Kallelse till regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Regionkontoret Lotta Wallén Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Kallelse till regionala utvecklingsnämnden Tid: Fredag den 17 mars 2017 kl Plats: Regionkontoret, Storgatan 27 i Uppsala. Lokal: Kungsängen, plan 5. Kallade: Ledamöter Jenny Lundström (MP), ordförande Lars Berglöf (S), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Marlene Burwick (S) Bengt-Olov Eriksson (S) Emilie Jansson (S) Rickard Malmström (MP) Ilona Szatmari Waldau (V) Klas Bergström (M) Cecilia Linder (M) Jenny Gavelin (L) Björn-Owe Björk (KD) Roger Thelander (SD) Ersättare Helena Proos (S) Margareta Widén-Berggren (S) Lars Skytt (S) Linda Eskilsson (MP) Sören Bergqvist (V) Katarina Holm (M) Ulrika Ljungman (L) Jacob Spangenberg (C Agenda: Inledning Ordföranden hälsar välkommen Seminarium - Näringsliv Föredragande: Bengt-Åke Ljuden, VD Almi Uppsala samt Karin Södergren, Toni Jonsson och Anna-Lena Jansson från Region Uppsala Kaffepaus Gruppmöten Sammanträde Välkomna! Jenny Lundström Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Regionala utvecklingsnämnden Fredag 17 mars 2017 kl , Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala. Lokal: Kungsängen, plan 5 Nr Ärende Dnr 21 Val av justerare och tid för justering 22 Fastställande av föredragningslista 23 Utvecklingschefens rapport RUN Ansökan om medfinansiering projektstöd Ung Företagsamhet skola och arbetsliv RUN Internkontrollplan för regionala utvecklingsnämnden 2017 RUN Lägesrapport länstransportplan information RUN Årssnurra och processkarta för genomförande av länstransportplan i RUN information RUN Återrapportering från Regionalt Forum 2 februari - information RUN Återrapportering från hearing Trafikverket den 15 februari - information RUN Återrapportering från dialog om länsplan 2 mars - information RUN Regionala cykelstrategin för Uppsala län information RUN Återrapportering 2016 för utgiftsområden 19 Regional tillväxt till Näringsdepartementet och Tillväxtverket information RUN Anmälan av beslut enligt delegation RUN Anmälan av inkomna skrivelser KOMPLETTERAS RUN (2)

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Enheten för hållbar utveckling Anna-Lena Jansson Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Utvecklingschefens information 17 mars 2017 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Utvecklingschefens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala enligt nedan läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Utvecklingschefen Anna-Lena Jansson lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala. Informationspunkter Beslut från Tillväxtverket om medfinansiering av projekt Bioprocess Innovation HUB/Centre framtidens läkemedel öppen testbädd Delegationsbeslut exempel på företag och affärsutvecklingscheck Verksamhetsstöd - uppdrag: riktlinjer för verksamhetsstöd samt uppföljning Regional plan och budget RPB 2018 Årsredovisning för Regionförbundet 2016 till revisorerna hantering inför 2017 Ansökan om att arrangera MR-dagarna 2020 (mänskliga rättigheter) i Uppsala Politisk representation i styrelser, medlemsorganisationer och samverkansstrukturer 1:1 regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområdet 19 Regional tillväxt Budgetrapport februari 2017 Mkr Summa - beslutade projekt 5,0 2,2 1,2 Prognos, saknar beslut 4,7 4,4 3,2 Total prognos 9,7 6,6 4,4 Anslag ,1 11,1 11,1 Återstår att besluta om 6,1 8,9 9,9 Återstår att besluta om prognos 1,4 4,5 6,7 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Enheten för Hållbar utveckling Anna-Lena Jansson Regionala utvecklingsnämnden Ansökan om medfinansiering projektstöd Ung Företagsamhet skola och arbetsliv Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Medfinansiering med kr beviljas projektet Ung företagsamhet - skola och arbetsliv, för en förläning och utökning av projektet. Medlen fördelas på tre år Medfinansiering hämtas från regionalt tillväxtanslag 1:1. Ärendebeskrivning Ung företagsamhet har framgångsrikt drivit ett projekt under som stärker arbetslivsanknytningen i grundskolan genom utveckling av metoder och arbetsformer vilket leder fram till en utvecklad arbetslivsorientering och entreprenörskap i grundskolorna genom implementering av Ung Företagsamhets läromedel Vårt samhälle, Se möjligheterna och Min framtid och ekonomi. Samtliga läromedel har ett mycket tydligt upplägg för såväl pedagogen som eleven. Läromedlen inkluderar alla elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Läromedlen är prövade med framgång hos såväl nyanlända som på HBV hem. Med hjälp av läromedlen ökar elevernas motivation samt deras kunskap och förståelse för samhället och olika branscher vilket i sin tur gör eleverna mer förberedda för sitt gymnasieval. Ung Företagsamhets läromedel har en tydlig koppling till grundskolans styrdokument (Lgr11) i samhällskunskap, matematik, svenska, hem- och konsumentkunskap, SYVuppdraget, bild, teknik samt fritidshemmets uppdrag. För att stärka samarbetet mellan grundskola och arbetsliv har Ung Företagsamhet genom projektet startat två nätverk som båda träffas två gånger per termin. Nätverket Skola och Arbetsliv har representanter från arbetslivet, skolledning och studie- och yrkesvägledare med syfte att hitta olika samarbetsformer. Till exempel har nätverket genomfört operation dagsverke tillsammans. Nätverket Entreprenörskap och arbetslivsorientering representeras av lärare och studie- och yrkesvägledare från hela grundskolan. Syftet med nätverket är att Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 2 (3) genom erfarenhetsutbyte och diskussioner utveckla det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. I nätverket Entreprenörskap och arbetslivsorientering ingår nu representanter från 12 skolor i länet och det är ytterligare åtta skolor som arbetar med läromedlen. Erfarenheterna från projektet visar att arbetet med läromedlen höjer elevernas motivation vilket i sin tur höjer lärarnas motivation. Ung företagsamhet kan konstatera att de lärare som en gång har arbetat med läromedlen därför gärna arbetar med dem igen. En utmaning har varit att få lärare till nätverksträffarna på grund av att de har svårt att lämna verksamheten. Därför vill Ung företagsamhet under kommande period utöka verksamheten genom att erbjuda lokala nätverksträffar utöver de regionala då lärarna uttryckt att de gärna vill träffas för att utbyta erfarenheter. Genom nätverket kan Ung Företagsamhet tillsammans med lärarna hitta strategier för hur läromedlen kan bli en del av skolans ordinarie verksamhet. Den största utmaningen har varit att nå ut till skolledare och lärare med information om Ung Företagsamhets verksamhet på grundskolan. De flesta förknippar Ung Företagsamhet med UF-företagande på gymnasiet medan en stor del av verksamheten arbetar med företagsamhet och läromedel i grundskolan. Därför vill Ung företagsamhet under kommande period utöka kommunikationen till skolorna. Projektet omfattar Uppsala län och stödjer följande inriktningar inom den regionala utvecklingsstrategin: Säkra utbildning av högsta kvalitet i en attraktiv kunskapsregion Skapa goda möjligheter till livslångs lärande Projektet startar och pågår fram till och med Kostnader och finansiering Ung företagsamhet söker medfinansiering på totalt kr under tre år med följande fördelning: kr 2017, kr 2018, kr Kostnaden belastar ansvar Verksamhetsstöd regionala utveckling. Konsekvenser Dialog har förts med projektet för att skapa förståelse för behovet av att kommunicera hur de kan arbeta med de horisontella kriterierna (jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke-diskriminering) samt ytterligare beredskap att genomföra detta. Beredning Näringslivsgruppen och gruppen för social hållbarhet inom enheten för Hållbar utveckling har haft dialog med projektägaren under perioden för att få in kompletteringar kring mål och uppföljning samt kring de horisontella kriterierna. Bilagor

6 3 (3) Projektansökan Ung Företagsamhet Kopia till Verksamhetschef, Ung företagsamhet Uppsala Utvecklingschef för hållbar utveckling

7 Bilaga 24

8 Bilaga 24

9 Bilaga 24

10 Bilaga 24

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Avd för ekonomi och hållbar utv Angelica Wiklund Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Internkontrollplan för regionala utvecklingsnämnden 2017 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar 1. Fastställa internkontrollplan för 2017 enligt bilaga. 2. Överlämna internkontrollplanen till regionstyrelsen. Ärendebeskrivning I enlighet med Region Uppsalas regler för intern kontroll har en plan för den interna kontrollen för regionala utvecklingsnämnden upprättats. Internkontrollplanen för nämnden ska upprättas årligen eller vid behov. Syftet med den interna kontrollen är att skapa mervärde för verksamheten genom att identifiera och åtgärda risker. Varje styrelse/nämnd ska varje år upprätta en internkontrollplan. Regionala utvecklingsnämndens plan för internkontroll ska överlämnas till regionstyrelsen liksom övriga styrelsers/nämnders internkontrollplaner, i enlighet med beslut i landstingsstyrelsen , 33. Internkontrollplanen för regionala utvecklingsnämnden, föreligger som bilaga till detta ärende för nämnden. Bilagor Internkontrollplan för regionala utvecklingsnämnden 2017 Kopia till Regionstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

12 Bilaga 25 RPB RPB RPB eller nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Verksamheten Stategiskt mål Indikator Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss att nå målet? Aktivitet för att eliminera/minimera risken Test att kontrollaktiviteten har blivit utförd och att den fungerar, dvs att den eliminerar/minimerar risken Information om utfört test och slutsats om hur väl kontrollaktiviteten fungerar Mål Indikator Målvärdet eller mål Identifierad risk Kontrollaktivitet Test av kontrollaktiviteten Utförd kontroll och slutsats Regionala utvecklingsnämndens beslut Sammanställning och regelbunden Stickprovskontroll att uppföljning av verkställs Beslut fattade av RUN verksälls inte uppföljning av balanslistor balanslistor har genomförts Sannolikhet att att det inträffar Styrelse/nämnd Riskbedömning - presentera i matris Effekt av att det inträffar Ansvarig för test av kontrollaktiviteten Nämndsekr RS 4 Riskbedömning 3 Effekt Sannolikhet

13 Dnr RUN Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Ola Kahlström Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Lägesrapport länstransportplan information Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Informationen om lägesrapport gällande länstransportplan läggs till handlingarna. Länstransportplanearbetet I enlighet med tidplanen för arbetet med ny länstransportplan ska nämnden informeras om följande frågor samt ges möjlighet att komma med inspel för det fortsatta arbetet vid nämndens sammanträde den 17 mars: 1. Avrapportering kommunsamråd 2. Direktiv från regeringen 3. Principer för bristformulering 4. Första förslag åtgärder och åtgärdsområden Avrapportering kommunsamråd Sista datum att avge yttrande är den 28 februari. Yttranden har inkommit från samtliga kommuner. En sammanställning av yttrandena bifogas. Direktiv från regeringen Inga direktiv har ännu kommit. Principer för bristformulering Ett förslag till principer för bristformulering presenteras för nämnden den 17 mars. Första förslag åtgärder och åtgärdsområden Inriktningen är att förslaget visar en tydlig inriktning som kopplar till beslutade mål och inriktningar samtidigt som en flexibilitet möjliggörs för att kunna hantera förändringar i omvärlden som är svåra att förutse, och som behöver kunna hanteras i den årliga genomförandeprocessen.

14 Kostnader och finansiering Beslutet medför inga kostnader eller behov av finansiering. Konsekvenser Beslutet har inga konsekvenser för jämställdhet, hälsa och miljö, eller barnkonsekvenser. Bilagor Sammanställning brister Kopia till Infrastrukturstrateg Ola Kahlström, enheten för hållbar utveckling

15 Bilaga 26 a Kommunernas inrapporterade brister Nedan följer de brister kommunera i länet har rapporterat in. I sista kolumnen redogörs för den prioritering man har gjort. Kommunerna har själva fått välja på vilket sätt man vill prioritera. De flesta har valt någon form av intervall, medan Älvkarleby och Håbo har prioriterat varje brist för sig. Uppsala kommun har också prioriterat objekt man bedömer kan förverkligas efter planperioden med ett E. Enköping Typ av brist JÄRNVÄG Brist i transportsystemet Kommunen ser behov av att den planerade och pågående utbyggnaden av mälarbanan med fyra spår samt citybanan färdigställs enligt tidplan Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Övrig info Kommunensprio Mälarbanan Utbyggnaden av mälarbanan med fyra spår samt citybanan färdigställs enligt tidplan Effekterna bedöms vara utökad kollektivtrafik (minskad klimatpåverkan) och förbättrad tillgänglighet för hela regionen. Mälarbanan och tillgängligheten till och från Stockholm med tåg är avgörande för Enköpings utveckling. Det finns ett behov av utökad och tillförlitlig kollektivtrafik mellan Västerås- Enköping-Stockholm. Tågtrafiken behöver vara tät och snabb för att knyta arbetsmarknader och bostadsmarknader än närmare varandra. Kommunen möjliggör även för cirka 1000 nya bostäder i direkt anslutning till resecentrum. 2

16 Bilaga 26 a CYKEL CYKEL Bristande gång- och cykelmöjligheter längs vägen. Bristerna gäller både cykel- och bilparkering. Många som cyklar till bussen ställer/lägger cykeln i diket Bristande gång- och cykelmöjligheter längs vägen. Bristerna gäller både cykel- och bilparkering. Många som cyklar till bussen ställer/lägger cykeln i diket Enköping Skolsta Skolsta- Örsundsbro GC-separering och extra prioriterade cykelsträckor är närmast tätorterna Enköping- Skolsta GC-separering och extra prioriterade cykelsträckor är närmast tätorterna Skolsta- Örsundsbro Effekterna bedöms bli att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), förbättrad tillgänglighet och bättre trafiksäkerhet. Effekterna bedöms bli att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), förbättrad tillgänglighet och bättre trafiksäkerhet. 1 1 VÄG Väg 515 utgjorde tidigare E18s sträckning mellan Enköping och Västerås. Sedan motorvägen omlokaliserats har förutsättningarna i orten Hummelsta förändrats då samhället inte lägre delas av en bred motorväg med relativt höga hastigheter. Sträckan mellan Hummelsta och Enköping har, tack vare sin bredd, kompletterats med en separat gång- och Väg 515 Förslag på åtgärder kan vara avsmalnad väg genom förlängd gång- och cykelväg genom samhället samt nya säkra övergångar för oskyddade trafikanter. Effekterna bedöms bli att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan) och att trafiksäkerheten ökar. 3

17 Bilaga 26 a CYKEL cykelväg vilket är positivt. Dock kvarstår vissa problem inne i samhället med höga hastigheter (då även fartkameror försvunnit) på grund av vägens bredd. Bredden utgör även fortsatt en barriär som delar samhället. Idag upplevs övergångar osäkra för oskyddade trafikanter som bland annat ska ta sig till och från hållplatser. Gång- och cykelmöjligheterna är en brist Enköping Märsön Gång- och cykelmöjligheterna är extra prioriterat mellan Enköping-Märsön men möjligheten att fritidscykla "runt" Mälaren bör utredas. Effekterna av en ombyggnation av hela/delar av sträckan bedöms vara förbättrad tillgänglighet och bättre trafiksäkerhet. 2

18 Bilaga 26 a VÄG Örsundsbro södra utfarten Idag finns brister gällande framkomlighet och trafiksäkerhet vid södra utfarten från Örsundsbro. Dessutom finns en icketrafiksäker busshållplats som idag inte kan användas. Skolsta Idag finns brister gällande framkomlighet och trafiksäkerhet vid utfarten från Skolsta. Särskild problematisk är trafikmiljö för oskyddade trafikanter som ska ta sig till och från hållplatser (över vägen). Skolan vittnar även om problem med att ta sig över vägen till naturområde på andra sidan, ett område som man av den anledningen inte kan använda i sin pedagogiska verksamhet. Vid korsningen Grillbyvägen/rv 55 uppstår framkomlighets och trafiksäkerhetsproblem i rusningstid till skolan Väg 55 Enköping Uppsala Örsundsbro: Tänkbara åtgärder skulle kunna vara separata på- och avkörningsramper samt förbättrad trafiksäkerhet runt den outnyttjade hållplatsen. Men detta bör utredas närmare under projektet. Skolsta: Tänkbara åtgärder i Skolsta skulle kunna vara planskild korsning, pendlarparkering/bytespunkt GC/bil till kollektivtrafik. Men detta bör utredas närmare under projektet. Örsundsbro: Effekterna som ändå bedöms kunna uppnås är förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken (minskad klimatpåverkan). Skolsta: Effekterna som ändå bedöms kunna uppnås är förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken (minskad klimatpåverkan) och bättre trafiksäkerhet. 1

19 Bilaga 26 a VÄG då kö bildas genom samhället och utfarten på riksväg 55 upplevs som osäker/problematisk. Kommunen upplever även brister i parkeringsmöjligheter i Skolsta för att byta till kollektivtrafik (stort utbud). Bristerna gäller både cykel- och bilparkering. Många som cyklar till bussen ställer/lägger cykeln i diket. Ett vilande projekt har utrett möjligheterna för byggande av pendlarparkering i Skolsta. Projektet inväntar nu kommande Trafikverksprojekt. Bristerna berör främst framkomlighet och trafiksäkerhet samt undermåliga förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Vägsträcka är smal, inte mötesseparerade och bitvis med dålig injeföring. Sträckan har idag varierad hastighetsgränser om 50, 70, 80 och 90 km/h. VÄG 55 Enköping Strängnäs Enköpings kommun instämmer i ÅVS:ens slutsatser och föreslagen fördjupad utredning och ser det som ett mycket prioriterat och viktigt projekt för hela regionens utveckling. Gång- och cykelmöjligheterna är extra prioriterat mellan Enköping-Märsön men möjligheten att fritidscykla "runt" Mälaren bör utredas. Effekterna av en ombyggnation av hela/delar av sträckan bedöms vara förbättrad tillgänglighet och bättre trafiksäkerhet. 1

20 Bilaga 26 a VÄG, SJÖFART Hjulstabron har stora tekniska brister och är i behov av upprustning. Även sjöfartens framkomlighet behöver tillgodoses i och med Mälarprojektet VÄG 55 Enköping- Strängnäs En ny bro En ny bro kan ge förbättrad tillgänglighet för såväl vägtrafik som sjötrafik. Enköpings kommun vill fortsatt vara involverad i arbetet med ny Hjulstabro. 1 JÄRNVÄG Bristerna i stråket är behov av förbättrad kollektivtrafik och åtgärdande av felande länk i det regionala järnvägssystemet. Enköping- Uppsala ny järnväg Uppsala-Enköping Effekterna av en nu järnväg mellan Enköping och Uppsala skulle vara utökad kollektivtrafik (minskad klimatpåverkan) och förbättrad tillgänglighet för hela regionen då den kopplar samman större regionala kärnor med varandra. Aroslänken det vill säga järnväg mellan Enköping och Uppsala är av stor vikt för hela Mälarregionen och det framtida storregionala järnvägsstomnätet med kopplingen mellan Västerås-Uppsala. För Enköpings kommun skulle järnvägen även vara av stor vikt för arbetspendlingen med bland annat kortare restider till en stor arbetsmarknad i Uppsala. 1

21 Bilaga 26 a CYKEL Brister i möjligheten att cykla längs hela sträckan, det vill säga mellan målpunkter längs vägen då två felande länkar inte kompletteras med ersättningsväg då vägen byggs om till mötesfri 2+1. Enköping Fjärdhundra En ersättningsväg av enklare standard i de två lägen felande länkar identifierats tillsammans med trafikverket. Effekterna bedöms bli att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), förbättrad tillgänglighet och bättre trafiksäkerhet. 1 VÄG Idag finns brister med framkomlighet och trafiksäkerhet samt undermåliga förutsättningar för gång och cykeltrafik längs sträckan. VÄG 70 Fjärdhundra Sala Föreslagen åtgärd är mötesfri väg med 100 km/h. Särskild utredning av cykelmöjligheterna i anslutning till orter och mötesplatser behövs i ett sådant projekt. Effekterna bedöms vara förbättrad tillgänglighet och bättre trafiksäkerhet samt förbättrad möjlighet till cykeltrafik (minskad klimatpåverkan). 3

