Välfärd. på fritidsodling. 400 miljoner timmar. ny mark. separationer. 9,6 miljoner löser städernas växtvärk. Färre barn i. Världens befolkning

Transkript

1 statistik om välfärd, arbetsmarknad, utbildning och befolkning Välfärd 3/213 ny mark löser städernas växtvärk Färre barn i separationer Världens befolkning 9,6 miljoner miljoner timmar på fritidsodling Låga koldioxidutsläpp från ensamstående med barn»

2 Nr 3/213 chefredaktören Välfärd sedan 1981 ges ut av STATISTISKA CENTRALByrån med syfte att i lättillgänglig form presentera och analysera aktuell statistik om välfärd, arbetsmarknad, utbildning och befolkning. Tidskriften är öppen för bidrag från experter såväl inom som utanför SCB. Författarna svarar själva för åsikter som framförs. 213, Statistiska centralbyrån Citera gärna men ange källan: SCB:s tidskrift Välfärd Redaktion Alexandra Kopf Axelman Chefredaktör Teresia Dunér Johan Eklund Anna Nyman Peter Gärdqvist Hans Heggeman 68 1 Kenny Petersson Åsa Westlund, layout, diagram Redaktionsråd Inger Eklund, ansvarig utgivare Karin Anderberg Eva Hagsten Therese Hedlund Kjell Jansson Viveka Palm Adress Tidskriften Välfärd Statistiska centralbyrån Box 243, Stockholm Fax: E-post: tidskriften.valfard@scb.se Webbplats: Prenumerationer Att prenumerera på Välfärd är gratis. Beställ e-prenumeration: Beställ prenumeration av papperstidning: prenumeration.valfard@scb.se Frågor om prenumeration: Omslagsfoto: bildarkivet.se Medlem i ISSN (Online) ISSN (Print) URN:NBN:SE:SCB-213-A5TI133_pdf Hur, var och med vem Den mesta statistiken i Välfärd handlar om människor. Om hur vi lever, var vi lever och med vem vi lever. hur vi lever berättar vi om i en artikel om rökning som förklarar varför Sveriges siffror ser så bra ut i en internationell jämförelse. Hur vi lever påverkar också världen omkring oss. Visste du att ensamstående föräldrar är riktiga miljöhjältar? Läs om hushållens utsläpp av koldioxid så får du veta mer. Något om hur vi spenderar vår fritid framgår också här, i en artikel om fritidsodling. För vissa är det mer än en hobby. Sex procent av hushållen har som mål att bli självförsörjande på frukt och grönt. var vi lever får vi veta mer om i en artikel om förtätning och stadsspridning, som är två trender i den pågående urbaniseringen. Var i världen vi människor kommer att leva i framtiden berättar vi också om, med hjälp av FN:s befolkningsprognos. Här får vi se att befolkningen till och med förväntas minska i östra Europa. vem vi lever med är också kul att få veta (om du inte redan vet ). Vi ser en trend mot mer stabila barnfamiljer, med allt färre barn som upplever separationer. Åldersskillnaden mellan man och kvinna i parhållanden blir också allt mindre. Särskilt under 6-talet minskade åldersskillnaden snabbt. Någon som var med får gärna berätta varför. När du är klar vet du förhoppningsvis mer om hur mycket koldioxid du släpper ut, varför du flyttat dit du gjort, varför din partner har den ålder hen har och lite mer. alexandra.kopf.axelman@scb.se Nu finns SCB på Facebook MAJORITETEN AV BARNEN FÖDS I STORA STÄDER Åsele Sundbyberg Högst andel nyfödda Storstäder, stora städer samt förorter 1% 75% 5% 25% Nu finns SCB på den sociala nätverksajten Facebook. Gilla oss och ta del av intressant statistik och infografik om Sverige. På vår sida kan du även göra ett test som talar om hur mycket Medelsvensson du är. Lägst andel nyfödda Övriga landet Elanders, september 213 % Källa: Befolkningsstatistik, SCB TRYCKSAK

3 av Sveriges landareal är skyddad som nationalpark, natur reservat, 11 % naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Källa: SCB INNEHÅLL FN-prognos: Afrikas befolkning fördubblas till 25 Få rökare i Sverige Men snuset drar upp tobaksanvändningen. Kärnfamiljen vinner mark Vanligare att nyfödda bara har helsyskon. Intervju: Kartor frigör statistiken Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor Samtidigt förtätas storstädernas centrum. Stockholm har förtätats med mer än ett Malmö på en 3-årsperiod. Vart fjärde par jämnårigt Snabb förändring av åldersskillnad under 6-talet. Vi köper fröer och växter för miljarder Mer än hälften av hushållen har en köksodling. Mest koldioxid från sambor utan barn Hushållens sammansättning påverkar utsläpp. Statistikskolan: SCB:s arbetskraftsundersökning Ett träd med många grenar Fördel männen i ersättning för handikapp Skillnaden är liten men systematisk. Adoptivföräldrar delar föräldrapenning jämnare Både biologiska- och adoptivpappor tar ut mer föräldrapenning än tidigare. Notiser Baksidan: Lägst andel rökare i Sverige och Island Välfärd 3/213 3

