Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB
|
|
- Rickard Åkesson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB
2 Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse mellan sex svenska städer Tre med central, tre med extern station Insamling av dataunderlag, statistik etc Intervjuer med intressenter
3 Regionen är den nya staden Trivector
4
5 MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Kvinnor Män Källa: SCB 5
6 REGIONFÖRSTORING Man flyttar så långt att man kan betala räntorna Mäklare
7 DE FLESTA STÖRRE SVENSKA ORTER HAR FÖRTÄTATS inv/km
8 MÅNGA TÄTORTER I STORSTADSOMRÅDENA HAR VUXIT Trivector
9 SMÅORTER RUNT STÄDERNA ÖKAR Trivector
10 BEFOLKNINGEN ÖKAR PÅ DEN TÄT- ORTSNÄRA LANDSBYGDEN I Stockholm har befolkningen i den tätortsnära landsbygden ökat med personer och elva nya tätorter har tillkommit sedan 1980
11 Befolkningsförändring Kommunernas yta är proportionell mot indexet för befolkningsförändring Källa: Vad ska man ha ett land till? VINNOVA, 2013
12 VAD KRÄVS FÖR BRA FUNGERANDE REGIONER? Insikt att samhällsutvecklingen inte längre är bara lokal Hållbarhet kräver ett större perspektiv än kommunen Helheten större än delarna Komplement inte alternativ Samspel inte konkurrens Polycentrisk bättre än monocentrisk Stadsnära landsbygd blir vinnare I 20 år har vi pratat om regionförstoring men det finns ett underskott på regionalt tänkande. 12
13 EN FRÅGA SOM ENGAGERAR 13
14 DE STUDERADE ORTERNA Örnsköldsvik Söderhamn Uppsala Varberg Falkenberg Landskrona 14
15 ORTERNA Örnsköldsvik Uppsala Varberg Söderhamn Falkenberg Landskrona Invånare Station Central Central Central Extern Extern Extern Huvudsaklig målbild Möjliggöra pendling och knyta staden närmare Umeå. Minska järnvägens barriäreffekt i centrum. Ökad kapacitet på stationen. Stärka regionförstoringen och bidra till utveckling av centrum. Bättre pendlingsmöjligheter. Bevara stadskärnan. Binda samman staden med extern handelsplats. Bättre pendlingsmöjligheter. Bevara stadskärnan. Kompensera nackdelarna med det externa läget. Få bättre ökat kollektivt resande utan alltför stora nackdelar för den befintliga byggelsen. Huvudstrategi för att nå målbilden Köpa upp mark för att möjliggöra en station nära centrum. Utbyggnad av bostäder nära stationen. Ev ökad handel vid norra stationen Resecentrum som en attraktiv plats med folkliv. Bred passage under spåren öppen åt två håll. Förtätning av bostäder och verksamheter. Nya bostäder och verksamheter vid resecentrum. Stärka samband stationen, centrumhandeln och Campus. Stationen öppen åt alla håll, ingen baksida. Utveckla vägen mellan centrum och stationen till en stadsgata Bra cykel- och bussförbindelser till centrum. Ge känslan av att stationen ligger i staden genom att lägga om väg. Bostäder närmast stationen, handelsområde längre bort. Trådbuss med högt turutbud för att förlänga järnvägen in till centrum. Ny centrumbebyggelse runt stationen. 15
16 ALLA VILL HA EN CENTRAL STATION 16
17 ALLA VILL HA EN CENTRAL STATION Stationen mitt i stan är idealet I Varberg, Falkenberg och Landskrona bedömde man att störningarna i form av intrång, buller och barriäreffekter etc skulle bli alltför stora om spåren skulle dras genom centrum utan att anläggas i tunnel. Bara i Varberg samhällsekonomiskt lönsamt, pga berg Alla vill förtäta vid stationen 17
18 PÅVERKAR STATIONSLÄGET RESANDET? Ja, men De sex studerade orterna är ett litet underlag Örnsköldsvik Uppsala Varberg Söderhamn Falkenberg Landskrona 0,24 0,14 0,05 0,10 0,25 Många andra faktorer påverkar: förhållande in-/och utpendling nedläggning av stora arbetsplatser förändrade förutsättningar i turtäthet ingen tidigare tågtrafik att tala om tidigare säckstation med bara resmöjlighet i en riktning 18
19 EXEMPLET VÄSTKUSTBANAN (centralt) 0,14 resor per invånare och vardag (externt), 0,10 resor per invånare och vardag (externt), 0,09 resor per invånare och vardag (halvcentralt), 0,15 resor per invånare och vardag (externt), 0,25 resor per invånare och vardag 19
20 MEN LANDSKRONA DÅ? Gamla läget nästan lika långt från centrum som nya läget Högklassig kollektivtrafik till centrum 6 min trafik 20
21 LANDSKRONA 21