22 Bilaga 26 a CYKEL Bristande gång- och cykelmöjligheter längs vägen. Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter framför allt barn och unga som ska ta sig till och från friluftsområden i Alsta. Örsundsbro Alsta Förslag på åtgärd är separat gång- och cykelväg längs Nysätravägen Fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), och bättre trafiksäkerhet. 1 CYKEL Koppla ihop två tätorter där den ena har undermålig kollektivtrafik och den andra god. Skolsta- Grillby Separat gång- och cykelväg mellan Skolsta och Grillby (Väg 539-Väg 530) effekterna att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken och bättre trafiksäkerhet. 1

23 Bilaga 26 a CYKEL Bristerna i dagsläget är banvallen belagd med vassa stenar vilket omöjliggör cykling. Det finns även en järnvägsbro som är oskyddad mot vattnet vilket medför en direkt fara i att vistas på denna. Banvallen mellan Ekolsund Krägga Cykelväg Effekterna en cykelväg längs den gamla banvallen skulle ge är mindre belastning på miljön genom främjande av cykling, gångtrafik och kollektivtrafik. De boende i Ekolsund och Hammarsudd skulle få väsentligt kortare till busslinjen i Krägga, vilket är en stor förbättring då Ekolsund i stort sett saknar kollektivtrafik. Sex stycken föreningar från området kontaktade redan 2014 Enköpings och Håbo kommun för att påvisa en brist i cykelvägnätet mellan kommunerna. Sedan 2014 har ett privat företag förvärvat banvallen från Trafikverket och gett föreningarna nyttjanderätt. Sträckan är även en del av Mälardalsleden som passerar Ekolsunds by, Krägga Herrgård, Ekolsunds slott och Hjälstaviken. Kommunens bedömning är att banvallen är en viktig felande länk i det regionala cykelvägnätet och föreslår därför att cykelvägen ska prioriteras in i den regionala länstransportplanen. 2

24 Bilaga 26 a CYKEL Bristande gång och cykelmöjligheter mellan orterna Enköping- Grillby Förslag på åtgärd är iordningsställande av befintlig servicevägen längs järnvägen mellan Grillby och Enköping. Åtgärden bedöms kunna genomföras med begränsade medel och effekterna bli att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), ökad tillgänglighet och framkomlighet. 2 CYKEL Bristande gång och cykelmöjligheter längs väg 263. Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som ska ta sig till och från hållplatser. Förslag på åtgärd är avsmalning av väg för att ge plats för en gångoch cykelbana inom den befintliga vägbredden. Biltrafiken skiljs från de oskyddade trafikanterna genom ett räcke eller annan separerande åtgärd. Åtgärden är utpekad i ÅVS för 263. Litslena Varpsund Cykelväg Effekter av åtgärder skulle vara att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan) samt ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken och framkomlighet. 3

25 Bilaga 26 a CYKEL Bristande gång och cykelmöjligheter längs väg 519. Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som ska ta sig till och från hållplatser. Möjlighet till rekreationscykling och turism runt Mälaren finns. Enköping- Lillkyrka- Boglösavägen Förslag på åtgärd är separat gång- och cykelväg längs vägen effekten att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken och framkomlighet. 3

26 Bilaga 26 a CYKEL Bristande gång och cykelmöjligheter längs väg 515. Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som ska ta sig till och från hållplatser. Möjlighet till rekreationscykling och turism runt Mälaren finns. Hummelsta- Östanbro Förslag på åtgärd är separat gång- och cykelväg längs vägen effekten att fler väljer cykel (minskad klimatpåverkan), ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken och framkomlighet. 3

27 Bilaga 26 a KOLL Identifierade brister är bland annat tillgänglighet till kollektivtrafik samt parkeringsmöjlighet för byte till kollektivtrafik När nu kollektivtrafikmyndigheten planerar för en nu busslinje till Grillby uppkommer behov av nya hållplatser och ny/utökad pendlarparkering. Effekterna av sådana åtgärder bedöms vara utökad kollektivtrafik (minskad klimatpåverkan) och förbättrad tillgänglighet för hela regionen. Grillby tätort ligger strategiskt bra i regionen men idag finns få kollektivtrafikförbindelser. Grillby serviceförsörjer även ett stort upptagningsområde landsbygdsboende. 1

28 Bilaga 26 a Heby Typ av brist JÄRNVÄG Brist i transportsystemet Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Kommunensprio Längs sträckan råder kapacitetsbrist samt brister i kollektivtrafiken. Längs Dalabanan Uppsala-Sala. Mötesspår m.m. enligt förstudie, tågstopp i Vittinge. Förbättrad tillgänglighet till andra orter och städer samt förbättrad kommunikation. Ökat resande med kollektivtrafik. 1 JÄRNVÄG Ingen godstransport på järnväg till industri. Längs Dalabanan, Heby tätort. Industrispår till sågverket. Miljövänligare och underlättande godstransportering. Effektiva godstransporter som delvis sker inom regionen. 6 VÄG Inom området uppstår framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem för de som passerar. Väg 72, passage över Dalabanan vid Morgongåva station. Lösningar enligt ÅVS, bl.a. GC-passage jv och rv 72. Förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet på järnväg och riksväg samt förbättrad säkerhet för oskyddade trafikanter. 1 VÄG, TS Bristande trafiksäkerhet och framkomlighet längs sträckan. Behov av effektivare pendling. Längs hela väg 72 som är ett betydande kollektivtrafikstråk samt där vägarna 72, 254,895 möts. 2+1-väg, cirkulationsplats där vägarna 72, 254 och 895 möts, gång- och cykelväg mellan Morgongåva och Vittinge som sedan kan förlängas till Järlåsa och vidare mot Uppsala för att knyta ihop regionen. Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet, förutsättningar för utbyte mellan orterna. Effektivare pendling och fler personer gör kombinationsresor (cykel+tåg etc.). Ökat resande med kollektivtrafiken, kortare restider. 1

29 Bilaga 26 a CYKEL Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som tar sig till arbeten, skola och förskola. Längs väg 254, Heby - Horrsta. Gång- och cykelväg mellan Heby och Horrsta. Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet, framförallt för skolbarn. 3 VÄG, TS VÄG, TS Brister i trafiksäkerhet samt tillgänglighet för trafikanter som rör sig längs sträckan. Behov av effektivare pendling. Inom området råder bristande framkomlighet och trafiksäkerhet för trafikanter. Längs väg 272, Östervåla Uppsala. Betydande kollektivtrafikstråk Längs väg 623 och 860, mellan orterna Morgongåva och Julmyra. 2+1-väg. Åtgärder för bättre standard på vägen - upprustningsåtgärder, breddningsåtgärder, rätningsåtgärder. Åtgärder för säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter, pendlarparkering i Harbo, gång- och cykelvägar mellan Harbo Lindsbro, Harbo Haga och Östervåla Mårtsbogården som alla är skolvägar. Breddningsåtgärder, mötesplatser, rätningsåtgärder. Förbättrad och effektivare pendling samt ökat resande med kollektivtrafik. Fler personer gör kombinationsresor (cykel+buss etc.). Förbättrade förutsättningar för utbyte mellan orterna längs stråket och Uppsala, bättre tillgänglighet till service, förbättrad trafiksäkerhet för alla trafikanter, framförallt skolbarn. Förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet, effektivare pendling, Förbättrade förutsättningar för utbyte med andra orter. 1 4 CYKEL Inom området uppstår osäker trafikmiljö för godstransport. Vid väg 746, anslutningen till E4, Östervåla. Upprustning, god anslutning till E4. Bättre förutsättningar för godstransport som helt eller delvis sker inom regionen. 3

30 Bilaga 26 a CYKEL Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som tar sig till arbeten, skola och förskola. Längs väg 858, Huddunge, Lunda - Ravstabo vsk samt Heby Villervallan. Gång- och cykelväg mellan Huddunge, Lunda - Ravstabo vsk Gång- och cykelväg mellan Heby och Villervallan Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet, framförallt för skolbarn. 3 VÄG, TS Längs sträckan uppstår framkomlighetsproblem för räddningstjänst. Längs Gräsbovägen, del av väg 858. Den kommuninterna länken mellan norr och söder som utgör utryckningsväg för ambulans. Kurvrätningsåtgärder. Förbättrad trafikmiljö, snabbare transporter. 5 VÄG Osäker trafikmiljö för trafikanter som rör sig på sträckan. Längs väg 863, Harbo Karbo. Upprustning av vägen. Förbättrad trafikmiljö, förbättrad trafiksäkerhet. 6 CYKEL Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som ska ta sig mellan Tärnsjö och Östa. Längs väg 881 mellan Tärnsjö och Östa. Gång- och cykelväg Mellan Tärnsjö och Östa. Förbättrad tillgänglighet till rekreationsområde, förbättrad trafiksäkerhet, bättre förutsättningar för turism. 5 VÄG, TS Osäker trafikmiljö för trafikanter som rör sig på sträckan. Längs väg 890, Enåker - Kölfors. Upprustning av vägen. Förbättrad standard, bättre förutsättningar för turism. 6

31 Bilaga 26 a VÄG, TS Brister i tillgänglighet samt trafiksäkerhet. Längs väg 854, Tärnsjö. Miljö- och gestaltningsåtgärder enligt förstudie, bättre standard på vägen. Effektivare pendling, förbättrad trafiksäkerhet. 2

32 Bilaga 26 a Håbo Typ av brist CYKEL Brist i transportsystemet Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Kommunensprio Avsaknad av gång- och cykelvägförbindelse mellan Bålsta och Krägga, vidare över Ekolsund. Gång- och cykelväg Bålsta - Krägga - Ekolsund Gång- och cykelväg från Bålsta, längs med gamla banvallen till Krägga/Stämsvik och vidare över Ekolsund till Enköping kommun. Gång- och cykelvägen bidrar med förbättrade förbindelser mellan Krägga/Stämsvik och Bålsta. Den möjliggör ett hållbart resande mellan orterna och främjar cykeln som transportsätt, vilket bidrar till att stärka ett hållbart resande. Gång- och cykelvägen möjliggör både arbetspendling samt rekreations- och turismresor. Cykelvägen fyller en regional funktion då den kopplar samman Håbo och Enköpings kommun. 6

33 Bilaga 26 a CYKEL Avsaknad av gång- och cykelvägförbindelse mellan Bålsta och Bro. Gång- och cykel-väg Bro- Bålsta Gång- och cykelväg mellan Bro och Bålsta för att koppla samman orterna. Åtgärden kopplar även samman Bålsta med Stockholms regionala cykelvägnät. Möjliggör för cykelarbetspendling mellan Bålsta och övriga orter i nordvästra Stockholmsregionen. Gång- och cykelvägen möjliggör även för rekreations- och turismresor i regionen. Vägen fyller en regional funktion och bidrar med att koppla samman regionen och skapa en ökad tillgänglighet. 3 KOLL Avsaknad av samåkningsparkeringar. Vid trafikplats Åsen och Draget. Anläggande av samåkningsparkeringar i tillgängliga lägen med god anslutning till väg E18. Ökad samåkning, och därmed minskad belastning på transportinfrastrukturen samt miljön tack vare minskat bilanvändande. 7 VÄG, TS Håbo kommun planerar att utveckla befintligt verksamhetområde Draget samt nytillkommande område Dragelund. Tillväxten kommer sannolikt att innebära en ökad trafikbelastning vid trafikplatsen, både för persontrafik och för tung trafik samt godstrafik. Av- och påfarten till motorvägen är redan idag bristfällig ur säkerhetssynpunkt. Situationen kommer i och med pågående utveckling i området att förvärras ytterligare. Även en omfattande bostadsutveckling planeras i Bålsta, bland annat vid Kalmarsand, vilket kommer innebära en ytterligare ökad belastning på trafikplatsen. I och med kommande tillväxt i tätorten Trafikplats 147 Draget Ombyggd trafikplats vars konstruktion är trafiksäkert utformad och anpassad för en ökad trafik och höjda hastigheter på E18. Ökad trafiksäkerhet på E18. Förbättrad trafiksituation för dagens trafikmängd samt förväntad ökad trafikmängd. 8

34 Bilaga 26 a samt förväntad trafikökning på motorvägen ökar behovet av åtgärder vid trafikplatsen. En eventuell höjd hastighet på motorvägen aktualiserar bristen ytterligare. VÄG, TS I och med planerad stadsutveckling i Bålsta kommer Stockholmsvägen bli överbelastad som in- och utfartsled från de centrala delarna av Bålsta till motorvägen. En ökad trafik i Bålsta tätort är inte förenlig med den omdaningen längs med Stockholmsvägen som planeras. Trafikplats Bålsta, E18, i höjd med de centrala delarna av Bålsta, i slutet av Sjöändavägen. Ytterligare en trafikplats, med direkt anslutning till Bålsta centrum och resecentrum bör tillkomma för att möta kommande behov och avlasta Stockholmsvägen. Anslutningsvägen bör även anslutas till befintliga bostäder på åsen, samt kopplas till Grustaget. Ökad trafiksäkerhet samt ökade möjligheter till effektiv transport till Bålsta resecentrum. Trafikplatsen och anslutningsvägen skapar en effektiv anslutning mellan motorvägen och de centrala delarna av Bålsta och bidrar därmed till en ökad tillgänglighet till de centrala delarna av Bålsta och resecentrum för övriga delar av kommunen såväl som regionen. Åtgärden underlättar byte till kollektiva färdmedel för ett fortsatt resande till och från kommunen. Funktion av Bålsta resecentrum som attraktiv bytespunkt i kommunen och i regionen förstärks därmed. Åtgärden avlastar den trafik som idag går från motorvägen via Stockholmsvägen till Bålsta centrum vilket krävs i och med planerad omdaning längs av Stockholmsvägen. Vägen skapar även ett bättre sammankopplat 10

35 Bilaga 26 a vägnät i de centrala delarna av Bålsta. VÄG, TS Trafiksituationen vid trafikplats Åsen, vid korsningen för påfart på väg E18 västerut och väg 542 till Krägga, är idag bristfällig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Håbo kommun planerar för ett omfattande verksamhetsområde i norra delen av Bålsta, Logistik Bålsta, som kommer innebära en ökad påfrestning i transportinfrastrukturen framförallt på grund av ett ökat antal arbetsplatser i området. Planerad utveckling av Logistik Bålsta aktualiserar därför behovet av åtgärd för trafikplats Åsen ytterligare. Trafikplats Åsen (Trafikplats 146 Åsen) Ombyggnation, framförallt vid korsningen mellan väg 545, 542 och påfart västerut på E18, för att förbättra trafiksäkerheten. Kan exempelvis ske genom ny korsningslösning så som en cirkulationsplats Ökad trafiksäkerhet. Samordning av åtgärder för objekt Gång- och cykelväg Yttergran, vidare längs med väg 263 kan vara aktuell. 12

36 Bilaga 26 a VÄG, TS Transportinfrastrukturen till Krägga/Stämsvik är bristfällig och trafiksäkra samt effektiva anslutningar till motorvägen och intilliggande orter som Bålsta och Enköping saknas. Trafikplats Krägga, Ny trafikplats vid korsningen mellan väg E18 och väg 542. Ny trafikplats vid korsningen mellan väg E18 och väg 542 Effektiv anslutning till väl utbyggd infrastruktur för resor till och från Krägga/Stämsvik. Ökad trafiksäkerhet på väg 542 tack vare trafikavlastning och förbättrade möjligheter att serva orten med en attraktiv, effektiv och trafiksäker kollektivtrafik. 14

37 Bilaga 26 a JÄRNVÄG Mälarbanan är en avgörande tillväxtfaktor för Håbo kommun såväl som för Mälardalsregionen. Järnvägen tillgängliggör arbetsplatser, studieplatser samt ger en god tillgänglighet till regionens kultur- och fritidsutbud. Den tillgänglighet och närhet i regionen som Mälarbanan skapar för Håboborna är avgörande för kommunens attraktionskraft. För att de fördelar som Mälarbanan innebär ska kunna nyttjas fullgott i kommunen såväl som i regionen krävs att kapaciteten samt utbudet utvecklas i takt med regionens tillväxt. Mälarbanan, Bålsta- Stockholm Ytterligare spårkapacitet på Mälarbanan mellan Bålsta och Stockholm för att säkerställa att kapaciteten och utbudet är tillräckligt. Håbo kommun tar i sin fysiska planering höjd för ytterligare ett vändspår vid Bålsta station och ett sådant vändspår bör anläggas för att möjliggöra en utökning av pendeltågstrafiken mellan Bålsta och Stockholm till kvartstrafik. Förstärkt kapacitet och ökad robusthet i trafikeringen på Mälarbanan. Ökad attraktivitet för trafikslaget och därmed ökat kollektivt resande. 2

38 Bilaga 26 a JÄRNVÄG Resecentrum i Bålsta är en viktig punkt i infrastruktur- och kollektivtrafiknätet i regionen. Stationen trafikeras av interregional- och regionaltåg, pendeltåg, region- och tätortsbussar samt gång-, cykel- och biltrafik. Över 60 procent av den arbetsföra befolkningen i kommunen arbetspendlar ut från kommunen, många via resecentrum. Ett betydande antal pendlar även in till kommunen via resecentrum. Håbo kommun är en tillväxtkommun och bara i området kring resecentrum sker en omfattande stadsutveckling, med ett tillskott av bostäder på upp mot lägenheter. Trycket på nuvarande stationsområde kommer att öka. Det nuvarande stationsområdet är bristfälligt på många sätt, och saknar grundläggande egenskaper bland annat vad gäller kapacitet, utformning och trygghet. Resecentrum är inte anpassat efter den utveckling som sker i området och åtgärder är en förutsättning för att planerad utveckling samt förväntad bostadsproduktion i området ska komma till stånd. Åtgärder krävs även för att resecentrumet ska fungera som en attraktiv bytespunkt mellan olika trafikslag, vilket i sin tur främjar ett hållbart resande. Resecentrum Bålsta Resecentrum i Bålsta ska utformas så att nyttjandet upplevs effektivt och enkelt av resenärerna. Åtgärder för att förbättra och stärka tillgängligheten, kapaciteten, utformningen och funktionaliteten krävs. Resecentrumets funktion som en bytespunkt mellan olika trafikslag ska säkerställas såväl som områdets funktion som en attraktiv och välbesökt mötesplats i kommunen. Åtgärder ska omfatta hela stationsområdet, inklusive en ytterligare entré i den sydöstra delen av perrongen. Mer attraktiv rese- och bytespunkt vilket främjar ett ökat resande med kollektivtrafik och därmed ett hållbart resande. Åtgärderna bidrar till en ökad tillgänglighet samt skapar även attraktiva mötesplatser och miljöer för hela kommunen. Genom att anpassa utformningen utifrån kapacitetsbehoven skapas även en förbättrad och mer trafiksäker miljö. 1

39 Bilaga 26 a CYKEL Avsaknad av gång- och cykelvägförbindelse mellan Bålsta och Litslena. Från Bålsta, längs med väg 545 och vidare längs med väg 263 Gång- och cykelväg mellan Bro och Bålsta för att koppla samman orterna. Åtgärden kopplar även samman Bålsta med Stockholms regionala cykelvägnät. Möjliggör för cykelarbetspendling mellan Bålsta och övriga orter i nordvästra Stockholmsregionen. Gång- och cykelvägen möjliggör även för rekreations- och turismresor i regionen. Vägen fyller en regional funktion och bidrar med att koppla samman regionen och skapa en ökad tillgänglighet. 5 SJÖFART Avsaknad av gena förbindelser mellan Skokloster tätort och Skohalvön till Uppsala, Knivsta, Sigtuna, Arlanda och övriga delar av Stockholmsregionen Förbindelse Skokloster En vattenförbindelse, med båt eller genom vägförbindelse, över Skofjärden från Skokloster till Knivsta kommun. En färje- eller broförbindelse över Skofjärden, från Skokloster slott till Knivsta kommun, skulle öka tillgängligheten och skapa en stark koppling mellan Skokloster tätort och Uppsala, Knivsta, Arlanda och Stockholmsregionen. Förbindelsen skulle underlätta arbetspendlingsbehov såväl som skapa ytterligare möjligheter för arbetspendling. Utöver detta skulle även vinster för besöksnäringen samt ökade möjligheter till en fortsatt utveckling av Skokloster skapas. 13