4 aktuellt 16 cirka hyresrätter har ombildats till bostadsrätter i landet sedan år 2. Av dessa finns 72 % eller 115 i Stockholms län. Källa: SCB SVT sänder Demo kratidag 1 okt SCB:s Demokratidag den 1 oktober kommer att sändas av SVT Forum och videon finns tillgänglig på webben från och med 2 oktober. Temat för dagen är supervalåret 214, då nationella val för första gången hålls samtidigt som val till Europaparlamentet. Heldag om demografi 24 okt Den 24 oktober anordnar SCB tillsammans med Svensk demografisk förening en heldag om demografi. Våra demografer håller seminarier om sina senaste studier på ämnen som barn i nya relationer, dödlighet kopplat till flyttningar och de senaste trenderna inom migration. Läs mer och anmäl dig här: Lär dig mer om visuell statistik 14 nov Torsdagen den 14 november arrangerar SCB ett seminarium i Stockholm om visualisering av statistik. Bland annat berättar vi om möjligheterna med Statistikatlasen och API:et mot Statistikdatabasen. Vi presenterar även nyheter om geodata och kartor i statistikproduktionen. Du får också smakprov på hur vi arbetar med diagram och infografik för att beskriva statistiska samband. Läs mer och anmäl dig här: Fyra av tio har psykiskt ansträngande jobb Andelen barn i Sverige som tränar sig andfådda eller svettiga minst en gång i veckan är 86 procent. Det är dessutom 63 procent av barnen som tränar i en klubb eller förening på sin fritid. Man kan inte direkt se någon skillnad mellan könen. Idrott i en klubb eller förening är vanligast bland barn mellan 1 15 år. I den åldersgruppen är runt 7 procent med i en klubb eller förening. Läs mer i Undersökningarna av barns levnadsförhållanden. Av alla förvärvsarbetande upplever 42 procent att de har ett psykiskt ansträngande jobb. Andelen är högre bland personer med eftergymnasial utbildning, där ungefär hälften är av den uppfattningen. För dem med högst förgymnasial eller gymnasial utbildning är andelen lägre, 29 respektive 37 procent. Tunga lyft i det dagliga arbetet är däremot vanligare bland dem som inte har eftergymnasial utbildning. Läs mer i Undersökningarna av levnadsförhållanden. Idrott lika vanligt bland flickor och pojkar Nya grupper i statistiken om arbetsmarknaden För att beskriva sysselsatta som har en situation som i vissa aspekter påminner om gruppen arbetslösa har två nya indikatorer tagits fram i Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Det handlar om Undersysselsatta som arbetar deltid och Deltidssysselsatta arbetssökande. Båda grupperna handlar om deltidssysselsatta som vill och kan arbeta mer än de gör. Tanken är att statistiken ytterligare ska nyansera bilden av arbetsmarknaden. Läs mer i publikationen Deltidssysselsatta arbetssökande. Prenumerera på Välfärd via e-post Du vet väl att du kan prenumerera på Välfärd elektroniskt via vårt nyhetsbrev? Du kan anmäla dig på Där kan du också prenumerera på papperstidningen. Foto: Leif Johansson, Bildarkivet Foto: Björn Svensson, Bildarkivet 4 Välfärd 3/213

5 internationellt FN-prognos: Afrikas befolkning fördubblas till 25 Enligt en prognos från FN beräknas världens befolkning öka från dagens 7,2 miljarder till 9,6 miljarder år 25. En stor del av ökningen sker i Afrika som mer än fördubblar sin folkmängd. Men förändringar i fruktsamheten kommer att ha avgörande betydelse för utvecklingen. Enligt FN:s senaste befolkningsprognos kommer världens befolkning att fortsätta öka. Men hur mycket den kommer att öka är osäkert och beror till stor del på hur fruktsamheten, antalet barn som föds per kvinna, förändras i framtiden. Sedan 195 har fruktsamheten i världen sjunkit från i genomsnitt 5 barn per kvinna till 2,5 kring år 21. fn visar i sin prognos hur världens befolkning förändras utifrån tre olika antaganden om fruktsamhet. I medelalternativet sjunker fruktsamheten i världen från 2,5 barn per kvinna till 2,2 kring år 25. De utgår då från att fruktsamheten kommer att sjunka i de länder där barnafödandet fortfarande är högt, medan den kommer att öka något i flera av de länder som idag har ett lågt barnafödande. Enligt 9,6 miljarder väntas världens befolkning vara år 25. Välfärd 3/213 5

6 internationellt Stor befolkningsökning i Afrika Befolkningsökning i procent per land, prognos (medelalternativet) till år 25 Befolkningsutveckling i procent per land Förändring i procent Saknar uppgift detta antagande skulle fruktsamheten i de mindre utvecklade länderna minska från dagens 2,7 till 2,3 barn per kvinna år 25. De minst utvecklade länderna skulle få en kraftigare minskning, från 4,5 barn idag till 2,9 år 25. Mer utvecklade länder skulle få en ökning i barnafödandet, från 1,7 barn per kvinna till 1,9 år 25. Medelalternativet kompletteras med ett alternativ med högre och ett med lägre barnafödande. I det högre alternativet har man räknat med ett halvt barn mer i genomsnitt per kvinna, och i det lägre alternativet med ett halvt barn mindre än i medelalternativet. Förutom antaganden om fruktsamhet utgår FN från att medellivslängden kommer att öka, samt att migrationen från mindre utvecklade till mer utvecklade länder kommer att minska till år 25. Enligt medelalternativet för fruktsamheten skulle världens befolkning öka från dagens 7,2 miljarder till 9,6 miljarder år 25. Det högre alternativet skulle leda till en befolkning på 1,9 miljarder vid samma tidpunkt, och det lägre alternativet till 8,3 miljarder. I det senare alternativet är fruktsamheten under reproduktionsnivån, vilket innebär att varje ny generation blir mindre än den tidigare. Resultatet skulle bli att befolkningen på sikt skulle minska. Större delen av befolkningstillväxten kommer att ske i länder som har en stor befolkning. olika antaganden om fruktsamhet ger vitt skilda framtidsscenarier och hur många barn som föds har stor betydelse för hur befolkningen utvecklas. Att göra prognoser på 4 års sikt är naturligtvis omöjligt, eftersom man inte med säkerhet kan veta hur barnafödandet och dödligheten kommer att utvecklas. Exakt hur många människor vi blir kan vi inte veta, men en fortsatt växande befolkning i världen till år 25 är rimligt att förvänta sig. nästan hela den förväntade befolkningsökningen kommer att ske i mindre utvecklade länder, och ökningen kommer att vara kraftigast i de minst utvecklade länderna. Större delen av befolkningstillväxten kommer ske i länder som har en stor befolkning, exempelvis Indien, Indonesien, Filippinerna och USA. En stor del av ökningen sker också i länder som har ett fortsatt högt barnafödande, bland annat flera länder i Afrika. Befolkningen i Afrika kommer, enligt medelalternativet i FN:s prognos, att mer än fördubblas till år 25, från 1,1 miljarder till 2,4 miljarder. 6 Välfärd 3/213

