Resecentrum. Resecentr um Bålsta

Relevanta dokument
Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

Kallelse till regionala utvecklingsnämnden

4 Mälarstäder

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Emelie Claesson Datum KS-2016/784 Samhällsplanerare rev

Bilaga 1. Samtliga inrapporterade brister.

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Underlag inför ny länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

Regionala och lokala mål och strategier

TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ann-Charlotte Wallén Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Åtgärdsval Mälarbanan

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

KAP 4 KOMMUNIKATIONER

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

Kommunikationer. Järnvägar

Kompletterande trafik-pm, Alternativ 1

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Miljöaspekt Befolkning

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

SATSA II Regional cykelstrategi

Bålsta Trafikutredning

Trafikutredning Storvreta

TRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL

KOCKBACKA, BRO Trafikprognos för 2010 vid exploatering

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

Remiss om länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET. Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan invånare varav Ystad

En Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande

Åtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Åtgärdsvalsstudie. Västra infarten Nyköping - Bilaga 1 Ej vidare hanterade åtgärder. Ärendenummer: TRV 2018/22953

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Remissvar från Stockholm Nordost

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

Kommunledningskontoret

Lerums kommun behöver långsiktiga lösningar i samhällplaneringen

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN

Remissversion. Principer för pendlarparkering i Uppsala län

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik


Remissyttrande om Länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder


PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

Bifogat finns Västerås stads yttrande över Rufs 2050 samt tillhörande beslut från kommunstyrelsen.

Einar Schuch och Christer Agerback

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Beskrivning av kollektivtrafikobjekten för storstad Göteborg

Trafikplats Ideon i Lund. förstudie

Rev Projekt Norrköpings Resecentrum

Trafikutredning Skärholmen Centrum

Nya bostäder kan tillkomma genom: Förtätning av befintliga tätorter. Utvidgning av befintliga tätorter

Motion till riksdagen 1989/90:1'209

Remissvar avseende Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

Projekt Norrköpings Resecentrum PM Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

FYRSTEGSANALYS Väg 168, Ekelöv - Kareby Västra Götalands län Uppdragsnummer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Transkript:

BILAGA 1(7) Plan- och utvecklingsavdelningen Marie Pettersson, Samhällsplanerare 0171-528 27 marie.pettersson@habo.se Bilaga 1 prioriterade åtgärder för ny länsplan för transportinfrastrukturen år 2018-2029 Objekt Brist i transportsystemet Plats Förslag på åtgärd Bedömd effekt Prio Resecentrum i Bålsta Resecentr um Bålsta 1 Resecentrum i Bålsta är en viktig punkt i infrastruktur- och kollektivtrafiknätet i regionen. Stationen trafikeras av interregional- och regionaltåg, pendeltåg, region- och tätortsbussar samt gång-, cykel- och biltrafik. Över 60 procent av den arbetsföra befolkningen i kommunen arbetspendlar ut från kommunen, många via resecentrum. Ett betydande antal pendlar även in till kommunen via resecentrum. Håbo kommun är en tillväxtkommun och bara i området kring resecentrum sker en omfattande stadsutveckling, med ett tillskott av bostäder på upp mot 3-4 000 lägenheter. Trycket på nuvarande stationsområde kommer att öka. Det nuvarande stationsområdet är bristfälligt på många sätt, och saknar grundläggande egenskaper bland annat vad gäller kapacitet, utformning och trygghet. Resecentrum är inte anpassat efter den utveckling som sker i området och åtgärder är en förutsättning för att planerad utveckling samt förväntad bostadsproduktion i området ska komma till stånd. Åtgärder krävs även för att resecentrumet ska fungera som en attraktiv bytespunkt mellan olika Resecentrum i Bålsta ska utformas så att nyttjandet upplevs effektivt och enkelt av resenärerna. Åtgärder för att förbättra och stärka tillgängligheten, kapaciteten, utformningen och funktionaliteten krävs. Resecentrumets funktion som en bytespunkt mellan olika trafikslag ska säkerställas såväl som områdets funktion som en attraktiv och välbesökt mötesplats i kommunen. Åtgärder ska omfatta hela stationsområdet, inklusive en ytterligare entré i den sydöstra delen av perrongen. Mer attraktiv rese- och bytespunkt vilket främjar ett ökat resande med kollektivtrafik och därmed ett hållbart resande. Åtgärderna bidrar till en ökad tillgänglighet samt skapar även attraktiva mötesplatser och miljöer för hela kommunen. Genom att anpassa utformningen utifrån kapacitetsbehoven skapas även en förbättrad och mer trafiksäker miljö.