40 Bilaga 26 a VÄG, TS Kort vägsträcka vid Varpsund, mellan Stora Ullfjärden och Gorran som är bristfällig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Området är ett populärt besöks- och rekreationsmål, där mycket folk vistas. Väg 263, Varpsund Trafiksäkerhetshöjande insatser så som förbättrade parkeringsmöjligheter, breddad väg samt uträtning av vägsträcka. Ökad trafiksäkerhet samt utveckling av befintligt besöksmål. 9 JÄRNVÄG Stråket mellan västra Mälardalen, förbi Håbo kommun och vidare till norra Stockholm med framförallt Arlanda som viktig målpunkt fyller en viktig transportfunktion. Möjligheten till effektivt resande längs med stråket krävs och i och med förväntad tillväxt i regionen kommer därför förstärkningar i transportsystemet att krävas. Väg 263/Aroslänken Tillkomsten av en ny anslutning till Arlanda från de västliga delarna av Mälardalen bör utredas. En sådan utredning bör ha ett brett angreppssätt och sträckning via Bålsta bör ingå. Anläggande av järnväg, alternativt förbättrade vägförbindelser, från Bålsta till Arlanda skulle öka tillgänglighet till Arlanda för kommunen såväl som regionen. En förbättrad förbindelse mellan Bålsta och Arlanda skulle även fylla en funktion för tunga godstransporter från Arlanda samt från Kapellskär. Trafikavlastning i Stockholm. 11 KOLL Bristfällig säkerhet och tillgänglighet på busshållplatser på landsbygden och i tätorterna. Kollektivtrafikhållplats Säkerhetshöjande åtgärder på busshållplatser på landsbygden. Framförallt prioriterat vid extra utsatta hållplatser samt där barn trafikerar hållplatsen i hög utsträckning. Tillgänglighetshöjande åtgärder på busshållplatser i tätorterna. Ökad attraktivitet och tillgänglighet, och därmed ökad användning av kollektivtrafik. Bidrar till en hållbar utveckling genom att främja ett hållbart trafikslag. Ökad trafiksäkerhet. 4

41 Bilaga 26 a Knivsta Typ av brist Brist i transportsystemet Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Kommunen s prio

42 Bilaga 26 a KOLL JÄRNVÄ G Bristande tillgänglighet och attraktivitet i kollektivtrafiken från Alsike mot Knivsta station samt Uppsala. Kapacitetsbrist i spårtrafiken vilket medför bristande tillförlitlighet och osäkerhet för resenärer. Risk för överflytt från tågtrafik till biltrafik. Svårighet att ta tillvara bostadsbyggnadspotentialen i potentiellt stationsnära lägen. Alsike tätort. Ostkustbanan Uppsala-Stockholm med prioritet för sträckan Uppsala-Myrbacken. Kollektivtrafikknutpun kt för busstrafik i Alsike. Utbyggnad med två nya spår längs med hela sträckan med prioritet för sträckan Uppsala - Myrbacken Sammanknuten region genom attraktiv kollektivtrafik mellan betydande målpunkter för bostäder och studiesamt arbetspendling.»miljövinst med överflyttning från personbils trafik till kollektivtrafik.»förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafik och funktion för resenärerna. Ökad kapacitet och robusthet i spårtrafiken. Möjliggör kapacitet för önskad utveckling av persontågstrafiken. Möjliggör ett potentiellt framtida stationsläge i Alsike. 2 1

43 Bilaga 26 a JÄRNVÄ G Trafiksäkerhetsproblem för gång- och cykeltrafikanter vid korsning med spår och vid access till spårplattform.»framkomlighetsproblem för gång- och cykeltrafikanter till betydande mål-punkter i tätorten.»järnvägens barriäreffekt för främst gång- och cykeltrafikanter.»brist i kapacitet på Ostkustbanan. Befintlig plankorsning i Knivsta, söder om stationsplattform Stationsåtgärd för tillgänglig och trafiksäker access till södra plattformen.»gång- och cykelpassage över järnvägen.»trafiksäkerhetsåtgärd genom stängning av plankorsning samt övriga åtgärder för ökad kapacitet. Enligt ÅVS Knivsta Planskildhet med järnvägen. 1 JÄRNVÄ G»Bristande tillgänglighet till attraktivt tågstopp/stationsläge i Alsike.»Svårighet att ta tillvara bostadsbyggnadspotential en i ett potentiellt stationsnära läge. Alsike tätort. Stationsläge i Alsike Regional utveckling och miljövinst med överflyttning från personbilstrafik till tåget.»förbättrad tillgänglighet och funktion för resenärerna. 3

44 Bilaga 26 a CYKEL»Möjlighet saknas att på ett trafiksäkert sätt ta sig till skolor, fritidsanläggningar, Knivsta station samt betydande målpunkter för arbetspendling i Knivsta, Arlanda och Märsta för oskyddade trafikanter. Väg utgör delvis skolväg.»bristande länk i ett sammanhängande cykelstråk Uppsala- Stockholm. Knivsta - Björksta länsgräns (mot Arlanda/Märsta), väg 1045 GC-väg Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter till betydande kommunala/regional a målpunkter.»trafiksäker skolväg 2 CYKEL Möjlighet saknas att på ett trafiksäkerhet sätt nå betydande regionala målpunkter för arbets- och studiependling samt målpunkter för rekreation med betydande kulturoch naturvärden för gående och cyklande. Avsaknad av trafiksäker cykelför-bindelse mellan Knivsta och Uppsala tätorter. Bristande länk för samanhållet (stor)regionalt cykelstråk Uppsala-Stockholm Vassunda - Flottsund - Sävja, väg 255 GC-väg»Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter till betydande regionala målpunkter.»förbättrad folkhälsa 1

45 Bilaga 26 a CYKEL»Möjlighet saknas att på ett trafiksäkert sätt ta sig till skola, mellan skola och idrottsplats, till busshållplatser och betydande målpunkter i Knivsta tätort för oskyddade trafikanter. Väg utgör delvis skolväg.»bristande sammankoppling mellan östra Knivsta landsbygd och Knivsta tätort samt regionen i stort.»väg 77 utgör en barriär för oskyddade trafikanter. Knivsta Husby, väg 77 med prioritet för sträckorna Husby- Långhundra Mälsta samt Spakbacken Knivsta»Cykelväg»Trafiksäkerhetsåtgärd för oskyddade trafikanter Spakbacken.»Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter till betydande kommunala/regional a målpunkter.»trafiksäker skolväg 2

46 Bilaga 26 a Tierp Typ av brist Brist i transportsystemet Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Övrig info Kommunensprio TS Avsaknad av belysning gör det svårt att upptäcka avfarterna E4, avfart 194 Tierp Belysning på- och avfarter Förbättrad trafiksäkerhet 1 CYKEL Sammankoppling av olika orter för cyklister genom att utnyttja lägre trafikerade vägar. Vägar i Uppsala län med möjlighet till detta tex väg 600 som har en bred vägren Vägar i Uppsala län Vägvisning för cyklister och sammankoppling av vägar Förbättra för cyklister, uppmuntrar till cykling 3 TS Osäker trafikmiljö för skolbarn boende i Vallby som ska ta sig till och från Tierp till fots eller med cykel Väg 292 Gång- och cykelväg samt ny bro Förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken och bättre trafiksäkerhet 3

47 Bilaga 26 a TS Avsaknad av belysning efter viktiga länsvägar gör det svårt att upptäcka avfarter i tid Väg 292 (Södra infarten Tobo, Norra infarten Örbyhus), 76, väg 740 Strömsbergs bruk inkl busshållplatsen Belysning, reflexstolpar, annan markering Förbättrad trafiksäkerhet 1

48 Bilaga 26 a TS Trafikmiljön kring väg 600 och 746, korsningen 600/746 Väg 600 och 746 i Månkarbo Uträtning av väg 746 för att skapa en mer direkt riktning mot E4. Ny cikulationsplats cirka 700 meter söderut som ersättning för t- korsningen 600/746. Cirkulationsplatsen föreslås omfatta väg 746, 600 och 713 (matarvägen till E4). Ökad trafiksäkerhet 4

49 Bilaga 26 a CYKEL Vägens nuvarande utformning möjliggör inte en säker och tillgänglig framkomlighet för fotgängare och cyklister Väg 709/292 - Örbyhus slott, Örbyhus Gång- och cykelväg från korsningen till Örbyhus slott och väg 709 som ansluter till befintlig G/C-väg vid macken i Örbyhus Förbättrad tillgänglighet och en bättre trafiksäkerhet Korsningen 292/709 ingår i Åtgärdsvalsstudie vägkorsningar väg 292/600 och väg 292/709/716, Tierps kommun i Uppsala län TS Avsaknad av belysning Väg 713 mellan E4 och väg 600 Belysning Ökad trafiksäkerhet 4 CYKEL Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter och boende i Gyllby som ska ta sig till och från Örbyhus Dannemoravägen (Tegelsmoravägen - väg 717), Örbyhus Separerad gång- och cykelväg Förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken, Örbyhus och bättre trafiksäkerhet 2 TS Smal och krokig väg och vägens nuvarande utformning möjliggör inte en säker och tillgänglig framkomlighet för barn som ska till skolan väg 741 Sandby - Karlholm Gång- och cykelväg Förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken och bättre trafiksäkerhet 3

50 Bilaga 26 a TS Nuvarande sträckning av väg 76 mellan Karlholms infarter används som promenadstråk av de boende. Vägen är inte utformad för detta och år 2010 inträffade en dödsolycka med en lastbil och en cyklist längre bort på vägen Väg 76 (främst Västlandsvägen/76 och John Lundberg väg/76), Karlholm Alternativ 1: Åtgärder som gör att oskyddande trafikanter inte kan/vill uppehålla sig på sträckan. Uppsättande av vägmärke C15 förbud mot gångtrafik. Alternativ 2: Separerad gång- och cykelbana mellan infarterna Förbättrad tillgänglighet och en bättre trafiksäkerhet Åtgärdsvalsstudie väg 76 Gävle - Forsmark - Norrtälje 2 VÄG Detta är den skyltade vägen till Trollsjön som används av många barn under sommartid. Möjlighet till en säker passage för fotgängare och cyklister saknas. Vägens hastighet är 70 km/h och sikten in mot Tierp skyms av en kulle. Befintlig detaljplan finns för att utöka industriverksamheten Industrigatan/Bräckstavägen, Tierp Säker passage för fotgängare innan korsningen, 2 meters refug i mitten av vägen där man kan vänta. Hastighetssänkning till 60 km/h Förbättrad tillgänglighet och en bättre trafiksäkerhet 1

51 Bilaga 26 a CYKEL Smal och krokig väg och vägens nuvarande utformning möjliggör inte en säker och tillgänglig framkomlighet för fotgängare och cyklister Nöttövägen (Västlandsvägen - Holmsångervägen), Karlholm Gång- och cykelväg, alternativ genomfartsförbud för ej boende, omdragning av huvudled Förbättrad tillgänglighet, bättre trafiksäkerhet, bättre anslutningar till Karlholm för oskyddade trafikanter 3 CYKEL Befintlig trottoar slutar vid Lundbacksvägen. Tierpsvägen är ett av ortens gångstråk för elever och idrottsutövare då detta är en av de huvudsakliga vägarna till Sätravallen Tierpsvägen (Lundbacksvägen - Sätravägen), Skärplinge Gång- och cykelväg Förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafik, bättre trafiksäkerhet, bättre anslutningar till Skärplinge för oskyddade trafikanter 2 JÄRNVÄG KOLL Det läcker in vatten ifrån ån som skapar svallis i tunneln till perrongerna vid stationen i Örbyhus. Utgör en stor risk för fallskador. Osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som tar sig till och från stationen i Örbyhus Stationstunneln, Örbyhus Tätare konstruktion Förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken Bruksvägen/Stationsvägen, Örbyhus Upphöjt övergångsställe Förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken och bättre trafiksäkerhet 2 2

52 Bilaga 26 a Uppsala Typ av brist Brist i transportsystemet Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Övrig info Kommunensprio KOLL Framkomlighet Framkomlighetsprioritering av buss i kollektivtrafikstråken på landsbygden Får utredas Förstärkt attraktivitet för kollektivtrafiken 2

53 Bilaga 26 a KOLL Tillgänglighet Lättare omstigning mellan buss, bil och cykel på landsbygden Pendlarparkeringar i kollektivtrafikstråken på landsbygden Förstärkt attraktivitet för kollektivtrafiken 2 CYKEL Tillgänglighet Alsike-Sävja (längs med järnvägen) Cykelväg mellan Bergsbrunna och Alsike Cykling mellan tätorter E JÄRNVÄG Kapacitet, tillförlitlighet Järnväg: Ostkustbanan: Uppsala-Arlanda- Stockholm två nya spår = fyrspår mellan Uppsala och Myrbacken Många. ÅVS som snart avslutas beskriver dessa 1 JÄRNVÄG Tillgänglighet, kapacitet Järnväg: Ostkustbanan vid Bergsbrunna Stationsetablering ökad attraktivitet, avlastning uppsala C 1 JÄRNVÄG Kapacitet, miljö, näringsliv Logistikpunkt Uppsala Södra stickspår möjlig omlastning, etablering av järnvägsanknuten verksamhet E VÄG Tillgänglighet, Näringsliv E4 vid Bergbrunna Ny trafikplats vid E4 Ökad tillgänglighet, högre attraktivtiet för verksamhetsetableringar E

54 Bilaga 26 a JÄRNVÄG Kapacitet Järnväg: Uppsala norra infart Ytterligare ett spår Ger möjlighet till ökad trafikering mot dalabanan och möjlighet att vända tåg mot Stockholm "uppströms" Uppsala C. 1 JÄRNVÄG kapacitet Järnväg: Resecentrum kapacitetshöjande åtgärder Möjlighet att köra fler tåg 1 CYKEL TS Rv. 55 infart Uppsala övergång cykel vid infarten till Stenhagen mer cykling, högre TS 2 CYKEL TS Sävja-Flottsund separat cykelväg mer cykling, särskilt till friluftsområdena vid Mälarkusten. Högre TS 2 CYKEL TS Danmark-Falebro- Bergsbrunna separat cykelväg mer cykling, högre TS 3 CYKEL TS Östunavägen separat cykelväg mer cykling, högre TS E JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning - St. Olofsgatan planskild korsning Högre TS och framkomlighet 2 JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning St. Persgatan planskild korsning Högre TS och framkomlighet 2

55 Bilaga 26 a JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning. Börjegatan planskild korsning Högre TS och framkomlighet JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning Vimpelgatan planskild korsning Högre TS och framkomlighet JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning - Ringgatan planskild korsning Högre TS och framkomlighet JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning - Bergsbrunna planskild korsning Högre TS och framkomlighet E KOLL Tillgänglighet, Kapacitet Kunskapsspåret: RC-AS- BMC-Ångströn-Ulleråker- Ultuna spårburen stadskollektivtrafik Staden kan växa söderut med Ulleråker mm utan att kapacitetsgränser i gatunätet överskrids 2 KOLL Tillgänglighet Kolltrafik (Lätt spårburen linje) Ultunalänken: Bergsbrunna station- väg 255-Ultuna- Gottsunda Spårtaxilinje inrättas mellan Gottsunda- Ultuna och Bergsbrunna station Avlastning av resecentrum, ökad attraktivitet i sydvästra Uppsala 2 VÄG Mottagningskapacitet i stadens trafiknät E4 vid Årsta Ny Trafikplats Årsta: Fålhagsgatan/E4 Avlastning övriga infarter från E4 till staden? CYKEL TS, cykelväg Korsningen 272/630-Ulva Kvarn separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2

56 Bilaga 26 a CYKEL TS, cykelväg Östervålastråket: Gysningevägen Husbyborg- Korsningen 272/630 separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2 CYKEL TS, cykelväg Gunsta-Länna separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2 CYKEL TS, cykelväg Länna-Almunge separat cykelväg högre TS, ökad cykling 3 CYKEL TS, cykelväg Fjällnora- väg 282 separat cykelväg högre TS, ökad cykling 3 VÄG Framkomlighet, Kumlamotet-Almunge ÅVS får ge svar ÅVS får ge svar 2 kapacitet, hållplatser, TS CYKEL TS Genom Storvreta: Fullerövägen och Kilsgärdsvägen får studeras högre TS 2 CYKEL TS Genom Storvreta: Ärentunavägen CYKEL TS, cykelväg Vattholmastråket: Storvreta-Vattholma Får studeras högre TS 2 separat cykelväg högre TS, ökad cykling 3 JÄRNVÄG Kapacitet, miljö, näringsliv Logistikpunkt Fullerö stickspår möjlig omlastning, etablering av järnvägsanknuten verksamhet? JÄRNVÄG möjlighet att vända tåg mot Stockholm här Station - Storvreta ev vändspår ökad attraktivitet, avlastning uppsala C?

57 Bilaga 26 a TS, FRAM kapacitet trafikplats E4/290, Storvreta Ombyggnad av trafikplats Motet klarar utbyggnad av Storvreta tätort enligt FÖP Storvreta och ÖP16 2 VÄG TS Korsningen norra infarten Storvreta får studeras högre TS 2 VÄG kapacitet, tillgänglighet för industri o logistik Tillgänglighet till södra Fullerö, Storvreta ny trafikplats Ett större verksamhetsområde i Fullerö kan etableras, enligt FÖP Storvreta och ÖP16? CYKEL TS Enköpingsstråket Kvarnbolund- Kommungränsen (2+1-väg) ÅVS får ge svar Högre TS, ökad cykling 2 JÄRNVÄG Tillgänglighet, Regionförstoring Arosstråket ny järnväg Uppsala- Enköping ÅVS får ge svar E VÄG TS, tillgänglighet, kapacitet Rv 55: E4-Bärbyleden- Kvarnbolund Örsundsbro ÅVS får ge svar ÅVS får ge svar 2

58 Bilaga 26 a CYKEL TS, cykelväg Björklingestråket: Uppsala, Bärby hage-lövstalöt- Björklinge separat cykelväg högre TS, ökad cykling Innehåller också hpl och tillgänglighetsanpassning 2 CYKEL TS, cykelväg Bälinge-Forkarby-Ulva Kvarn, sista 300m CYKEL TS, cykelväg Genom Björklinge (Gävlevägen) Cykel TS Genom Björklinge (Sätunavägen) CYKEL TS, cykelväg Väg Ulva kvarn längs med ån separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2 separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2 separat cykelväg högre TS, ökad cykling 3 separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2 Cykel TS Vänge-Järlåsa separat cykelväg högre TS, ökad cykling 3 JÄRNVÄG Tillgänglighet, kapacitet Dalabanan vid Börjetull Stationsetablering ökad attraktivitet, avlastning uppsala C 3 Järnväg Hastighetsstandard, skick på banan, tillförlitlighet, möjlig turtäthet (kapacitet), TS plankorsningar Dalabanan, Uppsala- Sala, delsträckor ÅVS bör sättas igång ÅVS får ge svar 2 JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning - Vänge planskild korsning TS, framkomlighetsförbättring 3

59 Bilaga 26 a JÄRNVÄG TS, Framkomlighet Plankorsning - Järlåsa planskild korsning TS, framkomlighetsförbättring 3 JÄRNVÄG Tillgänglighet Station - Vänge Stationsetablering pendeltåg ökad attraktivitet på orten E VÄG TS Väg 72 från kors med väg 55 Kvarnbo Läby/Österby - Vänge ÅVS får ge svar Högre TS 2 CYKEL TS Börjestråket: Börjevägen Husbyborg-Börjekorset separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2 CYKEL TS Uppsala Nässtråket: Lurbo- Vreta CYKEL TS Danmarksdiagonalen: Danmark-Slavsta separat cykelväg högre TS, ökad cykling 2 separat cykelväg högre TS, ökad cykling 3 CYKEL TS Åloppe-Bälinge separat cykelväg högre TS, ökad cykling 3

