Kvalitetsrapport - Östra Frölunda förskola. Tiina Aavik förskolechef

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport - Mårdaklevs förskola. Tiina Aavik, förskolechef

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Kvalitetsrapport - Hillareds förskola Juni Malin Berndtsson förskolechef

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Östra Frölunda skola och fritidshem

Kvalitetsrapport - Holsljunga förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Kvalitetsrapport - Torsgårdens förskola. Susanne Nyberg, Förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Landbo förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Sexdrega förskola Juni Malin Berndtsson förskolechef

Kvalitetsrapport - Mårdaklevs skola och fritidshem

Kvalitetsrapport - Östra Frölunda förskola. Tiina Aavik, förskolechef juni 2017

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ...

Kvalitetsrapport - Överlida förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport - Landboskolan inkl. fritidshem

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks skola och fritidshem. Pirkko Ahnberg, rektor

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Pysslingförskolan Råsten Namn på rektor/förskolechef: Suzanne Forsberg

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kommentarer till kvalitetshjulet

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ...

Systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsrapport. Förskola

Kvalitetsanalys 14/15. Bikupans förskola

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 4, läsåret

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Arbetsplan för Regnbågens förskola. Läsåret -17/18

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö

Vår lokala likabehandlingsplan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. Inledning Förutsättningar... 3

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ...

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Sammanfattning. Bakgrund

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Transkript:

Kvalitetsrapport - Tiina Aavik förskolechef

Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola... 4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017... 4 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016... 4 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017... 4 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 5 Behörighet och kompetens... 5 Organisation och lokaler... 5 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys... 7 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande... 7 4.2. Öka likvärdighet och samverkan... 8 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända...10 4.4. Förskolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017... 12 5.1. Höjd måluppfyllelse...12 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan...13 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända...14 5.4. Förskolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (15)

1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 1.1. Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhets- respektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling. 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra 2. 3. Kvalitetssäkring Följa upp 3 (15)

2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Året har varit ett mellanår när det gäller verksamheten. Mycket kraft har gått åt till att få vardagen att fungera någorlunda. Detta avspeglar sig tydligt i föräldraenkäten där nöjdheten sjunkit betydligt. Detta tar vi till oss och när vi startat upp i nya lokaler i höst, de nya medarbetarna känner sig hemtama då ska vi ta itu med arbetet att få tillbaka nöjdheten hos föräldrarna och utveckla verksamheten! 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Förankra det Systematiska Kvalitetsarbetet bland barn och vårdnadshavare (knutet till nämndsmålet: ökad samverkan) Utveckla arbetet med utvecklingsgruppen i Kindaholm. (knutet till nämndsmålet: högre måluppfyllelse för alla barn och elever) Barn med annat modersmål på alla förskolor i Kindaholm förbättrad integration (knutet till nämndsmålet: ökad integration) Under hösten -16 kommer vi att jobba intensivt med att förankra Kvalitetsarbetet bland personalen ytterligare. Detta sker vid personalmöten och APT. Utvecklingspedagogen och rektor hjälps åt med att leda diskussioner, samla in reflektioner kring verksamheten och utvärdera den insamlade informationen. Vårdnadshavarna bjuds in till diskussion vid föräldramötet. Då har de möjligheter att lämna synpunkter på bla Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utvecklingsgruppen träffas ca en gång i månaden. Vid första träffen kommer vi att planera verksamheten vid övriga träffar. Utvecklingsgruppen består av utvecklingspedagogerna i förskolan och Kindaholms förstelärare och rektor/fsk chef. I dagsläget har vi barn med annat modersmål på alla förskolor. Under året kommer fokus att ligga på att förbättra arbetet med att integrera barnen och att hjälpa dem att utveckla de språk de kan och svenska. Bla kommer personalen att få gå på utbildning kring flerspråkighet. 4 (15)

3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Personal Antal Tjänster Förskollärare 3 6,25 Barnskötare, outbildade 3 6,25 Behörighet och kompetens I Östra Frölunda finns en behörig förskollärare på varje avdelning. Vi har också flera språkpraktikanter som på olika vis hjälper barnen. Specialpedagogen finns som stöd för personalen vid behov. Resursen för Ledning och administration gäller hela Kindaholms Ro, tre förskolor, två skolor och två fritidshem. Den består av förskolechef/rektor 90% och en administrativ assistenten på 37,5%. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Antal barn Flickor, antal Pojkar, antal Avdelning Lille skutt 17 6 11 2 Avdelning Bamse 17 8 9 6 Utländsk bakgrund, antal Hela förskolan 34 14 20 8 Vi har under året delat upp barnen i olika grupperingar främst baserat på ålder. Då vi varit väldigt trångbodda så delar olika verksamheter lokaler med varandra. I praktiken blir vissa åldergrupper lite rotlösa då de flyttar runt i huset under dagen. Vi har också haft 4-5åringar tillsammans med de yngre barnen på fritids vilket inte alltid fungerat så väl. Då barnantalet ökat så krävs mer personal och pga trångboddheten och lokaler som inte är ändamålsenliga för små barn så har arbetslagen bytt personal. När små arbetslag byter/får ny personal så tar det ett tag innan personalen jobbat ihop sig. Under denna fas blir det ibland jobbigt i barngruppen då barnen känner att personalen inte är riktigt trygga med varandra. Innemiljön är svår, det är trångt. Många trappor för de mindre barnen då de måste upp till övervåningen. Olika verksamheter ska samsas i samma lokaler vilket innebär att det är 5 (15)

