Rapport TRAFIKPROGNOS KIRUNA Delrapport
Revideringar Titel på rapport: Rapport Status: Delrapport Datum: 2013-10-04 Medverkande Revideringsdatum: Version: Initialer: Kontaktperson: Magdalena Wäppling Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Rune Karlberg, Tyréns AB Rune Karlberg, Tyréns AB Jonas Andersson, Tyréns AB Jonas Andersson, Tyréns AB Tyréns AB Kyrkogatan 1 972 32 Luleå Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Handlingen granskad av: Datum: ÅR-MÅN-DAG O:\LUL\247656\DB\InDesign\Delrapport 131004
Sammanfattning Den trafikprognos som redovisas på de kommande sidorna visar i första hand hur trafiken kommer att omfördelas som följd av idag kända åtgärder. När stora delar av Kiruna är flyttad till tidshorisonten 2035-40 kommer trafiken i den östra delen av Kiruna att se ut på ett annat sätt än det som framgår av vissa figurer. Skälet är att det inte är klartlagt var och hur stora verksamheter som kommer att bli i olika kvarter. När det är klart var trafikallstrade verksamheter kommer att placeras, kommer trafikprognosen att förfinas kring det Nya kiruna för att visa vilka vägar som trafiken kommer att fördelas på. I de olika scenarior som redovisas i denna delrapport handlar framförallt på och eventuella kopplingar mot det kommunala vägnätet. Oavsett om och vilka kopplingar det blir kommer trafiken till kommer biltrafiken att på lång sikt utgöras av intern trafik inom Kiruna. Detta som följd av att LKABs norra huvudinfart har sin matning från den norra anslutningen av. Sprickbildningen i centrum kommer att ta bort de vägar som idag och under de kommande åren används för trafiken till och från LKAB. 3(27)
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 5 2 Prognosmodellen... 5 2.1 Påverkan på staden... 8 2.2 Planerade vägar... 9 3 Scenarior... 10 3.1 Kiruna nuläge 2013-15...11 3.2 Kiruna 2020... 12 3.3 Kiruna 2030... 13 3.4 Kiruna 2040... 14 4 Händelser som påverkar Kirunas vägnät... 15 4.1 Basscenario 2013-15... 15 4.2 Scenario 1-2015... 16 4.3 Scenario 1a... 17 4.4 Scenario 1b... 18 4.5 Scenario 2-2020... 19 4.6 Scenario 2a... 20 4.7 Scenario 2b... 21 4.8 Scenario 2c... 22 4.9 Scenario 2d... 23 4.10 Scenario 6... 25 4.11 Scenario 6a... 26 4(27)
1 Bakgrund Kiruna kommer att behöva flytta stora delar av staden som följd av LKABs gruvbrytning. Det röda området på flygfotografiet visar hur stor del av Kiruna som kan bli berört år 2030. Det nya Kiruna kommer att placeras öster om staden (gröna området) vilket innebär stora utmaningar och möjligheter. Möjligheterna ligger i att kunna bygga upp en helt ny stad som har sin utgångspunkt i en hållbar sam-hällsplanering. Från en arkitekttävling har idéerna i det vinnande förslag varit utgångspunkt för det nya vägnätet och de nya bostads- och arbetsplatsområden som ska byggas. Europaväg 10 som idag passerar genom de centrala delarna kommer inom några år att passera norr om Kiruna. Även väg 870 som kommer söderifrån får en ny sträckning. 2013 tas en tillfällig järnvägsstation i bruk som hamnar norr om centrum i väntan på ett nytt resecentrum som kommer att hamna mellan flygplatsen och det nya Kiruna. 2 Prognosmodellen 870 För prognosen har programmet VISUM från det tyska företaget PTV används. I programmet kan alla typer av trafik och resor modelleras, exempelvis både biltrafik, kollektivtrafik och cykeltrafik. För Kirunas trafikprognos har i detta läge bara biltrafiken tagits med. Den prognosmodell som har tagits fram är byggd för dygnstrafik. Den kan användas som 5(27)
