Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010-2011 Fullriggarens förskola Förskolechefens namn: Helena Johnsson Telefonnummer: 0733-139364 E-postadress: helena.johnsson@kristianstad.se 1

Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet 3. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 4. 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål 4. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen 9. 6. Åtgärder för utveckling och förbättring 9. 7. Förskolechefens beslut 9. 2

1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Fullriggarens förskola ligger på Vattentornsområdet i Åhus, ett villaområde, med skogen och Villaskolan som närmsta granne. Förskolan består av två byggnader, en med de 4 avdelningarna och ytterliggare en som öppnats senare i en egen byggnad. På förskolan finns plats för ca 85-90 barn fördelade på dessa 5 avdelningar, 2 småbarnsavdelningar med vardera ca 15 barn och 2 syskonavdelningar med vardera ca 20 barn samt den femte avdelningen som nu blivit en utvidgad syskon avdelning med ca 18 barn. På Fullriggaren finns 18 anställda. Förskolechef för Fullriggaren är även chef för 2 andra förskolor med vardera 4 avdelningar. Fullriggarens förskola har en stor natur tomt med möjlighet för många utomhusaktiviteter. Fullriggaren har en hälso-, miljö och naturprofil. Nyckeltal: Avläses per 15 oktober årligen Förskola Antal inskrivna barn per avd 15-21 Andel årsarbetare inkl specialpedagoger 75% med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,5 (avser alla som jobbar i barngrupp) Antal inskrivna barn per specialpedagog * Ca 250 (* alla som arbetar som specialpedagog även obehöriga) 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen är framtagen tillsammans med personalen vid varje terminerns slut. Deras utvärderingar grundar sig på dokumentation, observationer och samtal. Underlag får vi också genom samtal med barnen. Föräldrars delaktighet får vi genom föräldramöte, återkommande samtal och föräldraråd. Kvalitetsredovisningen kommer att finnas på förskolans hemsida för information till föräldrarna och övriga intresserade. 3

3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella perioden Följande åtgärder för förbättring beslutades i föregående kvalitetsredovisning: Vi ska vidare utveckla det arbete vi påbörjat med förskolebarns språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. För att fortsatt utveckling skall kunna ske måste det finnas tid för reflektion, inspiration, fortbildning och inte minst dokumentation och dialog. Vi skall bli bättre på att ta tillvara på våra kompetenser. Följande mål sattes upp i föregående kvalitetsredovisning: Fortsatt arbete utifrån de mål som finns i läroplan och skolplan Bli bättre på att formulera konkreta mål, utvärdera och analysera. Utveckla vårt kvalitetsarbete. 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål Under föregående läsår utbildades tre samtalsledare som skall medverka i implementeringsarbetet av den nya läroplanen som trädde i kraft 1/7 2011. Alla arbetslagen har slutfört datorn i förskolan som underlättar i arbetet med dokumentation och flera har också gått PIM utbildning. På arbetsplatsträffar har vi arbetat med utvecklingsplaner för barnen inom olika områden. 4.1. Normer och värden Mål: Varje barn ska utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva si in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Bakgrund Vi märker att ute i samhället och i barngruppen är fokusering på den enskilda individen ofta stor och respekten för olikheter liten. Vi vill att barnen skall bli empatiska och ansvarsfulla medborgare i vårt samhälle. Processen Vi tränar barnen på att lyssna på varandra genom att vänta på sin tur. Uppmuntrat och stärkt positivt beteende och markera att negativt 4

beteende mot varandra inte är acceptabelt ex kränkningar, glåpord och handgripligheter. Vi har omstrukturerat vår pedagogiska miljö för att skapa nya leksituationer. Vi har i samtal lyft fram olikheter som något positiv samt haft utbyte med en invandrartät förskola. Genom att vara goda förebilder som vuxen och uppmuntra barnen i att lösa konflikter själv. Vardags situationer som måltider och tambursituationer innehåller många möjligheter att visa hänsyn och respekt genom att skicka maten, hjälpa kompisen som inte kan ta på sig skorna eller knäppa sin jacka. Utvärderingsmetod Vi har fortlöpande utvärderingar vid avdelningsplaneringen. Olika observationer, ped. dokumentation och barnintervjuer. Dokumentation med digital kamera, för att ge barnen möjligheter att reflektera över sin utveclkling. Återkommande dialoger med föräldrar. Resultat Vi har trygga barn. I och med den pedagogiska dokumentationen är barnen med i processen av vårt arbete. Vi har barn som diskuterar, ifrågasätter och litar på vuxna. Barnen har blivit mer ansvarstagande. Ser sin egen del i ansvaret i verksamheten. Deras empati och förståelse för varandra har ökat. Barnen har lärt sig t.ex. att hälla upp vatten, dela maten och skicka matskålarna vidare till kamraterna. Vi ser tydligt hur många av barnen spontant hjälper varandra särskilt vid av och på klädning. Värdera Vi tycker att det är betydelsefullt för barnens självkänsla att uppleva sig själv som en tillgång i gruppen. Analysera Måluppfyllelsen är god eftersom vi vågar se problemen när de uppstår och tar tag i dem i tidigt stadium. Vi dokumenterar, observerar och intervjuar. Den här utvecklingen har kommit till stånd för att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt, som handlar om att stödja och uppmuntra barnen, istället för att kritisera. Vi ser hur viktigt det är med struktur och vuxennärvaro. I den utvidgade syskongruppen känner personalen att gruppen ibland behöver delas mer p.g.a. åldersspridningen. 4.2. Utveckling och lärande. Mål: Varje barn ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. 5

Bakgrund Lust och glädje är förutsättningarna för utveckling och lärande. Vi vill att leken och lärandet ska locka till nya upptäckter, till fördjupning och eftertanke och till lek i nya former och med nya barnkonstellationer. Processen Vi har mött barnen på deras egen nivå. Vi har utnyttjat våra lokaler bättre genom att möblera om så det passar avdelningarnas behov. Vi har varit noggranna med att hålla oss till den struktur vi bestämt, för att det i sig skapar trygghet. De känner igen var som skall hända och vet hur det ska gå till. Vi har tagit tillvara alla tillfällen för samtal, enskilt och i grupp. Inplanerat och spontant har vi använt oss av rim och ramsor, sagor, drama och rörelse. Matematiken används hela dagarna t.ex. antal, dela frukten i olika dela efter maten, mäta olika saker, lägesbeskrivningar m.m. Barnens egna intressen har tagits tillvara. På en avdelning ledde barnens nyfikenhet till ett tema kring återvinning och fortsatt arbete med Grön Flagg. Det har funnits rikligt med tillfällen för motorisk träning i vår utemiljö, på gymnastiken och inte minst under skogsutflykter då även mycket om skogen och naturen kunnat upplevas, utforskas och ventileras. Utvärderingsmetod Fortlöpande utvärdering på avdelningsplaneringen. Skriftlig och digital dokumentation. Intervjuer. Barnen har tecknat och tagit egna fotografier som har blivit en dokumentation. Resultat Utifrån intervjuer med barnen uppfattar de att förskolan är en plats där du lär dig saker. Barnen får tankar kring sin egen utveckling i olika utmaningar. Positivt gensvar från barnen. Barnen har ökat sina språkliga och matematiska förmågor. Ibland kan man inte uttala ord och då har teckenspråket viss betydelse. Vi märker också att det är mer självklart för barnen att prova på saker, som de inte tidigare klarat av. Värdera Vi upplever att vi har god måluppfyllelse. Vi ser att mycket har hänt med enskilda barn och även med barngruppen i gemenskapen. Barnen är spontana och vill lära sig nya saker. De är nyfikna och angelägna om att vara med i allt som händer på avdelningen. Analysera 6

Vi har delat upp barnen i mindre grupper när det varit möjligt och vi har varit noggranna med att hålla oss till grundstrukturen vi haft. Det har starkt bidragit till resultatet. Viktigt med tid för dokumentation och planering för att få väl planerad och fungerande verksamhet. Vi har fått förståelse för att matematik finns i så mycket av vår vardag. Vi har fått bättre förståelse för barns tankar. 4.3. Barns inflytande Mål: Varje barn skall utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed påverka sin situation. Bakgrund Vi ser det viktigt att barn lär sig ta ansvar för sina handlingar, vågar framföra sina åsikter och tankar samt samarbeta med andra. Processen Vi samtalar om vad rättigheter och skyldigheter innebär. Vi ger barnen möjligheter att välja och påverka hur dagen skall se ut på förskolan. Vi lyfter fram barnens inneboende vilja att hjälpa varandra i olika sammanhang. Barnen får hjälpa till med sysslor som finns på förskolan för att känna sig delaktiga. Daglig dialog och avdelningsmöte där barnen är delaktiga och känner att de har inflytande. Utvärderingsmetod Vi ser det på klimatet i gruppen. Dokumentation och avdelningsplaneringar Resultat Barnen förstår de demokratiska principerna. Deras självbild har stärkts. Barnen delger spontans saker som de vill vi ska prata om t.ex. grodyngel, reseberättelser m.m. Barnen kan mer stå för sina val. Värdera Vi upplever måluppfyllelsen god. Barnen trivs när de är på förskolan och vet att de får ha egna åsikter. Vi märker att de utvecklar sin självkänsla, som stärks når de får vara med och påverka. Analysera Vi utgår från barnens intresse i vårt tema arbete och de är delaktiga i våra beslut om regler som vi har avdelningen. Vi är i en ständigt pågående process i arbetet med barnen i deras inflytande med demokratisk grund. Genom dokumentation har vi också blivit bättre på att lyssna på barnen. 7

4.4. Förskola och hem Mål: Vi skall skapa en öppen,tillitsfull och ärlig dialog med vårdnadshavarna. Bakgrund Föräldrarna skall känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. En fungerande kommunikation mellan förskola och hem måste finnas för en fungerande och tillfredsställande verksamhet. Processen - Inskolning som ger föräldrarna en möjlighet att lära känna personalen som ger en bra information om vad som sker på förskolan. - Uppföljningssamtal - Utvecklingssamtal - Professionell daglig kontakt - Kontinuerlig information (digitalt och muntligt) Utvärderingsmetod Dokumentation, intervjuer, samtal med föräldrar, enkäter och utvecklingssamtal. Resultat Glada och positiva föräldrar som vågar fråga och framföra både positiv och negativ kritik. Värdera Vår känsla är att måluppfyllelsen är god. Analysera För att få goda föräldrarelationer krävs kontinuerligt arbete kring detta. Viktigt att ta upp och rätta till missförstånd som kan uppstå. Vi kan bli bättre på att informera om vårt dagliga arbete och varför vi arbetar som vi gör med olika saker, vår läroplan och innehållande mål. 4.5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål: Barnen skall känna sig trygga och mogna i övergången mellan förskola och skola. Bakgrund Man lär sig inte om man inte känner trygghet. Processen 8

Alla femåringar på förskolan träffas en gång i veckan för gemensamma förberedande aktiviteter. Barnen besöker skolan, matsalen, gymnastiksalen m.m. Förskolläraren i barnskolan besöker på våren sina blivande elever och förskolebarnen besöker sin blivande klass. Vi har tillsamman med skolans förskollärare arbetat fram ett material som används vid överlämnandet till skolan. Utvärderingsmetod Diskussioner på träffar med personal från förskola/skola. Samtal med föräldrar. Resultat Barnen ser fram emot att börja skolan. De blivande skolbarnen är nyfikna och positivt inställda på att börja skolan. Värdera Vi upplever att måluppfyllelsen är god. Analysera Vi har ett bra material för överlämnande till skolan. Vi har bra kunskap om vilken information som är viktig vid ett överlämnande samtal till skolan. Bra med besöket som görs från förskolan personal efter det att barnen börjat skolan. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Arbetet med likabehandlingsplanen är ett naturligt inslag i förskolans dagliga arbete. - Vi arbetar med ett demokratiskt och öppet klimat på förskolan. - Alla vuxna i verksamheten skall ta ansvar för att barn som känner sig kränkta tas på allvar. - Alla barn skall respekteras oavsett likheter och olikheter. - Vi jobbar dagligen med värdegrunden. - Vi informerar och samtalar om olika religioner och trosuppfattningar. - Vi arbetar med att ha ett genustänk i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen revideras på studiedagen vid läsårets slut. 6. Åtgärder för utveckling och förbättring För att fortsatt utveckling skall kunna ske måste det finnas tid för reflektion, inspiration, fortbildning och inte minst tid för dokumentation och diskussion. Vi skall fortsätta att ta tillvara på varandras kompetenser. 7. Förskolechefs beslut Fortsatt arbete utifrån de mål som finns i läroplan, skolplan och den lokala arbetsplanen. Vi skall arbeta med att utveckla vårt arbete med den pedagogiska dokumentationen. 9

Fortsätta med implementering av den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1/7 2011. Åhus den 21 september 2011 Helena Johnsson förskolechef 10