7 Högt barnafödande ger en kraftigt ökad befolkning Världens befolkning år , utifrån olika antaganden om nivån på fruktsamhet miljarder HÖG MEDEL LÅG Fakta FN delar för statistikändamål in världens länder i mer och mindre utvecklade länder och områden. De 56 mer utvecklade länderna omfattar Europa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan. Övriga 177 länder beskrivs som mindre utvecklade länder. Ibland särredovisas de 49 minst utvecklade länderna Prognos Diagrammet visar hur världens befolkning kan förändras till år 25 beroende på om fruktsamheten följer FN:s antagande om låg, medel eller hög fruktsamhet. De mer utvecklade områdena kommer att ha en i stort sett oförändrad befolkning. Europa har en fruktsamhet under reproduktionsnivån, men har trots detta haft en växande befolkning. Folkmängden har hållits uppe dels av ökad livslängd men också av att människor flyttat till Europa från andra delar av världen. Fram till år 25 väntas Europas befolkning minska något. ett fyrtiotal länder kommer enligt FN ha en minskande befolkning fram till 25. Ett antal länder, flera av dem i östra Europa, beräknas få en minskning på minst 15 procent av befolkningen. Det handlar bland annat om Bulgarien, Moldavien, Serbien, Ukraina och Vitryssland. Inte heller de folkrika länderna Ryssland och Kina kommer att bidra till världens befolkningsökning fram till 25. Ryssland, med en befolkning på 143 miljoner, kommer att ha en befolkningsminskning på drygt 15 procent under perioden. Och när det gäller Kina ser FN ingen befolkningsökning fram till år 25. Befolkningen väntas vara oförändrad på drygt 1,3 miljarder människor. n indien väntas bli folkrikaste landet De tio länder som har störst befolkning, uppskattad befolkning år 213 samt prognos (medelalternativet) till Land Befolkning (miljoner) 25 Land Prognos (miljoner) 1 Kina Indien Indien Kina USA 32 3 Nigeria 44 4 Indonesien 25 4 USA 41 5 Brasilien 2 5 Indonesien Pakistan Pakistan Nigeria Brasilien Bangladesh Bangladesh 22 9 Ryssland Etiopien Japan Filippinerna 157 Läs mer: The World Population Prospects The 212 Revision. FN Från folkökning till folkminskning. Befolkningsutveckling i världen 195 till 25. SCB Ellen Forsberg arbetar med demografisk analys på SCB ellen.forsberg@scb.se Välfärd 3/213 7

8 Sverige har den lägsta andelen rökare i en europeisk jämförelse. Men när man slår ihop rökning och snusande hamnar tobaksanvändningen i Sverige på betydligt högre nivåer. Få rökare i Sverige Högre tobaksbruk bland män Andel som röker, snusar respektive röker och/eller snusar dagligen. Kvinnor och män, 16 år och äldre, år 212 Karta över rökning i Europa på baksidan procent Röker dagligen Snusar dagligen Röker och/eller snusar dagligen Det är ungefär lika vanligt att kvinnor röker som att män gör det, men däremot är det vanligare att män snusar. Källor: OECD (212), Health at a Glance: Europe 212, OECD Publishing. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) Enligt OECD orsakar tobak ungefär ett av tio dödsfall hos världens vuxna befolkning. Det motsvarar ungefär fem miljoner dödsfall varje år. I rapporten Health at Glance 212 framgår att Sverige har lägst andel dagligrökare bland de europeiska länderna i OECD:s kartläggning, 14 procent år 21, jämfört med genomsnittet på 23 procent. Sverige är också det enda land i kartläggningen där en större andel kvinnor än män röker dagligen. betyder det att Sverige har lägst andel brukare av tobak och att kvinnor i Sverige använder mer tobak än vad män gör? För att svara på det kan vi titta på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), som beskriver levnadsförhållanden för Sveriges vuxna befolkning. Resultaten från ULF/SILC visar att 13 procent av svenskarna rökte dagligen år 212. Undersökningen visar också att 12 procent av svenskarna snusar varje dag. Det är ungefär lika vanligt att kvinnor röker som att män gör det, däremot är det vanligare att män snusar. Totalt är det var fjärde person, 24 procent, som röker eller snusar dagligen. Andelen är högre bland män än bland kvinnor, 31 procent jämfört med 16 procent. när man slår samman rökning och snusande för Sverige är det inte längre självklart att vårt tobaksbruk är lika lågt i en europeisk jämförelse. För att säkert veta det skulle internationella jämförelser behöva mäta tobaksanvändning och inte bara rökning. n 24 % av svenskarna röker eller snusar dagligen. Anna Hagman arbetar med Undersökningarna av levnadsförhållanden på SCB anna.hagman@scb.se 8 Välfärd 3/213

9 Kärnfamiljen vinner mark Mycket tyder på att barnfamiljerna har blivit stabilare på 2-talet. Färre barn är med om att föräldrarna separerar, och det har blivit vanligare att nyfödda enbart har helsyskon. Men utvecklingen kan bara delvis förklaras med statistik. Under 19-talets senare hälft gick utvecklingen mot mindre stabila parförhållanden, då skilsmässor och separationer ökade i omfattning. Forskare tycks vara överens om att kvinnornas inträde på arbetsmarknaden var en av de viktigaste bakomliggande orsakerna. I och med lönearbetet blev kvinnorna i större utsträckning ekonomiskt oberoende från männen och det blev möjligt att klara ekonomin även efter en separation. Kvinnors arbetskraftsdeltagande kan också ha skapat obalans i familjen i och med att den traditionella arbetsfördelningen luckrades upp. Att det blev lättare och mer accepterat att skilja sig är förstås också en av orsakerna till att separationer ökade i omfattning. Liten minskning i separationer under 2-talet Andel barn 17 år som upplevt en separation under året, procent Skillnaderna mellan åren är inte stora, men statistiken grundar sig på drygt 1,5 miljoner barn per år. En halv procentenhet högre eller lägre tal medför således cirka 7 5 färre eller fler barn som olika år upplevt en separation. denna trend tycks emellertid ha stagnerat eller kanske till och med vänt på 2-talet. Det visar två av SCB:s studier. I den ena studien analyseras utvecklingen av barn som är med om att deras föräldrar går skilda vägar. Andelen barn i separationer ökade fram till slutet av 199-talet. Därefter började den minska stadigt fram till 26, då föräldrar till strax under 4 barn, eller 2,8 procent av barnen, separerade. Därefter har utvecklingen gått upp och ned, men andelen har hållit sig på en lägre nivå än i början av 2-talet. I den andra SCB-studien finns också resultat som tyder på att trenden mot mindre stabila förhållanden har fått ett slut. Den visar att det har blivit mindre vanligt att födas med ett halv- Välfärd 3/213 9

