Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt material Seminariebehandling granska en annan grupps uppsats och försvara den egna
Grundläggande frågor i samhällsvetenskaplig forskning Vad vill jag veta? Bakgrund och motivering till forskningsproblemet, formulera frågeställningen, avgränsa uppgiften och göra den hanterbar Hur ska jag få reda på svaret? Metod att välja olika redskap som ger mig den information jag behöver för att svara på min fråga Varför är det så? Analys att tolka informationen. Analys av den information jag samlat in. Vilken typ av resultat hade jag väntat mig?
Olika sätt att producera kunskap Tillämpad forskning och grundforskning Tillämpad forskning praktiska problem, konkreta åtgärder Grundforskning kunskapen intressant i sig Utredning och forskning Utredning behöver ingen teoretisk förankring Forskning ska vara förankrad i teorier eller modeller
Typer av undersökningar Explorativa Forskningsområde med lite kunskap, belysa området allsidigt, kunskap till vidare studier Deskriptiva Systematisera befintlig kunskap inom ett forskningsområde, detaljerad och grundlig beskrivning Hypotesprövande Forskningsområde med kunskap och teorier, pröva antaganden om verkligen uttryckta som samband
Tre centrala termer Begrepp Hypotes Teori
Begreppen är centrala Ett precist definierat föremål, beteende, uppfattning etc Teorins byggstenar Utgångspunkten för undersökningar Utgör kategorier för en organisering av idéer och iakttagelser
Hypotes Antaganden om samband som formaliseras Validitet Mäter operationaliseringen av begreppen det som avses att mätas Icke validitet; slutsatser om den teoretiska antagandet saknar mening Reliabilitet Den grad som olika operationaliseringar av samma begrepp ger konsistenta resultat Epistemologisk relation Meningsfulla slutsatser om teoretiska samband
Om teori Teori - tänkbar förklaring Antagande om kausala relation och kausala mekanismer Förklara och förutsäga, eller förstå innebörden av hur begrepp är relaterade till varandra
Behovet av en teori Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar
Epistemologi Vad är giltig kunskap om den sociala verkligheten? Positivism Inspirerad av logik och matematik Kunskapen är tillgänglig för våra sinne Generella lagar och orsak-verkan sambandet Deduktivt angreppssätt Objektivitet Hermeneutik Förstå, tolka språk och handling Vill nå förståelse av människors intentioner och handlingar Se världen genom respondentens ögon Förförståelsen finns med i forskningsprocessen Helheten
Arbetsgång Identifiera ett problemområde Syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång Söker teorier, resultat, tillvägagångssätt Precisering av problemet Från specifikt till allmängiltigt Uppläggning av undersökning Survey, fallstudie etc Val av undersökningsgrupp Teknik för informationsinsamling Genomförande Bearbetning och analys Rapportering
Forskningsproblem Svar på en fråga, lösning på ett problem eller en gåta, paradox, avvikelse Skiljer mellan inomvetenskapligt och samhälleligt uppkomna problem Sträva efter att göra samhälleliga problem inomvetenskapligt relevanta Relatera till tidigare forskning
Hur gör man? Försummat Tänk nytt korsbefrukta Ett fall av undvik a-teoretiska fallstudier Replikat Motsättningar motstridiga ståndpunkter/slutsatser Nya sanningar 2008-11-25 Forskarskolan i geografi, ht 2008 13
Problemområde Inhämtande av kunskap genom litteraturgenomgång Problemformulering Inledning Syfte och frågeställningar
Tekniker för informationsinsamling Dokument Dagböcker Intervjuer Samarbete, betydelsefull, förtroende Enkäter Anser ofta en situation där respondenten läser och besvara slutna frågor på egen hand Måste därför vara lätt att förstå och att besvara Attitydformulär Observationer
Typer av information Primärkällor Intervjuer, enkät, observation Sekundärkällor Statistik, litteratur, massmedia, elektroniska dokument Källkritik När? Var? Vilket syfte? Vem? Relationer till händelsen?
Bearbeta information Kvantitativ bearbetning Materialet blir till siffror och text Tabeller, diagram, kartor Kvalitativ bearbetning Materialet blir till text Mönster, teman, kategorier Viktigt för båda sätt är att läsaren ska förstå hur man gått tillväga!
Kvantitativa metoder kort om särdrag Kvantifiera för att hitta mönster eller samband mellan kategorier av företeelser Hur många? Hur vanligt? Vilka samband finns? Representativt urval för att generalisera 2008-11-25 Forskarskolan i geografi, ht 2008 18
Kvalitativa metoder kort om särdrag Många metoder vars enda gemensamma drag är att var icke kvantitativa Söker efter kvalitéer och egenskaper hos en företeelse Vad betyder företeelsen? Vad handlar det om? 2008-11-25 Forskarskolan i geografi, ht 2008 19
Fiktiva motsättningar Kvantitativa studier bygger på kvalitativa antaganden Svar som resultat av antaganden om egenskaper och kvalitéer Kvalitativa studier har inslag av val mellan det som är mer eller mindre betydelsefullt Istället för motsättning Låta forskningsproblemet avgöra var tonvikten läggs, och Hur valet kommer att påverka resultatet
Grundstruktur Titelblad Innehållsförteckning Introduktion till problemområdet Litteraturgenomgång och preciserat problem Metodbeskrivning (källkritik) Resultatredovisning, analys och slutsatser Diskussion Reflektera över den egna undersökningen och diskutera resultaten Litteraturförteckning Bilagor
Och slutligen Källor och citat Tempus Man och särskrivning Analysera och presentera ståndpunkter