Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling

Transkript

1

2 Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling Ostlänken, nytt resecentrum och Innerstaden växer över ån Översiktsplan och Trafikstrategi Stadsutvecklingsstråk Kollektivtrafikhistorik Utmaningar Miljö och samhällbyggnadsförvaltningen Christer Nilsson

3

4 RUFS

5 Regionförstoring och utveckling - Folkrika städer och tätorter binds samman till ett stadsnätverk Ostlänken är ett samhällsbyggnadsprojekt Ostlänken Linköping

6 Hur ska det vara att verka och leva i regionen? Hur ska det vara att verka och leva i Linköping? Nu och i framtiden Ostlänken Linköping

7 Korridor A Ostlänken och Södra stambanan ovan mark och på bro över Stångån. Ostlänken fram till Steningeviadukten. Alternativ enligt järnvägsutredning.

8 Korridor C Ostlänken och Södra stambanan i tunnel under staden. Ostlänken fram till Glyttinge.

9 Innerstaden växer över ån Ostlänken Linköping

10

11

12

13 Valda team White arkitekter och Spacescape Metro arkitekter & Rundquist Allies and Morrison Tegnestuen Vandkunsten Tovatt architects&planners och Ramböll Transform och Kragh&Berglund Ostlänken Linköping

14 Vinnande förslag: Åstad

15

16 Linköping - innerstaden växer över ån

17 Linköping - innerstaden växer över ån motto Åstad - ett förslag av i samarbete med

18 Det gamla och det nya utveckling över tiden

19

20 Stationsbron en märkesbyggnad i centrum

21 Bron en befolkad del av stadsrummet

22 Resecentrum effektiv bytespunkt och del av staden

23 Historiskt beslut i kf i juni 2010 Översiktsplan för Staden och Trafikstrategi

24 EN TÄTARE OCH MERA SAMMANHÄNGANDE STAD 24 Att bygga en tätare stad är bra hushållning med markresurser. Linköpings enklaver byggs samman till en mer sammanhängande stad. Barriärer byggs bort. Byggande på högvärdig jordbruksmark undviks. En tätare stad ger bra underlag för kollektivtrafiken, samt gång- och cykeltrafik. Befintlig infrastruktur (gator och ledningar) kan utnyttjas. Stadslivet kan bli rikare och tryggheten öka.

25 LÄGRE ANDEL BILTRAFIK Aktiva åtgärder vidtas för att öka kollektivtrafikens och gång- och cykeltrafikens andelar av resandet inom staden med syfte att begränsa utsläppen av växthusgaser och trängseln på stadens gator.

26 TYDLIGA OCH GENA KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK Ett flertal högeffektiva kollektivtrafikstråk utvecklas och ger snabba förbindelser inom staden mellan resecentrumet, bostadsområden och större arbetsplatser. Ny bebyggelse ska gynna kollektivtrafiken.

27 27

28 Samband bebyggelseplanering och kollektivtrafikplanering Betydelsen vid stora etableringar, exv; ESS i Lund krav på spårväg Hageby centrum/mirum i Norrköping krav på spårväg Fastighetsvärden påverkas av avstånd till kollektivtrafik Internationella och svenska undersökningar visar på tydliga samband mellan kollektivtrafikstandard och fastighetsvärden Regional utveckling - persontäthet längs stråk är avgörande, exv: Regionala expressbusslinjer fokuserar på stråk Landsbygdslinjer Landstinget planerar att dra in de linjer som har för låg kostnadstäckning

29 Samband bebyggelseplanering och kollektivtrafikplanering Resandet med kollektivtrafik avgörs till 50% av rena kollektivtrafikparametrar som; turtäthet, bekvämlighet, information, marknadsföring etc. och 50% beror på hur vi lokaliserar/strukturerar bebyggelse/verksamheter

30 Stadsutvecklingsstråk Kollektivtrafiken ensam klarar målen utan samordning med bebyggelseutveckling samt övriga trafiksektorer krävs = Stadsutvecklingsstråk - ett sätt att arbeta med frågan

31

32

33 Förbättrad framkomlighet och tillförlitlighet på regionala och lokala kollektivtrafikstråk genom staden till resecentrum

34 Expresscykelstråk

35 Beslut om hur vi ska arbeta vidare saknas

36 Lite kollektivtrafikhistoria Förslag till spårväg framlagt av spårvägskommittén 1918.

37 Trafikplan busstaden Idealstad för busstrafik Hårda begränsningar av biltrafik GC viktigt komplement

38 Spårvägsförslag 1977 Fokus: Miljö och energi Fordonsteknik

39 Demoprojekt busstrafikens utvecklingsmöjligheter 1986

40 Trådbuss / duobussutredning 1991

41 Spårtaxi Skycab 1990 talet och Beamway 00- talet

42 Pendeltågstrafik i mitten på 1990-talet

43 Utbyggnad av biogasdrift

44 Översyn tätortstrafiken 1996

45 LinkLink - ursprungstanken 2001 Tänk spår kör buss

46 Utredningar 2004

47 Strategisk plan med Övergripande mål Kf 2007 Kollektivtrafiken ska utvecklas till att vara ett attraktivt alternativ till arbetsresor med egen bil samt upplevas som trygg och ändamålsenlig av alla medborgare. Utvecklingen av LinkLink är ett led i detta och ska påskyndas.

48 Stråk med underlag för spårväg 2007

49 En första etapp LinkLink ,5 km bussgata Garnisonen - Universitetet

50 Utredning om Duospårväg 2008

51 Kriterier för utformning av LinkLink 2011 visar hur vi bygger busstråk som senare möjliggör etablering av spårväg

52 Beslut om kollektivtrafikstråk genom stadskärnan 2011

53 Spårburen kollektivtrafik Förslag till implementeringsmodell 2011 VTI:s råd: Bör hanteras som en stadsutvecklingsfråga Skapa projektorganisation med helhet/stadsutveckling som ledord Genomför fördjupad förstudie för en linje Genomför åtgärder på ett kraftfullt sätt marknadsför detta Behåll möjligheterna att på sikt konvertera till spår

54 Handlingsprogram för kollektivtrafik 2011 Kort sikt, Mindre åtgärder som signalreglering av obevakade övergångställen och uppförande av väderskydd Utbyggnad av kollektivtrafikkörfält på vissa delar av stomlinjerna Medellång sikt, Ombyggnad av hållplatser för snabbare och enklare ombordstigning I princip fullt utbyggda kollektivtrafikkörfält Stomlinjerna förberedda för spårväg/bussbanor (typ BRT, Bus Rapid System) Lång sikt, spårvägs- eller bussbane utbyggnad?? Handlingsprogram för kollektivtrafik, Linköpings tätort

55 Utmaningarna Ostlänken och nytt resecentrum + samverkan bebyggelse och koll.trafik Många aktörer måste verka i samma riktning Tydligt inriktningsbeslut krävs Landstinget Östgötatrafiken Kommunen Operatörerna Östsam Organisation eldsjälar behövs......

56