svårt att inreda på ett bra sätt. Det försvårar den pedagogiska biten främst för 4-5åringarna. Utemiljön är anpassad för skolverksamhet. Det är inte en alldeles självklar miljö för 4-5åringarna. Pedagogerna utnyttjar omkringliggande natur och idrottshallen för den dagliga verksamheten. Min uppfattning är dock att alla gjort sitt bästa för att få verksamheten att fungera så bra som möjligt! 6 (15)

4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Bättre daglig miljö för barnen Förskolechefens beskrivning av resultat Personalen har jobbat intensivt med de förutsättningar som funnits. Fokus har legat på att dela barngruppen så att olika intressen kan tillgodoses. Språket har legat i fokus med mycket läsning, ramsor och sång bland de yngre. Både 1-3 års gruppen och 4-5 årsgruppen har haft språkstödjare i grupperna nästan dagligen. Deras uppgift är att vara en bro mellan de nyanlända barnen och personalen innan barnen börjar att förstå svenska. Eftermiddagarna har varit svåra för 4-5 års gruppen då de delat lokaler med fritids. Personalen har gjort sitt bästa för att utnyttja utemiljö, idrottslokal och slöjdsal för de olika grupperna. Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Förskolan Andel vårdnadshavare som uppger att Personalen tror på mitt barns förmåga * Andel vårdnadshavare som anser att Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära * Kommunen Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Lå 2015/2016 72,2% 81,2% 91,6% 72,2% 68,7% 88,5% *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Kvalitativa mått Vi har inte använt oss av BRUK under våren. Däremot kommer vi att göra det som en nulägesanalys inför nästa år. Förskolechefens analys av resultatet Då vi inte satt upp något mål för detta året kan jag heller inte analysera resultatet. Fokus har legat på att få en fungerande dag för alla under de förhållande som varit. Det är därför inte konstigt att föräldrarna upplever att verksamheten är sämre detta år. 7 (15)

4.2. Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Att verksamheten flyter på så bra som möjligt trots att vi är trångbodda Förskolechefens beskrivning av resultat All personal har gjort ett bra jobb efter omständigheterna. Det är lätt att hamna i en negativ spiral både som personal och vårdandshavare när ingen är nöjd med de yttre förutsättningarna som finns. Negativa åsikter är svåra att vända. Vi tror mycket på flytten av de yngsta barnen till det vi kallar gamla distrikssköterskemottagningen. Där kommer gruppen att inledningsvis bli helt i riktlinje med Skolverkets förändrade rekommendationer gällande antalet barn i barngrupp, 7 st. Då finns utrymme för nyinskrivningar av de yngre barnen. 5-årsgruppen får from ht-starten ett alldeles eget rum som de kan utnyttja. Då blir samarbete en positiv sak som man kan göra när man vill och inte för att man måste. Målkriterier/Indikatorer: Barn i behov av särskilt stöd Det har inte funnits barn i behov av speciella insatser under året. När det upptäcks att något barn behöver extra stöd med något omfördelar personalen resurserna på bästa sätt i samråd med förskolechef. Behövs ytterligare resurser så löser vi detta. Personalen har också tillgång till specialpedagog och en pedagog med inriktning mot tal och kommunikation att rådfråga om de upplever att något barn har speciella behov. Personalen använder befintliga dokument för att identifiera/kartlägga behov. 8 (15)

Inflytande, delaktighet och trygghet Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Förskolan Andel vårdnadshavare som uppger att Mitt barn trivs i förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag känner förtroende för personalen * Andel vårdnadshavare som anser att Det är som helhet en harmonisk miljö på förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag har möjlighet att vara med och påverka verksamheten * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag är nöjd med det bemötande jag får av förskolans personal * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag får den information som jag behöver * Kommunen Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Lå 2015/2016 100% 87,5% 97,8 % 94,4% 81,3% 94,2 % 83,3% 31,2% 86,7 % 72,2% 50% 59,3 % 94,4% 87,6% 95,1 % 83,3% 62,5% 88,1 % *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Förskolechefens analys av resultatet Att siffrorna i enkäten är lägre än tidigare år beror på att vi har blivit så trångbodda. Det påverkar i princip alla frågeområden. När det finns ett problem så kräver alla mer information. Ofta finns inga tydliga svar att ge i fråga som: när kan vi få bättre lokaler eller varför byggs inget nytt osv. Alltså tycker man inte att man får den information man behöver. Även frågan kring möjlighet att påverka får sämre resultat eftersom andra tar besluten. Jag är förvånad över att trivs i förskolan ändå ligger ganska högt och att de flesta fortfarande är nöjda med personalens bemötande. Jag hoppas att en del frågor löser sig då vi får tillträde till nya lokaler i höst. Övriga ska vi givetvis jobba med! 9 (15)