ett verktyg för att få svar på vad som händer med trafiken i Kiruna då vägar måste stängas och nya bostäder och arbetsplatsområden byggas. Hur förändras trafiken i Kiruna vid olika tidpunkter? Vilka effekter blir det om bostäder placeras här eller där? Kan det uppstå platser som kan få trafikproblem som följd av ändrade trafikrörelser? Detta är några exempel på frågor som kan få svar utifrån prognosmodellen som ger ett underlag för hur trafiken kommer röra sig utifrån dem antagande som är gjorda. Indata Indata i modellen har varit det vägnät som finns i NVDB. Detta vägnät har sedan kodats på typer av vägar, hastigheter och typer av korsningar som framgår av bilaga 1. Kommunen har befolkningsuppgifter på sina prognosområden, men bara för nattbefolkningen (boende) från 2008. För att få grepp om dagbefolkningen har uppgifter från SCB 2009 används både för befolkning och för arbetsplatser. För trafikprognosen har ett vägnät byggs upp och bostads- och arbetsplatsområden har delats i i zoner. Som följd av att SCBs (Statistiska Centralbyrån) zoner är kvadratiska stämmer inte helt dessa med de zoner som är i prognosmodellen. Figuren visar vägnätet (svarta linjer), zoner (röda linjer) och SCBs befolkningsområden (svarta tunna linjer med siffror). Eftersom dagbefolkningen är på rutnivå kan dessa inte placeras ut där dom i verkligheten hör hemma varför det finns skillnader som kan påverka resultatet på vissa gator vid området. Vissa fakta har tagits fram manuellt då det saknas uppgifter om bl.a. LKABs verksamhet i SCBs uppgifter. En prognosmodell är ett värdefullt verktyg varför det är viktigt att kommunens statistik kompletteras med uppgifter på arbetsplatser (dagbefolkning) som gör att prognosmodellen kan uppdateras inför det fortsatt arbetet med Nya Kiruna. Vägnätet och korsningar har kodats så att dessa motsvarar de verkliga vägarna, hastighet, antal körfält mm. Programmet utför beräkningar på hur trafiken fördelas i vägnätet beroende på var människor bor och arbetar. Olika resmönster finns i modellen som man kan använda för att styra vissa reskedjor som bilsiter gör, exempel från bostaden via skola till arbetet och från arbetet via externhandel och hem. Resultatet används för kalibreringen och intrimningen mot uppmätta trafikuppgifter så att prognosmodellen ger en så bra bild av verkligheten som möjligt. 6(27)
Kiruna 2013 Kiruna 2013 På de kommande sidorna visas den påverkan som LKABs sprickprognos får på vägnätet och olika samhällsfunktioner. Dagens huvudvägnät där tågstation, flygplats, sjukhus och Luossavaarabacken markerat på kartan. Industrisymbolen är LKABs huvudinfart och de två shoppingvagnarna representerar Kiruna centrum och externhandelsområdet. i-symbolen representerar stadshuset. 870 7(27)
2.1 Påverkan på staden Det bruna området på kartan är beräknad sprickbildning 2030-35. Det som idag är klart är och väg 870 får nya sträckningar LKABs huvudinfart får en ny anslutning De områden som berörs av sprickbildningen måste flyttas till nya platser förutom bostäder och kontor är det; Stadshuset, sjukhus, Hjalmar Lundbohmsskolan, järnvägs/busstation, brandstation, kyrkan och centrumhandeln med affärer, restauranger, hotell mm 8(27)
2.2 Planerade vägar Just nu pågår arbetet med att ta fram handlingar för nya sträckningar av väg 870, och en ny järnvägsstation/resecentra. På kartan visas förslaget för och väg 870. Väg 870 har inga alternativ men för har kommunen önskemål om fler anslutningar. Det handlar om en anslutning av Hjalmar Lundbohmsvägen och Kurravaaravägen. måste justeras i den södra delen utifrån hur det nya centrumområdet kommer att utformas. I den norra delen har kommunen i sin översiktsplan visat på en sydligare anslutning mot befintlig 10. För det framtida resecentrat pågår det en utredning där placeringen kan bli allt från nära centrum, vilket är kommunens önskemål till en placering vid flygplatsen. Placeringen påverkar mest i vilken grad det kan bli annan kringverksamhet, bostäder, kontor och service som i sin tur alstrar trafik. 9(27)