60 Bilaga 26 a Älvkarleby Typ av brist Brist i transportsystemet Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Kommunensprio CYKEL Outtalat potentiellt regionalt cykelstråk. Väg 291 Älvkarleby Marma Dragongate och vidare söderut på gamla E4:an via Mehedeby till Tierp Säkerställa och ytterligare utveckla cykelvänliga förutsättningar (vägrenbeläggning-skyltning, hastighetsreglering m m) på sträckan. Skapa förutsättningar för regionalt cykelstråk Gävle-Skutskär, - Älvkarleby- Marma-Mehedeby - Tierp 17

61 Bilaga 26 a TS Trafiksäkerheten vid genomfart och gångpassage. Genomfarten Marma längs väg 291 med gångpassage Marma samhälle till strandpromenad och badplats Hastighetsdämpande åtgärder och bättre lösning av befintlig gångpassage. Trafikverket och kommunen har startat en utredning kring detta. Förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter 5 TS Trafiksäkerheten genom bebyggelse på väg med inslag av tung trafik Väg 758 genom Älvkarleö bruk Hastighetsdämpande åtgärder och säkrare gångpassager. Finns delvis omnämnt i förstudie från Vägverket Förbättrad trafiksäkerhet för bland annat oskyddade trafikanter. 13 TS Dålig sikt och trafiklösning vid vägtriangel/korsningar i Älvkarleby Väg 758 och 759 (Älvkarleö- och Västanåvägen) Vägtriangeln med tre korsningar mellan Fisket-Västanåvägen- Turisthotellet Utreda behov och möjlig lösning för säkrare trafiklösning Finns med i en förstudie från Vägverket år Kan leda till förbättrad trafiksäkerhet. 16 TS Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på vägsträcka med besöksmål för fritid och rekreation, konferensverksamhet samt busshållsplats. Hastighetsbegränsning efterlevs inte. Väg 759, Brobacken sträckan utanför Älvkarleby turisthotell, innan och efter övergångsställe. Hastighetsdämpande åtgärder. Förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. 9

62 Bilaga 26 a TS Framkomligheten och trafiksäkerheten längs väg 76. Se Trafikverkets åtgärdsvalstudie från Väg 76, sträckan Skutskär-Forsmark Genomförande av de åtgärdsförslag som presenterats i studien. Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet 1 TS Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs skolvägar. De obevakade gångoch cykelpassagerna över väg 76 i centrala Skutskär, exempelvis den vid Preem. Åtgärder för säkrare vägpassager över 76:an. Förbättrad trafiksäkerhet för skolbarn och andra oskyddade trafikanter. 7 TS, FRAM Tre utfarter på kort sträcka från affärscentrum till tungt trafikerad väg med brister vad gäller sikt, skyltning och markeringar i vägbanan. Planerat nytt bostadsområde i dess anslutning kan komma att påverka trafiksituationen ytterligare. Väg 76 genom Skutskär från avfart Ågatan till avfart Nygatan. Utreda trafik-situationen på sträckan. Kanske ta bort någon av de befintliga utfarterna Förbättrad trafiksäkerhet. 12

63 Bilaga 26 a VÄG Stor mängd tung trafik (viss del farligt gods) på vägstråk med mycket pendlartrafik, passager genom tätorter och förbi vattentäkter. Väg 76 och 291 Gävle- Skutskär-E4:an, till bland annat målpunkterna Stora Enso Skutskärs bruk, Skutskärs Hamn och Korsnäs. Tillsammans med Gävle/Region Gävleborg utreda behov, alternativa sträckningar och sammantagna miljöeffekter av att bygga ny direktväg mellan väg 76 och E4. Ny direktväg skulle kunna leda till förbättrad trafiksäkerhet, bättre fram-komlighet och säkrare godstransporter. 14 TS Trafiksäkerheten för både bilister, cyklister och gående vid fyrvägskorsning och intilliggande inofficiell pendlarparkering. Älvkarlebykrysset vägarna 76, 291 och 761 (Brännmovägen) i sydöstra utkanten av Älvkarleby samhälle Utreda behov och möjlig lösning för säkrare korsning, bättre hållplatsläge och pendlar-parkering. Finns med som två separata objekt i åtgärds-valstudien väg 76. Kan leda till förbättrad trafiksäkerhet samt ökad funktionalitet för användare av kollektiv-trafik. 15 TS Trafiksäkerheten vid korsning. Trevägskorsningen väg 76 och väg 759 (Västanåvägen) söder om Skutskär. Särskilt vid vänstersväng ut på 76:an. Utredning av behov och tänkbara åtgärder. Finns med som objekt i åtgärdsvalstudien för väg 76. Förbättrad trafiksäkerhet. 10

64 Bilaga 26 a TS Osäker trafikmiljö för cyklister och andra oskyddade trafikanter på vägsträcka med besöksmål för fritid och rekreation och möjlighet till arbetspendling. Väg 76 och 759,758 (Västanåvägen) sträckan södra Skutskär Älvkarleby, och vidare till Älvkarleö bruk. Gång- och cykelväg, med vissa avsnitt bymiljöväg. Finns med som utredningsobjekt i åtgärdsval-studien för väg 76. Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. 3 KOLL Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs genomfartsvägar och vid busshållplatser. Östanåvägen, Brännmovägen och Uppsalavägen i Älvkarleby samhälle Trafikverksprojekt pågår, med bland annat hållplatsåtgärder som förslag Förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. 2 TS Trafiksäkerhet och framkomlighet för cyklister och andra oskyddade trafikanter på väg med tidvis hård belastning. Väg 786 (Långsandsvägen) från avfart 76:an till befintligt cykelstråk vid Prästgårdsvägen Gång- och cykelväg till Prästgårdsvägen. Åtgärder för säkrare passage över 76:an till Tegelbruksvägen Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Skulle binda ihop ett cykelstråk mellan Skutskär och Älvkarleby på östra sidan älven. 4 TS Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs skolvägar. Väg 787 (Östra vägen) i Skutskär till anslutningen med Brovägen. Åtgärder för tydligare/säkrare gång- och cykelstråk- Förbättrad trafiksäkerhet för skolbarn och andra oskyddade trafikanter. 8

65 Bilaga 26 a TS Trafiksäkerheten och miljön i anslutning till avfart för tung trafik till industri-och hamnområde (Stora Enso). Upplevs bland annat som osäkert för skolbarn och andra oskyddade trafikanter Avfarten 76:an till Hamnvägen (väg 790) i Skutskär, inklusive intilliggande gc-vägs passage över viadukt till övergångsställe alldeles söder om avfarten. Utredning av behov och tänkbara åtgärder. Exempelvis alternativa anslutningar för godstrafiken till industri- och hamnområdet. Omfattningen av farligt gods? Kan leda till förbättrad trafiksäkerhet och en bättre upplevd miljö för oskyddade trafikanter och närboende. 6 KOLL För liten pendlarparkering (bil och cykel) och olämplig busslinga genom bostadsområde till stationshållplats. Älvkarleby station Anlägga ny pendlarparkering. Hitta ny lösning för busshållplats. Bättre förut-sättningar för kollektivtrafik-resande och förbättrad boendemiljö. 11

66 Bilaga 26 a Östhammar Typ av brist Brist i transportsystemet Plats/stråk Förslag på åtgärd Bedömd effekt Kommunensprio VÄG Se genomförd ÅVS Väg 76 se ÅVS se ÅVS 2 KOLL Saknas parkeringsmöjligheter Alunda pendlarparkering, väg 288 Bygga ut befintlig parkering Möjliggöra fö fler att resa kollektivt 2 KOLL bristande funktionalitet kopplat till läget och funktionen som viktig bytespunkt. Otrygghet Gimo busstation ÅVS 1 KOLL Bristande tillgänglighet och säkerhet. Hpl Smedjegatan, längs väg 1100 Öregrund Hållplatsficka och plattform Ökad tillgänglighet och säkerhet 2 TS Otillgänglig och osäkert för oskyddade trafikanter. Bussen kan inte gå ner till färjan sommartid. Öregrunds hamn ÅVS Möjliggöra för busstrafik att angöra färjeläget sommartid alternativt annan långsiktig lösning. 2

67 Bilaga 26 a TS Bristande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter längs Happstavägen ut till väg 288 Längs Happstavägen (686) till väg 288 GC Trafiksäkerhet för oskyddade trafikannter 2 VÄG Se genomförd ÅVS Väg 288 Gimo- Börstil Förslag på åtgärder finns presenterade i planeringsunderlag skapat som resultat av ytterligare utredning enligt avsiktsförklaring gällande kommande åtgärder på väg 288 Bedömd effekt finns presenterade i planeringsunderlag skapat som resultat av ytterligare utredning enligt avsiktsförklaring gällande kommande åtgärder på väg CYKEL Bristande säkerhet för osyddade trafikanter Skoby-Hov GC trafiksäkert för oskyddade trafikanter 2 TS Bristande trafiksäkerhet, framkomlighet, vattenskyddsområde Väg 288, Väg 76 ÅVS Förbättra säkerhet, framkomlighet, skydd av vattentäkt 2 CYKEL Bristande säkerhet för osyddade trafikanter Gräsö, längs väg 1183 GC trafiksäkert för oskyddade trafikanter 2

68 Bilaga 26 a CYKEL Bristande säkerhet för osyddade trafikanter Östhammar- Öregrund ( ) GC trafiksäkert för oskyddade trafikanter 2 CYKEL Bristande säkerhet för osyddade trafikanter Längs Långgatan (731) Österbybruk GC trafiksäkert för oskyddade trafikanter 2 CYKEL Bristande säkerhet för osyddade trafikanter Längs vägen mellan Österbybruk och Dannemora (290) GC trafiksäkert för oskyddade trafikanter 2 CYKEL Bristande möjlighet för cyklister, relaterat till beläggning/underlag Spånga vägskäl Beläggning Tillgängliggöra för cyklister 2 CYKEL Bristande säkerhet för osyddade trafikanter Bärby-Alunda GC trafiksäkert för oskyddade trafikanter 2 CYKEL Bristande säkerhet för osyddade trafikanter Norrskedika- Östhammar GC trafiksäkert för oskyddade trafikanter 2 SJÖFART Se ÅVS Hargs hamn Se ÅVS och miljödom Se ÅVS 2

69 Bilaga 26 b Kompletterande bilaga brister Nedanstående inrapporterade brister från Knivsta kommun saknades i den bilaga som skickades ut till Regionala utvecklingsnämnden.»gång- och cykelväg längs järnvägsspåret Knivsta Sävja (1) Sträckan Knivsta - Sävja utgör en betydande brist för möjligheten till trafiksäker och gen arbets- och studiependling med cykel mellan de regionala målpunkterna Knivsta och Uppsala för ett stort antal invånare i såväl Uppsala som Knivsta kommun men även i regionen i stort. Sträckan utgör därutöver en central bristande länk i ett sammanhängande storregionalt cykelstråk mellan Uppsala-Arlanda-Stockholm.»Trafikplats Morby, E4 (1) Utbyggnad av en ny trafikplats på E4 vid Morby med av/påfarter norrut är av stor betydelse för möjligheten till attraktiv och snabb pendling med buss till Uppsala och en möjlig restidsförkortning för biltrafik mellan Alsike och Uppsala. Särskilt beaktat hög bostadsbyggnation i Alsike med uppemot 5000 nya invånare fram till Det innebär en ökad mängd kollektivtrafikresenärer som arbets- och studiependlar till den regionala målpunkten Uppsala. Det innebär även en ökad mängd motoriserad trafik på befintligt vägnät med risk för kapacitets- och trafiksäkerhetsproblem. Åtgärden innebär avlastning av befintlig trafikplats Brunnby, möjliggör spridning av flödena på det lokala vägnätet och en förbättrad trafiksäkerhet på E4 mellan Knivsta och Uppsala uppnås. Åtgärder för att stimulera pendling med buss, exempelvis pendlarparkering och busshållplats i anslutning till trafikplatsen, bör anläggas samtidigt med byggandet av trafikplatsen. Trafikplatsen medför behov av förbättringsåtgärder av väg Morastenar bör om en lokalisering av ovan nämnda trafikplats vid Moralund inte aktualiseras utredas som ett alternativt läge för trafikplats, beaktat redan befintlig infrastruktur på platsen för påfart i norrgående riktning och antagande om att lutningen för påfarter till E4 vid denna lokalisering blir väsentligt bättre. En sådan lösning bör även beakta möjligheteten till samplanering med en eventuell Trafikplats E4 vid Östunavägen i Uppsala kommun. Trafikplats vid Morastenar medför behov av förbättringsåtgärder längs väg (1)

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr Ange dnr Ekonomi och hållbar utveckling Cecilia Carlqvist E-post Regionala utvecklingsnämnden Årssnurra och processkarta för genomförande av LTP i RUN - information Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Information om årssnurra och processplan för genomförande av länstransportplanen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Region Uppsala har i egenskap av länsplaneupprättare uppdraget att arbeta fram förslag till transportslagsövergripande länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Uppsala län, den så kallade länstransportplanen (LTP). Genomförandet av länstransportplanen är i många fall en fråga om samarbete. Därför är det av stor vikt att vi som planupprättare samt våra samarbetspartners har kunskap om varandras organisationers processer. Kommunerna upprättar delar av det underlag som sedan utgör grunden för länstransportplanens planering och prioritering. Planen är ett politiskt dokument och när planen är fastställd reglerar den insatserna som ska genomföras under planperioden. Verksamhetsplan för 2017 övertar verksamhetsplanen för 2016 och är en konkretisering och fördjupning av länstransportplanen avseende det kommande året. Det ger även en utblick ytterligare tre år framåt. Regionala utvecklingsnämnden (RUN) kommer att fatta beslut om vilka åtgärder som ska genomföras utifrån Trafikverkets, Region Uppsala och Kollektivtrafikmyndighetens gemensamma beredning av verksamhetsplanen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

71 2 (3) Årssnurra för det årliga arbetet med genomförande av LTP i RUN Figur 1: Årssnurran beskriver den årliga processen med genomförande av LTP i RUN I februari träffas representanter från Region Uppsala och Trafikverket region öst för att diskutera LTP, Nationella planen för infrastruktur och gemensamma processer. Från Region Uppsala deltar ordförande för RUN och ordförande för KTN (kollektivtrafiknämnden) samt tjänsteman från enheten för hållbar utveckling och kollektivtrafikförvaltningen. Under mars anordnar Region Uppsala tillsammans med Trafikverket region öst en gemensam INFRA-dag med fokus på infrastrukturens betydelse för regional utveckling. I mars sker även rapportering kring inriktning, process och tidplan för arbetet med statlig medfinansieringen. RUN får årligen därefter i april en uppföljning av genomförandet av länsplanen dvs. information om det ekonomiska utfallet för LTP föregående år. I september informeras nämnden om det ekonomiska utfallet för första halvåret I oktober träffas representanter från Region Uppsala och Trafikverket region öst för att diskutera LTP, Nationella planen för infrastruktur och gemensamma processer. Från Region Uppsala deltar ordförande för RUN och ordförande för KTN samt tjänsteman från enheten för hållbar utveckling och kollektivtrafikförvaltningen. Under nämndmötet i oktober ska det ske en diskussion om förslaget till verksamhetsplan för kommande året med utblick för de följande tre åren.

72 3 (3) I december tar RUN beslut om verksamhetsplan för kommande år med utblick på ytterligare tre år. Syftet med dessa årliga beslut är att Region Uppsala och Trafikverket skall kunna göra nya ställningstaganden om vilka åtgärder som ska göras i transportsystemet. I takt med att utredningsarbetet för olika brister framskrider ökar kunskapen om kostnader och dess effekter, vilket medför att nya prioriteringar kan göras. I samband med besluten ovan får RUN en redovisning av hur årets medel i potterna är tänkt att användas. RUN har då möjlighet att ta ställning till de objekt/ åtgärder som ingår i redovisningen. Efter beslut i RUN kommuniceras beslutet till Trafikverket och länets kommuner. Process Processplanen visar hur arbetet går till med att ta fram en verksamhetsplan för Planen har en utblick på ytterligare tre år Figur 2: Processkarta för LTP genomförande 2017 Kostnader och finansiering Beslutet medför inga kostnader. Beredning Synpunkter har hämtats från Trafikverket region öst. Bilagor Bilaga 1 Årssnurra för LTP genomförande i RUN Bilaga 2 Processkarta för LTP genomförande i RUN Kopia till Infrastrukturstrateg Ola Kahlström, enheten för hållbar utveckling Infrastrukturstrateg Cecilia Carlqvist, enheten för hållbar utveckling

73 Årssnurra för genomförande av Länstransportplanen (LTP) i RUN Bilaga 27a LTP genomförande December Beslutsärende i RUN: VP kommande år och med framblick 3 år Februari Ordförandemöte med TrV Oktober Ordförandemöte med TrV Informationsärende i RUN: VP kommande år med framblick 3 år Mars Infradag Region Uppsala Informationsärende i RUN: Rapport Statl medfins (inriktning, process, tidplan) September Informationsärrende i RUN: Utfall halvår April Informationsärende i RUN: Utfall föregående år

74 Bilaga 27b Processkarta för LTP genomförande 2017 Regionalt forum Regionalt forum Regionalt forum Regionalt forum RUN RUN RUN RUN RUN RUN RUN RUN RUN Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Decmber Kommunsamråd i åtta kommuner (inhämtar synpunkter och förlag inför VP-arbete) VP-planering pågår tillsammans TrV Infoärende i RUN ang VP Beslutsärende i RUN ang VP. Kommunicerar VP till kommuner och TrV

75 Dnr RUN Avd för hållbar utveckling Ola Kahlström Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Återrapportering från Regionalt Forum februari Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Informationen från Regionalt forum den 2 februari 2017 läggs till handlingarna. Regionalt forum hölls i Knivsta den 2 februari. På agendan stod bland annat kommande arbete med Uppsalapaketet, dvs processen att säkerställa att en utbyggnad till fyrspår sträckan Uppsala-Myrbacken finansieras i kommande nationella plan för transportinfrastruktur. Ur diskussionen framkom bland annat vikten av att ha en god dialog med parter såväl norr som söder om Uppsala län, såsom det arbete som bedrivs inom ramen för Nya Ostkustbanan och Dalabanans intressenter. Det är också viktigt att Uppsalaregionen är solidariska med de ställningstaganden som gjorts inom ramen för den storregionala systemanalysen. Dessutom information om arbetet med ny länstransportplan En dialog hölls med inriktning på synpunkter på de mål och inriktningar som beslutades av regionala utvecklingsnämnden 26 januari Deltagarna instämde i stort men också viktigt att mål formuleras kring en grundläggande tillgänglighet och inte enbart längs de starka stråken. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Enheten för Hållbar utveckling Ola Kahlström Regionala Utvecklingsnämnden Återrapportering från hearing trafikverket den 15 februari Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Informationen om hearing vid trafikverket den 15 februari 2017 läggs till handlingarna. Trafikverket region öst och region Stockholm genomför en gemensam hearing i Stockholm den 15 februari. Syftet är att länsplaneupprättare, En bättre sits och andra aktörer ska kunna komma med inspel till arbetet med ny nationell plan för transportinfrastruktur. Trafikverket redogjorde för arbetet med nationell plan och den inriktning för arbetet som den proposition som antogs av riksdagen i december 2016 ger. Vid mötet genomförde ordföranden och vice ordföranden i En bättre sits politiska styrgrupp, Kristoffer Tamsons, ordförande trafiknämnden Stockholms läns landsting, och Bertil Kinnunen, ordförande kollektivtrafiknämnden Region Uppsala, en presentation av den storregionala systemanalysen med konkretiserade nyttor av de åtgärder som föreslås. Jenny Lundström, ordföranden i regionala utvecklingsnämnden Region Uppsala, presenterade mål och arbetet med länstransportplan för Uppsala län samt vad som i övrigt är viktigt i nationell plan ur ett Uppsalaperspektiv. Liknande dragningar gjordes av övriga länsplaneupprättare i Stockholm-Mälarregionen. Budskapet från Stockholm-Mälarregionen var väldigt samstämt, vilket också bekräftades av Trafikverket. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

