Projektplan till Utvecklingsplan för Klok förtätning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan till Utvecklingsplan för Klok förtätning"

Anders Axelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Projektplan till Utvecklingsplan för Klok förtätning 1. Inledning Idag lever större delen av Sveriges befolkning urbant och inflyttning till staden ökar för varje år. Trycket på att skapa attraktiva bostäder i stadens centrum blir allt högre men en ökad inflyttning på en begränsad yta innebär stora utmaningar. Tidigare utbyggnadsprinciper av staden med låg exploatering vad gäller bostäder, samhällsfunktioner och ytkrävande trafiksystem är inte en hållbar framtid för en utveckling av Eslövs stad. Genom strategin Klok förtätning kan Eslövs kommun möta en ökad efterfråga av bostäder samtidigt som både tätorten och landsbygden kan stärkas enligt hållbarhetens tre principer; miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Den förändring som förtätning innebär måste ske varsamhet i relation till stadens befolkning, dess bebyggelse, grönområden och infrastruktur. Staden ska förtätas på ett resurseffektivt och jämlikt sätt, med en blandad bebyggelse av attraktiva och gröna offentliga rum samt ge underlag för service och kultur. Att endast fokusera på exploateringstäthet kan få negativa konsekvenser för staden och dess invånare. Risken är att staden går miste om de offentliga rum och funktioner som är så viktiga för en levande, hållbar och attraktiv stad. 2. Kommunens ställningstagande Handlingsprogram för Eslövs kommun Kommunfullmäktige i Eslövs kommun antog ett handlingsprogram gällande I programmet ingår visionen att Eslöv år 2025 ska vara Skånes bästa kommun att bo och verka i. Under rubrik Tillväxt och Hållbar utveckling redovisar Eslövs kommun ett politiskt mål att Eslöv inte ska verka för att bygga på den bästa åkermarken. Förvaltning 1 (8)

2 Exploateringsbudget 2016 Detaljplan för Långåkra (Detaljplan E283, antagen ), bostadsbebyggelse i sydvästra Eslöv, har inte tagits med som eget projekt inför år har i samråd med Gata, Trafik och Park samt Bygglovsenheten på förvaltningen Miljö och Samhällsbyggnad studerat och analyserat befintligt material för området. Slutsatsen är att både detaljplan och projektering bör revideras innan projektet kan starta. Förändringar behöver göras både utifrån dagens behov av byggnadstyper samt utifrån de erfarenheter som kommit fram vid exploatering av Bäckdala området, söder om Långåkra. 3. Förtätning För- och nackdelar med förtätning Förtätning innebär generellt att bygga och exploatera inom befintlig struktur. Det kan ske på många olika sätt, t ex; Nybyggnad Omvandling Tillbyggnad Ur hållbarhetsprinciperna så kan följande nytta med förtätning skönjas; Ur ett ekonomiskt perspektiv Investeringar i vägar, VA-system, m.m. utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Service (skola, förskola, vård och omsorg) utnyttjas mer effektivt. Med förtätning kan service och handel på orten få underlag för ett mer varierat utbud och därmed ökar de urbana stadskvaliteterna. Ur ett miljöperspektiv Hushållning med marken Bättre underlag för kollektivtrafik Minskat ianspråktagande av icke exploaterad mark (jordbruksmark och naturområden) Ur ett socialt perspektiv Ökade möjligheterna till möten och kontakter. 2 (8)

3 Ortens unika karaktärsdrag kan förstärkas. Utmaningarna kan t ex vara: Buller i trafiknära urbana miljöer Förorenad mark Riksintressen för t ex kulturmiljö Lokala värden och kvaliteter (exploatering av grönområden är oftast kontroversiellt oavsett dess kvaliteter eller om området används överhuvudtaget) Ägandeförhållanden Underdimensionerad ledningsstruktur Exempel på förtätning i Eslövs tätort Följande projekt som är helt eller delvis genomförda i tätorten, kan ses som exempel på förtätning genom att bygga på lucktomter alternativt förtätning av överdimensionerande gaturum: 1. Kv. Timmermannen Flerbostadshus 2. Kv. Färgaren Flerbostadshus 3. Kv. Valpen Flerbostadshus 4. Kv. Målaren Flerbostadshus 5. Kv. Drottningen Flerbostadshus 6. Västerdala- Lantmannavägen Kedjehus 7. Kv. Slaktaren (pågående planarbete) Flerbostadshus 8. Kv Tranbäret Styckhustomter Under 2016 kommer även planarbete att påbörjas för styckhustomter på f.d lekplatser. Dessa planprocesser är en del av intentionen med projektet och avses att löpa parallellt med arbetet för Klok förtätning. 3 (8)