10 Foto: David Zandén, Bildarkivet.se syskon på 2-talet. Att födas med ett halvsyskon innebär att någon av föräldrarna har barn sedan tidigare med en annan partner. Antalet barn som tillkommer i familjer där det finns halvsyskon har det senaste decenniet legat stabilt kring årligen. Samtidigt har fler barn fötts med enbart helsyskon. Det betyder att det har blivit mindre vanligt att nyfödda har halvsyskon. Av barnen som föddes i början på 2-talet var det 2 procent som hade halvsyskon. År 211 hade denna siffra minskat till 15 procent. det finns flera tänkbara orsaker både till 2- talets minskning av barn som är med om en separation och till att det blivit mindre vanligt med halvsyskon. Mindre vanligt med halvsyskon Andel av nyfödda med syskon som har minst ett halvsyskon, procent Senareläggningen av familjebildning och barnafödande talar för en sådan utveckling. Föräldrar som skaffar barn senare i livet separerar i mindre utsträckning. Det är också mindre vanligt att kvinnor och män får barn med flera partner när familjebildningen påbörjas i senare åldrar. Då hinner många helt enkelt inte få barn i flera förhållanden, och det leder till att en mindre andel har halvsyskon vid födseln. den ökade utbildningsnivån i befolkningen är en annan faktor som kan leda till färre halvsyskon och minskade föräldraseparationer. Barn med föräldrar som har hög utbildningsnivå har lägre risk än andra att separera, och det är också mindre vanligt bland dem med högre utbildning att skaffa barn med flera partner. Med hjälp av statistiska metoder kan man ta hänsyn till sådana förändringar. När det görs så visar det sig att nedgången i andelen barn i separationer under 2-talet till stor del kan förklaras av att föräldrarna är äldre när de skaffar barn och att de är högre utbildade. På liknande sätt har vi använt statistiska metoder för att analysera orsakerna till varför det är mindre vanligt att ha halvsyskon vid födelsen. En del av minskningen kan förklaras med äldre förstagångsmödrar, högre utbildade föräldrar, fler utrikes födda föräldrar och skillnader i antal syskon. Men den nedåtgående trenden förklaras bara delvis av sådana förändringar. Det tycks även finnas andra förklaringar till att det blivit mindre vanligt att barn föds med halvsyskon. Det betyder att föräldrar 15 % av barnen som föddes 211 hade halvsyskon. Det är en minskning från 2 procent år 2. 1 Välfärd 3/213

11 Par som fortsätter att hålla ihop har ökat sitt barnafödande under det senaste decenniet. på 2-talet i allt mindre utsträckning får barn med flera partner. Eller om vi vänder på det: Det har blivit vanligare att få alla sina barn med samma partner. par som fortsätter att hålla ihop har ökat sitt barnafödande under det senaste decenniet. Möjligtvis kan ökad jämställdhet vara en av förklaringarna. Den kan leda till starkare familjeband som i sin tur gör kvinnor och män mer benägna att få barn med en och samma partner. Vissa forskare anser att utvecklingen av jämställdheten sker i två steg. Den amerikanska forskaren Frances K. Goldscheider brukar kalla utvecklingen för The gender revolution. Det första steget i jämställdhetsutvecklingen sker då i den offentliga sfären, främst Mindre vanligt att få barn med flera partner genom att kvinnor jobbar utanför hemmet i större utsträckning. I nästa steg ökar jämställdheten i den privata sfären, det vill säga i familjen. Det första steget, när kvinnor tar sig in på arbetsmarknaden samtidigt som män inte i samma utsträckning tagit sig in i hemmet och familjelivet, kan leda till ökade konflikter i familjen. I det andra steget av jämställdhetsutvecklingen minskar motsättningarna och familjen stärks. Detta antas ske när män börjar bidra mer i hushållsarbetet. En del forskare tror att steg två i utvecklingen får en positiv effekt på barnafödandet. Det är alltså möjligt att utvecklingen mot en starkare familj nu visar sig genom ett ökat barnafödande bland par som håller ihop. En annan förklaring till att en högre andel föräldrar får barn med samma partner skulle kunna vara en utveckling mot mer familjeorienterade värderingar. På 2-talet har giftermålen ökat, barnlösheten har minskat, och det har blivit vanligare att få ett tredje barn. Dessa förändringar skulle kunna vara uttryck för förändrade attityder mot en mer traditionell syn på familjebildning. Kanske är den förlegade kärnfamiljen på frammarsch igen? n Fakta I rapporten Barn, föräldrar och separationer studeras alla barn mellan 17 år som bor med båda sina ursprungliga föräldrar, antingen biologiska eller adoptivföräldrar, under perioden Barnen följs upp i slutet av varje år och räknas som att de har varit med om en separation om föräldrarna då är folkbokförda på olika fastigheter och barnet fortfarande är skrivet hos någon av dem. SCB Demografiska rapporter 213:1. I rapporten Barnafödande i nya relationer studeras hur många barn som har halvsyskon vid födelsen under perioden Analysen baseras på registerdata med information om barnafödande för kvinnor och män. SCB Demografiska rapporter 213:2. Andel av kvinnors och mäns andra barn som fås med en ny partner procent Andel av alla födda tredje barn där kvinnan/ mannen har minst ett barn med en annan partner procent Källor: Goldscheider, F.K. (2). Men, children and the future of the family in the third millennium. Futures 32: Andel av alla födda fjärde barn där kvinnan/ mannen har minst ett barn med en annan partner procent Utvecklingen på 2-talet visar att det har blivit mindre vanligt att skaffa barn med olika partner. Det gäller såväl för andra, för tredje som för fjärde barnet. Lotta Persson och Johan Ttollebrant arbetar med demografisk analys på SCB:s prognosinstitut. Lotta Persson lotta.persson@scb.se Johan Tollebrant johan.tollebrant@scb.se Välfärd 3/213 11