77 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Enheten för Hållbar utveckling Ola Kahlström Regionala utvecklingsnämnden Återrapportering dialog länsplan 2 mars Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Informationen om dialogmöte om länsplan den 2 mars 2017 läggs till handlingarna. Ett öppet dialogmöte hölls den 2 mars. Mötet var ett samarrangemang mellan Region Uppsala och Trafikverket. Medverkande var kommuner, organisationer och andra aktörer som har ett intresse för transportsystemet i Uppsala län. Syftet var att ge möjligheter att komma med inspel till arbetet och innehållet i ny länstransportplan men också den nationella planen. Drygt 60 personer deltog, fler än förväntat. Maria Nimvik Stern, generalsekreterare för Mälardalsrådet, redogjorde för arbetet som gjorts inom ramen för En bättre sits och särskilt den storregionala systemanalys som antogs hösten Lina Bertilsson, Trafikverket redogjorde för arbetet med nationell plan och Ola Kahlström, Region Uppsala, redogjorde för arbetet med länstransportplan och de utmaningar som Uppsalaregionen står inför. Därefter gruppen kring ett antal frågeställningar, bland annat de viktigaste medskicken för det fortsatta arbetet. Där framkom bland annat: Perspektivet bostadsbyggande, arbetsplatser och infrastruktur måste förtydligas. Möjligheten till kombinationsresor och effektivare kollektivtrafik är viktigt. Fyrspår Samhällsnytta måste även omfatta bostäder, miljö och tillväxt. Identifiera möjliga elvägar i Stockolm-Mälarregionen Hyrcykel-kollektivtrafik. Cykelturism Att ha utblick utanför Uppsalaregionen Tänk överblick, inte snuttar, utan koppla ihop, stråktänk. Hur väger vi bostadsbyggandet i prioritering av objekt Grupperna lämnade in skriftliga redogörelser, vilka kommer att sammanställas och redovisas i det fortsatta arbetet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

78 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr RUN Enheten för hållbar utveckling Cecilia Carlqvist Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Regionala cykelstrategi för Uppsala län- information Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Informationen om lägesrapport gällande regional cykelstrategi för Uppsala län läggs till handlingarna. Regionala cykelstrategin Region Uppsala är länsplaneupprättare av transportsövergripande länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Uppsala län, s k LTP. LTP omfattar investeringar inom följande väginfrastrukturområden: Statligt vägnät som inte är nationella statliga stamvägar Cykelvägar längs det statliga vägnätet Medfinansiering av kollektivtrafikåtgärder Medfinansiering av miljö-, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder längs det kommunala vägnätet Den geografiska avgränsningen för den regionala cykelstrategin är utmed statligt vägnät i Uppsala län. I varje kommun finns vissa vägar som ägs och underhålls av kommunen. Utmed dessa vägar är det kommunen som ansvarar för investering och projektering av cykelvägar. Kommunen kan i vissa fall söka stöd från Region Uppsala för att finansiera en viss sträcka. Detta kallas för Statlig medfinansiering och ges under speciella förhållanden. Cykelstrategin är grund för prioritering för statlig medfinansiering. På enskilda, även kallade privata, vägar kan inget statligt stöd för investering av cykelväg erhållas. I enlighet med tidplanen för arbetet med den nya cykelstrategin ska följande frågor informeras om samt nämnden ges möjlighet att komma med inspel för det fortsatta arbetet vid nämndens sammanträde den 17 mars: 1. Cykelstrategins mål, strategier, insatsområden och indikatorer 2. Utformningsprinciper 3. Uppföljning av cykelstrategin Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

79 2 (2) Kostnader och finansiering Beslutet medför inga kostnader eller behov av finansiering. Beredning Synpunkter har inhämtas från kollektivtrafiksförvaltningen och Trafikverket region öst. Bilagor Bilaga 1 PM Cykelstrategi Bilaga 2 Processbild över mål, strategier, insatsområden och indikatorer Kopia till Utvecklingschefen för hållbar utveckling Utvecklingsstrateg infrastruktur, Cecilia Carlqvist Utvecklingsstrateg regional planering, Karin Andersdotter Lindeberg

80 Bilaga 31a Enheten för hållbar utveckling Cecilia Carlqvist E-post: PM Regionala cykelstrategi för Uppsala län 1. Inledning Cykeln spelar en viktig roll i skapandet av ett hållbart transportsystem. Det är ett fordon som inte bidrar till ökade utsläpp eller buller. Fordonet är också yteffektivt och bidrar inte till ökad trängsel. Cykling är till stora delar en lokal företeelse men den utgör ofta en viktig del i hela resekedjan, antingen som början eller slut på en längre resa eller att cykeln tas med i kollektivtrafiken. Därför är det av stor vikt att det är lätt och tryggt att cykla till kollektivtrafiken, detta gör också att fler får bättre tillgänglighet till kollektivtrafiken och det kollektiva resandet ökar. Utvecklingen av nya typer av cyklar i form av bland annat lastcyklar och elcyklar kommer till viss del att förändra hur cykelresor görs i framtiden. Resorna kommer bli längre och med cykel kommer en rad olika transportuppgifter att kunna utföras. För att möta de framtida behoven kommer troligen högre krav på en funktionellt utformad och väl utbyggd cykelinfrastruktur att ställas. För att få fler att välja cykeln som transportmedel krävs att gamla föreställningar utmanas och att nya idéer prövas. En ökad cykelandel kommer exempelvis innebära en större efterfrågan på service, nya lösningar i cykelinfrastrukturen och andra kringtjänster kopplat till cykel. Detta kommer att tydliggöra behovet av innovationer för cykeltrafiken. Det är inte möjligt att tvinga fram innovationer, men den regionala utvecklingsstrategin pekar ut vägen för att stärka innovationskraften i regionen. 2. Syfte med cykelstrategin Den regionala cykelstrategin ska vara vägledande och utgöra underlag för den framtida regionala transportplaneringen. Strategin ligger till grund för ett framtida cykelavsnitt i länstransportplanen. Den ska också säkerställa att effektiva investeringar i cykelinfrastruktur genomförs. Strategin är en av grunderna för samverkan och samordning inom den regionala transportplaneringen. Den regionala cykelstrategin fokuserar på vardagsresor, men möjliggör även rekreations- och turismcykling. Strategin ska vara till vägledning och stöd för länets kommuner och deras cykelplanering. Strategin är även underlag till Kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket.

81 Bilaga 31a 3. Mål, strategier och insatsområden Den regionala cykelstrategin tar sin utgångspunkt i de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen som tydligt pekar ut betydelsen av långsiktigt hållbara transportlösningar. Genom att skapa förutsättningar för en ökad och säker cykling kan trafikens negativa påverkan på miljön minska samtidigt som folkhälsan förbättras. I den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län (RUS) är uttalade målsättningar att förbättra möjligheterna att välja kollektivtrafik, gång och cykel samt att transportsystemet ska bidra till bättre folkhälsa och klimat. Ett av insatsområdena i RUS är att främja resor på cykel genom att erbjuda en utbyggd infrastruktur för cykeltrafiken som underlättar resor från dörr till dörr. För att nå dit ska cykelvägarna vara säkra och koppla samman tätorter med omlandet. Hela-resan-perspektivet är centralt och därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Figur 1: Processbild för mål, strategi, insatsområden och indikator

82 Bilaga 31a Mål 1. År 2030 ska andelen kombinationsresor cykel -- kollektivtrafik fördubblas jämfört med År 2030 ska cykeltrafikens färdmedelsandel öka med fem procentandelar jämfört med År 2030 ska antalet omkomna och svårt skadade cyklister halveras jämfört med Orsaken till att målen har olika basår är att Akademiska sjukhuset anslöts till Strada 1 januari Viss eftersläpning förekommer i inrapporteringen, framförallt från sjukvården (t ex. ska journalanteckningar upprättas innan de rapporteras i Strada). Det har varit viktigt att säkerställa att målen kan mätas och följas upp. Uppföljningen av mål ett och två kommer att ske med hjälp av data från kollektivtrafikbarometern. När det gäller mål tre har Region Uppsala varit i kontakt med Transportstyrelsen för att säkerställa att data kan tas fram via Strada. Målen om kombinationsresor och färdmedsandel föreslås också föras in som mål i länstransportplanen. Strategier Tre övergripande strategiska områden är utgångspunkt för att nå övergripande vision om ökad och säker cykling i Uppsala län. Strategierna utgör viktiga vägval och prioriteringar som tillsammans ökar förutsättningarna att uppnå målen. För att nå målen om ökad och säker cykling har följande tre strategier identifierats: 1. Underlätta kommunal, mellankommunal och regional infrastrukturplanering. 2. Bättre, mer och säkrare cykelinfrastruktur. 3. Underlätta kombinationsresor cykel och kollektivtrafik. Insatsområden Strategierna ligger i sin tur till grund för ett antal insatsområden som bedöms som särskilt viktiga för att nå målen: A. Förbättra cykelinfrastrukturen kring prioriterade bytespunkter Vid kollektivtrafikens bytespunkter finns det säkra, funktionella och attraktiva cykelparkeringar. Det exakta behovet av parkering varierar beroende på resenär, cykeltyp och hur lång tid cykeln ska stå parkerad. Oavsett bytespunkt behöver cykelparkeringarna 1 Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet.

83 Bilaga 31a vara rätt dimensionerade, ha en god underhållsstandard och både vara och upplevas som trygga. Såväl sällancyklister som vanecyklister uttrycker en påtaglig oro för att cykeln ska bli stulen eller vandaliserad. Säkra cykelparkeringar är därmed en avgörande faktor för om det ska upplevas attraktivt och tryggt att cykla. Inom detta insatsområde är det viktigt att insatserna ligger i linje med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Indikator Beläggningsinventering av cykelparkering. Antal cykelparkeringar med tak och låsmöjligheter. Genomförande Region Uppsala sammankallar intresserade kommuner, kollektivtrafikmyndigheten, markägare/fastighetsägare och Trafikverket i samband med LTP-planeringen. B. Utöka kollektivtrafikens upptagningsområde genom satsningar på cykelinfrastruktur Om målet att öka cyklandet i regionen ska kunna realiseras är det viktigt att underlätta och stimulera kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Att underlätta kombinationsresor stärker och ökar attraktiviteten av såväl kollektivtrafiken som cykel. Det handlar om att öka tillgängligheten och kopplingarna med cykel till kollektivtrafikens bytespunkter. Indikator Antal km GC-väg. Antal cykelparkeringar med tak och låsmöjligheter. Antal nya cykellänkar till bytespunkter. Genomförande Region Uppsala sammankallar intresserade kommuner, kollektivtrafikmyndigheten, markägare/fastighetsägare och Trafikverket i samband med LTP-planeringen. C. Stärk trafikslaget cykelns roll i samhällsplaneringen Om cykeln ska bli det självklara valet för kortare resor i Uppsala län behöver cyklandet öka i alla länets tätorter. Faktorer som snabbhet, bekvämlighet, smidighet och trygghet spelar stor roll för vilket färdmedel som väljs. Den samhällsplanering som bedrivs behöver därför verka för att göra cykeln till det snabbaste, smidigaste och bekvämaste färdmedlet i och kring tätorten om fler ska välja cykeln. Trafikmiljön för cyklister behöver förbättras. Förutom att den faktiska trafiksäkerheten behöver förbättras så behöver också trafikmiljön upplevas som tryggare av de som nyttjar den. Indikator Antaget styrdokument där trafikslaget cykel finns med planeringen.

84 Bilaga 31a Genomförande Region Uppsala sammankallar intresserade kommuner, Länsstyrelsen Uppsala län, Trafikverket, handelsföreningar och företag för att ta fram och sprida kunskap om framgångsrik cykelplanering. D. Säkerställ tillgång till kvalitetssäkrad data om det prioriterade huvudnätet för pendling med cykel Kännedomen om cykeltrafiken är generellt sett låg i jämförelse med bil- och lastbilstrafiken. Inrapporteringen av cykelvägar i Nationella vägdatabasen (NVDB) är inte fullständig och inrapporteringen om var det är lämpligt att cykla i blandtrafik med motorfordon är bristfällig. Inte heller är cykelvägarnas standard alltid känd. Bristfälliga data gör att det är svårt att erbjuda bra cykelkartor i reseplanerare, vilket i sin tur riskerar att försämra upplevelsen av att cykla i Uppsala län. Utan bra data är det svårt att veta exakt var insatser bör göras för att förbättra trafikmiljön för cyklister och vilka platser som har lägre prioritet avseende förbättrad trafikmiljö. Viktigt är därför att säkerställa tillgång till kvalitetssäkrad data om den uppländska cykelinfrastrukturen. Indikator: Tillgång till kvalitetssäkrad data Genomförande Region Uppsala och Trafikverket har en dialog kring god tillgänglighet av data för det prioriterade cykelhuvudnätet. Region Uppsala sammankallar intresserade aktörer för att utbyta kunskap om data insamling och för att förbättra datakällor och inrapportering till NVDB. E. Investera i regionala cykelvägar Störst potential för att öka cyklingen finns i och omkring centralorterna i regionen eftersom flest människor bor och är verksamma där. Cykelvägarna utgör stommen i cykelvägnätet och är grunden för att enkelt kunna färdas med cykel i och kring orterna. De motsvarar till stora delar de regionala vägarna på orten. En viktig del för att de regionala cykelvägarna ska fungera effektivt är att de kommunala cykelvägarna ansluter på ett bra sätt. Indikator Antal km planerad utbyggnad GC-vägar. Antal km nybyggnation GC-vägar. Genomförande Region Uppsala sammankallar berörda kommuner och Trafikverket i samband med framtagandet av nästa länstransportplan för att utveckla planera utbyggnaden av nätet.

85 Bilaga 31a F. Tydliggör transportslaget cykeln i länstransportplanen för ökad jämlikhet mellan transportslag Cykelsatsningar ger positiva miljö- och hälsoeffekter som beräknas spara sjukvården flera miljarder kronor årligen. Trots de positiva effekter som följer av förbättrade möjligheter att cykla är det en relativt liten del av finansieringen av ny infrastruktur som traditionellt sett gått till cykling. Cykeln har i många fall hanterats lite vid sidan av och inte alltid setts som ett eget transportslag likvärdigt bedömt som de andra. Indikator Fördelning av ekonomiska medel mellan transportslag. Informationsinsatser i samband med ny GC-väg. Genomförande Region Uppsala och Trafikverket arbetar tillsammans med insatsen. G. Åtgärda trafik- och säkerhetsproblem Nollvisionen om antalet dödade och svårt skadade cyklister är utgångspunkten för strategin. För att minska antalet cykelolyckor men även för att minska oron att råka ut för en olycka krävs insatser för att förbättra säkerheten för cyklister. Det handlar om att bygga bort trafikfarliga miljöer och att bygga funktionell och säker cykelinfrastruktur. Den enskilt största orsaken till allvarliga singelolyckor bland cyklister är dålig drift och dåligt underhåll av cykelvägarna. Indikator Antalet åtgärder. Genomförande Region Uppsala och Trafikverket arbetar tillsammans för att dokumentera de åtgärder som genomförs.

86 Bilaga 31a H. Informationsinsatser för ökad hjälmanvändning Kopplingen mellan vårdbehandlade cyklister och bristande användning av hjälm är tydlig. Därför vill Region Uppsala arbeta med olika insatser för ökad användning av cykelhjälm. Hjälmanvändning har en potential att minska antalet omkomna cyklister med 25 % och att minska antalet allvarligt skadade cyklister med 10 % 2. Graden av användning av cykelhjälm skiljer sig mellan kommunerna i länet. Indikator Målgruppsanpassade informationsinsatser. Genomförande Uppsala läns kommuner, Trafikverket, Region Uppsala och andra aktörer bör i sin kommunikation och när de bygger en cykelkultur rekommendera att hjälm används. Region Uppsala vill öka den frivilliga användningen av cykelhjälm. Forskning visar att det har störst möjlighet att nå framgång inom följande målgrupper 3 : (1) Pendlarcyklister. Det är viktigt att förstärka den redan positiva trenden ifråga om hög hjälmanvändning på pendlingsstråken i de större kommunerna. (2) Föräldrar. Insikten om vikten av att vara en god förebild för sina barn kan få fler föräldrar att börja använda cykelhjälm. Föräldrar kan nås via barnavårdscentraler, förskolor, grundskolor och föräldraföreningar. (3) Äldre. Äldre cyklister kan nås genom informations- och utbildningsinsatser riktade till landets pensionärsorganisationer. Äldre är den målgrupp som kan förväntas öka sin hjälmanvändning allra mest fram till år (4) Barn. En majoritet av barnen i åldern år slutar att använda hjälm trots att de omfattas av ett lagkrav. Denna målgrupp behöver tydligare påminnelser om betydelsen av att fortsätta använda hjälm. Forskningsresultat understryker betydelsen av att kombinera en hjälmlag med information och utbildning. (5) Tjänstecyklister, d.v.s. anställda i kommuner, landsting/region och företag som använder tjänstecykel under arbetstid, är en ökande grupp där hjälmanvändningen kan öka. 2 trafiksakerhetsarbete/skyltfonden/projekt/slutforda-projekt/ovrigt/ovrigt/okad-cykelhjalmsanvandning-- cyklisters-drivkrafter-och-statens-styrmedel/ trafiksakerhetsarbete/skyltfonden/projekt/slutforda-projekt/ovrigt/ovrigt/okad-cykelhjalmsanvandning-- cyklisters-drivkrafter-och-statens-styrmedel/

87 Bilaga 31a 4. Utformningsprinciper Cykelinfrastrukturen är basen för allt cyklande. Dess kvalitet och standard är helt avgörande för att nå målen ökat och säkert cyklande. I länder med höga cykelandelar, exempelvis Nederländerna och Danmark är cykeltrafikens basbehov tillgodosedda i stor omfattning. Cykelvägnäten i dessa länder är väl utbyggda och utbyggnaden fortsätter hela tiden. Detta gäller i såväl städer som mindre orter samt mellan orter. Cykelvägarna är väl dimensionerade samt utformade för att cyklingen ska vara funktionell, effektiv och säker. Många gånger prioriteras cykeltrafikens framkomlighet framför biltrafikens, till exempel genom genare dragning av cykelvägen och prioritet i korsningar med motorfordonstrafik. Det handlar ytterst om att skapa ett attraktivt, säkert och funktionellt system av cykelvägar i länet att göra det lätt och enkelt att välja cykeln. Cykelvägar ska genom sin utformning konkurrera med motsvarande regionala vägar för biltrafik. Forskning och studier från bland annat Väg- och transportforskningsinstitutet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folksam visar ett tydligt samband mellan bristfälligt utformad cykelinfrastruktur, dåligt underhåll av densamma och cykelolyckor. Det är därför av stor betydelse att sträva efter en lägsta nivå, ett utgångsläge, vad gäller utformning och funktioner på de regionala cykelvägarna. Tjänstemannaorganisation kommer att ta fram ett förslag på utformningsprinciper. De kommer dock inte att vara med i strategin eftersom utformningsprinciperna kan behövas ändras utifrån förändringar i Vägar och gators utformning (VGU) och GCMhandboken. 5. Uppföljning av cykelstrategin Cykelstrategin bör revideras/aktualiseras i samband med framtagande av ny länstransportplan, det vill säga ungefär vart fjärde år. De listor och kartor som finns i bilaga 1 uppdateras i takt med fortlöpandearbete, lämpligast i samband med de årliga inriktningsbesluten för genomförande av länstransportplanen. Arbetet med att genomföra den regionala cykelstrategin bör följas upp kontinuerligt i samband med länstransportsplanens uppföljning.