3 Scenarior Ett sätt att beskriva en utveckling är att måla upp ett antal bilder av framtiden scenarior. För Kiruna har som ett första steg tre scenarior tagit fram i en dialog med kommun. Då olika åtgärder får olika effekter har Effektscenarior tagits fram som kan ge svar på dessa frågor; Vilka bostadsgator behöver stängas för att inte genomfartstrafik mellan centrum och gamla och (LKABs huvudinfart) ska använda dessa? Vilka effekter nya på trafiken i centrum med olika anslutningar eller justerad sträckning? Hur flyttas trafiken år 2030 när den nya Kiruna är etablerat? De olika åtgärder som kommer att bi, stänga gator, områden som rivs mm har tagits fram och kombinerats till olika scenarior (figuren till höger) I första hand har scenarior tagits fram för de diskussioner som kommunen ska kring och ev anslutningar i väntan på att det kommer fram mer underlag för hur det Nya Kiruna kommer att planeras med vägar, bostäder och var olika verksamheter kommer att placeras. 10(27)
3.1 Kiruna nuläge 2013-15 Kiruna 2015 Delar av är stängd vid gamla järnvägsstationen som har hamnat norr om centrum. LKAB har fått en ny infart från. 870 11(27)
3.2 Kiruna 2020 Kiruna 2020 Stadshuset har flyttat till det nya centrum som byggs upp kring stadshuset. passerar öster norr om centrum med två anslutningar vid Kurravaaravägen och Hjalmar Lundbohmsvägen. Nya bostäder har byggts kring gamla Jägarskolan och kring stadshuset. 870 12(27)
3.3 Kiruna 2030 Kiruna 2030 Järnvägsstationen har fått ett läge vid Kirunas nya resecentrum som ligger mellan centrum och flygplatsen. Stora delar av centrumhandeln har flyttat ut till det nya centrumet där det också finns mer bostäder. 870 13(27)
3.4 Kiruna 2040 Kiruna 2040 Sprickbildningen har påverkat stora delar av Kiruna där ett nytt centrum och Kiruna är etablerat i det nya läget. Nya bostadsområden finns mellan Jägarskolan och centrum. 870 14(27)
4 Händelser som påverkar Kirunas vägnät De olika scenarierna har tagits fram bygger på den bild som kommunen har för vägnätet. Från detta har olika underscenarior gjorts för att visas vad som händer om följd av dessa. Den viktigaste utgångspunkten är de prognoser som LKAB har tagit fram som visar hur stora delar av staden som kan hamna inom 1 2200 2 6 2 3200 3300 3 den sprickbildning som blir. De senaste prognoserna har tidshorisonterna 2013, 2018, 2023, och 2030-35. En mer detaljerad beskrivning kring hur sprickbildningen kommer att påverka Kiruna finns i kommunens rapport Trafikanalys 2012. Årtalen som har valts i scenariobeskrivningen har rundats upp för att beskriva effekten i 5-årsintervaller. Allt eftersom arbetet med att 6 3 7 7 0 1100 1 6400 5 6100 2300 5 7 2 5 2400 5 4000 4 1 2 5 1 4100 3400 3 2 5 4 med o detalj placeras ut de olika trafikallstrande funktionerna kan trafikprognosen uppdateras för att visa på vilka effekter dessa får. 4.1 Basscenario 2013-15 Figuren till höger visar hur trafiken fördelas idag i den prognosmodell som har byggts upp.. De högsta trafiksiffrorna är på Österleden vid Kirunas externa handelsområde med över 0 fordon/dygn. 15(27)
4.2 Scenario 1-2015 LKABs infart via Gruvvägen har flyttats norrut och Lombololeden () har stängs söder om Stationsvägen fram till Silfwerbrandsgatan (väg 870) som har fått en ny sträckning. För att inte på kort sikt få trafik genom Nedre Norrmalm har Signalgatan och Banmästarevägens anslutningar mot E 10 stängts. Järnvägsstationen har flyttats 1,6 km norrut. 1 6 1 7 7 34 0 Trafiken från Lombololeden flyttas upp på Halmar Lundbohmsvägen som får en ökad trafik med 2000 fordon/dygn. På sidan 27 finns en kartbild över Kiruna där de viktigaste gatunamnen som används i de kommande texterna framgår. 6 9 9 5200 3 7400 5 0 2 3 0 2 5 2400 6 3100 4 1 2 6 2000 3300 2 4200 2400 2400 5 4 16(27)
2 5300 12400 4.3 Scenario 1a I detta alternativ har inte Signalgatan och Banmästarevägen stängts. Signalgatan får fordon och Ban- 1 0 1 mästarevägen 300/dygn. Från en trafikmätning 3 1 nyligen hade Signalgatan 1650 och Banmästarevägen 1350 fordon/dygn. 1 3 0 5400 5 2300 1 4 2 7 6 5200 1 7 3 5300 2 1 7 2 4 2200 7 7 1 6 4200 2 3 1400 2400 960 1 17(27)
3100 4.4 Scenario 1b Eftersom Signalgatan får den största ökningen har den stängts i detta alternativ. Den öppna Banmästarevägen får då en ökad trafik från 300 till fordon. 0 1100 2 3 1 1 13 Det är trafik till och från LKAB från Norrmalm 3 1 och Luossavaaraområdet som använder Banmästarevägen. 1 4 5200 5400 2200 4 3100 7 6 7 3 2 5400 7 260 18(27)
4.5 Scenario 2-2020 Idag har en roll som både en genomfart för trafik genom Kiruna och som huvud/ uppsamlingsgata i det kommunala vägnätet. Utan anslutningar kommer alla trafik söderifrån att ledas in via Lombololeden eller Malmvägen mot de centrala delarna av Kiruna. Detta ger en onödigt hög trafikbelastning längs Malmvägen så länge som stora delar av Kiruna finns kvar kring centrum. Då genomfartstrafiken genom Kiruna är mycket liten, enligt vägutredningen mycket liten. Ur trafiksynpunkt kan även få en roll i det kommunala vägnätet. E4 genom Umeå är ett exempel där det finns flera anslutningar till det kommunala vägnätet trots att genomfartstrafiken där är mycket högre än i Kiruna. ser därför ett behov av två anslutningar från, Hjalmar Lundbohmsvägen och Kurravaaravägen. I scenario 2 är en nya norr om Kiruna öppnad för trafik med anslutning mot både Hjalmar Lundbohmsvägen och Kurravaaravägen. Silfwerbrandsgatan har stängts söder om Värmeverksvägen då väg 870 har fått en ny sträckning öster om Kiruna. 1 1100 1100 6 1 1100 6 6200 1 6200 2 4000 3100 8100 3100 8300 4 2 5 5400 4000 5 2200 2 7200 2 5 2 4400 2 4400 1 1 1400 1 2 2100 4300 2 2 Stadshuset har som första stora verksamhet Genom den stora andelen svängande trafik blivit etablerad i det nya centrum som kommer som blir i korsningarna bör dessa utformas som att byggas upp tillsammans med de första cirkulationsplatser för att få en hög trafiksäkerhet bostäder och affärer. och framkomlighet på samma sätt som är gjord Som framgår av kartan får en viktig roll på E4 och ringleden i Umeå. att fördela trafiken in på det kommunala vägnätet. 2 1 1 2400 3000 5 4 19(27)
4.6 Scenario 2a Här finns ingen anslutning mot i Hjalmar Lundbohmsvägen och Kurravaaravägen. Detta behåller belastningen på Lombololeden, Malmvägen, Hjalmar Lundbohmsvägen och Adolf Hedins väg. Eftersom LKAB är en stor målpunkt kommer fordon söderifrån att välja den norra anslutningen. 1 6 1 6200 6200 34200 4 6 9200 9300 4 3400 6 5 6 2400 7 2 5 2400 5 2 1 5 2000 3100 2 1400 3200 2200 2 5 4 3400 4 2 20(27)
4.7 Scenario 2b I finns en anslutning mot Kurravaaravägen vilket 1 ökar trafiken in mot centrum med cirka 300 1 fordon/dygn. Denna trafik kan öka beroende på hur de 1 bostadsområden som planeras mellan, Kurravaaravägen och nuvarande bebyggelse kommer att få sin trafikmatning. 1400 6 1400 0 0 34100 4400 1 1400 6 9200 9300 4 3400 6 5 6400 2300 7 2 5 2 5 2 1 1100 5 2000 3100 2 1400 3100 2200 2 5 4 3400 4 2 21(27)
4.8 Scenario 2c I finns bara en anslutning mot Hjalmar 1 Lundbohmsvägen. Denna dubblerar trafiken på 1 då anslutingen gör att får en roll i det kommunala vägnätet. 1 2000 1400 3100 1400 6 6400 6400 4200 3 3 3100 6 8 8 4 3000 6100 5 5 2200 7300 2 5 2400 4400 2 1 4400 2100 3000 2 1 2100 2 3200 5 4 3000 4400 2 22(27)
4.9 Scenario 2d I kommunens översiktsplan har en något annorlunda sträckning i den norra delen än den sträckning som finns i vägutredningen. Detta skulle innebära att cirka meter ny 4400 4 2 väg inte behöver byggas samtidigt som det blir en vägförkortning på ca 1,5 kilometer för trafik som från ska mot järnvägsstationen eller Kirunas största målpunkt LKAB. Denna sträckning skulle flytta ut hälften av trafiken mot LKAB från centrum till (se scenario 2a). Detta alternativ skulle dra till sig ytterligare trafik till och från LKAB då deras permanenta anslutning är byggd längre norrut. 6 4300 6 4300 3000 3000 3 3200 6 3300 6 3000 2200 5100 4200 0 4 1 2200 0 1 5 2 2300 2300 4300 3 3 1 2 2100 3 2100 1 2 2400 3 1 1 3100 3 5 4 23(27)
Scenario 2e Här finns inga anslutningar till Hjalmar Lundbohmsvägen och Kurravaaravägen varför trafiken på i första hand utgörs av genomfartstrafik och trafik till och från LKAB. 3 3 3 3 6 3 4300 4300 42004100 4400 3 6 8300 8 3300 2 6300 5400 0 1 7200 2 5 2400 4000 2 1400 1100 2000 3 1100 2 2 1400 4 2 3400 5 4 2 4 2 24(27)
4.10 Scenario 6 Scenariorna (2 och 2d) med anslutningar till 7 7200 kommer att ge en ökad trafik på till skillnad 7100 0 om vägen bara har en roll som genomfart förbi Kiruna. 7100 0 3 När hela centrum är flyttat kommer trafik till och från LKABs att utgöra den största trafiken 6 10 på och genomfartstrafiken blir en mycket liten del.. 6 3300 3 0 5 6 5200 5 4 2300 2 4000 5 2 2 5 1 3000 4400 5 2100 4 7 8200 11 5 4 3200 1 2 25(27)
1100 4.11 Scenario 6a I detta scenario finns ingen anlsutning till 7 7200 Lundbohmsvägen och Kurravaaravägen. 7100 7 Med denna tidshorisont skulle en koppling av mot befintlig väg längre söderut (scenario 7100 7 2d) ge stora positiva trafikekonomiska effekter. Det är det vägförkortning som 6-0 fordon/ 6 7 dygn till och från LKAB får varje dag som skulle ge minskade utsläpp och mindre kostnader för 6 6200 0 7 bilisterna. 6 8 9100 4400 2 6100 4100 3200 0 3100 0 6 2000 11 8200 8 11 5 4 3100 1400 2 1100 26(27)
Karhuniemi Lokstallet Kiruna Nordkalottvägen Porfyrvägen Luossavaara 726 KurravaaravägenKurravaaraväge Tuollujärvi Luossavara Bogdanofftjärnen Apattivägen Dübengatan Hjalmar Lundbohmsvägen Övre Norrmalm 874 Kiruna ÅVC Adolf Hedinsvägen Nedre Norrmalm Sandstensberget Unknown Högalid Gruvvägen Hjalmar Lundbohmsvägen Kiruna Adolf Hedinsvägen Kurravaaravägen Tuolluvaara 480 Östermalm Gruvvägen Adolf Hedinsvägen Kyrkogatan Tuolluvaara industriområde Lombololeden Hjalmar Lundbohmsvägen BD 873 Triangeln BD 873 Malmvägen BD 873 Österleden Malmvägen Tornevägen BD 873 Industr ivägen Maskinvägen BD 873 Malmvägen BD 878 E 10 Tuolluvaara Tuolluvaaravägen Silfwerbrandsgatan Lombololeden Lombolo Backe Västra industriområdet Lombololeden E 10 Ställverkets industriområde Söderleden Lombololeden Luftfartsvägen E 10 Östra industriområdet BD 878 E 10 Lombololeden Luftfartsvägen Yli Lombolo Värmeverket Forskarevägen Forskarevägen Söderleden Fönstervägen BD 870 Österleden Glaciären Lombolo Strand BD 870 Ala Lombolo Solvinden BD 878 Flygfältvägen BD 878