4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Uppsatta mål för läsåret Att våra nyanlända blir en del av vår verksamhet och känner sig trygga hos oss. Förskolechefens beskrivning av resultat Eftersom förskola och skola/fritids finns i samma byggnad så är det ganska enkelt att avgöra att förskolan lyckas bättre med att integrera våra nyanlända. De mindre barnen har lättare för att acceptera barn som tex inte pratar svenska. Alla avdelningar har tillgång till språkpraktikanter eller medarbetare som talar de flesta barnens modersmål. Detta är en viktig brygga mellan språken. Vi behöver bli bättre på att använda oss av alla barns språk. Det betyder inte att all personal ska lära sig tex arabiska, men vi ska bli bättre på att visa på att alla språk är lika viktiga. Indikatorer Våra barn med annat modersmål har en hög närvaro i verksamheten. Förskolechefens analys av resultatet Våra små förskolebarn har en hög närvaro i verksamheten. Föräldrarna uppger att de är nöjda. Vi kommer att jobba vidare med både modersmålet och barnens uteveckling av det svenska språket. 10 (15)

11 (15)

5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017 5.1. Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Förskolans målbild Alla föräldrar känner till hur det Systematiska kvalitetsarbetet fungerar Konkretisering: Vårdnadshavarna tar spontant upp frågor kring förskolans arbete med personalen vid hämtning och lämning av barnen. De diskuterar vilka mål som gäller just detta område och ställer kloka frågor kring förskolans aktiviteter. Detta ger en ökad delaktighet för alla Nuläge: Då fokus under föregående år legat på att få vardagen att gå runt så har vårdandshavarna förnärvarande dålig kännedom om det Systematiska Kvalitetsarbetet. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar föräldramöte diskussioner Sep/okt Fskchef/arbetslaget Dela ut utvecklingsplanen I pappersform Ht-16 arbetslaget Uppföljning: Arbetet följs upp vid arbetslagsträffar och APT. Avstämningar görs i november och mars. Avslutande utvärdering i skiftet maj/juni-17 12 (15)

5.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. Förskolans målbild Alla vårdnadshavare är nöjda med verksamheten Alla vårdnadshavare anser att informationsflödet fungerar bra Alla vårdandshavare anser att de kan påverka verksamheten om de vill Konkretisering av målbilden. Kriterier. Resultaten från kommande vårdandshavarenkät har ökat till över 85% gällande områdena: möjlighet att påverka verksamheten, jag får den information jag vill ha och harmonisk miljö på förskolan. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Resultaten från enkäten som avser dessa tre områden har sjunkit drastiskt under föregående år. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Analys kring vad föräldrarna saknar gällande alla 3 frågorna Olika diskussionsformer vid föräldramöte September -16 Rektor i samverkan med personalen Handlingsplan Åtgärder utifrån analys Oktober-16 Rektor i samverkan med personalen Avstämning handlingsplan Enkel enkät/nytt föräldramöte Januari -17 Rektor i samverkan med personalen Uppföljning hur ska arbetet följas upp? Frågorna kommer att tas upp vid varje personalmöte för att stämma av arbetet. För övrig uppföljning se tabellen ovan. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Se tabell ovan. 13 (15)

5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Förskolans målbild Alla barns språk uppmärksammas vid sagor, lekar och sånger. Våra nyanlända barn är delaktiga i gruppen på precis samma sätt som alla andra barn. Konkretisering av målbilden. Kriterier. Vid samlingar och annan pedagogisk verksamhet uppmärksammas barnens olika språk med enkla medel. Det kan vara att räkna på svenska och ett ytterligare språk. Barnets namn skrivs på barnets eget språk, fråga efter sakbegrepp som barnet kan säga på sitt språk. Det handlar inte om att vi ska undervisa på flera språk, inte heller att personalen eller barnen måste lära sig andra språk. Det handlar om att lyft det vi har. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Barnen hör flera språk dagligen då vi har språkstödjare i verksamheten. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Benämna siffror på olika Räkna högt till 5 vid Under året personalen språk tillfällen det passar Lyssna på saga på sitt Med hjälp av språkstödjare Under året personalen modersmål eller digital teknik Riktade aktiviteter Små grupper/styrd aktivitet Ht-16 arbetslaget Uppföljning: Följs upp vid arbetsalgsträffar. Skriftlig utvärdering till fskchef i november och februari. 14 (15)

15 (15)