88 Mål Strategi Insatsområde Indikatorer År 2030 ska andelen kombinationsresor cykel kollektivtrafik fördubblas jämfört med 2016 Underlätta kombinationsresor mellan cykel och kollektivtrafik Förbättra cykelinfrastrukturen kring prioriterade bytespunkter Utöka kollektivtrafikens upptagningsområde genom satsningar cykelinfrastruktur Beläggningsinventering av cykelparkering Antal cykelparkeringar med tak och låsmöjligheter Antal km GC-väg Antal cykelparkeringar med tak och låsmöjligheter Antal nya cykellänkar till bytespunkter Bilaga 31b Stärk trafikslaget cykelns roll i samhällsplaneringen Antaget styrdokument där trafikslaget cykel finns med planeringen År 2030 ska cykeltrafikens färdmedelsandel öka med fem procentandelar jämfört med 2016 Underlätta kommunal, mellankommunal och regional infrastrukturplanering Säkerställ tillgång till kvalitetssäkrad data om det prioriterade huvudnätet för pendling med cykel Investera i regionala cykelvägar Tillgång till kvalitetssäkrad data Antal km planerad utbyggnad GC-vägar Antal km nybyggnation GC-vägar Tydliggör cykeln i länstransportplanen för ökad jämlikhet mellan transportslag Fördelning av ekonomiska medel mellan transportslag Informationsinsatser i samband med ny GC-väg Åtgärda trafik- och säkerhetsproblem Antal åtgärder År 2030 ska antalet omkomna och svårt skadade cyklister ska halveras jämfört med 2017 Bättre, mer och säkrare cykelinfrastruktur Informationsinsatser för ökad hjälmanvändning Målgruppsanpassade informationsinsatser

89 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr RUN Enheten för Hållbar utveckling Anna-Lena Jansson Regionala utvecklingsnämnden Återrapportering 2016 för utgiftsområden 19 Regional tillväxt, till Näringsdepartementet och Tillväxtverket - information Förslag till beslut Information om återrapportering för 2016 gällande utgiftsområden 19 Regional tillväxt, till Näringsdepartementet och Tillväxtverket läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Rapporten belyser aktiviteter för att stärka utgiftsområde 19 Regional tillväxt under år 2016, som genomfördes av Regionförbundet Uppsala län, enheten för Regional utveckling. Rapportens struktur följer beslut från Näringsdepartementet som gäller villkor för budgetåret I rapporten berörs verksamhetsstyrning uppdelad på regeringens prioriteringar i den nationella strategin, innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning samt Internationellt samarbete. Rapporten beskriver de viktigaste prioriteringarna, insatserna och uppnådda resultat under året. En sammanfattning finns för hur medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, de regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen. Rapporten lyfter även samverkan med länsstyrelsen samt andra aktörer på olika nivåer. Arbete med integration och mångfald, jämställd regional tillväxt, miljödriven näringslivsutveckling och energi är andra områden som berörs. Arbete inom området övergång till koldioxidsnål ekonomi redovisas. Rapporten färdigställdes och skickades in den 27 februari enligt Villkor Kostnader och finansiering Beslutade medel för 1:1 under 2016 uppgick till 9,2 Mkr av total ram på 9,4 Mkr. Beredning Rapporten sammanställdes av medarbetare på enheten för hållbar utveckling, ansvarig är Tomas Stavbom, tidigare enhetschef på Regionförbundet Uppsala län. Rapporten godkändes och signerades av tf regiondirektör Staffan Isling. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

90 2 (2) Bilagor Återrapportering 2016 Rapport för utgiftsområden 19 Regional tillväxt Kopia till Näringsdepartementet Tillväxtverket Direktören för ekonomi och hållbar utveckling, Regionkontoret Chefsstrateg, Regionkontoret Utvecklingschefen för hållbar utveckling, Regionkontoret

91 Bilaga 32 Näringsdepartementet, Regeringskansliet Sven-Erik Bucht/ Ina Berggård refnr Regeringsbeslut IV14 N2015/08914/RTS N2015/08485/KLS (delvis) N205/08816/KLS (delvis) Diarie.nr: RUN Återrapportering 2016 Regionförbundet Uppsala län En sammanfattning av verksamheten för utgiftsområde 19 Regional tillväxt

92 Bilaga 32 Innehåll Återrapportering 1 sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt... 3 A. Sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt: Redovisning av de viktigaste prioriteringarna och insatserna i det regionala tillväxtarbetet under året, inklusive en bedömning av resultaten Innovation och företagande... 3 Attraktiva miljöer och tillgänglighet... 6 Kompetensförsörjning... 8 Internationellt samarbete... 9 B. Redovisning av hur användningen av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19 Regional tillväxt) bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen C. Redovisning av genomförda aktiviteter och dess resultat inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen Återrapportering 2 samverkan med länsstyrelsen Återrapportering 3 integration och mångfald samt jämställd regional tillväxt Återrapportering 4 miljödriven näringslivsutveckling och energi Återrapportering 5 bredbandsutbyggnad Återrapportering 6 kommersiell service (25)

93 Bilaga 32 Rapporteringsmall rapportering enligt villkorsbeslut för 2016 Rapporteringsmallen ska användas i samband med den årliga rapporteringen enligt villkorsbeslutet. Resultat efterfrågas genomgående för hela redovisningen. Resultat kan beskrivas utifrån genomförda uppföljningar och utvärderingar, men också genom kommentarer utifrån egna bedömningar av resultat och mervärde. Varje återrapportering (förutom Återrapportering 1) bör vara max en A4- sida. Återrapportering 1 sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt A. Sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt: Redovisning av de viktigaste prioriteringarna och insatserna i det regionala tillväxtarbetet under året, inklusive en bedömning av resultaten. Sammanfattningen ska vara uppdelad på regeringens prioriteringar i den nationella strategin Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning samt Internationellt samarbete. Rapporteringen ska förutom prioriteringar, insatser och resultat även innehålla de långsiktiga förändringsprocesser i det regionala tillväxtarbetet som varit aktuella under året. Uppsala län är inne i en period av stark tillväxt. Länet har haft en snabb ökning av BRP per capita under 2016, men ligger fortfarande en bit efter Stockholm. Befolkningen ökar stadigt med omkring en procent per år och bostadsbyggandet ligger på den högsta nivån på flera decennier. Samtidigt som tillväxten varit hög och befolkningen vuxit har utsläppen av växthusgaser i länet minskat med 26 procent mellan åren Det kan sättas i relation till Sveriges nationella klimatmål att utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än år Utmaningar återstår i Uppsala län när det gäller tillgången till bostäder, förbättrad infrastruktur, skolresultat och skillnaderna i länet, mellan bostadsområden, mellan män och kvinnor och mellan människor som är födda i olika länder. Verksamhetsåret 2016 blir det sista för Regionförbundet Uppsala län. Under 2016 har starkt fokus varit på två tunga processer, framtagning av ny regional utvecklingsstrategi samt regionbildning. Innovation och företagande prioriteringar, insatser och resultat även innehålla de långsiktiga förändringsprocesserna 3 (25)

94 Bilaga 32 I september 2016 invigdes Green Innovation Park en grön företagspark som gör innovationsmiljön i Ultuna tillgänglig för alla. Green Innovation Park ligger tio minuter söder om Uppsala stad och är en gemensam satsning mellan Sveriges lantbruksuniversitet och fastighetsbolaget Akademiska Hus med stöd från Regionförbundet Uppsala län, Uppsala kommun och Tillväxtverket. På området finns idag ett 40-tal företag, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Det är även nära till Uppsala universitets verksamheter vid Ångströmlaboratoriet, Biomedicinskt Centrum, Läkemedelsverket m fl. I Green Innovation Park finns ett varierat fastighetsbestånd som passar både stora och små verksamheter, tjänstebolag och producerande företag. I det kvm stora området samlas företag, forskare och entreprenörer som driver den gröna näringen framåt. På området finns också gott om service och mötesplatser och det planeras för en omfattande utbyggnad av bostäder i området. Genom SLU och SVA finns tillgång till toppmodern forskningsinfrastruktur och möjlighet till samverkan lokalt och internationellt. Uppsalas satsning mot Life Science fortsatte att utveckla starkt under Flera pågående processer växlades upp och Uppsala BIO beviljades två viktiga projekt för regionen. 3i- Innovation+ Industri + Investering fokuserar på att locka multinationella lifescience bolag till regionen, medan SWELife driver det nationella SIO-området (från det strategiska innovationsprogrammet) mot ett konkurrenskraftigt life science-ekosystem i Sverige. Dessa satsningar flätas ihop med initiativettestbädd primärvård (också initierat 2016) som bygger vidare på sjukvårdens framgångsrika verksamhet inom Innovation akademiska. Under 2016 har Regionförbundet Uppsala län, Uppsala kommun, aktörer inom innovationsstödet stöttat lokala entreprenörer för att få till en start av regionens nya och första startuphubb Base10 - en ny kontors- och mötesplats för entreprenörer inom tech, allt teknikrelaterat från datorspel till artificiell intelligens och hårdvara. Hubben har ca 1000 kvadratmeter i centrala Uppsala som ska fyllas med startups. Starten har varit mycket framgångsrikt och fått en hel del publicitet i media. Totalt ska mellan 50 och 100 startups kommer att verka i lokalerna. Regionförbundet har medverkat till en handlingsplan för Innovationsforum Uppsala där ett 15-tal aktörer ingår. Ur handlingsplanen kan lyftas fram arbetet för att attrahera kapital till regionens företag. Tillgången till kapital är bättre än på mycket länge. Många bolag får tillgång till det kapital som behövs. Innovationsstödets uppgift är att verka för att det utvecklas bra bolag, då hittar investerarna till dem och Uppsala. Nu gäller det att få fler privatpersoner med kapital att bli investerare, att verka för att verksamheterna inom Startup Grind Uppsala och Base10 utvecklas då de är viktiga för att sätta Uppsala på kartan för tech-investerare. Viktigt även att dra nytta av den utveckling som sker inom det 4 (25)

95 Bilaga 32 offentliga riskkapitalet med ny Clean Tech fond på Almi, Saminvest och kommande EIF initiativ. Regionförbundet leder ett partnerskap bestående av Almi Företagspartner, Almi Invest, Uppsala Innovation Centre, Connect, Business Sweden, Enterprise Europe Network och Exportkreditnämnden som arbetar med att bedöma ansökningar för affärsutvecklingscheckar inom internationalisering, grön tillväxt samt en pilot för digitalisering. Ett 40-tal företag har fått och utnyttjat affärsutvecklingscheckar under 2016, 500 tkr har möjliggjort miljöteknik med internationaliseringsfokus och 500 tkr har möjliggjort miljöteknik nationellt. Resultat och effekter är tydliga trots kort tid, vi ser att projekten genomförs fullt ut, väldigt få projekt avslutas i förtid, några avsteg från plan finns, men väldigt få. Några företag har anställt fler medarbetare. Avtal med internationella partners har signerats, kontor har etablerats internationellt, översättningar av tjänster och dokument har tagits fram, nya internationella avtal bearbetas, flertalet resor och analyser av nya marknader, certifieringar är svåra och tar tid på USA marknaden, men genomförs, avtal med underleverantörer har skrivits, nya produkter har lanserats. Nyföretagandet i länet följer utvecklingen för riket. Varje år startas omkring företag i länet, vilket motsvarar 11,5 per invånare år. Omkring 85 procent av alla nya jobb i länet skapas i relativt små, nystartade företag. Ökade satsningar på jämställd tillväxt och stöd till kvinnors företagande har fått fler kvinnor att starta företag. Det är dock fortfarande få företag som är verksamma på internationella marknader. Tidigare studier visar samtidigt att Uppsalaregionens internationella företag har god konkurrenskraft även om exporten bara svarar för 17 procent av BRP. En betydande del av insatserna för utveckling av fler och växande företag i Uppsala län bedrivs inom ramen för företagsfrämjande organisationer som erhåller verksamhetsstöd från regionförbundet. Under 2016 fördelades totalt 13,5 mkr till detta ändamål, varav hälften utgör länets driftstöd till Almi. Verksamheten inom dessa organisationer har i korthet gett följande resultat: Almi har fortsatt en bra mix av mindre och större lån i lånestocken. Nyutlåningen blev totalt 164 mkr (122 mkr år 2015), totalt 232 lån ackumulerat (203 lån år 2015). På rådgivningssidan når Almi 1084 kunderbjudanden. 30 innovationer har under året kommersialiserats. Andelen kvinnor i Almi Uppsalas affärsrådgivning uppgår till 36 procent vilket ger en andra plats i landet. Antalet unika rådgivningskunder har varit 663 (561 för 2015). Kundnöjdheten är fortsatt hög och 98 procent rekommenderar Almi till andra (94 % för 2015). Andelen tid av total arbetstid som läggs på kund når 75 procent (74 % för 2015). För mer information se särskild rapport från Almi. 5 (25)

96 Bilaga 32 Uppsala Innovation Centre (UIC) utvärderar ca 200 projekt årligen och under 2016 har 67 projekt antagits i något av UIC:s fem olika program. UIC har som mål att öka förutsättningarna för internationella kontakter och affärer i bolagen som antas i programmen och 10 relevanta besök har genomförts under året. UIC har bidragit inom projektet Växtzon, där samtliga inkubatorer och Science Park från Östra Mellansverige som deltar i projektet, fått tagit del av UIC-modellen Under läsåret var det 1204 UF-företagare fördelat på 348 UF-företag i Uppsala län. (48 % flickor och 52 % Pojkar). Vi kan konstatera att det oftast är flickorna som tar vd rollen och vinner flest tävlingar. Vi hade 22 stucken gymnasieskolor under detta läsår och 7 stycken nya UF-lärare. Utmaningen är hur UF kan få unga flickor att fortsätta att vara modiga och tro på sig själva och sin företagsamhet även efter UFåret. Under samma läsår var det 52 stycken grundskoleklasser i länet som arbetade med våra läromedel. Under året arrangerade och medverkade Drivhuset i 128 aktiviteter som involverade studenter. Inspirationsaktiviteterna och utbildningsinsatserna nådde deltagare. Individuellt affärsutvecklande stöd gavs till 478 individer (276 unika) på 402 vägledningsmöten. 93 företag fick stöd i start-fasen studenter kontaktades vid olika mässarrangemang under året. Drivhuset deltog, genom ett samarrangemang med andra aktörer, i en starta eget-butik i Gottsunda. Syftet var att stärka kännedomen om det affärsutvecklingsstöd som finns att tillgå i Uppsala, hos utomnordiska medborgare. Connect har under 2016 genomfört 17 språngbrädor för företag som söker kapital (24 % av företagen med kvinnlig ledning) och 4 investeringsmöten med totalt 22 bolag där 30 procent av bolag fått finansiering inom 6 månader (prel siffror då alla bolag ännu inte rapporterat sin finansiering). Connect driver ett investerarnätverk med 50 investerare (23 % kvinnor). Connect har också genomfört 11 aktiviteter av karaktären information, inspiration och nätverk, 3 kompetensutvecklande aktiviteter riktade mot investerare och en aktivitet för att inspirera fler kvinnor att investera i tidiga bolag. Under Q startade pilotprojektet "Connect FöretagsAcceleratorn". Två bolag har under Q påbörjat processen och blivit matchade med varsin mentor. Coompanion har genomfört professionell rådgivning vid 43 tillfällen till totalt 95 personer. Coompanion har utbildat 122 personer i egen regi eller tillsammans med andra. 2 kooperativa verksamheter har startat under Coompanions rådgivningar har fördelat sig på 54 % kvinnor och 46 % män och utbildningar under samma tid har fördelat sig på 55 % kvinnor och 45 % män. Attraktiva miljöer och tillgänglighet prioriteringar, insatser och resultat även innehålla de långsiktiga förändringsprocesserna 6 (25)

97 Bilaga 32 Under året genomfördes åtgärder för 170 Mkr inom ramen för länsplan för regional transportinfrastruktur Planeringsramen är mkr för hela planperioden och innehåller satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar samt färdigställande av överenskomna och förskotterade objekt från tidigare plan. Åtgärdsvalsstudie för väg 55, sträckan Uppsala-Katrineholm, påbörjades under 2016 och slutförs under våren Åtgärdsvalsstudie för väg 282, sträckan Uppsala-Almunge, påbörjades under 2016 och slutförs hösten Åtgärdsvalsstudie för Uppsala-Uppsala Näs, brister för gång- och cykeltrafikanter, påbörjades under 2016 och slutförs till sommaren Åtgärdsvalsstudie för sträckan Knivsta-Alsike, brister för gång- och cykeltrafikanter, slutfördes under Det med länets kommuner, länsstyrelsen och kollektivtrafikmyndigheten gemensamma Forum för fysisk planering har fortsatt under året. Arbetet med den digitala agendan har fortsatt under året och en e-plattform för regionens kommuner har upphandlats med syftet att förbättra den digitala tillgängligheten och servicen för invånarna i Uppsala län. Bredbandskoordineringen har arbetat aktivt för att möjliggöra och underlätta samverkan mellan och för offentliga och privata aktörer. Bland annat genom att hålla i Bredbandsgruppens möten, arbeta med gruppens sammanhållning, mål och syfte samt hålla en aktiv dialog och träffat aktörer i länet. En större bredbandsträff för kommunala bredbandssamordnare i Västmanlands län, Uppsala län och Stockholms län har genomförts. De flesta kommunerna har kommunala bredbandssamordnare, som oftast tar kontakten med de lokala initiativen. Enstaka kommuner i länet har gjort kartläggningar över kommunens mobiltäckning. Det finns ett behöv av att göra detta i hela länet. Totalt har bredbandskoordinatorn genomfört ca 30 möten under året. Allt fler besöker vårt län. År 2013 uppgick turismomsättningen i Uppsala län till nästan 2,5 miljarder kronor. Andel av BRP som satsas i FoU i Uppsala län är högst i Sverige, och utmärker sig även i ett internationellt perspektiv. I det senaste nationella innovationsindexet placerar sig Uppsala län i topp i landet. Under 2016 har Visit Uppland främst samordnat aktörerna i nätverk för destinationsutveckling men även andra aktörer inom besöksnäringen för att aktivt medverka i genomförandet av den regionala strategin för hållbar besöksnäring i Uppsala län. Visit Upplands viktigaste verktyg för uppnå strategins intentioner är: samordna nätverk för destinationsutveckling, initiera framtagandet av lokala turismstrategier/handlingsplaner samt att stötta/initiera 7 (25)

98 Bilaga 32 utvecklingsprojekt. Under 2016 startade Visit Uppland projektet Augumented Export, ett 3-årigt projekt med syfte att utveckla upplevelseprodukter mot en internationell marknad. För att kunna följa viktiga faktorer som påverkar folkhälsan har ett regionalt uppföljningssystem i form av en modell med huvudindikatorer och underindikatorer utarbetats. Arbetet har skett i samverkan med Älvkarleby kommun som pilotkommun och kommer implementeras under 2017 och också kunna användas som en fördjupad uppföljning av RUS en region för alla. År 2016 beslutade förbundsstyrelsen uppdraget att arbeta fram handlingsplaner för ökade samverkansinstaser för bättre hälsa bland barn och unga. Tre handlingsplaner för samverkansinsatser har antagits och undertecknats med temana fysisk aktivitet, tobaksfri skoltid och ökat föräldrastöd. Regionförbundet ansvarar för framtagandet av handlingsplanerna i samverkan med länets kommuner, länsstyrelse, länsbarnombudsman, landsting och andra organisationer. Regionförbundet har under 2016 initierat och stimulerat lokala processer för sociala investeringsperspektiv i Älvkarleby, Enköping, Östhammar och Uppsala. Kompetensförsörjning prioriteringar, insatser och resultat även innehålla de långsiktiga förändringsprocesserna Tillsammans med Stockholmsregionen har länet den lägsta öppna arbetslösheten av storstadslänen. Arbetslösheten har legat på en jämn nivå under perioden trots en stark befolkningsutveckling. Länets arbetsplatser har förhållandevis lätt att rekrytera rätt kompetens. Fram till år 2025 behöver det rekryteras omkring personer för att möta tillväxten och ersätta dem som lämnar arbetslivet. Störst efterfrågan finns inom vård och omsorg, utbildning och företagstjänster som står för 40 procent av den samlade sysselsättningen. Länet har fortfarande utmaningar i att minska avhoppen från gymnasieskolan. Inom fyra år efter påbörjad gymnasieskola har 70 procent uppnått examen. Det råder också stora variationer mellan kommunerna., från drygt 78 procent till 61 procent. 74 procent av kvinnorna klara examen inom fyra år, medan männen stannat på 66 procent. Andelen högutbildade åringar ökar sakta och närmar sig nu 55 procent. Ett exempel på projekt är #jagmed Unga till utbildning och arbete, där målgruppen är ungdomar år som har eller riskerar att hamna i utanförskap på grund av att de inte fullföljer/inte påbörjar sina gymnasiestudier. Projektet fortsätter till utgången av 2018 och är en samverkan mellan Region Östergötland (projektägare), Region Örebro län, Region Västmanland, Regionförbundet Sörmland och Region Uppsala, totalt ca 30 kommuner. Sex kommuner deltar i Region Uppsala, Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Älvkarleby 8 (25)