BILAGA 2(7) trafikslag, vilket i sin tur främjar ett hållbart resande. Mälarbanan Gångoch cykelväg Bro- Bålsta Kollekti vtrafikhållplats Mälarbanan är en avgörande tillväxtfaktor för Håbo kommun såväl som för Mälardalsregionen. Järnvägen tillgängliggör arbetsplatser, studieplatser samt ger en god tillgänglighet till regionens kultur- och fritidsutbud. Den tillgänglighet och närhet i regionen som Mälarbanan skapar för Håboborna är avgörande för kommunens attraktionskraft. För att de fördelar som Mälarbanan innebär ska kunna nyttjas fullgott i kommunen såväl som i regionen krävs att kapaciteten samt utbudet utvecklas i takt med regionens tillväxt. Avsaknad av gång- och cykelvägförbindelse mellan Bålsta och Bro. Bristfällig säkerhet och tillgänglighet på busshållplatser på landsbygden och i tätorterna. Mälarban an, Bålsta- Stockhol m Enköping s- och Stockhol msvägen mellan Bro och Bålsta (väg 840) Håbo kommun, på Ytterligare spårkapacitet på Mälarbanan mellan Bålsta och Stockholm för att säkerställa att kapaciteten och utbudet är tillräckligt. Håbo kommun tar i sin fysiska planering höjd för ytterligare ett vändspår vid Bålsta station och ett sådant vändspår bör anläggas för att möjliggöra en utökning av pendeltågstrafiken mellan Bålsta och Stockholm till kvartstrafik. Gång- och cykelväg mellan Bro och Bålsta för att koppla samman orterna. Åtgärden kopplar även samman Bålsta med Stockholms regionala cykelvägnät. Säkerhetshöjande åtgärder på busshållplatser på landsbygden. Framförallt prioriterat vid extra utsatta Förstärkt kapacitet och ökad robusthet i trafikeringen på Mälarbanan. Ökad attraktivitet för trafikslaget och därmed ökat kollektivt resande. Möjliggör för cykelarbetspendling mellan Bålsta och övriga orter i nordvästra Stockholmsregionen. Gång- och cykelvägen möjliggör även för rekreations- och turismresor i regionen. Vägen fyller en regional funktion och bidrar med att koppla samman regionen och skapa en ökad tillgänglighet. Ökad attraktivitet och tillgänglighet, och därmed ökad användning av kollektivtrafik. Bidrar till en hållbar utveckling genom att främja 2 3 4

BILAGA 3(7) er Gångoch cykelväg Yttergran, vidare längs med väg 263. Gångoch cykelvä g Bålsta - Krägga - Ekolsund Avsaknad av gång- och cykelvägförbindelse mellan Bålsta och Litslena. Avsaknad av gång- och cykelvägförbindelse mellan Bålsta och Krägga, vidare över Ekolsund. landsbygd en och i tätorterna Från Bålsta, längs med väg 545 och vidare längs med väg 263 Gamla banvallen Bålsta- Krägga, vidare över Ekolsund hållplatser samt där barn trafikerar hållplatsen i hög utsträckning. Tillgänglighetshöjande åtgärder på busshållplatser i tätorterna. Gång- och cykelväg från Bålsta, längs med väg 545 mot Yttergran för att underlätta ett hållbart resande och främja cyklingen i kommunen. I förlängningen även aktuellt att fortsätta gång- och cykelvägsdragningen vidare längs med väg 263 till Övergran och vidare mot Hjälstaviken och Litslena. Möjligheten att nyttja Granåsvägen som övergång över väg E18 bör undersökas i samband med genomförande av åtgärden. Gång- och cykelväg från Bålsta, längs med gamla banvallen till Krägga/Stämsvik och vidare över Ekolsund till Enköping kommun. ett hållbart trafikslag. Ökad trafiksäkerhet. Främjar cykeln som transportsätt och bidrar till att stärka ett hållbart resande. Gång- och cykelvägen skapar en förbättrad tillgänglighet, utan krav på bilberoende, till naturoch rekreationsvärden norr om Bålsta. Granåsens naturreservat samt Ekilla naturreservat och badplats utgör viktiga målpunkter. Förbindelsen fyller framförallt en viktig funktion för rekreations- och turismresor. Vägen fyller en regional funktion genom att bidra koppla samman regionen och skapa en ökad tillgänglighet. Samordning av åtgärder för objekt Åsen kan vara aktuell. Gång- och cykelvägen bidrar med förbättrade förbindelser mellan Krägga/Stämsvik och Bålsta. Den möjliggör ett hållbart resande mellan orterna och främjar cykeln som transportsätt, vilket bidrar till att stärka ett hållbart resande. Gång- och cykelvägen möjliggör både arbetspendling samt rekreations- och turismresor. Cykelvägen fyller en regional funktion då den 5 6