12 intervju Om man tar alla huskroppar som finns i landet och placerar dem tätt intill varandra så täcker de en yta på 93 hektar, eller två tredjedelar av Öland. Med Geografiska informationssystem kan man se nya mönster, och dessutom frigöra statistiken från administrativa gränser. Stefans karta över befolkningstäthet kan du läsa om i Välfärd 2/212. Stockholm Kartor Göteborg Malmö frigör statistiken D Vi utgår oftast från enskilda adresser som aggregeras till större samband. Så istället för att ha ett helikopterperspektiv på samhället så får man ett grodperspektiv, säger han. Genom att kombinera olika register system som SCB har tillgång till tillsammans med geografiska uppgifter får man också ny kunskap om samhället. Det kan handla om antal enskilda avlopp längs kusten, befolkning som riskerar att påverkas inom ett översvämningsområde, eller hur många som har 2 minuters bilväg till en verksamhet. En trend vi märker är att efterfrågan på information på finare skala under kommunnivå har ökat, säger Stefan Svanström. Blir det inte problem med integriteten då? Jo, vi får aldrig tumma på sekretessreglerna när vi vidarebefordrar och säljer statistik vidare. Det innebär att vi exempelvis aldrig kan lämna ut enskilda uppgifter. Styrkan med Geografiska informationssystem (GIS) är att man kan frigöra statistik från administrativa gränser. 12 Geografiska data används som stöd i nästan hela statistikprocessen, till exempel när urval till en undersökning ska göras. SCB har arbetat med geografiska informationssystem sedan 197-talet, och register tillsammans med geodata förbättras hela tiden. Med hjälp av bättre verktyg har GIS-gruppen räknat ut att Sverige i själva verket är mindre än vad det är. Och inte så lite heller. Foto: Lena Blåsjö Jansson et är ett sätt att ta reda på hur samhället egentligen ser ut, berättar Stefan Svanström, GIS-expert på SCB. För att framställa kartor används ofta registerdata och en stor del av statistiken som SCB producerar är regionaliserad och går att använda. Landets yta minskade med,7 procent och det motsvarade samma yta som Gotland. Förutom att vi utvecklat metoderna för våra beräkningar handlar det om att förhållanden förändras över tid, till exempel landhöjningen och att kust försvinner, eller att det blir mer mark eller vatten på grund av människans påverkan, säger han. Dessutom går kartinformation med stor sannolikhet en spännande framtid till m ötes: Dagligen är vi omgivna av kartor, många gånger utan att tänka på det. Men fler och fler Om man tittar på antalet invånare per kvaförstår användningen av kartor inte minst på dratkilometer eller befolkningstätheten i Sve- grund av våra smarta telefoner. Förutom att rige så träder det fram ett helt annat mönster använda informationen för att hitta rätt, kan än om man tittar på befolkningen i varje man även visa på nya intressanta förhållankommun. Vi kan utläsa att folk bor tätare den och framtidscenarion. Det leder till att längs kusten, man ser storstads områdena behovet och efterfrågan av kartinformation i tydligt men också att 76 procent av landet samhället ökar, säger han. har en befolkningstäthet på en person eller färre per kvadratkilometer. Man kan också n läs även artikeln om städers tillväxt på nästa sida. se spridningseffekter och utveckling över tid Teresia Dunér när det gäller exempelvis utbildningsnivån Kar ta på n efter etablering av en ny högskola, säger han. a id s k ba ing om rökn p o i Eur a Välfärd 3/213

13 Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor Nu förtätas storstädernas stadskärnor i jakt på effektivare samhällen där allt fler ska få plats. Men den kraftigaste befolkningstillväxten har i flera decennier skett precis utanför städerna. Stadsspridning har de senaste 3 åren varit en trend i samhällsutvecklingen. Foto: Marie Linnér, Bildarkivet.se Välfärd 3/213 13

14 14 Välfärd 3/213 D en svenska urbaniseringen och därmed avfolkningen av landsbygden tog fart i samband med industrialiseringen av landet i slutet av 18-talet. Under 193-talet kom brytpunkten då antalet boende på landsbygden för första gången var lägre än i tätorter. På 6-talet hade landsbygdsbefolkningen minskat till under 3 procent, och 21 var befolkningen utanför tätorterna endast 15 procent. En tätort definieras i Sverige som ett tättbebyggt område med minst 2 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 2 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 5 procent. mellan 198 och 21 ökade antalet tätorter i landet från 1 82 till Genom att jämföra befolkningen 198 och 21 kan stadsspridningen eller förtätningen följas i tätorterna och deras närområden. Befolkningen inom 198 års tätortsgräns har jämförts med 21 års befolkning inom den gamla avgränsningen. Samtidigt har befolkningsförändringen inom en omkrets på fem kilometer studerats för 198 års tätorter för att följa stadsspridningen i det som 198 var tätortsnära landsbygd. Av 198 års tätorter fanns 91 procent kvar 21, medan 7 procent hade upphört att vara tätorter på grund av minskad befolkning och 2 procent hade växt samman med andra tätorter. För de närmare 3 tätorter som tillkom mellan 198 och 21 finns 25 helt eller delvis inom fem kilometer från 198 års tätorter, det vill säga inom det som 198 var tätortsnära landsbygd. Inom 198 års tätortsgränser växte befolkningen med drygt 4 personer på 3 år. För den tätortsnära landsbygden ökade befolkningen under samma period med närmare 7 personer. Förtät- Fakta Beräkningarna har möjliggjorts med Geografiska Informationssystem (GIS). För den här artikeln har Skatteverkets befolkningsregister från 198 och 21 kopplats till Lantmäteriets fastighetsregister och beräknats mot tätortsavgränsningar för motsvarande år. elva tätorter har ökat sin befolkning inom 198 års tätortsgräns med mer än 1 invånare. Dessa är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Lund, Örebro, Täby, Umeå, Linköping, Helsingborg och Sollentuna. Sollentuna har dock upphört att vara egen tätort och ingår sedan 1995 i Stockholm. Av de tätorter som ökat med mellan 1 och 5 personer ligger många i anslutning till storstadsområdena. Kommunerna med stor minskning av befolkningen inom tätorten ligger främst i Bergslagen. många tätorter i storstadsområdena har vuxit Befolkningsförändring mellan 198 och 21 inom 198-års tätortsgränser Minskning med 1 personer eller fler Övriga tätorter 198 som även är tätort 21 Ökning mellan 1 till 1 personer Ökning med 1 personer eller fler

15 Befolkningen ökar mest på den tätortsnära landsbygden Befolkningsförändring mellan 198 och 21 inom 198 års tätortsgränser Befolkningsförändring inom tätort Halmstad Örebro Täby 1 Lund Umeå Linköping Befolkningsökning inom 198 års tätortsgräns och inom dess tätortsnära landsbygd Befolkningsökning inom 198 års tätortsgräns men minskning inom den tätortsnära landsbygden Minskande befolkning inom 198 års tätortsgräns men ökande inom den tätortsnära landsbygden Minskande befolkning inom 198 års tätortsgräns och inom den tätortsnära landsbygden Östersund -5 Kiruna 4 3 Karlskoga Befolkningsförändring inom tätortsnära landsbygd Kommunerna i det övre högra hörnet (1) har haft befolkningsökning både inom 198 års tätorts gräns och inom den tätortsnära landsbygden. Som exempel har ökningen för Lund varit cirka 13 i tätorten och cirka 18 inom den tätortsnära landsbygden. I Kiruna och Karlskoga har befolkningen minskat i tätorten medan befolkningen inom den tätortsnära landsbygden varit i stort oförändrad. Också för Östersund har befolkningen minskat i tätorten, men där har befolkningen inom den tätortsnära landsbygden ökat kraftigt. I detta diagram ingår inte Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Förtätningen är koncentrerad till ett fåtal tätorter medan det skett en stadsspridning av befolkningen på många andra platser. ningen är koncentrerad till ett fåtal tätorter medan det skett en stadsspridning av befolkningen på många andra platser. i sverige har städer historiskt glesats ut, så kallad stadsspridning, då innerstaden ansågs vara för trång och sanitärt olämplig. I våra större tätorter finns flera exempel på hur staden glesats ut i omgångar utifrån de planeringsideal som gällt vid olika tidpunkter. Kring förra sekelskiftet påbörjades byggandet av villastäder i direkt anslutning till tätorterna, exempelvis Lidingö villastad utanför Stockholm och Kåbo i utkanten av Uppsala. Men även egnahemsrörelser och de trädgårdsstäder som växte upp har därefter bidragit till att tätorterna har utglesats över tid. Utglesningen av städerna underlättades av privatbilismens utbredning under andra hälften av 19-talet. Bilismen möjliggjorde även utflyttningen av detaljhandeln och etableringen av handelsområden som krävde stora markytor för parkering och tillfartsvägar i städernas utkanter. Den första stormarknaden etablerades utanför Malmö Ett vanligt mönster i dag är att ytterligare ett handelsområde förutom centrumhandeln etableras när tätorter når omkring 15 invånare. vid 6-talets mitt skulle den akuta bostadsbristen få sin lösning i och med byg- Välfärd 3/213 15