99 Bilaga 32 och Östhammar. Målet är att utveckla, pröva, utvärdera samt etablera arbetsformer och metoder som tidigt fångar upp målgruppen/deltagarna och som kan leda till bestående förändringar i de medverkande organisationerna så att varaktiga strukturer för att minska gymnasieavhoppen kan byggas upp. Förväntade resultat av projektet är ökad medvetenhet på de deltagande skolorna om vikten av att arbeta förebyggande med just skolavhopp, ökad medvetenhet om vikten av att alla gör på samma sätt, ökad medvetenhet om statusskillnader mellan program och hur man arbetar med aktivt jämställdhetsfokus, elever som själva söker upp projekten, elever som ökat sin närvaro med 100 %, nya upphandlingsavtal mellan hemkommuner och skolkommuner, ökad medialt intresse och ökad kompetens hos medverkande skolor. Hela projektet utvärderas med fokus på måluppfyllelse och resultat i samarbete med Linköpings universitet. Den regionala kompetensplattformen Kompetensforum Uppsala län är en regional struktur och mötesplats för utbildningsanordnare och arbetslivet för samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor. Under 2016 har satsningar skett inom Kompetensforum för att underlätta individens val av utbildningar och yrken samt påskynda ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom implementering av Ung Företagsamhets tre grundskolekoncept för en bättre arbetslivsanknytning inom grundskolan Kompetensforum har genomfört flera tematiska studiebesöksdagar inom olika branscher för arbetsförmedlare och studievägledare, samt arrangerat konferenser kring digitaliseringens påverkan på framtidens kompetens och regionens insatser för att förhindra skolavhopp. Internationellt samarbete prioriteringar, insatser och resultat även innehålla de långsiktiga förändringsprocesserna Internationell benchmarking Regionförbundet har sedan flera år identifierat ett antal benchmarkingregioner i Europa, med likartad struktur som Uppsala vad gäller forskningsintensitet och utbildningsnivå, närhet till annan storstad och ekonomisk bärkraft. Genom stöd från Tillväxtverket och RIK-projektet har jämförelserna tagits till en ny nivå. En omfattande benchmarkingstudie av 15 andra regioner har blivit utgångspunkt för det internationella arbetet både för regionen och för Uppsala kommun. Under senare år har regionförbundets styrelse fördjupat studierna genom besök i Oxford och Freiburg. Andra grupper från regionen har studerat Cambridge, Eindhoven och Utrecht närmare. 9 (25)

100 Bilaga 32 AER AER är den största politiska intresseorganisationen för regioner i Europa. Huvudsyftet är att öka det regionala inflytandet i europeisk politik. Verksamheten innefattar en mängd områden, däribland regionala tillväxtfrågor inklusive folkhälsa, hälso- och sjukvård. Regionförbundet har varit medlem i AER sedan 2007, då förbundet övertog medlemskapet från landstinget, som i sin tur varit medlem sedan 90-talet. Medlemskapet ger möjligheter till omvärldsbevakning, information om och påverkan på den europeiska politiska processen samt kunskapsutbyte och utökat nätverk. Med cirka 200 medlemmar från hela Europa är AER en inflytelserik påverkanskanal. Sverige har två ordinarie byråledamöter och två ersättare i AER. För de ordinarie posterna krävs samordning av AER Sverige under en mandatperiod d.v.s. två år (25 procent av en heltidstjänst). Region Uppsala är aktiva i AER:s sakfrågeinriktade kommittéer (3 st) och diverse tematiska arbetsgrupper. Strategiska partnerskap för att utveckla näringslivets internationalisering EuroIncNet är ett projekt som Regionförbundet delfinansiera tillsammans med Tillväxtverket och Vinnova. EuroIncNet är ett initiativ som drivs av Uppsala Innovation Centre och är ett nätverk där några av Europas högst rankade företagsinkubatorer enligt UBI Globals mätning ingår. Samarbetet syftar till att öka inkubatorbolagens möjligheter att etablera sig på den europeiska marknaden. De fem företagsinkubatorerna som ingår i nätverket i dag är INiTS, Österrike, Yes!Delft, Nederländerna, Imec, Belgien, i3p i Italien samt UIC i Sverige. UIC har rankats av UBI Global som Europas femte bästa, och världens tionde bästa, företagsinkubator med universitetskoppling. Samarbetet inom EuroIncNet är upplagt i tre steg. Första steget innebär att bolaget presenterar sin affärsmodell för toppinkubatorn i det land bolaget vill nå. Är modellen överföringsbar på den nya marknaden går man vidare och inkubatorn gör en förstudie för att närmare undersöka om en lansering i landet är möjlig. Ser allt bra ut är nästa steg att bolaget med stöd av inkubatorn gör en lanseringsplan. På sikt är bedömningen att två till tre UIC-bolag per år kommer att vara aktuella för kontakt med någon av inkubatorerna i nätverket. För dessa bolag ger EuroIncNet-samarbetet en möjlighet att på ett tryggt sätt förstå och etablera sig på den europeiska marknaden. Uppsala Bio internationell samverkan inom Life Science Uppsalas starka och internationellt framgångsrika life science sektor är ett resultat av många års samarbete mellan industri, akademi, sjukvård och samhälle. Ska vi vara framgångsrika även i framtiden måste vi ständigt förbättra vår konkurrenskraft. Det kan bara uppnås genom fortsatt samarbeta - inom regionen, nationellt och internationellt. 10 (25)

101 Bilaga 32 Regionförbundet finansierar tillsammans med bland annat av Akademiska sjukhuset, de två universiteten, företag, Uppsala kommun klusterplattformen Uppsala BIO. Uppsala BIOs roll är att identifiera och prova nya vägar för att få life science sektor att fortsätta utvecklas och växa. Idag är det öppna innovationsprogrammet och testbädden BIO-X den enskilt största verksamheten. BIO-X fick på initiativ av STUNS sin nuvarande utformning 2010 och ansluter till den nya geografiskt och organisatoriskt öppnare, men mer komplexa, industriella FoU-struktur som vuxit fram inom life science sedan 2000-talets början. BIO-X har genom sin inriktning på behov i sjukvården och öppen innovation uppmärksammats internationellt. Det globala life science-bolaget Roche etablerade 2011 exempelvis samarbete med Uppsala BIO kring BIO-X. Under året har Uppsala Bio medverkat i en mängd olika internationella insatser och events för erfarenhetsutbyte inom Life Scienceområdet: BIO Convention, Philadelphia (Juni) Nordic Life Science Days, Stockholm (Sept) Swedish-American Life-tech Forum, Boston (Okt) Genesis partnering, London (Dec) BIO Europe Spring, Stockholm (April 2016) BIO Convention, San Francisco (2016) 11 (25)

102 Bilaga 32 B. Redovisning av hur användningen av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19 Regional tillväxt) bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen. (Exempel på mer detaljerade frågor som ska besvaras): Vad är mervärdet av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder i regionen? Beskriv även resultat kopplade till insatser finansierade av medel från anslag 1:1. Vilken strategi finns för medlens användning? hur används de i relation till regionens egna medel och strukturfondsmedel? Vilka typer av insatser har prioriterats under året? Hur fördelas tilldelade medel på olika insatser? Hur kopplar insatserna till en analys av regionens utmaningar och behov? Ge exempel på viktiga medfinansiärer. Mervärdet av 1:1 Uppsala län har genom alla år haft en låg tilldelning av 1:1-medel, vilket gör att resurserna måste användas med stor precision för att få bästa effekt. Regionen kan sällan eller aldrig bära en större del av projektkostnaderna eller gå in med substantiella belopp. En viss uppräkning av medlen har dock skett inför 2017, vilket ger nya Region Uppsala större kraft att agera som regionalt utvecklingsansvarig aktör. Med regionbildningen har även del av länsstyrelsens medel först över till regionen. Trots en relativt liten tilldelning har 1:1-medeln ett stort regionalt mervärde, genom att de till sin konstruktion både medger stor flexibilitet i användning och kan fungera som smörjmedel i tidiga skeden, då andra aktörer är mer begränsade att kunna gå med. Ett stöd från regionen innebär en viktig kvalitetsstämpel för projekten och är många gånger en förutsättning för att andra ska gå in i senare skeden. Uppväxlingsgraden av 1:1-medlen har vissa år varit 20 gånger en satsad 1:1-krona, företrädesvis från olika EU-program. Viktigt att understryka är dock att regionförbundet i de allra flesta uppdragen samverkar med andra aktörer i långa processer. Förbundet äger med andra ord sällan hela frågan utan samverkan med aktörer såväl inom som utanför länet är en förutsättning för att nå de mål som sätts upp. Exempel på detta är arbetet med att genomföra EU:s strukturfondsprogram där samarbetet dels sker i en geografi med fyra andra län, dels med en mängd aktörer inom respektive projekt. Detta underlättas av tillgången till smärre utvecklingsmedel. Tyngdpunkten ligger på att medverka till att skapa förutsättningar för utveckling, där antalet projekt varierar över tid. 12 (25)

103 Bilaga 32 Strategi för 1:1 En grundläggande förutsättning för att beviljas projektstöd från regionförbundet är att projektet bidrar till att nå målen i länets regionala utvecklingsstrategi (RUS), Uppländsk Drivkraft 3.0. Varje insats ska dessutom relateras till någon av de strategiska inriktningarna Innovativ region, Växande region, Kompetent region och Attraktiv region. Det ska tydligt framgå hur respektive projekt avser att bidra till strategins måluppfyllelse samt vilka åtaganden i strategin som projektet stödjer. Inför beslut sker en bedömning av nyttan av ett projekt för länets utveckling. Projekten beviljas inte automatiskt enbart för att kriterierna är uppfyllda. En prioritering sker bland de projektansökningar som uppfyller regionförbundets kriterier för att få projektstöd. Regionförbundet strävar efter att stödja strategiska satsningar som involverar flera aktörer och som kan stärka förutsättningarna för hållbar regional tillväxt. Regionförbundet prioriterar projekt med en positiv påverkan på miljö, integration och mångfald, folkhälsa samt jämställdheten mellan kvinnor och män. Genom den tydliga kopplingen till RUS bidrar varje projekt till att regionens olika utmaningar och behov kan mötas. RUS anger inriktningen, medan bedömningen av de enskilda projekten ska säkra att de bidrar på rätt sätt och håller den kvalitet som krävs. Av den anledningen har regionförbundet ofta kommit att samverka med redan etablerade aktörer inom innovationssystemet, som inte är beroende av de enskilda projekten för sin egen organisatoriska överlevnad. Inriktningen är att stärka och utveckla strukturerna. De senaste årens satsningar på jämställd tillväxt har fått en tydlig effekt på dessa strukturer. Inför arbetet med en ny länets regionala utvecklingsstrategi (RUS), som beslutades av förbundsfullmäktige i december 2016, har de tre aspekterna av hållbar utveckling fått ett ännu mer framträdande utrymme och bildar utgångspunkt för upplägget av hela strategin. Med ekologisk, ekonomisk och socialbarhet som bas för kommande projekt och användning av 1:1-medel finns en stark igenkänning med Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål. Typ av insats Tonvikten av insatserna ligger på innovation och företagande, där det även kommer in flest ansökningar. RUS-indelning Antal projekt summa procent En attraktiv region (attraktiva miljöer och ,51 % tillgänglighet) En innovativ region, (Innovation och företagande, Internationellt samarbete) ,86 % 13 (25)

104 Bilaga 32 En kompetent region (kompetensförsörjning) ,08 % En växande region (attraktiva miljöer och ,55 % tillgänglighet) Summa 49* % *nya projekt beslutade under året Nedan följer några exempel på projekt som bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin. Hållbar produktutveckling inom besöksnäringen projekt Augmented Export Projektet ska bidra till produktutveckling inom området natur och kultur, för en internationell marknad. Insatser främst riktade till företag inom besöksnäringen som är exportmogna idag eller har potential att bli det inom en treårsperiod. Inom projektet genomförs processer för produktutveckling, affärsutveckling genom Kurbits Export (en etablerad metod framtagen av Besöksnäringscollege Dalarna), kvalitetsrådgivning genom Swedish Welcome-metodiken, samt utveckling av ny digital AR-teknik där det inom projektet ryms framtagning av teknisk plattform och visualisering av fem besöksmål. Projektet startades juni 2016 och pågår till och med oktober Första halvåret har i stort sett handlat om uppstart och projektplanering. Företags Acceleratorn Connect Uppsala Företags Acceleratorn i Uppsala riktas primärt mot industriföretag som omsätter omkring 10-40MSEK för att sätta just deras specifika behov i centrum. Fokusområden är digitalisering, styrelsearbete, ledning och hållbar tillväxt. Parallellt erbjuds processen till tjänsteföretag i samma storlek som används som referensgrupp. Information har gått ut till samtliga kommuner om Connect Företags Acceleratorn och Knivsta, Älvkarleby, Östhammar, Tierp och Uppsala kommun startar upp. Enköping vill engagera sig efter sommaren. Hittills har två företag har påbörjat Connect Företags Acceleratorn. De har matchats med varsin mentor och har börjat arbeta på sina affärsplaner. Offentlig innovationskraft för övergången till en koldioxidsnål ekonomi (ERUF projekt) Projektet bidrar till en övergång till en koldioxidsnål ekonomi genom att stärka företag och offentliga aktörer i rollen som användare och beställare av hållbar energiteknik samt öka erfarenhetsutbyte mellan företag och stärker kompetensutveckling och lärande kring minskade koldioxidutsläpp och effektiv energiförbrukning. Via innovationstävlingar har nya metoder och verktyg tagits fram inom bygg och fastigheter. Tävlingar har genomförts i samarbete med t.ex. Energimyndigheten, Swedish incubators and science parks och 14 (25)

105 Bilaga 32 mindre teknikföretag samt ett flertal kommunala bolag som testar vinnande koncept i skarpt läge. Femton energitekniktestbäddar kommer att ha genomförts till slutet på Regional samverkan för att tydliggöra företags- och innovationsstödet genom verkamt.se/uppsala Ett 30-tal aktörer inom företags och innovationsstödet i Uppsalaregionen har under Regionförbundets ledning arbetat med att tydliggöra stödet till näringslivet genom att samverka kring vår regionala satsning på Arbetet har haft ett utifrån och in perspektiv för att underlätta och skapa enkelhet för användaren. Vi har även fokuserat på att göra hela tjänsten jämställdhetsintegrerad utifrån ett intersektionellt perspektiv. Processen har lett fram till en plan för publicering för den regionala sidan den 6 februari 2017 samt ytterligare två lanseringstillfällen under 2017 där tjänsten utökas med ytterligare stöd. ÖMS3 Smart specialisering (ERUF projekt) Regionerna i Östra Mellansverige samverkar kring fyra styrkeområden där vi anser att vi har resurser att ta oss an och lösa stora samhällsutmaningar. Utpekade områden är Smart Industri, Hållbara Livsmedelskedjor, Life Science med hälsa och välfärd och Morgondagens energilösningar. Samverkan startade 2015 men områden blev tydliga först under hösten Syftet är att mobilisera gemensamt och initiera projekt inom varje område samt att involvera regionernas resurser inom näringsliv, forskning och offentliga stödstrukturer. Under 2016 konkretiserades detta genom en gemensam ansökan på en utlysning till Tillväxtverket på temat smart industri. Regionalt Innovationsarbete och kluster (RIK-projekt finansierat av tillväxtverket) Projektets resultat var en genomarbetad rapport som ska stärka Uppsala läns som regionalt innovationsområde och bli ett kraftfullt inspel till RUS:ens del om innovation. En slutrapport är i sitt slutskede och den kommer bli viktig för Region Uppsala inför framtida processer som stärker som länets innovationsförmåga. Smart Industri i Östra Mellansverige Regionerna i Östra Mellansverige deltar i ett gemensamt projekt som ska stärka kompetensförsörjningen i industrirelaterade branscher. Syftet är att skapa modeller för kompetensbehovsinventering och strategisk långsiktig kompetensförsörjning, där fem delprojekt levererar resultat som kan bidra till en bättre matchning mellan företagens arbetskraftsbehov och utbildningsväsendets utbud, breddad rekryteringsbas och ökad attraktivitet. Uppsalas delprojekt riktas mor Life Science-branschen, med fokus på att utreda hur det webbaserade verktyget Industriteknik Bas kan användas för att säkerställa 15 (25)

106 Bilaga 32 kompentens hos de operatörer som arbetar hos, och rekryteras till, produktion inom Life Science-bolagen i Uppsala. Och om så är fallet, hur skall verktyget bäst optimeras. ESF och ERUF Regionförbundet har statens uppdrag att leda länets genomförande av social- och regionalfonden. I detta ingår att mobilisera aktörer, stödja utveckling av projekt som ligger i linje med programmens intentioner och vara programmens kontaktpunkt i länet. Uppdraget utförs i samverkan med tillväxtansvariga i övriga län i Östra Mellansverige, samt förvaltande myndigheter (ESF-rådet och Tillväxtverket) och strukturfondspartnerskapet. En god samverkan mellan olika aktörer inom tillväxtrådet och Forum för inkluderande arbetsmarknad har bidragit till att länet varit rustat inför utlysningar och kunnat skriva bra ansökningar. Under året har en lång rad projekt från Uppsala län blivit beviljade. Från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Insatsområde 1 Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 1. Projekt: Testbädd primärvård Uppsala. Projektägare Uppsala Läns landsting, EU stöd: 4 miljoner kronor. 2. Projekt: ÖMSesidig Access för innovationskraft, Projektägare Uppsala Universitet, EU stöd: 19.6 miljoner kronor 3. Projekt: Green Innovation Park, Projektägare Sveriges Lantbruksuniversitet, EU:stöd 5.9 miljoner kronor 4. Projekt: 3i- Innovation+ Industri + Investering = En samarbetsplattform för tillväxt och regional utjämning, Projektägare STUNS/Stiftelsen för Samverkan mellan Universiteten i Uppsala, Näringslivet och Samhället EU:stöd, 3.5 miljoner kronor. 5. Projekt: Almi Invest Östra Mellansverige Fond II, Projektägare ALMI EU stöd: 75 miljoner kronor 6. Projekt: SWElife Östra Mellansverige: regional tillväxt genom utveckling av SME med nyskapande Projektägare STUNS/Stiftelsen för Samverkan mellan Universiteten i Uppsala, Näringslivet och Samhället. EU stöd: 26 miljoner kronor Från Europeiska regionala utvecklingsfonden Insatsområde 3: Att stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer 7. Projekt: Lokalt klimatarbete, regionalt lärande och färdplaner mot en koldioxidssnål ekonomi, Projektägare Uppsala kommun, EU:stöd 1.9 miljoner kronor 8. Projekt: Infrastruktur för utbyggnad av laddningsstationer för elfordon inom Östra Mellansverige, Projektägare Länsstyrelsen i Uppsala län, EU:stöd, kronor 9. Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas, Projektägare Biogas Öst AB, EU:stöd kronor 16 (25)

