Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012"

Linda Svensson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Den Goda Jorden, årsmöte 2012

2 Först, något om globala trender

3 Markförstöring i olika former är ett grundläggande och ständigt återkommande problem, som ofta negligeras, eftersom de påvisbara effekterna och konsekvenserna framträder gradvis.

4 Resultatet blir: Påen global nivåförlorar vi årligen 24 miljarder ton matjord, främst pga. ökenspridning och torka De senaste 20 åren har vi därmed förlorat matjord motsvarande den totala åkerarealen i USA

5 I Europa utgör markförstöring fortfarande ett växande problem Mellan 1990 och 2000 förlorade vi i Europa i genomsnitt 275 ha odlingsbar jord per dag (= ha per år)

6 Mellan år 2000 och 2006 förlorade Spanien 15 % av sin odlingsbara jord För 19 undersökta europeiska länder motsvarar förlusten ( ) en potentiell veteproduktion på 6,1 miljoner ton (stora regionala skillnader)

7 Förlusten av en hektar odlingsbar mark i Europa skulle behöva kompenseras genom att tio gånger mer mark tas i bruk på annan plats i världen

8 I Sverige har ha jordbruksmark bebyggts under åren Under denna period ökade exploateringstakten och var år 2005 mer än tre gånger såstor som år Jordbruksverket 2006

9 Enbart i Skåne har ha av den allra bästa jordbruksmarken bebyggts mellan åren , vilket motsvarar 7 % av Sveriges bästa åkermark av klass Länsstyrelsen i Skåne 2001 Samtidigt har vi mest hårdgjord yta per invånare i hela Europa

11 Malmö - tätort invånare/km²

12 Fredriksberg (Indbyg. pr. km²) = 2,8 ggr fler

13 Landskrona - tätort 2524 inv./km²

14 Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, publiceras i mars-april 2012, SLU + LRF)

15 Syfte: Att undersöka hur bevarandet av god jordbruksmark värderas i relation till exploatering inom kommunal översiktlig planering, och att se med vilka metoder som detta hävdas.

16 Miljömålsenkäten 2011 Har kommunen någon policy angående bevarande av god odlingsmark?

17 Boverket, miljömålsenkäten 2011

18 Av de kommuner som svarat ja valdes 20 översiktsplaner ut för närmare studier. En representativ kommentar: Genom att bygga tätt och att koncentrera ny bebyggelse till städerna och vissa utvalda orter begränsas den fortsatta utbyggnaden på jordbruksmark. Inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i städerna, de prioriterade utvecklingsorterna och de attraktivt belägna boendemiljöerna, prioriteras utbyggnad framför bevarande av jordbruksmark

19 Inga konkreta metoder för hur markkonflikter som de ovanstående ska kunna lösas Flera av de undersökta kommunerna gör en direkt koppling mellan att spara åkermark och att förtäta tätorterna. I huvuddelen av de granskade översiktsplanerna anges inte hur många hektar av olika markslag som reserverats för bebyggelse. Lund, Landskrona och Tomelilla utgör avvikande exempel, där man redovisar hur mycket åkermark av olika klass som tas i anspråk vid olika utbyggnadsalternativ.

20 Tre kommuner med mer utvecklade resonemang Malmö, Lund och Helsingborg valdes ut för fördjupade studier Motiv för att spara åkermarken och förtäta: Det spar påkommunens markresurser och ger en större valfrihet för markanvändningen i framtiden. Det är mer miljövänligt att gynna effektiv kollektivtrafik istället för bilåkande. Förtätning bidrar till mer levande städer med närhet till service och mötesplatser.

21 Åandra sidan är det mer komplicerat att förtäta än att bygga utåt på åkermark: Det blir längre processer med fler berörda som vill tycka till. Ägoförhållandena är mer splittrade, många fastighetsägare blir inblandade. Det är oftast dyrare att förtäta. Det finns tekniska och juridiska hinder som bullerriktlinjer, skyddsavstånd och luftföroreningar.

22 Men fortfarande inga konkreta metoder!

23 Några utblickar mot omvärlden: Danmark: 1970 gjordes en indelning av landet i tre olika zoner - urban, rural och fritidsbebyggelse. Urban exploatering får inte ske inom den rurala zonen, landzonen. = Kraftfull metod!

24 Baden-Würtemberg: Ca tre gånger såstort till ytan som Skåne, men har ocksåca tre gånger såmånga invånare per kvadratkilometer. Har experimenterat med s.k. eko-konton, där ingrepp i en viss miljöger minuspoäng, som måste kompenseras genom att förbättra kvaliteterna på andra platser, liksom arbetar aktivt med att kombinera fenomenen förtätning och grönstrukturutveckling.

25 Finns ocksåregionala krav påatt inte bygga utanför befintlig stadsstruktur och att gränsen mellan stad och land ska markeras tydligt Resultat: Man har lyckats förtäta i urbana och redan mycket tätare miljöer än i Sverige, samtidigt som grönstrukturen har kunnat utökas och förbättras

26 + förbättringar pådet sociala planet, genom att det exempelvis skapats bättre underlag för livsmedelsbutiker, vilket varit gynnsamt för en åldrande befolkning som kanske inte alltid har tillgång till bil!

27 Med avseende påkunskap, ambition och dialogförutsättningar inom planeringen, skiljer det inte såmycket mellan länder som t.ex. Sverige, Tyskland och Danmark. Det skiljer sig däremot mycket gällande formella regelverk och konkreta metoder. De flesta europeiska länder har en juridiskt bindande fysisk planering även påregional och/eller statlig nivå. I Sverige råder dock ett kommunalt planmonopol.

28 Det återstår en del att göra

29 Tack för mig!

Relevanta dokument

Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²

Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km² Landskrona Lantmä teriet, i 2012/107 - tätort 2524 inv./km² Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF) Syfte: Att undersöka hur bevarandet