22 LANDSKRONA Trådbusslinjen till centrum viktig Landskrona en del i det flerkärniga Skåne Stormarknadshandel runt stationen, inga bostäder Nu kan man åka till Landskrona, gå av vid stationen och ta sig till sin destination utan att passera centrum, och det gynnar inte centrum. 22
23 DET GÅR SOM TÅGET I LANDSKRONA 23
24 EFFEKTER PÅ STADSUTVECKLING 24
25 EFFEKTER PÅ STADSUTVECKLING Central station påverkar stadsbilden positivt Ger en värdig entré mot staden Ger en tyngd åt staden Attraktiv plats med serviceutbud Ge en naturlig genomströmning av människor Vilket gynnar centrumhandeln och kan minska risken för skadegörelse och ge ökad trygghet. 25
26 Mål: minska barriäreffekten, levande stadsdel Ett år efter: ökning med 26% Ny bebyggelse har tillkommit runt stationen Men trångt på banområdet? 26
27 ALLA STÄDER VILL FÖRTÄTA VID STATIONEN 27
28 ALLA STÄDER VILL FÖRTÄTA VID STATIONEN Alla sex städerna gör det eller planerar för det Men svårt i de externa lägena Externa lägen ger oftast externa verksamheter Förtätning runt stationer är klimatmässigt bra En förtätning runt Stockholms station kan spara 8000 ton koldioxid/år (IVL) 28
29
30
31
32
33 33 Trivector
34 CENTRALT LÄGE ÄR INGEN GARANT FÖR KORTA AVSTÅND OCH FOLKLIV Centrum inte alltid befolkningstyngdpunkt Många svenska stationer ligger med baksida, ex Örnsköldsvik Svårt att få till ett flöde med människor Landskronas nya station ligger lika fel som den gamla 34
35 35 Trivector
36 36 Trivector
37 ÖRNSKÖLDSVIK Bättre tillgänglighet Lättare rekrytera Nya bostäder planeras nära stationen Kritik mot att väntsal och sittmöjligheter för resenärer är underdimensionerade till fördel för näringsverksamheter 37
38 VARBERG OSKRIVET BLAD År 2000 förstudie med 3 alternativ Resultat: 3 km i tunnel, byggs Förstudie och järnvägsutredning klar sedan 1 år Järnvägens nedsänkta plattformsområde kan byggas över för att skapa sammanhängande stadskvarter. När färjeläget flyttats till djuphamnen kommer ytterligare attraktiva markytor att bli tillgängliga för exploatering. Inga prognoser framtagna 38
39 HUR FUNGERAR DE EXTERNA LÄGENA? 39
40 SÖDERHAMN För det kollektiva resandet är det är inte positivt att stationen ligger utanför stadskärnan. Det är två oförenliga saker: det är lättare att ta sig med bil dit, men det tvingar också fler att ta bilen dit En fördel med stationens lokalisering är att den binder ihop staden med det externa handelsområdet så att det på sikt blir mer en del av stadsbebyggelsen. Det nya resecentrumet har varit positivt för det regionala resandet, men inte för Söderhamn. 40
41 FINNS FÖRDELAR MED EXTERNT LÄGE? Fler pendlarparkeringar vilket kan bidra till att fler som bor utanför staden och tidigare reste hela vägen med bil nu parkerar vid stationen och reser kollektivt Möjlighet att låta pendlarparkeringarna vara gratis utan att dessa tas upp av andra bilburna som har målpunkter i centrum 41
42 GÅR PERIFERA LÄGEN ATT KOMPENSERA? Snabb, gen busslinje med passning till tågen Söderhamn, Landskrona och Örnsköldsvik, har svårt att få ett tillräckligt underlag för att kunna driva mer utvecklad serviceverksamhet till de resande 42
43 EXTERNT LÄGE VÄXA SAMMAN MED STADEN? Alla planerar för ny bebyggelse runt stationen Söderhamn ville bygga ett urbant stråk, men svårt Långsträckt centrum svårt Samverkan mellan extern handel och extern station bra eller dålig? I flera kommun finns planer på förtätning kring externa stationer, men det verkar gå trögt. Marknaden vill hellre bygga livsmedelshallar och bilprovning 43
44 GODA BUSSFÖRBINDELSER FRAMGÅNGSFAKTOR VID EXTERNT LÄGE Både Falkenberg och Landskrona satsat på högkvalitativa förbindelser Landskrona tät trafik 6 min Falkenberg passning till tågen men Söderhamn 20 min trafik utan passning 44
45 PÅVERKAS FASTIGHETSPRISERNA? 45
46 FASTIGHETSPRISER VID STATIONER ÖKAR Generell ökning vid stationer Gäller även vid upprustning som i Uppsala Ny station som i Örnsköldsvik ger generell ökning i kommunen pga pendlingsmöjligheter Kommunägd mark runt stationen kan ge snabbare utveckling I Falkenberg ökade fastighetspriserna där järnvägen försvann 46