BILAGA 4(7) kopplar samman Håbo och Enköpings kommun. Samåkni ngspark eringar 147 Draget Avsaknad av samåkningsparkeringar. Håbo kommun planerar att utveckla befintligt verksamhetområde Draget samt nytillkommande område Dragelund. Tillväxten kommer sannolikt att innebära en ökad trafikbelastning vid trafikplatsen, både för persontrafik och för tung trafik samt godstrafik. Av- och påfarten till motorvägen är redan idag bristfällig ur säkerhetssynpunkt. Situationen kommer i och med pågående utveckling i området att förvärras ytterligare. Även en omfattande bostadsutveckling planeras i Bålsta, bland annat vid Kalmarsand, vilket kommer innebära en ytterligare ökad belastning på trafikplatsen. I och med kommande tillväxt i tätorten samt förväntad trafikökning på motorvägen ökar behovet av åtgärder vid trafikplatsen. En eventuell höjd hastighet på motorvägen aktualiserar bristen ytterligare. Vid trafikplats Åsen och Draget. Trafikplat s Draget. Anläggande av samåkningsparkeringar i tillgängliga lägen med god anslutning till väg E18. Ombyggd trafikplats vars konstruktion är trafiksäkert utformad och anpassad för en ökad trafik och höjda hastigheter på E18. Ökad samåkning, och därmed minskad belastning på transportinfrastrukturen samt miljön tack vare minskat bilanvändande. Ökad trafiksäkerhet på E18. Förbättrad trafiksituation för dagens trafikmängd samt förväntad ökad trafikmängd. 7 8

BILAGA 5(7) Varpsund Bålsta Väg 263/Aro Kort vägsträcka vid Varpsund, mellan Stora Ullfjärden och Gorran som är bristfällig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Området är ett populärt besöks- och rekreationsmål, där mycket folk vistas. I och med planerad stadsutveckling i Bålsta kommer Stockholmsvägen bli överbelastad som in- och utfartsled från de centrala delarna av Bålsta till motorvägen. En ökad trafik i Bålsta tätort är inte förenlig med den omdaningen längs med Stockholmsvägen som planeras. Stråket mellan västra Mälardalen, förbi Håbo kommun och vidare till norra Stockholm med Väg 263, Varpsund E18, i höjd med de centrala delarna av Bålsta, i slutet av Sjöändavä gen. Väg 263 Trafiksäkerhetshöjande insatser så som förbättrade parkeringsmöjligheter, breddad väg samt uträtning av vägsträcka. Ytterligare en trafikplats, med direkt anslutning till Bålsta centrum och resecentrum bör tillkomma för att möta kommande behov och avlasta Stockholmsvägen. Anslutningsvägen bör även anslutas till befintliga bostäder på åsen, samt kopplas till Grustaget. Tillkomsten av en ny anslutning till Arlanda från de västliga delarna av Ökad trafiksäkerhet samt utveckling av befintligt besöksmål. Ökad trafiksäkerhet samt ökade möjligheter till effektiv transport till Bålsta resecentrum. en och anslutningsvägen skapar en effektiv anslutning mellan motorvägen och de centrala delarna av Bålsta och bidrar därmed till en ökad tillgänglighet till de centrala delarna av Bålsta och resecentrum för övriga delar av kommunen såväl som regionen. Åtgärden underlättar byte till kollektiva färdmedel för ett fortsatt resande till och från kommunen. Funktion av Bålsta resecentrum som attraktiv bytespunkt i kommunen och i regionen förstärks därmed. Åtgärden avlastar den trafik som idag går från motorvägen via Stockholmsvägen till Bålsta centrum vilket krävs i och med planerad omdaning längs av Stockholmsvägen. Vägen skapar även ett bättre sammankopplat vägnät i de centrala delarna av Bålsta. Anläggande av järnväg, alternativt förbättrade vägförbindelser, från Bålsta till Arlanda skulle 9 10 11

