iω I + ( + I + ( + ( + T d s T I + ( + ( I + T ar: a) ω ω ) I + ( + T I + ( + 5

5. Vi angriper proleet ed hjälp a effektsatsen. Frilägg länksysteet. Inför reaktionskraftkoponenter HV från fundaentet i punkten noralkraften N från underlaget på klotsen sat tyngdkraften. Inför också inkelhastigheterna för stängerna: ω k θ och ωc k( θ ) respektie sat lägeskoordinaten x för klotsen enligt figuren. H θ g h g k C V N x änksysteets ekaniska energi: E T + Vg. ysteets kinetiska energi T är suan a de kinetiska energierna för länkararna och klotsen. T θ + + θ + x k () där etecknar hastigheten för asscentru hos stången C. Det gäller att + ω r + ω r + ω r k θ r + k( θ) r C C där enligt figuren oan Däred r ( icosθ + j sin θ) r ( icosθ j sin θ) k θ ( icosθ + jsin θ) + k( θ) ( icosθ jsin θ) ( i( sin θ) + jcos θ) θ ilket edför att ( 9sin θ + cos θ) θ ( 8sin θ + ) θ 4 4 Det gäller att x cosθ x θ x θ 4 sin θ. Detta insatt i () ger 6

5 T θ + ( 8 sin θ + ) θ + ( θ 4 sin θ) k 4 4 ( + ( + k )sin θ) θ änksysteets potentiella energi i tyngdkraftfältet: Vg gh där enligt figuren oan h och däred Vg g g. Mekaniska energin kan då skrias E T + Vg ( + ( + k)sin θ) θ + g Då de yttre krafterna HV N är effektlösa och lederna är friktionsfria följer a effektsatsen: E 0 Et () E0 ( ). Men E( 0) ( + ( + k)sin θ( 0)) θ( 0) + gsin θ( 0) g0 där i utnyttjat egynnelsedata: θ( 0) θ0 θ ( 0) 0. åledes ( + ( + k)sin θ) θ + g g 0 och däred g(0 sin θ) θ ( + ( + k )sin θ ) ilket inneär att θ( t) θ t 0 och däred θ 0 g 0 k + ( + )sin θ ar: θ g 0 k + ( + )sin θ 7