Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström. Kaströrelse. sin. G1.v y = 4,6 sin 21 o g t ger. v y = (4,6 sin 21 o 9,82 2,3) m/s = 20,9 m/s
|
|
- Jan-Olof Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström Kaströrelse G1. y 4,6 sin 1 g t ger y (4,6 sin 1 9,8,3) m/s 0,9 m/s Sar: 1 m/s G. För hastigheterna id kaströrelse gäller x csα y sin α g t Om y 8,5 sin 11 g t gäller för hastigheten i x-led: x 8,5 cs 11 m/s 8,34 m/s Sar: 8,3 m/s G3. För hastigheten i y-led id kaströrelse gäller y sin α, där är begynnelsefarten. y 10,3 sin 39 g t 10,3 m/s Sar: 10,3 m/s G4. För hastigheterna id kaströrelse gäller x csα y sinα g t Om x 3,6 cs 18 m/s gäller y 3,6 sin 18 g t Begynnelsehastigheten i y-led ar då 3,6 sin 18 m/s 1,11 m/s Sar: 1,1 m/s G5. För hastigheterna id kaströrelse gäller x csα y sinα g t där är begynnelsehastigheten x 9,6 cs 1 m/s A detta framgår att 9,6 m/s. Sar: 9,6 m/s
2 G6. x cs α 16 cs 43 m/s 11,7 m/s α x Sar: 1 m/s G7. y sin α 6,0 sin 3 m/s,34 m/s Sar:,3 m/s G8. y 1 sin 3 t g t ger y (1 sin 3 0,65 9,8 0,65 ) m,06 m Sar:,1 m G9. Begynnelsehastigheten i y-led är nll. För rörelsen i y-led gäller att den är likfrmigt accelererad med den knstanta acceleratinen g 9,8 m/s. gt s 1,7 Fallhöjden s ger t s 0,588s g 9,8 Sar: 0,59 s G10. a) cs α x x 7,64 m/s y b) sin α y 3,73 m/s x cs α 8,5 cs 6 m/s y sin α 8,5 sin 6 m/s Sar: a) 7,6 m/s b) 3,7 m/s
3 G11. Hastigheten i x-led är id hrisntellt kast lika med begynnelsehastigheten. x 1 m/s ch y 10 m/s Pythagras' sats ger x + y 1 + ( 10) 15,6 m/s x y Sar: 16 m/s G1. Läget i x-led id kast x cs α t ger t x csα Sar: 0,77 s 8,0 1cs30 s 0,770 s G13. Stenens hastighet är riktad tangentiellt till kastbanan. Acceleratinen a är tyngdacceleratinen sm är riktad nedåt. a P G14. y. sin α gt I banans högsta punkt är hastigheten i y-led y 0 m/s. Vi får 0. sin α gt sin 3,0 sin 30 t α s 0,153 s g 9,8 Sar: 0,15 s
4 G15. a) Tyngdkraften är den enda kraft sm erkar på bllen. Acceleratinen a g + at ger då (eftersm 0 m/s i ändpunkten): gt t g Det tar lika lång tid upp sm ner, så ttala tiden blir 15 g 30 9, 8 s 3,05 s b) Vi utnyttjar energiprincipen. Rörelseenergin i utkastet öergår till lägesenergi i högsta punkten. m mgh 15 h m 11,46 m g 9,8 Sar: a) 3,1 s b) 11 m G16. Hastigheten i banans högsta punkt är lika med kulans hastighet i x- led. Denna hastighet x är knstant under hela rörelsen. m/s 7 x x. cs 7. cs 7 m/s 19,6 m/s Sar: 0 m/s
5 .Frekensen är 10 blixtar/s. Tidsinterallet mellan tå på arandra följande expneringar a bllen är då 10 1 s 0,1 s a) För att bestämma bllens hastighet i x-led betraktar i de expneringar a bllen sm är närmast före resp. närmast efter P. Aståndet i x-led, x, mellan dessa expneringar är 4. 