Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²"

Ann-Christin Karlsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Landskrona Lantmä teriet, i 2012/107 - tätort 2524 inv./km²

2 Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF)

3 Syfte: Att undersöka hur bevarandet av god jordbruksmark värderas i relation till exploatering inom kommunal översiktlig planering, och att se med vilka metoder som detta hävdas.

4 Miljömålsenkäten 2011 Har kommunen någon policy angående bevarande av god odlingsmark?

5 Har kommunen någon policy angående bevarande av god åkermark? 69 st 58 st 20 st Ja Nej, men arbete pågår Nej Inget svar 143 st

6 Av de kommuner som svarat ja valdes 20 översiktsplaner ut för närmare studier. En representativ kommentar: Genom att bygga tätt och att koncentrera ny bebyggelse till städerna och vissa utvalda orter begränsas den fortsatta utbyggnaden på jordbruksmark. Inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i städerna, de prioriterade utvecklingsorternaoch de attraktivt belägna boendemiljöerna, prioriteras utbyggnad framför bevarande av jordbruksmark

7 Inga konkreta metoder för hur markkonflikter som de ovanstående ska kunna lösas Flera av de undersökta kommunerna gör däremot en direkt koppling mellan att spara åkermark och att förtäta tätorterna. I huvuddelen av de granskade översiktsplanerna anges inte hur många hektar av olika markslag som reserverats för bebyggelse. Lund, Landskrona och Tomelilla utgör avvikande exempel, där man redovisar hur mycket åkermark av olika klass som tas i anspråk vid olika utbyggnadsalternativ.

8 Tre kommuner med mer utvecklade resonemang Malmö, Lund och Helsingborg valdes ut för fördjupade studier (semistrukturerade intervjuer med planerare) Motiv för att spara åkermarken och förtäta: Man sparar markresurser, vilket ger en större valfrihet för markanvändningen i framtiden. Det är mer miljövänligt att gynna effektiv kollektivtrafik istället för bilåkande. Förtätning bidrar till mer levande städer med närhet till service och mötesplatser.

9 Åandra sidan är det mer komplicerat att förtäta än att bygga utåt på åkermark: Det blir längre processer med fler berörda som vill tycka till. Ägoförhållandenaär mer splittrade, många fastighetsägare blir inblandade. Det är oftast dyrare att förtäta. Det finns tekniska och juridiska hinder som bullerriktlinjer, skyddsavstånd och luftföroreningar.

10 Men fortfarande inga konkreta metoder!

11 Några utblickar mot omvärlden: Danmark: 1970 gjordes en indelning av landet i tre olika zoner - urban, rural och fritidsbebyggelse. Urban exploatering får inte ske inom den rurala zonen, landzonen. = Kraftfull metod!

12 Baden-Würtemberg: Ca tre gånger såstort till ytan som Skåne, men har ocksåca tre gånger såmånga invånare per kvadratkilometer. Har experimenterat med s.k. eko-konton, där ingrepp i en viss miljöger minuspoäng, som måste kompenseras genom att förbättra kvaliteterna på andra platser, liksom arbetar aktivt med att kombinera fenomenen förtätning och grönstrukturutveckling.

13 Finns ocksåregionala krav påatt inte bygga utanför befintlig stadsstruktur och att gränsen mellan stad och land ska markeras tydligt. Resultat: Man har lyckats förtäta i urbana och redan mycket tätare miljöer än i Sverige, samtidigtsom andelen grönstruktur har kunnat utökas och/eller kvalitativt förbättras. I Sverige påstår man oftast att det inte går att förtäta inom tätorterna utan att ta en viss andel av grönstrukturen i anspråk.

14 + förbättringar pådet sociala planet, genom att det exempelvis skapats bättre underlag för livsmedelsbutiker, vilket varit gynnsamt för en åldrande befolkning som kanske inte alltid har tillgång till bil!

15 Med avseende påkunskap, ambition och dialogförutsättningar inom planeringen, skiljer det inte såmycket mellan länder som t.ex. Sverige, Tyskland och Danmark. Det skiljer sig däremot mycket gällande formella regelverk och konkreta metoder. De flesta europeiska länder har en juridiskt bindande fysisk planering även påregional och/eller statlig nivå. I Sverige råder ett kommunalt planmonopol.

16 Tragedy of the commons(hardin 1968) (1 + 1 = nästan 2) Kommunernas hantering av jordbruksmark?

17 Några exempel på best practice enl. EU: 1. Land taketargets (kvantitativa gränser för hur mycket icke-hårdgjord mark som får tas i anspråk) 2. Land planning (restriktioner gällande var det är tillåtet resp. icke tillåtet att bygga jfr. det danska zoneringssystemet) 3. Land planningguidance (styra exploatering till mindre produktiva marker) 4. Protection of agricultural soils and valuable landscapes (specifika åtgärder, som t.ex. högre kostnader för att exploatera högvärdig mark, ta till vara matjorden eller specifika områdesskydd) (EC SWD(2012) 101 final)

18 Några möjligheter i Sverige: Vi har redan tillräckligt med hårdgjord yta dvs. Inget behov av att ta mer mark I anspråk Stora kostnadsbesparingar möjliga genom förtätning* Förtätning kan bidra till att skapa mer attraktiva städer (effektiv kollektivtrafik, närhet till service etc.) Mer information och nya lagar + planeringsinstrument behövs! (Riksintresse, zonering, regional planering ) * Samhällsekonomiska analyser behöver utvecklas och genomföras som central del av översiktsplanearbetet!

19 Tack & slut!

Relevanta dokument

Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012

Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Den Goda Jorden, årsmöte 2012 Först, något om globala trender Markförstöring i olika