Seminarium, Tätt & Tryggt, Malmö 14/ Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Seminarium, Tätt & Tryggt, Malmö 14/ Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur"

Ingvar Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Seminarium, Tätt & Tryggt, Malmö 14/ Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur

2 Länk till diagram med ålderskurva och befolkningstillväxt:

3 Källa: Symbiocity

4 Länk till diagram med Oil Supply: Man kan också gå in via IEA:s hemsida, söka under "supply" och där fylla i länder och tidsintervall för att få dessa grafer.

5 Några torra fakta om markresurserna: De senaste 20 åren har vi på en global nivå förlorat matjord motsvarande den totala åkerarealen i USA (torka, ökenspridning, exploatering etc.) Mellan 1990 och 2000 förlorade vi i Europa i genomsnitt 275 ha odlingsbar jord per dag (hårdgjord yta, permanent täckt av ogenomträngligt material) Förlusten av en hektar odlingsbar mark i Europa skulle behöva kompenseras genom att tio gånger mer mark tas i bruk på annan plats i världen (EC COM/2012/046 final + EC SWD(2012) 101 final)

6 Tätortsutglesning och spridda bosättningar av låg densitet är ett av de största hoten mot en hållbar regional utveckling; offentlig service och underhåll blir dyrare och besvärligare att tillhandahålla, naturresurser blir överutnyttjade, allmänna transportnät blir otillräckliga, bilberoendet ökar, liksom trängseln i och runt städer. Samtidigt hotar den ökande andelen hårdgjorda ytor den biologiska mångfalden och ökar risken för både översvämningar och vattenbrist. (EC SWD(2012) 101 final)

7 Beslut om markanvändning utgör långsiktiga åtaganden som är svåra eller kostsamma att reversera. För tillfället tar man ofta sådana beslut utan att någon ordentlig förhandsanalys av konsekvenserna föreligger, genom t.ex. en strategisk miljöbedömning. Det är tydligt att EU har en viktig roll att spela, men det är genom medlemsstaternas regionala och lokala fysiska planering som principerna om hållbar markanvändning kan genomföras i praktiken. (EC SWD(2012) 101 final)

11 Ca inv. i Malmö Ca 1,2 milj. inv. i Köpenhamns tätort Ca 1,2 milj. Inv. i Skåne Ca 2 milj. inv. i Kph:s storstadsområde Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl

12 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett geografiskt sammanh. område. Ca 1,2 milj. inv. i Köpenhamns tätort Ca 1,2 milj. Inv. i Skåne Ca 2 milj. inv. i Kph:s storstadsområde Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl

13 The quality of life and health of urban dwellers depends strongly on the quality of the urban environment, functioning in a complex system of interactions with social, economic, and cultural factors. Green urban areas play an important role in this context. A multifunctional network of green urban areas is capable of delivering many environmental, social, and economic benefits: jobs, habitat maintenance; improved local air quality and recreation, to name a few. - EEA 2010, The European Environment State and Outlook.

14 Metodsammanställning gällande tätortsförtätning (Projekt inom ramen för FOMA fortlöpande miljöanalys)

15 Syfte: Att undersöka och sammanställa information om svenska kommuners strategier, riktlinjer och metodik gällande förtätning.

16 Metod: Tre frågor i Miljömålsenkäten ( )

21 Metod: Tre frågor i Miljömålsenkäten ( ) Alla som sagt ja mer utvecklad metodik Sökning på ord som t.ex. förtätning, täthet, glest etc. via ÖP mm. (till vilka kommunerna själva hänvisat) Dokumentation i Excel Kategorisering Analys pågår!

22 EXEMPEL UMEÅ VAR? Koncentrerad förtätning genom omgestalning av storskalig infrastruktur samt storskliga industrioch/eller handelsområden. Illustrationer hämtade från kommunens översiktsplan

23 EXEMPEL // UMEÅ HUR? Förtätning i lucktomter. Illustrationer hämtade från kommunens översiktsplan

24 BURLÖV Förtätning genom ifrågasättande av skyddsavstånd. PROBLEM! Illustrationer hämtade från kommunens översiktsplan

25 MALMÖ GODA EXEMPEL! Förtätnings PM med kartläggning av befintlig täthet, modell för bedömniing av förtätningspotential beroende av stadsbyggnadstyp samt strategi för förtätning. Illustrationer hämtade från kommunens förtätnings PM

26 Spacescape + Evidens: värdering av stadskvaliteter 1. NÄRHET TILL CITY = Gång-och gatunätsavstånd till Centralhallen 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION = T-bana, pendel eller spårvagn inom 500m gångavstånd 3. TILLGÅNG TILL GÅNG-GATUNÄTET = Gators och gångstråks centralitet med 12 axialstegs radie (space syntax-analys) 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER = Antalet verksamheter inom restaurang, sällanköpshandel och kultur inom 1 km gångavstånd 5. TILLGÅNG TILL PARK = kvm parkyta inom 1 km gångavstånd 6. NÄRHET TILL VATTEN = gångavstånd till vattenområden större än 5 ha 7. KVARTERSFORM = grad av slutenhet samt andel utåtvända entréer mot gata