1,0 dm 0,40 m. Tidsinterallet är t. x 0,40 0,1 s 0, s. Bllens hastighet i x-led i punkten P bestäms då till x m/s,0 t 0, m/s. Egentligen är detta medelhastigheten mellan de tå expneringarna, men eftersm tidsinterallet är så litet kan i betrakta denna hastighet sm ungefär lika med mmentanhastigheten i P. b) På samma sätt aläses y i figuren. y 3. 1,0 dm 0,30 m y 0,30 y m/s 1,5 m/s t 0, y P x A c) Den resulterande hastigheten i punkten P bestäms med hjälp a Pythagras' sats: x + y x + y,0 + 1, 5 m/s,5 m/s Sar: a),0 m/s b) 1,5 m/s c),5 m/s V. Efter tiden,0 s befinner sig stenen på höjden y i förhållande till utkastpunkten. Kastinkeln α 40 Utgångshastigheten är 8,0 m/s. gt y t sinα 9,8,0 (8,0sin 40,0 ) m 9,36 m Stenen har således fallit 9,36 m. Höjden öer haet blir då (40 9,36) m 30,64 m Sar: 31 m
6 V3. a) Hastigheten i x-led är knstant x 18. cs 60. s x. t 6,0 18. cs 60. t 6,0 t s 0,67 s 18 cs60 b) Bllens begynnelsehastighet i y-led är y 18. sin 60 m/s Efter 0,67 s befinner sig bllen på höjden y. gt y t (18. sin 60. 9,8 0,67 0,67 ) m 8, m. Bllen träffar således äggen 8, m öer den niå från ilken den kastades. (8, + 1,5) m 9,7 m Sar: a) 0,67 s b) på höjden 9,7 m V4. Vid likfrmigt accelererad rörelse gäller + at. Vi låter psiti riktning ara uppåt. är utgångshastigheten. Insättning a a g 9,8 m/s, t 1, s ch 4,0 m/s ger: 4,0 9,8. 1, (9,8. 1, 4,0) m/s 7,78 m/s Sar: 7,8 m/s V5. Bllens utgångshastighet i x-led är x 8,5. cs 45 m/s 6,0 m/s Bllens utgångshastighet i y-led är y 8,5. sin 45 m/s 6,0 m/s Efter 1,0 s har bllen en hastighet i y-led sm är y y gt (6,0 9,8. 1,0) m/s 3,8 m/s a) Bllens ttala hastighet efter 1,0 s är då x + y 6,0 + ( 3,8) m/s 7,1 m/s b) Efter 1,0 s befinner sig bllen på en höjd y öer den niå från ilken den kastades. gt 9,8 1,0 y y t ( 6,0 1,0 ) m 1,1 m Sar: a) 7,1 m/s b) 1,1 m
7 V6. I hrisntell led rör sig kulan 1,0 m på 0,35 s. Kulans hrisntella hastighet x är knstant. 1,0 x m/s 3,43 m/s 0,35 I ertikal led beskrier kulan ett fritt fall. Dess hastighet i ertikal led strax innan den når glet är y gt 9,8. 0,35 m/s 3,44 m/s Vi ill beräkna kulans ttala hastighet. y 3,44 m/s x 3,43 m/s Pythagras' sats ger: 3,43 + 3,44 3,43 + 3,44 m/s 4,85 m/s Kulans rörelseenergi blir då m 0,05 4,85 E J 0,9 J Sar: 0,9 J V7. I kastögnblicket har bllen både rörelseenergi m m 6,0 E k ch lägesenergi E p mgh, där h 1,5 m är höjden öer marken. m Då bllen når marken har den endast rörelseenergi. m 6,0 a) Vi får: + mg. m 1,5 Diisin med m ch multiplikatin med ger: 6,0 +. 9,8. 1,5 65,46 65, 46 m/s 8,09 m/s b) gt Bllen kastas uppåt med hastigheten +6,0 m/s. Då bllen når marken har den hastighet i mtsatt riktning. Vi skrier 8,09 m/s Vi får: 8,09 6,0 9,8. t 14,09 t s 1,43 s 9,8 Sar: a) 8,1 m/s b) 1,4 s