107 Bilaga Projekt: Knuffa resan rätt, Projektägare Eskilstuna kommun, EU:stöd 1.5 miljoner kronor 11. Projekt: Energiportal ÖMS - öppen innovation för decentraliserad energiproduktion Projektägare STUNS/Stiftelsen för Samverkan mellan Universiteten i Uppsala, Näringslivet och Samhället, EU:stöd 2.1 miljoner kronor 12. Förstudie: Utnyttjande av industriell restvärme i Östra Mellansverige, Projektägare Region Örebro, EU:stöd kronor 13. Projekt: Fossilfria och Effektiva Transporter i Östra Mellansverige, Projektägare Länsstyrelsen i Västmanlands län EU:stöd 4.8 kronor 14. Projekt: Utveckling och demonstration av biobaserade material för att minska utsläpp av växthusgaser i sjukvården, Projektägare SP Sveriges Tekniska Forskningsinst AB, EU:stöd 2 miljoner kronor Från Europeiska socialfonden 15. Projekt Kisa: Projektägare, Arbetsförmedlingen i Uppsala, EU:stöd 20,5 miljoner kronor 16. Projekt: Affärskompetens Norduppland, Projektägare Nordupplands Kompetenscenter, EU:stöd 23, 6 miljoner kronor 17. Projekt: Språkstöd KIVO-C, Projektägare Uppsala kommun, EU:stöd 9 miljoner kronor 18. Projekt: NISA, Projektägare Arbetsförmedlingen, EU:stöd 74 miljoner kronor 19. Projekt: Praktikkartläggning, Projektägare Uppsala kommun, EU:stöd 5.2 miljoner kronor 20. Projekt: Smart industri: Projektägare, Region Östergötland EU:stöd 11 miljoner kronor Medfinansiering Viktiga medfinansiärer till projekt är ERUF, ESF, andra regioner inom Östra Mellansverige, länets kommuner, Landstinget Uppsala läns, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala Universitet, SLU, Energikontoret och Biogas Öst, länets företags- och innovationsstödjande aktörer samt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Samordningsförbundet. Då 1:1-medel är begränsade inom Uppsala län, särskilt för initiativ riktad mot övergången till en koldioxidsnål ekonomi är nationella fonder också av vikt; Tillväxtverket, Energimyndigheten, Vinnova, Boverket. 17 (25)

108 Bilaga 32 C. Redovisning av genomförda aktiviteter och dess resultat inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Ge exempel på ca tre aktuella insatser. Regionförbundet har genomfört ytterst få initiativ som fokuserat särskilt på resultat inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Strategins tre fokusområden; rädda havsmiljön, länka samman regionen samt öka välståndet, känns igen dock i flera pågående initiativ, såväl inom lokala och regional projekt som transnationella. I frågan om säkerställandet av en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet är SLU, JTI, Länsstyrelsen Uppsala län och Upplands Stiftelsen aktiva i flera Östersjö- och Central balticprojekt t.ex. Baltic Deals Baltic Compass och Baltic Flows. En sammanlänkad region aktiveras på liknande sätt fast i mindre utsträckning. Uppsala universitets arbete i Baltic University samt Central Baltic-initiativet Live Baltic Campus, Östhammars kommun, med flera aktörer från länet, är aktiva inom S:t Olofs led, mot naturturism. Strategins tredje område, ökat välstånd, aktiveras genom flera initiativ mot klimatanpassning, återigen med SLU och JTI som tongivande parter. Regionförbundets roll, som operativ part, är begränsad till information och spridningsaktiviteter kopplat till aktuella utlysningar och projektmobiliseringar. Återrapportering 2 samverkan med länsstyrelsen Generella kommentarer kring hur samverkan med länsstyrelsen har utvecklats dvs. behov avseende samverkan och vad som fungerar väl och vad som kan förbättras. Ge även ca tre exempel på områden där samverkan sker med länsstyrelsen. Samarbetet mellan regionförbundet och länsstyrelsen har alltid varit gott, med regelbundna avstämningar på ledningsnivå och konkret samverkan inom olika verksamhetsfält. Inför bildandet av Region Uppsala har en ny överenskommelse om samverkan mellan Region Uppsala och länsstyrelsen tecknats, med syfte att skapa en effektiv, långsiktig och kraftfull samverkan som bidrar till en stark regional utveckling. Mening är att ansvar, uppdrag och roller vara tydliga, så att omvärlden uppfattar parterna som koordinerade och samspelta. Målet är att skapa mesta möjliga nytta för länets invånare och verksamheter och tjäna som en nationell förebild för samverkan mellan statens företrädare och den regionalt utvecklingsansvariga aktören på länsnivå. 18 (25)

109 Bilaga 32 Hållbar regional utveckling och tillväxt Tillväxtrådet har funnit , med medverkan från kommunernas näringslivschefer och andra nyckelaktörer inom näringslivsområdet. Ett nätverk för företagsfrämjande aktörer har även funnits. Från 2017 ersätts dessa grupper med en ny Näringslivschefsgrupp och tematiska träffar för en bredd av aktörer. På ett övergripande plan är det angeläget att samverka kring det regionala utvecklingsarbetet, samt i framtagande, genomförande och uppföljning av den regionala utvecklingsstrategin. Det gäller även att bistå varandra med statistik, kunskapsunderlag och analyser avseende tillståndet i länet. Regionen och Länsstyrelsen har båda ansvaret att se till att den regionala utvecklingsstrategin är utgångspunkt i andra relevanta regionala program och insatser. Folkhälsa Sedan flera år finns RAFF (Regional arbetsgruppen för folkhälsa) som letts av Regionförbundet, tillsammans med kommunerna, landstinget och länsstyrelsen. Samverkan inom folkhälsoområdet ses dock över, varpå RAFF kommer att ersättas av en ny samverkansstruktur. ANDT - Länsrådet är sammankallande, då Länsstyrelsen ansvar för forumet, och övriga som ingår är ledande funktioner i länets kommuner, landstinget, Uppsala Universitet, polismyndigheten och Regionen. Styrgrupp för ANDT-L frågor Uppsala län, plus polismyndigheten och Uppsala Universitet. Samverkan ska ske för att tydligare lyfta sambandet mellan folkhälsa och regionala utvecklingsområden. Framtagande av avsiktsförklaringar avseende tobaksfri skoltid och föräldrastöd. Samverkan ska ske för att nå målen i ANDT-L strategi och åtgärdsprogram för Uppsala län Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen har en arbetsgrupp för att samordna och samverka i arbetet för Tobaksfri skoltid. Det är kopplat till en särskild handlingsplan för att förebygga psykisk ohälsa bland unga. Fysisk planering och infrastrukturfrågor Forum för fysisk planering (FFFP), med medverkan från Region Uppsala, Länsstyrelsen och kommunerna. Region Uppsala är sammankallande. Konkreta samverkansområden är planeringsunderlag för stärkt koppling mellan infrastruktur, kollektivtrafik, bebyggelseplanering och miljöanpassade transportsystem. Inom bostadsförsörjnings- och markanvändningsfrågor kan Region Uppsala agera samrådspart till Länsstyrelsen. Landsbygdsutveckling Partnerskap för landsbygds- havs- och fiskeriprogrammet. Ett forum som är öppet för organisationer som verkar inom programmets målgrupper. 19 (25)

110 Bilaga 32 Sammankallande: Länsstyrelsen Insats: Mötet äger rum 3-4 gång per år. Region Uppsala har medverkat, och svarat för kopplingen till övriga EU-program. Miljö-, klimat- och energifrågor Länsstyrelsen och Region Uppsala driver länets Klimat- och energiforum. Forumet syftar till att, i bred dialog, skapar samsyn samt underlätta utveckling i Uppsala läns arbete att övergå till en koldioxidsnål ekonomi. Uppsala läns klimat- och energisamverkan Klimat Länsstyrelsen ska fortsatt ingå i: Mälarsamverkan (samverkan mellan länsstyrelserna kring Mälaren inom olika klimatanpassningsområden) Regionala klimatanpassningsnätverket (tillika C-Sam Klimatanpassning) Nationella klimatanpassningssamordnarnätverket (2 träffar per år) Arbetsgruppen för kommunikation Arbetsgruppen för dagvatten Arbetsgruppen för kulturmiljö Arbetsgruppen för uppföljning Baltic Flows Klimat- och energiforum Arbetsgrupp för CO2-snålt samhälle (Östra Mellansverige) Oklar samverkan bör utredas och utvecklas Naturvård, friluftsliv och besöksnäring Friluftsuppdraget - god samverkan mellan Region Uppsala, Skogsstyrelsen, kommuner och andra berörda aktörer. Region Uppsala är sammankallande för Nätverket för destinationsutveckling i Uppsala län, som utgör referensgrupp för de insatser som berör besöksnäringen i länet. Länsstyrelsen är representerade i det nätverket som träffas fyra gånger per år, Länsstyrelsen är även medfinansiär i HPU-projektet Augmented Export som startade 2016 och där Region Uppsala är projektägare och stödmottagare. Samverkan och löpande kontakter inom bl a projektinsatser och utvecklingsfrågor. Digital agenda, IT, Bredband Digital agenda för Uppsala län 1.0 Länets bredbandsgrupp, IT-chefsgruppen (där länsstyrelsen är med ibland), grupp för den regionala digitala agendan (f n passiv) 20 (25)

111 Bilaga 32 Integration Samverkansråd för hälsa och integration Jämställdhet Kommunernas arbete för jämställdhet nätverk. Länsgrupp mot våld i nära relationer Länsgrupp Att förebygga våld (2 ggr/år) Länsgrupp Att jobba med insatser efter våld (2 ggr/år) Kommunernas arbete för jämställdhet (2 ggr/år) Aktörer i samverkan för Uppsala läns näringsliv (jfr 2) Nationellt centrum för kvinnofrid Återrapportering 3 integration och mångfald samt jämställd regional tillväxt Redovisning av hur arbetet med integration och mångfald samt arbetet för en jämställd regional tillväxt fortsatt bedrivs och utvecklas inom det regionala tillväxtarbetet. Ge även exempel på ca tre aktuella insatser och beskriv landstingets/samverkansorganets roll i dessa insatser. Integration och mångfald För att stärka kopplingen till det långsiktiga regionala utvecklingsutdraget har Regionförbundet har under 2016 medverkat och stöttat Länsstyrelsens regionala samordning för integration, där sådana förutsättning och förväntningar funnits. Regionförbundet har även påbörjar ett arbete med utröna vilken utökad roll som blivande Region Uppsala ska ta i aktuella nätverk och arbetsgrupper. Utöver detta sker Regionförbundets arbete med integration och mångfald via Forum för en inkluderande arbetsmarknad, som är en plattform som möjliggör delaktighet, påverkar strukturer samt säkerställer förbättringar för en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län. Forumet består av representanter från de organisationer i länet som har ett uttalat ansvar på området: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Landstinget, Samordningsförbundet, samt länets samtliga kommuner. Regionförbundet är ordförande för partnerskapet. Fokus är primärt länets användning av EU:s socialfond, som gett god utdelning genom åren. Jämställd regional tillväxt 21 (25)

112 Bilaga 32 Regionförbundet har genomfört en nuläges- och behovsanalys under våren 2016 som sedan ledde framtill en handlingsplan för jämställd regional utveckling. I slutet av 2016 fick vi möjlighet att justera handlingsplanen så den bättre skulle passa in i kommande regionbildning till Region Uppsala och få ett kraftfullare genomslag. De två områden som är prioriterade i handlingsplanen är: 1. Prioriterat område från regeringens nationella strategi: III. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande; öka utrikes födda kvinnors sysselsättning och företagande; jämställd fördelning av projektstöd och företagsstöd; minskad könssegregering på arbetsmarknaden. Prioriteringens namn: Jämställdhetsintegrering av företags- och innovationssystemet ur ett intersektionellt perspektiv Att nå ett jämställdhetssäkrat ekosystem för företagsfrämjande aktörer och aktiviteter är en stor utmaning och det behövs en katalysator för detta. Region Uppsala väljer därför att slå samman behovet gällande en regional samsyn via en regional sida av verksamt.se med behovet av en större jämställdhetsintegrerande insats hos dess aktörer och dess aktiviteter. Genom att lyfta fram jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv i arbetet kring verksamt.se/regionuppsala och där prioritera rätt insatser, kan betydligt fler företag/personer nå fram till systemet. Systemet kan även nå ut till fler företag/personer. Vi tror att information, förebilder, normmedveten kommunikation och en medveten användardesign ur ett intersektionellt perspektiv kan förbättra verksamt.se både regionalt och nationellt samt att verksamt.se kan bli navet i utvecklingen för ett jämställt företagsfrämjande ekosystem. Förberedelserna för jämställdhetsintegreringen skedde redan under våren 2016 då jämställdhetsexperter följde processen med att sätta in olika tillväxt aktörer i sidans upplägg och kommande innehåll. Under tre tillfällen har Tillväxtverket, Region Uppsala och jämställdhetsexperterna gemensamt hållit i workshop för aktörerna. Fokus har varit på användarna av verksamt.se, förståelse för jämställdhet och intersektionella perspektiv på kön och jämlik kommunikation. 2. Prioriterat område från regeringens nationella strategi: Systematiskt ledningsarbete för att besluta och integrera jämställdhetsmål och utgå från genusanalys vid planering och genomförande av det regionala tillväxtarbetet, inklusive budget, framtagande av regionala utvecklingsstrategier (RUS) samt övriga strategier och program för till exempel. innovation, boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning. Prioriteringen är justerad att verka för Region Uppsala Systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering. Att arbeta systematiskt med jämställdhetsintegrering i styrning och ledning syftar till att förbättra Region Uppsalas verksamheters resultat så att kvinnor och män, flickor respektive pojkar får del av 22 (25)

113 Bilaga 32 verksamhetens resurser på likvärdiga villkor och jämställt. Fokus för prioriteringen har tagit avstamp i Europarådets definition av jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av besluts(verksamhets)processer, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Avgränsad målgrupp för prioriteringen är Region Uppsalas regionkontor som innefattar politik, avdelnings- och enhetschefer och medarbetare så att jämställdhetsperspektivet finns med från idé, beslut till genomförande och uppföljning. Målet med aktiviteterna i prioriteringen är att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras på alla nivåer och i alla steg av beslutsprocesser, i den dagliga verksamheten av de som normalt deltar i beslutsfattandet och genomförande. För att detta ska uppnås ska jämställdhet finnas som ett tydligt horisontellt perspektiv i styrdokument och uppföljningssystem. Politiker, chefer och medarbetar inom Region Uppsalas regionkontor ska efter 2018 ha deltagit i utbildningsinsatser inom jämställdhet och arbetat med åtgärder utifrån respektive avdelning/område för förbättringar. Långsiktigt vill vi säkerställa att processen för att de prioriterade jämställdhetsfrågorna integreras i det regionala utvecklingsarbetet. Ambitionen är också att granska arbetet med jämna mellanrum för att säkerställa att prioriteringarna fortfarande är relevanta och för att revidera eller uppdatera dem om det behövs. Ytterligare långsiktigt syfte är att Region Uppsala som organisation med tillhörande verksamhet ska föregå som god förebild med ett tydligt arbete för jämställdhet och jämlikhet. Region Uppsala ska också ha god kunskap och insikt om hur verksamheten påverkar utfallet på befolkningsnivå och gentemot medborgare och dess möjlighet till lika förutsättningar efter behov. Återrapportering 4 miljödriven näringslivsutveckling och energi Redovisning av hur arbetet med miljödriven näringslivsutveckling och energi utvecklas samt hur samverkan med berörda aktörer på olika nivåer stärks. Särskilt ska redovisas hur samverkan sker med länsstyrelserna i genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen , inkl. territoriellt samarbete avseende främst insatser inom det tematiska området "stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer". 23 (25)

114 Bilaga 32 Miljödriven näringslivsutveckling och energisatsningar inom Uppsala län har genomförts i form av beviljandet av nya projekt samt stödjandet av pågående initiativ. Energikontoret Mälardalen är mycket betydelsefull i detta arbete. Regionförbundet stöder Energikontoret i det pågående arbetet inom ERUF-projektet Energieffektiva företag genom Energikontor i samverkan. Projektet omfattar 45 mkr och 12 skilda moduler med fokus på företagsutveckling. Projektet är skräddasytt att länka in mot pågående komplimenterade nationella uppdrag. Uppsala kommun bedriver också många initiativ mot SMF och Regionförbundet bistod i framtagandet av projektet Lokalt klimatarbete, regionalt lärande och färdplan mot en koldioxidsnål ekonomi (ERUF delfinansierat 2 miljoner kronor). På liknande sätt var Regionförbundet tongivande i framtagandet och finansiering av STUNS projekt Energiportal ÖMS - öppen innovation för decentraliserad energiproduktion (ERUF 2 mkr) som kom fram under 2016 och Offentlig innovationskraft för övergången till en koldioxidsnål ekonomi (ERUF 3 mkr, som drevs vidare under 2016). BiogasÖst har genomfört flera initiativ, t.ex. förstudien för regional utveckling av infrastruktur för biogas, delfinansierat av Regionförbundet och STUNS och Energikontoret tillsamammans genomförde, för tredje året, den Sverigeunika SolElmässan 2016 där marknaden får träffa det aktuella teknikutbudet. Regionförbunds samverkan med olika aktörer tar sitt mest konkreta uttryck i Uppsala läns Klimat- och Energiforum (ULKE). Forumet syftar till att vara en plattform som, i bred dialog, skapar samsyn samt underlätta utveckling i Uppsala läns arbete att övergå till en koldioxidsnål ekonomi. ULKE utformas av organisationer med ett formellt uppdrag att hantera energi och klimatåtaganden (kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget Uppsala län inkl. Kollektivtrafikmyndigheten, Länsstyrelsen Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län, Energikontoret Mälardalen, BiogasÖst, STUNS Energi, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala universitet (UU)) och strävar ständigt efter att skapa nya marknader där näringslivet kan ta vid. Länsstyrelsen Uppsala län och Regionförbundet agerar sammankallande och ordförande tillsammans. Forumets huvudfokus är samordning av pågående initiativ samt finansieringskanaler såsom Klimatklivet och regionala ERUF-medel. Länsstyrelsen Uppsala län och Regionförbundet har, för övrigt, en god dialog kring både det breda arbetet att skapa förutsättningar för övergången till en koldioxidsnål ekonomi samt detaljfrågor om planering, samfinansiering och styrgrupps/uppföljningsuppdrag i pågående initiativ. Samverkan syns klart i genomförandet av strukturfondsprogrammen , där Regionförbundet har en ständig och tydlig dialog med såväl Länsstyrelsen i Uppsala län som Sörmland och Västmanland (inom ÖMS-samarbetet). 24 (25)

115 Bilaga 32 Återrapportering 5 bredbandsutbyggnad Särskild redovisning görs i enlighet med Post- och telestyrelsens anvisningar senast den 1 februari 2017 ingen redovisning krävs därför här. Återrapportering 6 kommersiell service Redovisning och kommentar avseende genomförda insatser och resultat av dessa, vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningen ska relatera till målen i det regionala serviceprogrammet samt den regionala handlingsplanen för genomförandet av det svenska landsbygdsprogrammet. Regionförbundet Uppsala län hanterar inte kommersiell service. Insatsen drivs och fördelas av Länsstyrelsen Uppsala län. För Regionförbundet Uppsala Län den 28 februari 2017 Tomas Stavbom, Chefsstrateg Region Uppsala tomas.stavbom@regionuppsala.se Anna-Lena Jansson, Utvecklingschef Region Uppsala anna-lena.jansson@regionuppsala.se 25 (25)

116 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr RUN Regionkontoret Lotta Wallén Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Anmälan av beslut enligt delegation för regionala utvecklingsnämnden Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslut Redovisning av delegationsbeslut anmälda under perioden 27 januari 13 februari 2017 godkänns. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnade delegation. Bilagor Delegationsbeslut Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

117 Bilaga 33 Anmälan av delegationsbeslut till regionala utvecklingsnämnden, Region Uppsala Datum Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp RUN Medfinansiering av projekt RUN Medfinansiering av projekt RUN Medfinansiering av projekt Ärenderubrik Ung Företagsamhet Mässa 2017, Entreprenörskap på riktigt Ung Företagsamhet Studieresa Finland STUNS - Tilläggsfinansiering SMART-industri ÖMS Beslutsfattare med namn och befattning Staffan Isling, regiondirektör Staffan Isling, regiondirektör Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, Insemoso AB, kr, Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Grön check, Insemoso AB, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, Swace Digital AB, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, Fertsoft AB, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Internationalisering, Fertsoft AB, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, Eklundshof AB, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, Pointguard AB, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, NESP, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, Partydax, kr Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck, Digitalisering, Enreduce ECAB AVSLAG Staffan Isling, regiondirektör RUN Företagsstöd Affärsutvecklingscheck Internationalisering, Trippus, kr Staffan Isling, regiondirektör

118 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Regionkontoret Lotta Wallén Tfn E-post Regionala utvecklingsnämnden Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslut Redovisning av följande skrivelser godkänns: 1. Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott protokoll från sammanträde Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott protokoll från sammanträde SAMLA protokoll från sammanträdet , 5 4. SAMLA protokoll från sammanträde , SAMLA protokoll från sammanträdet , 6 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137