27 Resultat: Vanliga motiv för att förtäta: Kollektivtrafik (underlag), minskat transportbehov, gång och cykeltrafik, tillgänglighet Underlag för service Livaktig miljö, möten mellan människor, trygghet, närhet Effektivare resursutnyttjande, markhushållning, VA Stadsbild, rumslig sammankoppling

28 Resultat: Vanliga problem med att förtäta: Mindre grönytor, sämre grönstråk, rekreationsmöjligheter Kulturvärden/stadskvalitet Skyddsavstånd trafik och industri (buller mm) Alstrar mer trafik/luftkvalitet *Roliga svar Leder till mer hårdgjord yta, skolskjuts kommer att krävas, mindre tillgång till regionen

29 Resultat: Riktlinjer och krav: Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig Hög arkitektonisk kvalitet Störst täthet nära centrum Utan avkall på närhet till natur

30 74 Därmed bör också transportarbetet med bil totalt sett kunna minska i förhållande till om motsvarande utbyggnad skett på ett mer utglesat sätt och med sämre utbyggt gångoch cykelvägnät exempelvis kan en starkt utglesad samhällsstruktur med dåligt underlag för service och kollektivtrafik innebära isolering för kvinnor och för sådana grupper som inte har möjlighet till fri rörlighet. 76 Tätorterna ska i första hand utvecklas genom förtätning. Tätorterna ska byggas inifrån och ut och outnyttjad mark ska användas för bostadsbebyggelse samt service. 77 Förnyelse och förtätning av centrum pågår. 78 Förutom förtätningar i de centrala delarna kan 79 Möjligheter finns även till förtätningar på lucktomter. 80 Förtätning med hyresbostäder sker i centrum. 2 Alingsås FÖP FÖP staden Alingsås Planförslag och konsekvenser/ 05 Konsekvenser/Miljökonsek venser och övriga konsekvenser/ Miljökonsekvensbeskrivnin g/huvudalternativ:tre strategier en utbyggnadsstruktur/samm anfattande om konsekvenserna av de tre strategierna 2 Alingsås FÖP FÖP staden Alingsås Planförslag och konsekvenser/ 05 Konsekvenser/Miljökonsek venser och övriga konsekvenser/ Socialala konsekvenser/ Folkhälsoplanen/ Vuxna 1 Gislaved FÖP Fördjupning av översiktsplanen för Gislaveds tätort Gislaved FÖP Fördjupning av översiktsplanen för Gislaveds tätort Gislaved FÖP Fördjupning av översiktsplanen för Gislaveds tätort Gislaved FÖP Fördjupning av översiktsplanen för Gislaveds tätort Gislaved FÖP Fördjupning av översiktsplanen för Gislaveds tätort 2010 och äldre Utgångspunkter Översiktsplanen ÖP Gislaveds karaktär 8 Boende 14 Boende 14 Boende/Marginalspalt 14 5

31 Några preliminära slutsatser: Det förs en livlig diskussion kring förtätning och det finns tydliga önskemål från kommunernas sida om fler och konkret användbara metoder för analys och genomförande. Det finns dock ingen generell metod, och knappast ens kommunspecifika, men väl några stapplande försök Goda framtidsutsikter för de som först utvecklar användbar metodik!

32 Exempel från Tyskland: Baden-Würtemberg, Ca tre gånger så stort till ytan som Skåne, men har också ca tre gånger så många invånare per kvadratkilometer. Har t.ex. experimenterat med s.k. eko-konton, där ingrepp i en viss miljö ger minuspoäng, som måste kompenseras genom att förbättra kvaliteterna på andra platser, liksom arbetar aktivt med att kombinera fenomenen förtätning och grönstrukturutveckling.

33 Finns också regionala krav på att inte bygga utanför befintlig stadsstruktur och att gränsen mellan stad och land ska markeras tydligt. Resultat: Man har lyckats förtäta i urbana och redan mycket tätare miljöer än i Sverige, samtidigt som andelen grönstruktur har kunnat utökas och/eller kvalitativt förbättras. I Sverige påstår man oftast att det inte går att förtäta inom tätorterna utan att ta en viss andel av grönstrukturen i anspråk.

34 + förbättringar på det sociala planet, genom att det exempelvis skapats bättre underlag för livsmedelsbutiker, vilket varit gynnsamt för en åldrande befolkning som kanske inte alltid har tillgång till bil!

37 Trender och möjligheter: Det kommer med stor sannolikhet att ställas ökad krav på markbesparande åtgärder från EU Vi har redan tillräckligt med hårdgjord yta i Sverige dvs. inget behov av att ta mer mark i anspråk Stora kostnadsbesparingar möjliga genom förtätning* Förtätning kan bidra till att skapa mer attraktiva städer OCH det folk efterfrågar är just vad trenderna kräver! Mer information, kompletterande lagstiftning och fler metoder/planeringsinstrument behövs! * Samhällsekonomiska analyser behöver utvecklas och genomföras som central del av översiktsplanearbetet!

38 Tack & slut!

Relevanta dokument

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Rurban planning talks, Mariestad, 16-17/3 2017 Shopping center GLA per 1000 capita http://eeg.tuwien.ac.at/commonenergy/gla-per-capita-shopping-center