8 V8. Pilen i fig. 1 representerar. Dess längd i y-led är 9 rutr ds 9 0,5 m/s 4,5 m/s Pilen i fig. representerar hastigheten id en senare tidpunkt t. Dess längd i y-led är 5 rutr. Pilen pekar nedåt. Hastigheten i y-led är då. 5 0,5 m/s,5 m/s. y y gt,5 4,5 9,8 t 4,5 +,5 t s 0,71 s 9,8 Obserera att båda pilarnas längder är 6 rutr i x-led. Hastigheten i x-led är således förändrad. Sar: 0,7 s V9. Kulan rör sig i hrisntell led med samma fart sm ballngen, ds x 8,0 m/s. Efter 1,5 s har kulan fått en hastighet i y-led y gt 9,8. 1,5 m/s 14,73 m/s. Kulans ttala hastighet kan då beräknas med hjälp a Pythagras' sats. x 8,0 m/s y 14,73 m/s 8,0 + 14,73 16,8 m/s Sar: 17 m/s V10. Kastets längd ar x 3,75 m. Utgångshastigheten ar 13,5 m/s. Vi ill beräkna höjden y, där kulan träffar stängslet. x cs α t x 3,75 t s 0,374 s csα 13,5 cs 4 gt y sin α t ger då med ärdet på t insatt: y (13,5. sin 4. 9,8 0,374 0,374 ) m,69 m Eftersm kastet började,13 m öer marken hamnar kulan (,69 +,13) m 4,8 m öer marken då den träffar stängslet. Sar: 4,8 m öer marken
9 V11. Stenens högsta höjd är h. När stenen är i högsta punkten a sin bana är dess hastighet i y-led lika med nll. Dess hastighet är då lika med x. Denna hastighet är knstant under hela kaströrelsen. 10 m/s 3 x x. cs cs 3 9,1 m/s Rörelseenergin id utkastet är lika med summan a rörelseenergi ch lägesenergi i högsta punkten. m m x + mgh x + gh x 10 9,1 h m 0,78 m g 9,8 Sar: 0,78 m V1. För att bestämma bllens hastighet i punkten P bestämmer i först dess hastighet i x-led ch i y-led. Vi mäter då astånden x ch y mellan bllens läge strax före P ch strax efter P. Denna sträcka har tillryggalagts på tiden T. 0,1 s 0, s. Vi mäter ckså höjden h då bllen befinner sig i P. y P x h A h 0 Mätning i figuren ger: x 0,4 m y 0,3 m h 0,5 m a) I punkten P gäller: x 0,4 x m/s,0 m/s T 0,1 y 0,3 y m/s 1,5 m/s T 0,1 x + y,0 + 1, 5 m/s,5 m/s b) Energiprincipen ger att rörelseenergin i punkt A är lika med summan a rörelseenergin i punkt P ch lägesenergin i punkt P. m m + mgh + gh,5 +. 9,8. 0,5 4,01 m/s Sar: a),5 m/s b) 4,0 m/s
10 V13. I öersta punkten är hastigheten i y-led, y 0 m/s. Hastigheten i öersta läget är lika med hastigheten i x-led. x. cs α I öersta punkten är rörelseenergin 35% a rörelseenergin i början. m m 0,35 m( cs ) α m 0,35 cs α 0,35 cs α 0, 35 α 53,7 Sar: 54 V14. Låt ara farten efter,3 s. Prjektilen befinner sig då på höjden h 1, m. 14 m/s är begynnelsefarten. Prjektilens massa sätts till m. Energiprincipen ger att rörelseenergin id utskjutningen är lika med summan a rörelseenergi ch lägesenergi efter,3 s. m m + mgh + gh gh 14 gh 9,8 1, m/s 13,1 m/s Sar: 13 m/s
11 V15. Stenens begynnelsehastighet är 8,0 m/s. Dess begynnelsehastighet i x-led ch y-led betecknas x resp. y. y 8,0 m/s 30 x x 8,0. cs 30 m/s y 8,0. sin 30 m/s Hastigheten i x-led är knstant. I y-led är rörelsen accelererad med acceleratinen g. Rörelselagarna ger att efter tiden t är hastigheten i x-led resp. y-led: x 8,0 cs 30 y 8,0 sin 30 gt Efter tiden t 1,3 s är hastigheterna 8,0 cs 30 x m/s 6,93m/s y (8,0 sin 30 9,8 1,3)m/s -8,77 m/s Den ttala hastigheten erhålls med hjälp a Pythagras' sats. 6,93 m/s -8,77 m/s 6,93 + 8,77 6,93 + 8,77 m/s 11, m/s Sar: 11 m/s V16. Utgångshastigheten uppdelas i x ch y, hastigheterna i x-led resp. y-led. y 15. sin 30 m/s 15 m/s 30 x 15. cs 30 m/s Hastigheterna efter tiden t kan skrias: x x 15 cs 30 gt y y 15 sin 30 gt ilket ger hastigheterna efter t 1, s: x x 15 cs 30 m/s 13,0 m/s (15 sin 30 y 9,8 1,)m/s 4,3 m/s Pythagras' sats ger då den ttala hastigheten :
12 13,0 m/s 4,3 m/s 4,3 + 13,0 4,3 + 13,0 m/s 13,7 m/s Sar: 14 m/s V1.Den hrisntella kmpsanten B jh a det jrdmagnetiska fältet är inkelrät mt den ertikala åskledaren. B jh B j cs cs 63 µt 35,4 µt Kraften på åskledaren: F B jh I l 35, , ,0 N 1,59 N I 3, ka 63 Bjh mt nrr B j B j Kraftens riktning erhåller i med hjälp a högerhandsregeln. Vi får kraftriktningen inåt inkelrätt mt papperets plan. Kraften är således riktad mt äster. Sar: 1,6 N riktad mt äster V. Vi bestämmer först den mt ytan inkelräta kmpsanten B j. sin 68 Bj B 5 sin 68 j µ T 48, µt Bj Det magnetiska flödet Φ B j A 48, 10 6,0 Wb 96,4 µwb Sar: 96 µwb
13 V3. Flödestätheten B i centrum a en lång sple: N I B l 0,80 0,40 B µ µ Wb/Am l N I 100 0,50 5, Wb/Am Permeabiliteten för akuum µ 4π 10 7 Wb/Am Permeabiliteten för ett ämne µ µ r µ, där µ r är den relatia permeabiliteten. µ 5, µ r 44 µ π Sar: 40 V4. Där kmpassnålen befinner sig är den magnetiska flödestätheten B 1 från kabeln inkelrät mt jrdmagnetiska fältets hrisntalkmpsant B jh. B I 10 7 T 4,0 µ T a 3,0 B jh 16 µt Kmpassnålen kmmer att ställa in sig i det resulterande fältets riktning. Vinkelfelet blir α enligt figuren nedan. 16 µt α B 4,0 µt Ur figuren erhåller i 4,0 tan α α 14,0 16 (Berende på strömriktningen blir felet antingen åt öster eller äster.) Sar: 14 V1.Om elektrnerna skall kunna passera de båda fälten utan att ändra riktning måste den elektriska kraften e E ara lika str sm den magnetiska kraften e B. Krafterna måste därtill ara mtriktade. Vi får ekatinen e E e B sm ger 3 E m/s,5 Mm/s B Då det elektriska fältet tas brt, finns den magnetiska kraften kar. Den kmmer att ara en centripetalkraft, ilket ger ekatinen: 9, , e B m r m m r eb 1, , m Sar: 0,71 mm
14 V. Den magnetiska kraftens strlek kan beräknas med frmeln F Q B 1, där B 1 är den kmpsant a flödestätheten B sm är inkelrät mt hastigheten. B1 60 B B Ur figuren får i sin 60 B 1 B sin 60 4,0 sin 60 1 B mt 3,46 mt B Med insatta ärden erhålles F 3, , , N 7, N Sar: 0,79 fn V3. Den magnetiska kraften F i cirkelbanans öre punkt måste ara nedåtriktad enligt figuren. En elektrn sm rör sig åt höger mtsaras a en psiti ström åt änster. psiti strömriktning I F Högerhandsregeln ger sedan riktningen a den magnetiska flödestätheten, sm är riktad inåt inkelrätt mt papperets plan. Den magnetiska kraften F e B är här en centripetalkraft F c Vi får m e B, ilket ger r 31 6 m 9,1 10,5 10 r m 1,78 10 m eb ,6 10 0,80 10 Sar: Riktat inåt från läsaren, radie 1,8 cm m. r
15 V4. Magnetfältets riktning är från nrd till syd. N B S Högerhandsregeln ger kraftriktningen på prtnen. Den magnetiska kraften blir riktad inåt, inkelrätt mt papperets plan. Acceleratinen har samma riktning sm kraften. Vi kmpsantuppdelar hastighetsektrn Den mt flödestätheten B inkelräta kmpsanten är 1. 1 cs 30,3 cs 30 Mm/s 1,99 Mm/s Kraften på prtnen: F e 1 B 1, , N 1, N Kraftekatinen F m a ger sedan acceleratinen: 14 F 1, a m/s 1, m/s m 7 1,67 10 Sar: 1, m/s riktad inåt inkelrätt mt papperets plan V5. a) Den magnetiska kraften F B sm erkar på elektrnen är riktad nedåt (riktningen erhålles med hjälp a högerhandsregeln). Om elektrnernas hastighet inte skall ändras måste den elektriska kraften F E ara riktad uppåt ch ara lika str sm F B. Detta innebär att det elektriska fältet E är riktat nedåt eftersm elektrnerna påerkas i en riktning mtsatt fältriktningen. Den öre plattan skall således anslutas till spänningskällans psitia pl. B 48 mt F E E F B b) F E F B ger e E e B, där E är den elektriska fältstyrkan ch e elementarladdningen. Vi får E B 1, V/m 48 kv/m. U E U E d ,0 10 V 480 V d Sar: a) den öre plattan b) 480 V V6. Laddningarna A, B ch D rör sig inkelrätt mt fältet. C rör sig parallellt med fältet. På denna laddning blir då kraften nll. A befinner sig i ett starkare magnetfält. De magnetiska fältlinjerna ligger tätare där A befinner sig. Kraften blir
16 därmed störst på A. Sar: A G6.A scillskpbilden framgår att spänningens tppärde û 15,0 V. 15,0 V 5,0 V Effektiärdet U uˆ 15 V 10,6 V Sar: 11 V G7. Då frekensen f är 100 Hz, är periden T 1 s 0,01s 100 Tiden för äxelspänningen att äxa från 0 till sitt maximiärde mtsarar 4 1 perid, ds t 1 s 0,005 s Sar:,5 ms G8. Ekatinen för en sinusfrmad äxelström: π i i ˆ sin t T Strömmens effektiärde I î,5 I A 1,768 A π 600π T s 0,00333s T 600 Sar: I 1,8 A, T 3,3 ms. G9. Ekatinen för en sinusfrmad äxelström kan skrias i iˆ sin(πf t) En jämförelse med i 3,5 sin (000π t) ger πf f π Hz 1000 Hz Sar: 1,0 khz
17 G10. u 7,0. sin(400π. t) Således är tppärdet ˆ u 7, 0 V ch inkelhastigheten ω 400π s 1. ˆ 7,0 a) Spänningens effektiärde U u V 4,95 V b) Växelspänningens frekens f: ω 400π ω πf f Hz 00 Hz π π Sar: a) 4,9 V b) 00 Hz G11. u 140. sin(100π. t) I detta uttryck kan i direkt aläsa spänningens tppärde û 140 V ch inkelhastigheten ω πf 100π. Vi får då att frekensen f 50 Hz. Sar: Tppärdet är 140 V, frekensen är 50 Hz G1. A scillskpbilden framgår att spänningens tppärde û 45 V ch att peridtiden T 40 ms. 45 V 15 V 10 ms Frekensen f 40 ms 1 1 T Hz 5 Hz Sar: û 45 V f 5 Hz 4 cm G13. Aståndet mellan tå närliggande tppar är 4 cm. Periden T 4 5,0 ms 0 ms Frekensen f 1 1 T Hz
18 Sar: 50 Hz
G16. En kula skjuts upp med hastigheten 22 m/s och kastvinkeln 27 o. Hur stor är kulans hastighet i kastbanans högsta punkt? Bortse från luftmotstånd.
Kaströrelse G9.En liten metallkula kastas horisontellt med hastigheten 5,3 m/s från höjden 1,7 m oanför golet. Hur lång tid dröjer det tills kulan träffar golet? G10. I startögonblicket har den leande
Läs merTENTAMEN I FYSIK. HF0025 Fysik för basår II TENA, 8 hp / TEN1, 8 hp Tekniskt basår/bastermin TBASA
TENTAMEN I FYSIK Kurs: HF005 Fysik för basår II Moment: TENA, 8 hp / TEN1, 8 hp Program: Tekniskt basår/astermin TASA Rättande lärare: Stefan Eriksson, Maria Shamoun Examinator: Staffan Linnæus Datum:
Läs merLösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism
Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h
Läs merFörslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.
1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad
Läs merLösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola
Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl
Läs merSvar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Läs merSvar och anvisningar
15030 BFL10 1 Tenta 15030 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Enligt superpositionsprincipen ska vi addera elongationerna: y/cm 1 1 x/cm b) Reflektionslagen säger att reflektionsvinkeln är
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 22 januari 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Rörelsemotståndsarbetet på nervägen är A n = F motst s = k mg s = k (2 180 + 52 100)
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 8 januari 016 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 016 1. a) Den stora och lilla bollen faller båda,0 m. Energiprincipen ger hastigheten då
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner
Lösningar Heureka Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik Heureka:Kapitel 3 3.1) Enligt figuren: nordliga förflyttningen: 100+00-100=00m Östliga förflyttningen:
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 1 i Fysik A för Basåret (Denna tentamen avser första halvan av Fysik A, kap 1, 3-6 ch 11,12 i Heureka! Fysik kurs A) Måndagen den 7 december 2009 kl.
Läs merBestäm den sida som är markerad med x.
7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,
Läs merMagnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs merAtt verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant
Elelaboration Magnetisk flödestäthet Uppgift: Materiel: Att erifiera Biot-Saarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant angentbussol med tillbehör Amperemeter
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!
LEDNINGR TILL ROLEM I KITEL OS! En fullständig lösning måste innehålla en figur! L.1 Kroppen har en rotationshastighet. Kulan beskrier en cirkelrörelse. För ren rotation gäller = r = 5be O t Eftersom och
Läs merTentamen i mekanik TFYA kl
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen ör Fysik, Kemi och Biologi Galia Pozina Tentamen i mekanik TFYA16 014-04- kl. 14-19 Tillåtna Hjälpmedel: Physics Handbook eller Teyma utan egna anteckningar,
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merdv dt a 1 positiv ger acc riktad nedåt. m/s a 3 negativ ger acc riktad uppåt
Tentamen FY58 Mekanik HI -6- En hissreparatör under utbildning har lagat en hiss i ett höghus För att prva den nyreparerade hissen åker han ned med hissen Deras fart sm funktin av tid är plttad i figuren
Läs merUpp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A
Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår
Läs merTentamen i mekanik TFYA kl. 8-13
TEKNISK HÖGSKOLN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i ekanik TFY6 4-- kl. 8- Tillåtna Hjälpedel: Physics Handbook eller Tefya utan egna anteckningar, aprograerad
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 110326 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod Provkod BFL122 TEN1 Kursnamn/benämning Fysik B för tekniskt basår,
Läs merLösningar till övningar Arbete och Energi
Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan
Läs merSvar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 1 februari 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFNDET 1. Enligt energiprincipen är det rörelseenergin som bromsas bort i friktionsarbetet. Detta ger mv sambandet
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 205-2-22 för W2 och ES2 (FA54) Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Skrivtid:
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs mera) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i
Lösningar NP Fy B 005 Uppgift nr 1 (79) SVAR: Den gravitationskraft som jorden påverkar satelliten med utgör centripetalkraft i satellitens bana. Denna kraft på satelliten är riktad in mot jordens medelpunkt.
Läs mer1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )
Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa
Läs merKapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk
Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning Magnetiskt flöde, Gauss sats för
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs merattraktiv repellerande
Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism
Läs merVågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor
Vågysik Fortskridande ågor Knight, Kap. 0 Vilka typer a ågor inns det? Mekaniska ågor Elektromagnetiska ågor Materieågor 1 Vad är en åg? En ortskridande åg är en lokal störning som utbreder sig på ett
Läs merRepetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, version 2016
Repetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, 4.1-3 version 2016 Kraftmoment (vridmoment) En krafts förmåga att vrida ett föremål runt en vridningsaxel kallas för kraftmoment (vridmoment). Moment betecknas
Läs merKortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:
Kortfattat lösningsförslag Fsik, Tentamensdatum: 06011 1. Lösning: För att räkna ut den totala kraft som verkar på kan vi använda superposition. F C F res r =,0 mm B α r =,0 mm C F B Riktningen på kraften
Läs merFakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi
Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse
Lösningar Heureka Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 7 7.1 a) Av figuren framgår att amplituden är 0,30 m. b) Skuggan utför en
Läs merTentamen i mekanik TFYA16
TEKNSKA HÖGSKOLAN LNKÖPNG nsttutonen ör Fysk, Kem och Bolog Gala Pozna Tentamen mekank TFYA6 Tllåtna Hjälpmedel: Physcs Handbook utan egna antecknngar, aprogrammerad räknedosa enlgt F:s regler. Formelsamlngen
Läs merTentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:
Läs mer7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:
Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 16-6- Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),
Läs merRäkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson
Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson 1. En negativt laddad pappersbit befinner sig nära en oladdad metallplåt. Får man attraktion, repulsion eller ingen kraftpåverkan? Motivera! 2. På ett mönsterkort
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 05-0-05. Beräknastorlekochriktningpådetelektriskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som orsakas av laddningarna q = Q i origo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSKPRS FNALTÄVLNG 3 maj 2014 SVENSKA FYSKERSAMFUNDET LÖSNNGSFÖRSLAG 1. a) Fasförskjutningen ϕ fås ur P U cosϕ cosϕ 1350 1850 ϕ 43,1. Ett visardiagram kan då ritas enligt figuren nedan. U L
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo
Läs merMöjliga lösningar till tentamen , TFYY97
Tal Se kurslitteraturen. Möjliga lösningar till tentamen 069, TFYY97 Tal Det finns oändligt många lösningar till detta tal. En möjlig lösning skulle vara följand. Börja med att titta i -led. Masscentrum
Läs mer1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel
Läs merOscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält
Ú Institutionen för fysik 2014 08 11 Kjell Rönnmark Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Syfte Magnetisk dipol och harmonisk oscillator är två mycket viktiga modeller inom fysiken. Laborationens
Läs merMagnetostatik, induktans (och induktion) kvalitativa frågor och lösningsmetodik
Magnetostatik, induktans (och induktion) kvalitativa frågor och lösningsmetodik Gerhard Kristensson Institutionen för elektro- och informationsteknik 2 oktober 2014 Olika lösningsmetoder 1 Biot-Savarts
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merÖ D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.
Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merInstuderingsfrågor Arbete och Energi
Instuderingsfrågor Arbete och Energi 1. Skriv ett samband (en formel) där kraft, arbete och väg ingår. 2. Vad menas med friktionskraft? 3. Hur stort arbete behövs för att lyfta en kartong som väger 5 kg
Läs merKaströrelse. 3,3 m. 1,1 m
Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna
Läs mer6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar
6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merFinal i Wallenbergs fysikpris
Final i Wallenbergs fysikpris 5-6 mars 011. Teoriprov. Lösningsförslag. 1) Fysikern Hilda leker med en protonstråle i en vakuumkammare. Hon accelererar protonerna från stillastående med en protonkanon
Läs merTentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag
Tentaensskrining i Mekanik Del Dynaik för M 7 ösningsförslag. a) tötnoralen n i. Rörelseängdens earande i stötnoralled ( ): + + + () 0 där etecknar kulornas hastighetskoponenter efter stöt. tudstalet:
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
170418 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 170418 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vi är intresserade av största värdet på funktionen x(t). Läget fås genom att integrera hastigheten, med bivillkoret att x(0) = 0.
Läs merFigur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).
STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2016
Strålningsfält och fotoner Våren 2016 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merAddition av hastigheter
ddition a hastigheter Vi har nu konstaterat att Einsteins postulat leder till en att i inte alltid kan följa år intuition när det gäller hur obseratörer uppfattar rum-tiden. Det är därför inte förånande
Läs merLABKOMPENDIUM Fysik del B1
LABKOMPENDIUM Fysik del B1 BFL111: Fysik för bastermin BFL122: Fysik B för tekniskt/naturvetenskapligt basår Innehåll Laboration 1: Kretsar och kondensatorer Förberedelseuppgifter 3 Del 1: Plattkondensator
Läs merLösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
Läs merTerriervalp-analogin hela historien [version 0.3]
Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3] Christian Karlsson Den här liknelsen är avsedd att ge känsla för vad om egentligen händer i enkla elektriska kretsar (enligt Drudemodellen, beskriven i
Läs merDatum: Tid:
Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 2/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 2/14 1 Elektrostatik University Physics: Kapitel 21 & 22 2 Elektrisk laddning Två typer av elektrisk laddning: positiv + och negativ Atom Atomkärnan: Proton (+1), neutron (0) elekton
Läs merMiniräknare, passare, gradskiva och linjal. 50 poäng
Textil mek. & hållfasthetslära romoment: Tentamen i textil mekanik & hållfasthetslära Ladokkod: 5MH Tentamen ges för: TI3 TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--5 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merMekanik Laboration 3 (MB3)
Institutionen för fysik Ingvar Albinsson/Carlo Ruberto Naturvetenskapligt basår, NBAF00 Laborationen genomförs i grupper om två-tre personer och består av fem olika försök som genomförs i valfri ordning
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer
Läs merÖvningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fsik, kemi och biologi (IM) Marcus Ekholm BL102/TEN1: sik 2 för basår (8 hp) Tentamen sik 2 10 april 2015 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Läs merLösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik oh Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag entamen för "BFL 110, ekniskt Basår, Fysik del 3" Onsdagen den 6 Maj 004, kl. 8:00-1:00 1.. I ett hamninlopp,
Läs merKapitel 4. Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning
Differentialrelationer Reetition Energiekationen orticitet Strömfnktionen Hastighetsotential Potentialströmning Reetition, Kaitel 3 Bernollis tidgade ekation förlster 1 1 1 s f g g α α Korrektionsfaktor,
Läs merTentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET 181011 Institutionen för fysik Kl 8.30 13.30 Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Betygsgränser: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL02/TEN: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 5 juni 205 8:00 2:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merELEKTRICITETSLÄRA GRUNDLÄGGANDE BEGREPP. Repetition och inledning till kurserna i Elektromagnetism
ELEKTRICITETSLÄRA GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Repetition och inledning till kurserna i Elektromagnetism Inst. för Fysik och astronomi 2005 / 2010, O.Hartmann 1. Elektrisk laddning, elektriskt fält, elektrisk
Läs merLufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.
Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5
Ellära och Elektronik Moment A-nät Föreläsning 5 Visardiagram Impendans jω-metoden Komplex effekt, effekttriangeln Visardiagram Om man tar projektionen på y- axeln av en roterande visare får man en sinusformad
Läs merLösningar till BI
Lösningar till BI 160513 3 3 V 5010 m 1a. Förådstuben: n ( p1 p21) 7 MPa 144 mol. RT (8,31 J/mol K) 293 K 1b. Experimenttuben : pv n n1 n n 3,28 n 147 mol RT nrt 147 8,31293 Ny volym blir då: V 44,8. 6
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2013
Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merDifferentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning
Differentialrelationer Reetition Energiekationen orticitet Strömfnktionen Hastighetsotential Potentialströmning Reetition Kaitel 3 Reetition, Kaitel 3 Energiekationen ( ) ( )da n g h d g dt d W W Q CS
Läs mer10 Relativitetsteori och partikelfysik
0 Relatiitetsteori och artikelfysik 00. a) b) c) 00. a) (0,c) 0,0 0,99,005 (0,8c) 0,64 0,36 0,6,667 =,000000000556 0000 (3,0 0 8 ) 0,0c 0,64c Sar: a),005 b),667 c),000000000556 0 0 0 b) 3 4 c 3 4 0,9999999989
Läs mer