16 värmdö växer också utanför tätorterna malmö stadskärnan förtätas karlskoga tätortens befolkning minskar BJÄRRED LUND LOMMA STAFFANSTORP KIL GUSTAVSBERG FRUVIK KOPPARMORA DJURÖ MALMÖ KARLSKOGA BRUNN DEGERFORS SVEDALA I Värmdö har befolkningsökningen varit stor också utanför tätorterna. I Malmö har tätortens befolkning vuxit mer än den har gjort i den tätortsnära landsbygden. I Karlskoga har befolkningen i tätorten minskat med mer än 7 personer. Befolkningsförändring per kilometerruta mellan och över Minskad befolkning Tätorter 198 gandet av de så kallade miljonprogrammen. Under ett decennium byggdes en miljon bostäder i landet. Flertalet av dessa kom att ligga i städernas utkanter, varpå utglesningen av tätorterna ökade ännu mer. inom stadsplaneringen har utglesningen av staden börjat ifrågasättas. Idag ser många den täta staden som ett ideal. Det märks också i flera kommuners översiktsplaner där man lyfter fram omvandling av befintliga områden och förtätning i stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk. Genom att förtäta stadsutrymmet sparas mark i anslutning till tätorterna och på den tätortsnära landsbygden. Detta samtidigt som en förtätning kan bidra till minskad miljöpåverkan genom att färre väljer bilen som transportmedel. Storstäderna avviker också markant från tillväxtmönstret på den tätortsnära landsbygden. I Stockholm framträder förtätningen som tydligast. Befolkningen inom 198 års tätortsgräns hade ökat med 3 personer 21. Det innebär att Stockholm har förtätats med mer än ett Malmö på en 3-årsperiod. För Göteborgs del var mot- svarande ökning 56 personer och för Malmö 48, medan Uppsalas befolkning förtätades med 28 personer. Både Västra hamnen i Malmö och Hammarby sjöstad i Stockholm är exempel på omvandlingsområden där man har tagit industrimark i anspråk och omvandlat vatten områden till land. Västra hamnen hade år 21 över 4 invånare. År 198 bodde ingen där. Ytterligare sju tätorter, varav de flesta är universitetsstäder, förtätades med över 1 personer mellan 198 och tätorter har haft en minskande befolkningen med mer än 1 personer. I många tätorter sker även en stadsutglesning, bland annat genom att fler väljer att bosätta sig permanent i sina fritidshus. Under en 3-års period har exempelvis antalet folkbokförda i fritidsområdet Årsta havsbad i Haninge kommun mer än tiofaldigats. När samtliga tätorter från 198 studeras framträder regionala mönster där ett antal tätorter har minskat sin befolkning inom den dåvarande stadskärnan. För 64 av tätorterna minskade befolkningen med mer än 1 personer under perioden. Flera av tätorterna som minskat sin befolkning ligger i Bergslagen eller i norra Sverige och har varit påverkade av strukturomvandlingar med nedläggningar av större företag. På vissa platser där befolkningen har minskat i tätorten har man rivit bostäder som stått tomma en längre period. vad gäller den tätortsnära landsbygden utanför 198 års tätorter har befolkningsökningen varit störst i Göteborgs närområde. Där har befolkningen ökat med 44 personer, 23 av dessa återfinns inom områden som 21 blivit en del av Göteborgs 16 Välfärd 3/213

17 I Västra hamnen i Malmö har man omvandlat vattenområden till land och byggt bostäder där. Området hade 21 över 4 invånare. 198 bodde ingen där. Källa: Bearbetning SCB, övrig geodata Lantmäteriet tätort. Inom den tätortsnära landsbygden till Göteborg har 15 tätorter tillkommit sedan 198. I Stockholm har befolkningen i den tätortsnära landsbygden ökat med 4 personer och elva nya tätorter har tillkommit sedan 198. För Malmö har 22 personer och fyra tätorter tillkommit på den tätortsnära landsbygden. Totalt var det 23 tätorters närområden som mellan 198 och 21 ökade sin befolkning med 1 personer eller fler. Flera av dessa tätorter ligger i anslutning till storstäder. I Värmdö kommun ökade befolkningen i den tätortsnära landsbygden med drygt 17 personer. Där framträder bebyggelseförändringen tydligt när man jämför 198 med 21. Utvecklingen för Värmdö kan jämföras med flera kommuner i Dalarna där man har haft en förtätning istället för stadsspridning. Möjligheten till förtätning och bebyggelse utveckling i anslutning till mindre orter underlättar för orternas möjlighet att behålla service, näringsliv och en lokal arbetsmarknad. Det gör att deras motståndskraft mot avfolkning minskar i framtiden. n Lästips: Var femte år utför SCB avgränsningsarbete för bland annat tätorter ( fritidshusområden ( och handelsområden ( Stefan Svanström arbetar med geografiska informationssystem på SCB stefan.svanstrom@scb.se Fakta Hur inverkar den pågående förtätningen och utglesningen av tätorter på den gröna mark som finns i anslutning till urbana miljöer? SCB genomför med stöd av Metria, ett projekt finansierat av Rymdstyrelsens användarprogram där vi arbetar med att ta fram metoder för att utveckla och utvärdera en förbättrad kartering av urbana grönytor i Sverige. Välfärd 3/213 17