BILAGA 6(7) slänken 146 Åsen Förbind else Skokloster framförallt Arlanda som viktig målpunkt fyller en viktig transportfunktion. Möjligheten till effektivt resande längs med stråket krävs och i och med förväntad tillväxt i regionen kommer därför förstärkningar i transportsystemet att krävas. Trafiksituationen vid trafikplats Åsen, vid korsningen för påfart på väg E18 västerut och väg 542 till Krägga, är idag bristfällig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Håbo kommun planerar för ett omfattande verksamhetsområde i norra delen av Bålsta, Logistik Bålsta, som kommer innebära en ökad påfrestning i transportinfrastrukturen framförallt på grund av ett ökat antal arbetsplatser i området. Planerad utveckling av Logistik Bålsta aktualiserar därför behovet av åtgärd för trafikplats Åsen ytterligare. Avsaknad av gena förbindelser mellan Skokloster tätort och Skohalvön till Uppsala, Knivsta, Sigtuna, Arlanda och övriga delar av Stockholmsregionen. Trafikplat s Åsen Förbindel se över Skofjärde n från Skokloste r slott Mälardalen bör utredas. En sådan utredning bör ha ett brett angreppssätt och sträckning via Bålsta bör ingå. Ombyggnation, framförallt vid korsningen mellan väg 545, 542 och påfart västerut på E18, för att förbättra trafiksäkerheten. Kan exempelvis ske genom ny korsningslösning så som en cirkulationsplats. En vattenförbindelse, med båt eller genom vägförbindelse, över Skofjärden från Skokloster till Knivsta kommun. öka tillgänglighet till Arlanda för kommunen såväl som regionen. En förbättrad förbindelse mellan Bålsta och Arlanda skulle även fylla en funktion för tunga godstransporter från Arlanda samt från Kapellskär. Trafikavlastning i Stockholm. Ökad trafiksäkerhet. Samordning av åtgärder för objekt Gång- och cykelväg Yttergran, vidare längs med väg 263 kan vara aktuell. En färje- eller broförbindelse över Skofjärden, från Skokloster slott till Knivsta kommun, skulle öka tillgängligheten och skapa en stark koppling mellan Skokloster tätort och Uppsala, Knivsta, Arlanda och Stockholmsregionen. Förbindelsen skulle underlätta arbetspendlingsbehov såväl som skapa ytterligare möjligheter för arbetspendling. Utöver detta skulle även vinster för besöksnäringen samt ökade 12 13

BILAGA 7(7) möjligheter till en fortsatt utveckling av Skokloster skapas. Krägga Transportinfrastrukturen till Krägga/Stämsvik är bristfällig och trafiksäkra samt effektiva anslutningar till motorvägen och intilliggande orter som Bålsta och Enköping saknas. Korsninge n E18 väg 542. Ny trafikplats vid korsningen mellan väg E18 och väg 542. Effektiv anslutning till väl utbyggd infrastruktur för resor till och från Krägga/Stämsvik. Ökad trafiksäkerhet på väg 542 tack vare trafikavlastning och förbättrade möjligheter att serva orten med en attraktiv, effektiv och trafiksäker kollektivtrafik. 14