4 4. Utvecklingsplan innehåll Syftet med utvecklingsplanen är att skapa en kartering över vilka ytor i västra Eslöv som är kloka att förtäta samt ge förslag på vilken typ av förtätning som är lämplig. I grova drag bör studien delas upp i 3 övergripande steg; inventering, analys och förslag. Inventering Inventeringsarbetet syftar till att samla underlagsmaterial för att beskriva de befintliga förhållanden inom det avgränsade förtätningsområdet. Arbetet innebär dels att samla befintligt material men även att identifiera vad som saknas saknas och eventuellt behöver kompletteras. Exempel på vad som bör inventeras är: Hårdgjord yta som icke är ianspråktagen av bebyggelse (sk lucktomter) Ineffektivt utnyttjade ytor Ägoförhållanden - kommunal respektive privat mark. Grönstruktur Outnyttjade resurser i detaljplaner Översvämningsbara ytor Analys Analysen syftar till att utvärdera det inventerade materialet. Utvärderingen skall hierarkiskt värdera materialet med syftet att undersöka vilka ytor som är klokast att förtäta. På så vis kan frågan om var och hur förtätningen lämpligast bör lokaliseras tydliggöras och illustreras. Förslag Förslaget ska, baserat på inventering och analys, peka ut de bäst lämpade ytorna för förtätning inom förtätningområdet - de ytor som bedöms klokast att förtäta. 5. Metod Litteraturstudier Samtal och utbyte med Länsstyrelsen Workshop/möten och intervjuer med berörda förvaltningar 4 (8)

5 Workshop med fastighetsägare 6. Avgränsningar Området avgränsas enligt figur 1. Figur 1. 5 (8)

Figur 2. 7. Tidplan Figur 2. 8. Budget Ur budgeten för utredningsprojekt är 600 000 SEK antagna att kunna användas för projektet.

6 Figur Tidplan Figur Budget Ur budgeten för utredningsprojekt är SEK antagna att kunna användas för projektet. När summan formellt begärs från KS ska redovisning ske för vad pengarna ska användas till. Behovet av konsulthjälp kommer att utredas under arbetets gång. 9. Projektorganisation Projektet leds av Tillväxtavdelningen på. Projektledare: Thomas Oskarsson Projektägare: Tillväxtchef Referensgrupp: Minna Hatti, Karolina Nilsson, Torsten Helander, Cecilia Erlandsson Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Pia Ljungberg-Olsson, Erika Hjelm, Göran Hallberg, Anna-Carin Linusson, Allan Lickander Va Syd Katarina Westerling 6 (8)

7 Övriga aktörer som är viktiga för arbetet och bör beaktas är: Länsstyrelsen Fastighetsägare Exploatörer Övriga aktörer, exempelvis föreningsliv, samfund m m 11. Dokument av betydelse för Klok förtätning Översiktsplan för Eslövs kommun 2017 (pågår) Utvecklingsplan Östra Eslöv (pågår) Centrumutvecklingsplan (slutfört) Bostadsförsörjningsprogram (på remiss) Skyfallskartering 2016 (slutfört) 12. Risker De risker som i ett tidigt skede kan identifierats är: Personalomsättning gör att projektet drar ut på tid Aktörer kommer inte överens Långa plan- och bygglovsprocesser pga av överklagande från grannar Ytor kloka att förtäta kan inte identifieras Ändrade markägoförhållanden under projektets gång En mer genomgripande riskanalys bör genomföras i arbete med utvecklingsplanen. 13. Källor Förtätning av städer - Trender och utmaningar, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting (2015) Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design, Christer Larsson, SOU 2015:88 (2015) Hållbara städer och tätorter i Sverige - förslag till strategi, Boverket (2004) I blandstaden, del av projektet En god bebyggd miljö - den blandade staden, Länsstyrelsen i Skåne ( ) 7 (8)

8 Kan man få en hållbar stad genom förtätning? -en studie om förtätning i allmänhet och om Malmö stads syn på förtätning i synnerhet, Elouise Le Veau, Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU (2012) Tätare Skåne, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne (2013) 8 (8)

Relevanta dokument

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer