Anders Peterson, ITN Gästföreläsning/TNSL16, den 2 feb 2017 Kollektivtrafik
2 Agenda Vad är kollektivtrafik och varför har vi det? Vilka typer av linjebunden kollektivtrafik finns i svenska städer? Vad kännetecknar bra kollektivtrafik? Vad påverkar efterfrågan på kollektivtrafik? Linjenätets uppbyggnad. Hållplatser. Modern kollektivtrafik.
Introduktion till kollektivtrafik 3
Vad är kollektivtrafik? 4 I förväg organiserad, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. (SIKA, idag Trafikanalys)
Några samhällsmotiv för kollektivtrafik: 5 Tillfredsställande transportförsörjning vård/omsorg skola/arbete inköp/service kultur/fritid Miljö/Energi avgaser buller yteffektivitet Effektivitet/Kapacitet yteffektivitet Trafiksäkerhet färre olyckor, olyckor sker oftast på väg till/från hållplats Hemmamarknad för industri Scania Volvo Bombardier Jämställdhet mellan olika socioekonomiska grupper fördelningspolitiska effekter
Olikheter map skillnader i mobilitet för olika samhällsgrupper 6 Ålder: barn, ungdomar, vuxna, äldre Kön: kvinnor, män Utbildningsnivå: hög, låg Inkomstnivå: hög, låg Handikapp: handikappad, fullt frisk Boendetyp: hyreshus, bostadsrätt, villaägare Geografi: landsbygd, stad Sysselsättning: förvärvsarbete, studier, arbetslös
7 Regionförstoring Skapa pendlingsmöjligheter och regional tillväxt med kollektivtrafik
Kollektivtrafikens olika marknader 8 Lokala resor Arbets-, skol-, fritids-, services och tjänsteresor Dagliga/Icke dagliga Upp till en mil 30 min Regionala Arbets-, skol-, fritids-, services och tjänsteresor Dagliga/Icke dagliga Upp till tio mil 60 min Interregionala Fritids- och tjänsteresor Icke dagliga Över tio mil Över 60 min
9 Antal påstigningar i kollektivtrafiken per invånare under 2014
Kollektivtrafikresor i olika svenska städer 10 Ortstorlek Antal orter med Antal resor per (tusentals invånare) stadsbusstrafik invånare och år < 10 ca 10 medel 10, median 3 10 40 60 medel 17, median 13 40 80 16 medel 69, median 68 80 120 7 medel 86, median 88
Kön och färdsätt, RVU 2014 11
Reslängd och kön Daglig reslängd, inrikes resor 12 km/dygn 70 60 50 40 30 20 10 0 Daglig reslängd (inrikes resor) Befolkningen 15-84 år, Sverige år 2005/06 Män Kvinnor 0-6 7-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 ålder
Ålder och kollektivtrafik 1978 2006 Andelar av alla (del-) resor, Sverige 13 20 % 15 10 5 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år SAMTLIGA 1978 1985 1994 2001 2004 2006
Säsongsvariation Exempel från Stockholms län 14
Dygnsvariation Påstigningar per timme, genomsnitt för riket 15
Dygnsvariation Alla resor i Sverige (RVU 2014) 16
Ökat eller minskat kollektivresande i framtiden? 17 Äldre människor kommer att ha bil. Yngre människor har ej körkort. Koncentration till högskoleorter Högst kollektivtrafikresande i stora städer Utglesat boende, reslängden ökar Långpendling/distansarbete Värderingsförändringar
Vilken linjebunden typ av trafik finns i svenska städer? 18
Typer av linjebunden kollektivtrafik i städer 19 Stomlinjer, 3 15 min Raka, turtäta, snabba linjer Viktiga stråk Tunnelbana, spårvagn Lokallinjer, 15 30 min Vanliga linjer Övriga stråk Nästan alltid buss Servicelinjer, 30 60 min Krokiga linjer, ibland flexibla Heltäckande Fordon med förhöjd servicenivå Lågtrafiklinjer, 30 60 min Krokigare linjer Ersätter flera linjer Nattbuss Industriturer, Speciella linjer Strategiska målpunkter Oftast endast enstaka turer Nästan alltid buss
Stom- och lokallinjer i Gävle 20
Servicelinje i Eskilstuna 21
Industriturer i Norrköping 22
23 Vad kännetecknar bra kollektivtrafik?
Kollektivtrafikbarometern: Faktorer man tycker är viktigast 24 1. Enkelhet 2. Pålitlighet 3. Lyhördhet 4. Snabbhet
Kollektivtrafikbarometern: Faktorer man är mest nöjd med 25 1. Trygghet 2. Rent och snyggt i fordonen 3. Lätt att köpa biljett och kort 4. Nära till hållplatser och stationer 5. Förarnas och personalens uppträdande
Kollektivtrafikbarometern: Faktorer man är mest missnöjd med 26 1. Information vid förseningar och stopp 2. Lyhördhet för synpunkter 3. Avgångstiderna passar behoven 4. Prisvärdhet jämfört med bil 5. Information vid förändringar av tidtabeller och linjer
Produktfördelar 27
Olika resekomponenter värderas olika 28 Resekomponent Relativ vikt Åktid med sittplats 1 Åktid stående 1,5 5 Gångtid 2 5 Väntetid vid hållplats 1 10 Bytestid 2 4 Förseningstid 9 19 Varianter med straff för byte, straff för stående etc.
Vad påverkar efterfrågan på kollektivtrafik? 29
Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av 30 Reslängd inom tätort, in till tätort, mellan tätort, mellan regioner Bilinnehav körkort, flera bilar i hushållet... Socioekonomiska faktorer inkomst, utbildning, bostadstyp Standard på alternativa färdmedel turtäthet, gångavstånd, byten Kostnaden för att resa taxesystem, alternativkostnad
Kollektivtrafikandelen beror på relativa reshastigheten mot bil 31
Tillgång till parkeringsplats 32
33 Vilka erfarenheter finns av prissänkningar? Ökar resandet Stora sänkningar har liten effekt på bilresandet Lockar nya resenärer som blir kvar när priset höjs Vissa grupper är mycket priskänsliga
Linjenätets uppbyggnad 34
Linjenäten ca år 1997. Norrköping/ Linköping 35 Nkpg Lkpg Invånare 88000 90000 Yta 40 km² 55 km² Linjelängd 66 km 120 km Produktion 2,7 milj 4,2 milj vagnkm vagnkm Antal fordon 41 53 Antal resor 8,3 milj 7,8 milj Täckningsgrad 68 % 56 %
Linköpings 36 linjenät 2007 Ljungberg, A. (2007) Lokal kollektivtrafik på samhällseknomisk grundval.
Förslag på uträtat linjenät 37 Ljungberg, A. (2007) Lokal kollektivtrafik på samhällseknomisk grundval.
Linköpings linjenät 2016 38
Matningsprinciper 39 Inifrån Samma gångavstånd till hållplats Stor skillnad i linjelängd. Utifrån
Klockaretorpet, Norrköping: Exempel på inifrånmatning 40 Invånarantal ca 5 000. Kollektivstråk rakt genom området. Tre hållplatser.
Skäggetorp, Linköping: Exempel på utifrånmatning 41 Invånarantal ca 8 500. Kollektivstråk runt området, med skaft in till centrum. Elva hållplatser.
Linjetyper för kollektivtrafik 42 Exempel!
Splittrade 43 genomgående linjer: Örebro
Koncentrerad trafik Hög turtäthet Bra framkomlighet Stor efterfrågan Ej flexibla lösningar Differentierat linjenät 44 Yttäckande trafik Lägre turtäthet Korta gångavstånd Lägre efterfrågan Flexibla lösningar Samordning, möjlig övergång är viktigt. All kollektivtrafik ska vara tillgänglig för alla sedan 2010.
Snabbare kollektivtrafik 45 Förläng hållplatsavstånd Effektivisera hållplatsstopp Förenklad biljetthantering På- och avstigning i samtliga dörrar Ge signalprioritet Kollektivkörfält Trafik på egen bana Ta bort cirkulationsplats
Hållplatser 46
47 Lämpligt hållplatsavstånd?
Hållplatsavstånd Medelhastighet 48
Hållplatsavstånd 49
Hållplatsens placering: Vanlig men dålig lösning 50
Hållplatser för funktionshindrade 51 Synskadade Kontrastmarkering Ledstråk Rörelsehindrade (och äldre) Jämn beläggning Räcken Information från rullstol Sittmöjligheter Hörselskadade Högtalarutrop kompletteras med digitala skyltar Förståndshandikappade Nummer och namn kompletteras med symboler Allergiker Information även på utsidan av väderskydd
Hållplatsinformation 52 Hållplatsinformation ska vara tydlig och enkel att förstå korrekt relevant Bör innehålla en karta över närområdet Realtidsinformation är bra
Klackhållplats 53 Bussen kan köra rakt in till hållplatsens kant. Väntande resenärer får ökat utrymme. Man får gott om plats för vindskydd. Man undviker att bilar parkeras inom hållplatsområdet. Dämpar trafikrytmen och ökar trafiksäkerheten, då övrig trafik måste vänta när bussen gör uppehåll.
Typer av hållplatser 54
Bytes-hållplatser 55 Lamellterminal Resecentrum Norrköping Resecentrum Linköping Ö-terminal Tunnelbaneuppgång Observera vänstertrafik! Dockningsterminal Resecentrum Mjölby Resecentrum Hallsberg
Modern kollektivtrafik 56
Trender 57 Snabbare kollektivtrafik Rakare linjer Färre stopp Högre prioritet Egen körbana Flexibla lösningar Hög servicenivå Anropsstyrd kollektivtrafik
Anropsstyrd kollektivtrafik 58 Exempel från Västerviks kommun (nytt system från dec 2012).
Light Rail Lätta Spår 59 Spårväg på egen banvall så långt som möjligt. i blandtrafik i besvärliga passager. blir billigare än tunnelbana. ska vara snabbare än buss/konventionell spårväg. exempel: Tvärbanan, Stockholm. Spårväg till Ringdansen, Norrköping. LUAS, Dublin (bilden)
Duospårväg ( tram-train ) Interaktion järnväg/spårväg 60 Börjar som spårvagn inne i staden. Fortsätter som lokaltåg utanför staden. Fordon med tvåströmsutförande. Anpassade för både högt och lågt insteg. Exempel: Karlsruhe ( Karlsruhe-modellen ), Saarbahn. Har diskuterats för Östergötland.
BRT Bus Rapid Transit Tänk spårväg kör buss 61
Vad utmärker BRT? 62 Samplanering med bebyggelse Ombyggnad av gångvägar Räta linjedragningar Hållplatsavstånd 500 800 m > 25 km/h i stadskärnor, > 30 km/h utanför Egna bussvägar, tunnlar, crossovers Fysiskt ej tillgängligt för biltrafik Järnvägsprioritet ( idiotgrönt ) Separata fordon, alternativa drivmedel Turtäthet < 8 min Station med förvisering Stark identitet Hög tillförlitlighet (rättidighet) Realtidsinformation Inga tvära kurvor, mjuk acceleration
Balktrafik 63 Schwebebahn, Wuppertal Monorail, Sydney
Spårtaxi 64
www.liu.se