18 Det skiljer mindre än ett år i ålder i vart fjärde par som får sitt första barn tillsammans. I genomsnitt är mannen två år äldre än kvinnan. Vart fjärde par jämnårigt I Sverige är mannen i genomsnitt två år äldre än kvinnan i par som får sitt första barn tillsammans. Detta är en minskning jämfört med början på 193-talet, då mannen i genomsnitt var 3,5 år äldre än kvinnan. Det var främst under 196-talet som åldersskillnaden minskade. Mellan 196 och 197 minskade den med ungefär ett år. Den snabba förändringen under 196-talet skedde då de stora årskullarna från 194-talet påbörjade sin familjebildning. Genom att årskullarna av jämnåriga var betydligt större samtidigt som de äldre årskullarna var mindre ökade sannolikheten att man bildade par med någon som var närmare i ålder. andelen relationer med stora ålderskillnader har minskat över tid. På 193-talet var mannen mer än 7 år äldre än kvinnan i 18 procent av alla par som fick sitt första barn tillsammans. I slutet av 196-talet var den andelen mindre än 6 procent, men har därefter ökat till drygt 8 procent. 7 år äldre, eller mer, är mannen än kvinnan i 8 % av paren. Martin Kolk doktorand i demografi vid Stockholms universitet martin.kolk@sociology.su.se I 16 procent av paren är kvinnan minst ett år äldre än mannen, vilket är på ungefär samma nivå som på 193-talet. Minst vanligt med en äldre mamma än pappa var det under mitten av 196-talet då detta förekom i mindre än var tionde par. Andelen par med högst ett års åldersskillnad ökade kraftigt under 196-talet och var 23 procent i början på 197-talet. Därefter minskade andelen något fram till 198, men ökade därefter successivt till 25 procent år 27. Forskare har spekulerat i att små ålderskillnader är vanligare i jämställda samhällen. Den långsiktiga minskningen i ålderskillnader över tid kan ses i ljuset av ökad jämställdhet i Sverige under 19-talet. Utvecklingen under senare år kan ha påverkats av att medelåldern vid första barnets födelse ökat och att ålderskillnader ofta är större om man bildar par vid högre ålder. n pappan två år äldre än mamman Genomsnittlig skillnad mellan mannens och kvinnans ålder i par som fått sitt första barn för par där båda är födda i Sverige åldersskillnaden (mannens ålder kvinnans ålder) 4 fler par där kvinnan är äldre sedan 6-talet Andelen par med olika ålderskillnader i par som fått sitt första barn för par där båda är födda i Sverige procent 1 Mannen minst 7 år äldre Mannen 5 7 år äldre Mannen 3 5 år äldre Mannen 1 3 år äldre Skillnaden mellan pappans och mammans ålder för par som fått sitt första barn minskade under 196-talet. En möjlig förklaring är att de stora 4-talskullarna hade fler möjliga partners som var nära i ålder Högst 1 års åldersskillnad Kvinnan 1 3 år äldre Kvinnan minst 3 år äldre Stor åldersskillnad är vanligare idag än på 196-talet. 18 Välfärd 3/213

19 Vi köper fröer och växter för miljarder Svenska hushåll ägnade över 4 miljoner timmar åt fritidsodling under 212 och 6 procent lade ner minst en timme i veckan. Vi spenderar också en hel del pengar på det här intresset. Bara inköp av fröer och växter uppgick till tre miljarder kronor. Nu är det skördetider, inte bara för jordbruket, utan även för landets fritidsodlare. Mer än hälften av alla hushåll i Sverige har en köksodling, som till exempel består av frukt, bär, kryddor och grönsaker. Det finns mycket statistik om det svenska lantbruket, men den utbredda odling som görs på fritiden vet vi mindre om. Därför har Jordbruksverket genomfört en undersökning under 212 där hushållen har fått frågor om fritidsodling. Det kan omfatta allt från odling på balkonger till omfattande skötsel av villaträdgården, eller mer intensiv odling på större ytor. odling av ätbara växter intresserar Jordbruksverket särskilt, som komplement till den vanliga jordbruksstatistiken. Vanligast är den här typen av odling bland villahushåll och hushåll i jordbruksfastigheter, där mer än tre fjärdedelar odlar köksväxter. Bland hushåll i lägenhet är motsvarande siffra ungefär en tredjedel. Det var ungefär lika vanligt att ha en köksodling i Götaland och Svealand som i Norrland. Sex procent av alla hushåll har dessutom som mål att helt eller delvis bli självförsörjande på frukt och grönt. Sex procent av alla hushåll har som mål att helt eller delvis bli självförsörjande. Välfärd 3/213 19

20 det visade det sig också att svenska hushåll lägger ner mycket tid på att sköta om sin trädgård. Totalt ägnade vi mer än 4 miljoner timmar åt fritidsodling under 212, eller 13 miljoner timmar per vecka under perioden mars till oktober. Hushållen som odlar gör det under knappt fem timmar per vecka i snitt under odlingssäsongen. Det kan också jämföras med resultaten från SCB:s tidsanvändningsundersökning från 21 och 211, som visar att en genomsnittlig person mellan 15 och 84 år lägger lite mer än en timme i veckan på skötsel av tomt och trädgård, utspritt över hela året och oberoende av hur stort hushåll de bor i. de som bor i radhus, villa eller jordbruksfastighet spenderar mest tid på att så och skörda. Bland dem som bor i jordbruksfastighet är det drygt 35 procent som lägger ner mer än fem timmar i veckan på sin odling. Men även bland lägenhetsboende är det ganska många, drygt en tredjedel, som lägger ner 1 4 timmar i veckan. Samtidigt är det många i lägenhet som inte har någon fritidsodling alls. med tidsåtgången på fritidsodling följer också att folk spenderar en hel del pengar på att trädgården eller balkongen ska frodas. Det är ungefär 6 procent av alla hushåll i Sverige som lägger ner pengar på växter. Då ingår till exempel lökar, småplantor och utplanteringsväxter, men inte prydnadsväxter 5 timmar per vecka, knappt, lägger hushållen på odling i snitt under säsongen. inomhus eller jord. Utgifterna uppskattas totalt till 2,6 miljarder kronor. Lägger man dessutom till inköp av fröer så kommer hushållen upp i tre miljarder kronor. De som lägger pengar på växter och fröer spenderar i genomsnitt 88 kronor på ett år. Hushållens egna uppskattningar av utgifter för fröer och växter kan man sätta i relation till hela försäljningen för handelsträdgårdar i SCB:s företags statistik, som var knappt 8 miljarder 212. Där ingår förstås mycket mer som går att köpa i en trädgårdshandel, som utemöbler, jord och trädgårdsverktyg. Samtidigt kan man köpa fröer och växter på andra ställen, till exempel mataffären. framför allt är det personer som bor i villa, radhus och jordbruksfastighet som lägger mycket pengar på trädgårdsväxter. Runt hälften av dessa hushåll spenderar mer än 5 kronor på växter under ett år. Bland boende i lägenhet uppger dock över hälften, 57 procent, att de inte lägger några pengar på växter alls. många hushåll är extra engagerade i just köksväxter och har odling på fler än ett ställe, men trädgård vid permanentboende är övervägande vanligast. Knappt 7 procent av hushållen odlar bara där eller i kombination med andra odlingsplatser. Därefter kommer balkong eller uteplats med cirka 25 procent, och inomhus 2 procent. Ungefär var tionde hushåll i Sverige odlar ätbara växter i växthus. n Mer än hälften av alla hushåll i Sverige har en köksodling. VillAHushållen är de flitigaste odlarna av ätbara växter Odling av ätbara växter efter typ av boende, år 212 procent JordbrukSHuSHåll lägger ner mycket tid på fritidsodling Andel hushåll som spenderar tid på fritidsodling fördelat efter nedlagd tid och typ av boende, år 212 procent tim/vecka 1 4 tim/vecka 5 tim/vecka eller mer Villa Radhus Lägenhet Villa Radhus Jordsbruksfastighet Jordsbruksfastighet Lägenhet *För de grupper där stapel saknas i diagrammet har det varit för få svarande för att kunna göra en skattning. 2 Välfärd 3/213

21 Foto: Bildarkivet.se Fler hushåll i villa och radhus lägger pengar på växter Andel hushåll som spenderat pengar på växter till fritidsodling fördelat efter belopp och typ av boende, år 212 procent Egna trädgården favoritplats för köksodlingen Odlingsplats för ätbara växter, år 212 Trädgård Balkong/ uteplats Inomhus Fritidshus Läs mer Fritidsodling i Sverige en översikt. Statistikrapport 213:8 från Jordbruksverket. n Här kan du också läsa mer om hur uppgifterna om tid och pengar i artikeln har räknats ut Villa Radhus kr kr 5 kr eller mer Jordsbruksfastighet Lägenhet Kolonilott Annan mark Övrigt procent Ylva Olsson arbetar med statistik på Jordbruksverket ylva.olsson@ jordbruksverket.se Välfärd 3/213 21

22 Ensamstående med barn har lägst koldioxidutsläpp. Sambor utan barn släpper ut mest. Förklaringen är att utsläppen är tätt sammankopplade med hushållens ekonomi och konsumtion. Mest koldioxid från sambor utan barn Förbrukningen av varors och tjänsters, alltså hushållens konsumtion, bidrag till utsläpp av koldioxid har kommit mer i fokus under senare år. Svenska hushållsmedlemmar orsakar i genomsnitt 7,9 ton koldioxidutsläpp per år och så kallad konsumtionsenhet. Konsumtion av varor och tjänster leder direkt och indirekt till utsläpp av koldioxid. Av detta är de direkta utsläppen 1,7 ton och beror till exempel på bränsle till bilen och för att värma upp bostaden. Indirekt påverkar hushållen koldioxidutsläppen genom att vi konsumerar andra varor och tjänster. Det innebär att när varorna tillverkas och distribueras har det nu uppstått utsläpp. Hur mycket och vad som konsumeras blir med andra ord viktigt för utsläppens storlek. genom att koppla samman miljöräkenskapernas statistik över koldioxidutsläpp med statistik om hur hushållen konsumerar är det möjligt att beräkna koldioxidutsläpp fördelat på de hushållstyper som orsakar dem. Hur mycket ett hushåll konsumerar beror på hushållets sammansättning, det vill säga hur många vuxna och hur många barn det finns i hushållet. När man beräknar hushållens utsläpp gör man det därför inte genom att dividera de totala utsläppen med antalet personer i hushållet. Istället använder man så kallade konsumtionsenheter för att kunna jämföra personer som bor i olika typer av hushåll med varandra. Konsumtionsenheterna tar hänsyn till det vi vet om hur personer i ett hushåll bidrar till utgifterna, till exempel att vuxna och barn konsumerar olika mycket. När vi vill jämföra utsläpp för personer i olika typer av hushåll dividerar vi därför de totala utsläppen 5% av hushållens utsläpp stod den tiondel av hus hållen för som har lägst disponibel inkomst. FAKTA Inom MiLJöräkenskaperna beräknas utsläpp orsakade av konsumtion genom att koppla utsläpp per bransch till den slutliga användningen som beskrivs inom nationalräkenskapssystemet. För att kunna göra ytterligare analyser för utsläpp orsakade av hushållens konsumtion har miljöräkenskaperna kopplat utsläppen till information från undersökningen Hushållens utgifter (HUT). Detta gör det möjligt att analysera utsläppen ur fler perspektiv såsom familjetyp, geografi, genus, inkomst och så vidare. med hushållets antal konsumtionsenheter. Det innebär till exempel att för ett hushåll som består av två vuxna och ett barn och som släpper ut 12,2 ton dividerar vi den mängden med summan av 1,+,51+,52 = 2,3. Resultatet blir att hushållet släpper ut 6 ton per konsumtionsenhet. På så sätt kan vi jämföra personer i alla typer av hushåll med varandra oavsett hushållens storlek och sammansättning. Konsumtionsenheter Första vuxen 1, Andra vuxen,51 Ytterligare vuxen,6 Barn 1 ( 19 år),52 Barn 2, 3,.. ( 19 år),42 sammanboende utan barn utgör den hushållstyp som orsakar mest koldioxidutsläpp per konsumtionsenhet. Därefter kommer ensamstående utan barn, tätt följt av sammanboende med barn. Den hushållstyp som bidrar till minst koldioxidutsläpp är personer som är ensamstående med barn. I ett hushåll som består av två vuxna sambor utan barn står varje konsumtionsenhet för nästan 8,9 ton koldioxidutsläpp, jämfört med ett hushåll som består av en ensamstående vuxen med barn som bidrar med knappt 5,7 ton. Kön verkar ha betydelse för vad och hur mycket som konsumeras. En fördjupad studie från 23 visar att ensamstående män bidrar med större koldioxidutsläpp än ensamstående kvinnor. Konsumtionen hos hushåll utan barn leder till mer koldioxidutsläpp per konsumtionsenhet än hos hushåll med barn. 22 Välfärd 3/213