Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Transkript

1 Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

2 I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik över befolkningsförändringar i Sveriges kyrkoförsamlingar. Idag är det SCB, Statistiska Centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken i Sverige. År 2017 passerade Sveriges befolkning tio miljoner. Enligt SCB:s prognos, beräknas antalet invånare överstiga elva miljoner år 2024.

3 Befolkningen i Sverige har ökat kraftigt om man tittar tillbaka på de 250 år som vi har statistik ifrån. År 1750 fanns det ungefär 1,8 miljoner invånare i Sverige. Hundra år senare, 1850, hade befolkningen nästan fördubblats. Ytterligare hundra år senare, 1950, hade befolkningen återigen fördubblats. Den kraftiga befolkningsökningen under 1800-talet upphörde under 1900-talet. Men vad berodde den tidigare befolkningsökningen på? Fram till 1800-talets början ökade befolkningen i Sverige mycket långsamt. Varje familj fick visserligen många barn, men på grund av den utbredda fattigdomen dog många barn under förlossningen och under småbarnsåren.

4 Förr var det vanligt med många barn och barnen användes ofta som arbetskraft. Eftersom barnadödligheten var hög födde man extra många barn för att vara säker på att tillräckligt många nådde vuxen ålder. Både födelsetalen och dödstalen var höga och det gjorde att befolkningen inte ökade speciellt mycket. Vissa år, när sjukdomar som mässling och smittkoppor härjade eller när skörden slog fel, dog det fler än det föddes. Långvariga krig kunde också leda till att befolkningen minskade när många unga män och pojkar fick sätta livet till. Under 1800-talet inträffade en rad förändringar som ledde till att dödstalen sjönk och att befolkningen därmed ökade.

5 För det första genomgick jordbruket stora förändringar, vilket ledde till att skördarna blev större och kvaliteten på maten förbättrades. Fler än tidigare kunde därför äta sig mätta. För det andra blev sjukvården bättre och vaccin mot smittkoppor började användas. För det tredje var Sverige inte indraget i några stora krig. En känd svensk biskop och diktare, Esaias Tegnér, hävdade att freden, vaccinet och potäterna var orsaken till den kraftiga befolkningsökningen. Samtidigt som dödstalen sjönk fortsatte födelsetalen att vara höga och befolkningen ökade därför kraftigt, vissa år med upp till personer. Medellivslängden, det vill säga den genomsnittliga åldern för hur länge man lever, ökade mellan 1800 och 1920 från 37 till 60 år.

6 Vid 1900-talets början hade Sveriges befolkning ökat till fem miljoner människor. Samtidigt emigrerade personer per år till Nordamerika, vilket gjorde att befolkningen inte ökade lika mycket som den annars skulle ha gjort. Totalt emigrerade ungefär en miljon svenskar till Amerika. Så småningom började även födelsetalen att minska. När människor flyttade från landsbygden och in till städerna för att jobba på fabriker blev det svårare att ha många barn. Barnen behövdes inte heller som arbetskraft på samma sätt som tidigare. Eftersom allt fler barn dessutom överlevde de första åren behövde föräldrarna inte skaffa lika många. De började känna sig säkra på att barnen skulle överleva till vuxen ålder och då kunna ta hand om sina åldrande föräldrar. Under 1900-talet har därför fruktsamhetstalet, hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt, sjunkit till ungefär två.

7 Den minskning av mortaliteten och nativiteten som skett i Sverige, sker i alla länder allt eftersom länderna blir rikare. I Sverige har det under de senaste årtiondena, dött fler människor än det har fötts vilket beror på att fruktsamhetstalet legat lägre än två barn per kvinna, vilket innebär en naturlig folkminskning. Folkminskningen har dock motverkats av att Sverige har haft en omfattande invandring. Utan denna invandring hade Sveriges befolkning minskat men nu har den istället ökat.

8 Vi blir allt äldre Ett av Sveriges stora befolkningsproblem är att andelen äldre blir allt större. Denna situation delar vi med många andra länder i Europa. Utan invandring kommer det inte att finnas tillräckligt med ungdomar för att ersätta de personer som lämnar arbetslivet och går i pension. Befolkningspyramiden för Sverige visar att det under 1940-talet föddes ovanligt många barn. Den här generationen brukar kallas fyrtiotalisterna och dessa har länge utgjort en stor del av vår arbetskraft. När de nu går i pension får det stor betydelse då kostnader för vård och omsorg kommer att öka i takt med att fyrtiotalisterna blir allt äldre.

9 Sverige har en befolkningstäthet på 24 invånare per kvadratkilometer. Det innebär att om vi delar upp Sveriges yta i rutor där varje sida är en kilometer lång så bor det 24 personer i varje ruta. Men så här ser det naturligtvis inte ut i verkligheten. Befolkningen är ojämnt fördelad, vissa områden är mycket glest befolkade medan andra är mer tätbebyggda. I Norrbottens län bor det färre än 3 personer per kvadratkilometer jämfört med i Stockholms län där det bor cirka 350 personer per kvadratkilometer. De allra flesta invånarna i Sverige bor i den södra halvan av landet. Merparten bor idag i städer och inte på landsbygden, som förr i tiden. Denna förändring tog sin början under 1800-talets andra hälft, då industrialiseringen ökade inflyttningen till städerna allt mer. Detta, att människor flyttar från landsbygden till städerna, kallas för urbanisering. Idag bor 85 % av Sveriges befolkning i städer och tätorter.

10

11 Följ med på en virtuell vandring i Malmö 1692

12 Förändringen av landsbygdens sätt att odla ledde till att det blev ett överskott på lantarbetare. Det så kallade enskiftet som blev lag 1807 gjorde att marken samlades i större enheter och jorden kunde odlas på ett effektivare sätt. Samtidigt växte befolkningen. Många människor blev utan arbete och sökte sig in till städerna. I slutet av 1700-talet startades de första industrierna i Malmö. Textilindustrin var en av de första. Lugnet var ett arbetar kvarter som växte fram med familjer som jobbade i fabrikerna

13 Vid mitten av 1800-talet kom industrialiseringen igång på allvar. När skråväsendet avskaffades kunde vem som helst starta företag och handeln släpptes fri. Behovet av mark för nya industrier och bostäder var stort. Arbetarstadsdelar växte fram i Kirseberg och på Lugnet, inte långt från Kockums mekaniska verkstad vid dagens Davidhallstorg. I slutet av 1800-talet uppfördes stadsdelen Möllevången som låg nära industrierna vid Bergsgatan. Stadens befolkning ökade från cirka år 1800 till invånare år Södra stambanan mellan Malmö och Lund öppnades 1856 och järnvägen blev snabbt viktig för Malmö.

14 tal- Adel Adelgatan eller Den Lange Adelgade (Malmö var danskt:) tal - Kenan Erik Av Pommern och Malmöhus tal - Adam Jörgen Kock och Kockska Huset tal Rawa/ Semone Rådhuset och Rådhusrätten tal Michael Stortorget tal - Sliva Malmös Industriella revolution tal - Jessica - Sveriges Politiska Historia(fokus på Malmö) tal Malva - Malmös moderna historia. Gör så här: 1. Googla sökord som Malmö, Historia, Årtal, Personer, Platser Exempelvis: Adelgatan Malmö Historia, Malmöhus Historia 2. Skriv en kort fakta text om din plats. 3. Leta fram en bild/bilder. 4. Ta ett stort färgat A3 papper, klistra upp presentationen på den.