Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor

Transkript

1 Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor Nu förtätas storstädernas stadskärnor i jakt på effektivare samhällen där allt fler ska få plats. Men den kraftigaste befolkningstillväxten har i flera decennier skett precis utanför städerna. Stadsspridning har de senaste 30 åren varit en trend i samhällsutvecklingen. Foto: Marie Linnér, Bildarkivet.se Välfärd 3/

2 14 Välfärd 3/2013 D en svenska urbaniseringen och därmed avfolkningen av landsbygden tog fart i samband med industrialiseringen av landet i slutet av 1800-talet. Under 1930-talet kom brytpunkten då antalet boende på landsbygden för första gången var lägre än i tätorter. På 60-talet hade landsbygdsbefolkningen minskat till under 30 procent, och 2010 var befolkningen utanför tätorterna endast 15 procent. En tätort definieras i Sverige som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. mellan 1980 och 2010 ökade antalet tätorter i landet från till Genom att jämföra befolkningen 1980 och 2010 kan stadsspridningen eller förtätningen följas i tätorterna och deras närområden. Befolkningen inom 1980 års tätortsgräns har jämförts med 2010 års befolkning inom den gamla avgränsningen. Samtidigt har befolkningsförändringen inom en omkrets på fem kilometer studerats för 1980 års tätorter för att följa stadsspridningen i det som 1980 var tätortsnära landsbygd. Av 1980 års tätorter fanns 91 procent kvar 2010, medan 7 procent hade upphört att vara tätorter på grund av minskad befolkning och 2 procent hade växt samman med andra tätorter. För de närmare 300 tätorter som tillkom mellan 1980 och 2010 finns 250 helt eller delvis inom fem kilometer från 1980 års tätorter, det vill säga inom det som 1980 var tätortsnära landsbygd. Inom 1980 års tätortsgränser växte befolkningen med drygt personer på 30 år. För den tätortsnära landsbygden ökade befolkningen under samma period med närmare personer. Förtät- FAKTA Beräkningarna har möjliggjorts med Geografiska Informationssystem (GIS). För den här artikeln har Skatteverkets befolkningsregister från 1980 och 2010 kopplats till Lantmäteriets fastighetsregister och beräknats mot tätortsavgränsningar för motsvarande år. elva tätorter har ökat sin befolkning inom 1980 års tätortsgräns med mer än invånare. Dessa är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Lund, Örebro, Täby, Umeå, Linköping, Helsingborg och Sollentuna. Sollentuna har dock upphört att vara egen tätort och ingår sedan 1995 i Stockholm. Av de tätorter som ökat med mellan och personer ligger många i anslutning till storstadsområdena. Kommunerna med stor minskning av befolkningen inom tätorten ligger främst i Bergslagen. många tätorter i storstadsområdena har vuxit Befolkningsförändring mellan 1980 och 2010 inom 1980-års tätortsgränser Minskning med personer eller fler Övriga tätorter 1980 som även är tätort 2010 Ökning mellan till personer Ökning med personer eller fler

3 Befolkningen ökar mest på den tätortsnära landsbygden Befolkningsförändring mellan 1980 och 2010 inom 1980 års tätortsgränser Befolkningsförändring inom tätort Halmstad Örebro Täby 1 Lund Umeå Linköping Befolkningsökning inom 1980 års tätortsgräns och inom dess tätortsnära landsbygd Befolkningsökning inom 1980 års tätortsgräns men minskning inom den tätortsnära landsbygden Minskande befolkning inom 1980 års tätortsgräns men ökande inom den tätortsnära landsbygden Minskande befolkning inom 1980 års tätortsgräns och inom den tätortsnära landsbygden Östersund Kiruna 4 3 Karlskoga Befolkningsförändring inom tätortsnära landsbygd Kommunerna i det övre högra hörnet (1) har haft befolkningsökning både inom 1980 års tätorts gräns och inom den tätortsnära landsbygden. Som exempel har ökningen för Lund varit cirka i tätorten och cirka inom den tätortsnära landsbygden. I Kiruna och Karlskoga har befolkningen minskat i tätorten medan befolkningen inom den tätortsnära landsbygden varit i stort oförändrad. Också för Östersund har befolkningen minskat i tätorten, men där har befolkningen inom den tätortsnära landsbygden ökat kraftigt. I detta diagram ingår inte Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Förtätningen är koncentrerad till ett fåtal tätorter medan det skett en stadsspridning av befolkningen på många andra platser. ningen är koncentrerad till ett fåtal tätorter medan det skett en stadsspridning av befolkningen på många andra platser. i sverige har städer historiskt glesats ut, så kallad stadsspridning, då innerstaden ansågs vara för trång och sanitärt olämplig. I våra större tätorter finns flera exempel på hur staden glesats ut i omgångar utifrån de planeringsideal som gällt vid olika tidpunkter. Kring förra sekelskiftet påbörjades byggandet av villastäder i direkt anslutning till tätorterna, exempelvis Lidingö villastad utanför Stockholm och Kåbo i utkanten av Uppsala. Men även egnahemsrörelser och de trädgårdsstäder som växte upp har därefter bidragit till att tätorterna har utglesats över tid. Utglesningen av städerna underlättades av privatbilismens utbredning under andra hälften av 1900-talet. Bilismen möjliggjorde även utflyttningen av detaljhandeln och etableringen av handelsområden som krävde stora markytor för parkering och tillfartsvägar i städernas utkanter. Den första stormarknaden etablerades utanför Malmö Ett vanligt mönster i dag är att ytterligare ett handelsområde förutom centrumhandeln etableras när tätorter når omkring invånare. vid 60-talets mitt skulle den akuta bostadsbristen få sin lösning i och med byg- Välfärd 3/

4 värmdö växer också utanför tätorterna malmö stadskärnan förtätas karlskoga tätortens befolkning minskar BJÄRRED LUND LOMMA STAFFANSTORP KIL GUSTAVSBERG FRUVIK KOPPARMORA DJURÖ MALMÖ KARLSKOGA BRUNN DEGERFORS SVEDALA I Värmdö har befolkningsökningen varit stor också utanför tätorterna. I Malmö har tätortens befolkning vuxit mer än den har gjort i den tätortsnära landsbygden. I Karlskoga har befolkningen i tätorten minskat med mer än personer. Befolkningsförändring per kilometerruta mellan och över Minskad befolkning Tätorter 1980 gandet av de så kallade miljonprogrammen. Under ett decennium byggdes en miljon bostäder i landet. Flertalet av dessa kom att ligga i städernas utkanter, varpå utglesningen av tätorterna ökade ännu mer. inom stadsplaneringen har utglesningen av staden börjat ifrågasättas. Idag ser många den täta staden som ett ideal. Det märks också i flera kommuners översiktsplaner där man lyfter fram omvandling av befintliga områden och förtätning i stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk. Genom att förtäta stadsutrymmet sparas mark i anslutning till tätorterna och på den tätortsnära landsbygden. Detta samtidigt som en förtätning kan bidra till minskad miljöpåverkan genom att färre väljer bilen som transportmedel. Storstäderna avviker också markant från tillväxtmönstret på den tätortsnära landsbygden. I Stockholm framträder förtätningen som tydligast. Befolkningen inom 1980 års tätortsgräns hade ökat med personer Det innebär att Stockholm har förtätats med mer än ett Malmö på en 30-årsperiod. För Göteborgs del var mot- svarande ökning personer och för Malmö , medan Uppsalas befolkning förtätades med personer. Både Västra hamnen i Malmö och Hammarby sjöstad i Stockholm är exempel på omvandlingsområden där man har tagit industrimark i anspråk och omvandlat vatten områden till land. Västra hamnen hade år 2010 över invånare. År 1980 bodde ingen där. Ytterligare sju tätorter, varav de flesta är universitetsstäder, förtätades med över personer mellan 1980 och tätorter har haft en minskande befolkningen med mer än personer. I många tätorter sker även en stadsutglesning, bland annat genom att fler väljer att bosätta sig permanent i sina fritidshus. Under en 30-års period har exempelvis antalet folkbokförda i fritidsområdet Årsta havsbad i Haninge kommun mer än tiofaldigats. När samtliga tätorter från 1980 studeras framträder regionala mönster där ett antal tätorter har minskat sin befolkning inom den dåvarande stadskärnan. För 64 av tätorterna minskade befolkningen med mer än personer under perioden. Flera av tätorterna som minskat sin befolkning ligger i Bergslagen eller i norra Sverige och har varit påverkade av strukturomvandlingar med nedläggningar av större företag. På vissa platser där befolkningen har minskat i tätorten har man rivit bostäder som stått tomma en längre period. vad gäller den tätortsnära landsbygden utanför 1980 års tätorter har befolkningsökningen varit störst i Göteborgs närområde. Där har befolkningen ökat med personer, av dessa återfinns inom områden som 2010 blivit en del av Göteborgs 16 Välfärd 3/2013

5 I Västra hamnen i Malmö har man omvandlat vattenområden till land och byggt bostäder där. Området hade 2010 över invånare bodde ingen där. Källa: Bearbetning SCB, övrig geodata Lantmäteriet tätort. Inom den tätortsnära landsbygden till Göteborg har 15 tätorter tillkommit sedan I Stockholm har befolkningen i den tätortsnära landsbygden ökat med personer och elva nya tätorter har tillkommit sedan För Malmö har personer och fyra tätorter tillkommit på den tätortsnära landsbygden. Totalt var det 23 tätorters närområden som mellan 1980 och 2010 ökade sin befolkning med personer eller fler. Flera av dessa tätorter ligger i anslutning till storstäder. I Värmdö kommun ökade befolkningen i den tätortsnära landsbygden med drygt personer. Där framträder bebyggelseförändringen tydligt när man jämför 1980 med Utvecklingen för Värmdö kan jämföras med flera kommuner i Dalarna där man har haft en förtätning istället för stadsspridning. Möjligheten till förtätning och bebyggelse utveckling i anslutning till mindre orter underlättar för orternas möjlighet att behålla service, näringsliv och en lokal arbetsmarknad. Det gör att deras motståndskraft mot avfolkning minskar i framtiden. n Lästips: Var femte år utför SCB avgränsningsarbete för bland annat tätorter ( fritidshusområden ( och handelsområden ( Stefan Svanström arbetar med geografiska informationssystem på SCB stefan.svanstrom@scb.se FAKTA Hur inverkar den pågående förtätningen och utglesningen av tätorter på den gröna mark som finns i anslutning till urbana miljöer? SCB genomför med stöd av Metria, ett projekt finansierat av Rymdstyrelsens användarprogram där vi arbetar med att ta fram metoder för att utveckla och utvärdera en förbättrad kartering av urbana grönytor i Sverige. Välfärd 3/