47 SERVICE OCH TRYGGHET VIKTIG FRÅGA PÅ BÅDE CENTRALA OCH EXTERNA STATIONER Lättare med genomströmning centralt Svårt få underlag för utvecklad service externt Falkenberg valt att inte försöka, utan istället ha bra förbindelser Arbetat med belysning, ingen mörka hörn, flera inoch utgångar etc Detaljutformningen väsentlig, i Örnsköldsvik har man tvingats bygga om efter 4 år 47
48 REGIONALA EFFEKTER Regionförstoringen gör stationerna allt viktigare Station innebär i sig att de regionala sambanden stärks genom bättre möjligheter att till arbete och studier på annan ort Central placering ger oftast bättre förutsättningar för inpendling. Extern placering kan ge bättre möjligheter för omgivande landsbygd att tågpendla - pendlarparkering 48
49 SKISS TILL MODELL FÖR UTVÄRDERING 1. Formulera målbild 2. Fastställ om det är möjligt att behålla station i centrum 3. Utred bästa läge centralt eller externt 4. Formulera strategier för att minska negativa effekter och ta tillvara möjligheter Blir de negativa effekterna av spåren genom centrum alltför stora jämfört med fördelarna av central station? Ja Nej Samhällsekonom iskt motiverbart att lägga spåren i tunnel? Ja Behåll central station Nej Utred bästa läge för extern station Åtgärder för ta tillvara de goda förutsättningarna Minimera de negativa effekterna 49
50 LÄSTIPS 50
51
52 ÄR BILEN FRAMTIDENS CIGARETT? Bild: Kolbjörn Guwallius
53 SAMMANFATTNING Regionförstoring och förtätning samtidigt nya krav Alla vill ha en central station men det fungerar inte alltid Lättare få högt resande med central station men det går med extern Stadsutvecklingen påverkas oavsett placering genom att ha kvar eller flytta ut Externt läge går att kompensera men kräver mkt Station är viktigt ur regional synvinkel olika centralt och externt 53
54 förstå framtiden först 54
55 Ett samarbete mellan: Trivector
20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET
Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?
REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN
REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN Energiting Sydost Hotell Rådmannen, Alvesta 13 nov 2014 Christer Ljungberg, Trivector AB Regionen är den nya staden Trivector 4 Trivector FORDONSKILOMETER I USA (OKT 2014)
Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer
Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Värnamo. alternativa stationslägen
Värnamo alternativa stationslägen Ingemar Braathen ATKINS Sverige AB 2010-05-04 Alternativa stationslägen i Värnamo Nuvarande trafikering Antagen framtida trafikering Europabanan öster om Värnamo Kopplingsalternativ
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund För att nå klimatmålen krävs en hel uppsättning av åtgärder. Det räcker inte
Reflektion från seminarieserien
Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet
Arbetspendlingens struktur i Skåne
Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader
Mer människor, mindre trafik
Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,
DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor
Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor Nu förtätas storstädernas stadskärnor i jakt på effektivare samhällen där allt fler ska få plats. Men den kraftigaste befolkningstillväxten har i flera decennier
Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg
Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Bakgrund. Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare
2014-07-01 Bakgrund Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare 150 000 människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare Älvstaden - ca 4,6 milj m² - 25 000 bostäder - 45 000 arbetsplatser
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Reflektion från seminarium 3
Reflektion från seminarium 3 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Stationslägenas betydelse ur resenärssynpunkt och ur stadsbyggnadsperspektiv - PG Andersson, Trivector Stationsnärhetsprincipen:
Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist
Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Vad är en station? Stationen förr 2 2011-06-20 Stationen idag Kommunikationsnod Transportslagsövergripande Mötesplats i det stora och lilla Del av
1. UTGÅNGSPUNKTER FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN BAKGRUND, UPPDRAG OCH ORGANISATION PROCESS OCH TIDPLAN SYFTE OCH MÅL.
1. UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplanen och fördjupningar av den är en del av framtidsdiskussionen i Marks kommun. Den anger vilka prioriteringar som behöver göras och vilken inriktning den fysiska planeringen
Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan
Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Trafikverket 405 33 Göteborg TRV 2015/23954 Datum 2016-12-06 2016KS620 530 Dnr Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund Detta projekt har föregåtts av en litteraturgenomgång som bildat utgångspunkt
Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential
2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En
Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling
Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling Ostlänken, nytt resecentrum och Innerstaden växer över ån Översiktsplan och Trafikstrategi Stadsutvecklingsstråk
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen Uppdrag
i Smålandslänen Uppdrag Förstudien ska ge svar på följande frågor: Är det möjligt att få till stånd ett regionalt superbusskoncept mellan större orter i Småland som saknar tågförbindelser? Vilka orter
4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik)
Kommunstyrelsen 2011 01 17 32 43 Plan och tillväxtutskottet 2010 12 13 124 265 Dnr 10.777 53 janks18 Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Ärendebeskrivning Bakgrund
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Landsbygdsutveckling i ÖP
Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden
Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision
Detta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Kommunledningskontoret
Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet
varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station
varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station Klartecken för Varbergstunneln Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i många år. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut
PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt
PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk
Var bor de som arbetar i regionens kärna?
Var bor de som arbetar i regionens kärna? (En tredjedel av alla arbetsplatser i Göteborgsregionen) Källa: Chalmers Sida 2 Kan man inte bara öka antalet bussar, tåg och spårvagnar? Sida 3 Trafik och resandeutvecklingen
Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen
Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen Uppdrag Förstudien ska ge svar på följande frågor: Är det möjligt att få till stånd ett regionalt superbusskoncept mellan större orter i Småland som
Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling
Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne
STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur
Riktlinjer för trafik-och stadsplanering
Talare: Ida Paunonen 1 Riktlinjer för trafik-och stadsplanering 2 DAGENS PRESENTATION BAKOMLIGGANDE STUDIER LATHUND TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTVITRAFIK DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET DEL 2 ILLUSTRERAD
Målbild med mätbara samt generella mål
Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar
28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND
PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA Från vision till verklighet! 27 28 april i Gävle Christer Ljungberg, VD Trivector 1 2 VÄRLDENS MODERNASTE LAND Källa: World Value Survey 4 5 6 1 DELNINGSEKONOMIN 7
Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)
Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Informationsmöte 2014-01-30 Kvällens upplägg Välkomna! Mats Eriksson, planchef, Vallentuna kommun Vallentuna i regionen Lisette Calleberg,
8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017
Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad
Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget
RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken
SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500
SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435
Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)
25 april 2017 Dnr 2017/114 Samhällsutveckling Helene Olofsson Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) Inledning Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting
Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas
Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för
Det goda lokalsamhället
Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.
Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic
Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre
NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010
NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.
Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/
1 -ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard.se Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer:
Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²
Landskrona Lantmä teriet, i 2012/107 - tätort 2524 inv./km² Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF) Syfte: Att undersöka hur bevarandet
Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015
Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen
Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum
LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie
Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne
Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen
Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015
Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning
Översiktsplan 2014 Populärversion
Översiktsplan 2014 Populärversion 2 / Översiktsplan för Strängnäs kommun 2014 - Populärversion Översiktsplan 2014 Populärversion Vi har en ny översiktsplan! Detta är en populärversion av Översiktsplan
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Parkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Planering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil
Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering - cykel och bil Juni 2018 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 3 Syfte med riktlinjer... 4 Mål och styrdokument... 4 Riktlinjer... 5
Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp
Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Rurban planning talks, Mariestad, 16-17/3 2017 Shopping center GLA per 1000 capita http://eeg.tuwien.ac.at/commonenergy/gla-per-capita-shopping-center
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.
ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar
Regionala perspektiv på den skånska framtiden
Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad
Bostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts
Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.
Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012
Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Den Goda Jorden, årsmöte 2012 Först, något om globala trender Markförstöring i olika
Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar.
Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Vi är porten till Sverige och ut i världen. Skåne ska dra
Krydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana
Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-09 LS 2015-0142 FUT 1501-0024 Handläggare: Anna Nylén Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?
Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och
Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 2015-0142 Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till Järfalla/Barkarby Föredragande landstingsråd:
SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER
SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen
MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.
MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector MÅLKONFLIKTER MELLAN PROGNOSSTYRD PLANERING PÅ NATIONELL/REGIONAL NIVÅ OCH KOMMUNERNAS
Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.
JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana