Ekätsammaställig 2007-09-12 Politik och professio Resultat av läkarförbudets fortbildigsekät 2006 Läkarförbudets fullmäktige beslöt 2004 att förbudet ska verka för att arbetsgivare tillskjuter fiasiella medel motsvarade 10 % av varje läkares budget för exter fortbildig och därtill avsätter arbetstid motsvarade 1/2 dag per vecka för iter fortbildig. Med aledig av detta och de avtal som slutits agåede samverkasformer, mella Ladstigsförbudet och Läkemedelsidustriföreige/Swedish Med Tech, har Läkarförbudet beslutat att geomföra årliga ekätudersökigar för att följa upp hur mycket fortbildig som kommer Sveriges läkare till del. De första udersökige geomfördes 2004 och eda redovisas uppföljige för år 2006. Jämförelser med resultatet för 2004 och 2005 görs i sammaställige, me då detta är e urvalsudersökig måste läsare vara uppmärksam på att förädrigara till viss del ka bero på slumpmässiga variatioer. E likade kotiuerlig uppföljig geomförs parallellt äve för de privatpraktiserade läkara. Dea rapporteras separat. Resultat 2006 aställda läkare Ekäte sädes till ett slumpmässigt urval om var 15:e medlem i Sjukhusläkar-, Distriktsläkar- och Chefsföreige uder 65 år, totalt 1 312 persoer. Svar ikom efter två påmielser frå 1 014, det vill säga e svarsfrekves på 77%. Av dessa var 932 verksamma som läkare. I bilaga 2 redovisas hur måga läkare frå olika specialiteter resp. regioer som deltagit i ekäte. De frågor som ställdes i ekäte gällde främst: - Gemesam medicisk iterutbildig på arbetstid (tim/vecka) - Ege fortbildig på arbetstid (tim/vecka) samt - Exter fortbildig (utbildigs/år) Svare redovisas baserat på de 932 yrkesverksamma läkaras svar. I flera fall försvåras dock redovisige av partiellt bortfall i e redovisigsvariabel, e uppdeligsvariabel eller både och. Av dea aledig är det viktigt att vara uppmärksam på hur stort atalet svarade är, och partiellt bortfall per delfråga redovisas i aslutig till resultatet för respektive fråga. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Iterutbildig På fråga: Hur måga timmar i geomsitt per vecka deltog Du i gemesam medicisk iterutbildig på arbetstid uder periode år 2006? är det geomsittliga resultatet 1,2 timmar/vecka ( = 880, partiellt bortfall = 52). Mediavärdet ligger på 1 timme/vecka. Av dem som har svarat på fråga om iterutbildig ager cirka 23% oll timmar/vecka. Årets resultat är aige lägre jämfört med förra året, 1,2 timmar/vecka 2006 jämfört med 1,3 timmar/vecka 2005. Fördelat på befattig ägar professorer i geomsitt mest tid åt iterutbildig, 1,6 timmar/vecka. Tabell 1 Timmar/vecka medicisk iterutbildig på arbetstid uppdelat på befattig 0 ager adele som agivet oll timmar/vecka, baserat på atal svarade idivider () Befattig tim/vecka 0 tim/vecka 0 tim/vecka 0 Verksamhetschef 1,5 67 13% 1,9 57 4% 1,4 72 15% Överläkare 1,2 434 22% 1,2 444 18% 1,0 477 27% Distriktsläkare 0,9 171 26% 1,2 180 16% 1,1 174 25% Specialistläkare 1,3 143 17% 1,2 153 15% 0,9 156 27% Professor 1,6 15 7% 1,9 18 28% 2,4 15 20% Uiversitetslektor 1,3 7 14% 1,7 7 14% 0,9 9 33% Stafett 1 - - - - - - 1,8 4 25% Aa 1,0 43 53% 1,4 40 25% 0,8 36 33% Totalt 1,2 880 23% 1,3 899 16% 1,1 943 26% 1 Staffett är ej lägre ett eget svarsalterativ efter 2004. I tabell 2 (se ästa sida) redovisas resultatet uppdelat på specialitetsgrupp. Högst värde återfis för ortopedi, 2,0 tim/vecka. Allmämedici, geriatrik, och psykiatri ägar edast 0,9 tim/vecka åt iterutbildig, det vill säga de specialiteter där det råder störst brist på specialister. E mycket oroade utvecklig är att det fis e tydlig egativ tred uder de tre år som udersökige geomförts. Detta är specialiteter där iterutbildigsbehovet i själva verket är större ä hos det stora flertalet eftersom läkara där ofta har små möjligheter att kosultera sia kollegor i det vardagliga arbetet. Äve gruppe okologer ägar midre ä e timme i vecka till iterutbildig. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Tabell 2 Timmar/ vecka medicisk iterutbildig på arbetstid uppdelat på specialitetsgrupp 0 ager adele som svarat oll timmar/vecka, baserat på atal svarade idivider () Specialitetsgrupp tim/veck 0 tim/vecka 0 tim/vecka 0 Allmämedici 0,9 a 207 28% 1,2 207 15% 1,1 201 26% Aestesi 1,1 54 24% 1,0 56 27% 1,0 51 29% Barmedici 1,0 53 28% 1,6 66 3% 1,4 48 10% Hud 1 - - - - - - 1,5 14 14% Itermedici 1,3 48 10% 1,0 46 26% 1,2 63 19% Kardiologi 2 1,3 23 17% 1,2 26 12% - - - Geriatrik 2 0,9 25 32% 1,5 22 0% - - - Ifektio 1 - - - - - - 1,5 17 12% Övr. it.med.spec. 1,2 62 11% 1,3 70 16% 1,2 105 21% Kirurgi 1,1 47 15% 1,1 44 18% 1,0 59 22% Ortopedi 2,0 44 20% 1,3 42 21% 0,7 33 39% Övr. kirurg.spec. 1,1 29 21% 1,3 27 4% 1,0 35 31% Kli lab spec 1,9 24 24% 1,9 29 24% 0,7 40 38% Gyekologi 1,3 54 17% 1,4 42 10% 1,1 70 21% Neurologi 2 - - - - - - 1,0 13 31% Psykiatri ikl BUP 0,9 70 41% 0,9 59 31% 0,9 79 41% Radiologi 1,1 37 24% 1,1 37 27% 1,4 49 29% Okologi ikl gy. 0,9 13 15% 1,2 22 18% 0,9 8 13% Ögo 1,4 22 14% 1,2 22 5% 1,2 21 19% Öro, äsa, hals 1,9 23 17% 1,2 25 4% 0,8 23 26% Rehab - - - - - - 1,2 6 50% Övriga 3 1,2 42 17% 2,1 57 18% 0,4 8 63% Totalt 1,2 880 23% 1,3 899 16% 1,1 943 26% 1 Hud, ifektio, eurologi och rehab redovisas ite som ega specialitetsgrupper efter 2004 2 Kardiologi och geriatrik redovisas ite som ega specialitetsgrupper 2004 3 Betydelse av Övriga varierar över tide, se fototera 1 och 2 C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Ege fortbildig På fråga: Hur måga timmar i geomsitt per vecka av di arbetstid ägar Du dig åt ege fortbildig (litteraturstudier, auskultatio etc.)? är geomsittet 1,7 tim/vecka för samtliga ( = 909, partiellt bortfall = 23), och mediae 1 timme. Detta är samma geomsitt som 2005. Vad det gäller ege fortbildig fis det e mycket tydlig köskillad, där kvior ägar i geomsitt 1,2 timmar jämfört med mäes 2,0 timmar. Dea skillad har varit i stort sett lika uder de tre år som udersökige geomförts. E gaska stor procet av läkara uppger att de ite ägat ågo tid till fortbildig. Av dem som har svarat på fråga om ege fortbildig ager 30%, motsvarade ästa var tredje läkare, oll tim/vecka. Som framgår av tabell 3 ligger professorer i topp med i geomsitt 6,4 tim/vecka: Tabell 3 Timmar/vecka ege fortbildig uppdelat på befattig 0 ager adel idivider som agivet oll timmar/vecka Befattig tim/vecka 0 tim/vecka 0 tim/vecka 0 Verksamhetschef 1,9 68 18% 2,1 61 13% 1,5 70 36% Överläkare 1,7 450 27% 1,8 449 26% 1,6 473 33% Distriktsläkare 1,1 173 44% 1,1 181 43% 0,9 176 44% Specialistläkare 1,6 146 33% 1,5 164 32% 1,3 157 36% Professor 6,4 17 6% 7,4 20 0% 5,4 15 7% Uiversitetslektor 4,6 7 14% 2,4 7 14% 2,8 8 25% Stafett 1 - - - - - - 5,3 4 25% Aa 1,9 48 29% 2,1 42 12% 2,1 38 16% Totalt 1,7 909 30% 1,7 924 28% 1,5 941 34% 1 Staffett är ej lägre ett eget svarsalterativ efter 2004. I gruppe distriktsläkare uppger 44% att de ite avsätter ågo tid för ege fortbildig. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Tabell 4 Timmar/vecka ege fortbildig uppdelat på specialitetsgrupp 0 ager adele som svarat oll timmar/vecka, baserat på atal svarade idivider () 2006 2005 4 2004 Specialitetsgrupp tim/veck 0 tim/vecka 0 tim/vecka 0 Allmämedici 1,2 a 208 40% 1,2 208 39% 1,0 204 43% Aestesi 1,9 54 19% 2,1 58 16% 1,6 52 23% Barmedici 1,5 56 30% 1,9 68 24% 1,2 46 28% Hud 1 - - - - - - 2,5 14 14% Itermedici 2,0 49 18% 1,3 45 31% 1,6 63 30% Kardiologi 2 2,3 26 27% 1,6 25 24% - - - Geriatrik 2 1,0 25 44% 1,1 24 33% - - - Ifektio 1 - - - - - - 2,1 17 12% Övr. it.med.spec. 2,1 68 28% 2,3 68 26% 1,8 103 36% Kirurgi 1,4 50 38% 2,0 45 24% 2,6 59 22% Ortopedi 2,3 44 34% 1,7 45 22% 1,5 33 30% Övr. kirurg.spec. 2,0 30 30% 1,8 30 27% 2,3 35 26% Kli lab spec 3,6 26 12% 2,7 31 13% 2,6 40 20% Gyekologi 1,8 55 27% 2,2 43 19% 1,1 69 43% Neurologi 2 - - - - - - 1,2 13 54% Psykiatri ikl BUP 1,4 70 33% 1,6 67 34% 1,3 78 41% Radiologi 1,3 39 26% 1,3 38 34% 1,1 50 46% Okologi ikl gy. 2,0 15 40% 2,0 22 36% 1,4 8 38% Ögo 2,0 22 18% 1,8 22 27% 1,8 20 30% Öro, äsa, hals 1,6 23 13% 1,3 25 20% 1,3 23 26% Rehab - - - - - - 1,8 6 17% Övriga 3 2,0 47 21% 2,8 59 19% 2,8 8 38% Totalt 1,7 909 30% 1,7 923 28% 1,5 941 34% 1 Hud, ifektio, eurologi och rehab redovisas ite som ega specialitetsgrupper efter 2004 2 Kardiologi och geriatrik redovisas ite som ega specialitetsgrupper 2004 3 Betydelse av Övriga varierar över tide, se fototera 1 och 2 4 På grud av partiellt bortfall i specialitet blir totala atalet år 2005 e idivid midre jämfört med tabell 3. I tabell 4 (se ästa sida) redovisas de atalsmässigt största specialitetera. Högsta värdet ege fortbildig återfis iom kliiska laboratoriespecialiteter med 3,6 tim/vecka. Äve 2005 låg kliiska laboratoriespecialiteter jämförelsevis högt 2,7, överträffat edast av gruppe övriga med resultatet 2,8. Liksom tidigare är det bristspecialitetera allmämedici, psykiatri och geriatrik som har mist tid för ege fortbildig. Äve iom de kirurgiska specialitetera och okologi är det måga som uppger att de ite avsatt ågo arbetstid för fortbildig. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Exter fortbildig På fråga: Hur måga ägade Du dig åt exter medicisk fortbildig uder år 2006? består av flera delfrågor, dels ett agivet atal per fortbildigsaktivitet, dels e av respodete agive totalsumma. För redovisige av resultate 2006 har ige kotroll gjorts av huruvida delara summerar till helhete eller ej. Förutom tabellera eda redovisas i bilaga 3 svare krig agivet totalt atal extera utbildigs uppdelat efter ågra ytterligare bakgrudsvariabler. Geomsittet för de av respodete agiva summa 8,8 (=911, partiellt bortfall 21), och mediae 7. Jämfört med förra årets resultat har således e miskig skett frå 9,4 till 8,8. För de 855 läkare som har agivit att de haft utbildigs uppgår det geomsittliga atalet utbildigs till 9,4 per perso. 827 av dessa 855 läkare ( 97%) uppger att de haft ågo/ågra tjästlediga med lö. Det geomsittliga atalet tjästledigt med lö beräkas för dessa 827 idivider till 8,4 /perso. Tabell 5 Atal exter medicisk fortbildig Fortbildigsaktivitet samt agive summa Sitt atal Sitt atal Sitt atal Kurser, kofereser 3,8 911 3,7 956 3,7 942 Med kogresser 2,3 911 2,4 956 2,3 942 Riksstämma 0,3 908 0,4 956 0,3 942 Auskultatioer 0,7 879 0,9 956 0,6 942 Icke med. utb. 0,6 908 0,7 956 0,7 942 Aa utb. aktivitet 1,3 908 1,4 956 0,9 942 Agive summa 8,8 911 9,4 956 8,5 942 Deltagadet i kurser, kogresser och riksstämma har legat relativt kostat över åre meda däremot deltagadet i adra utbildigsaktiviteter varierat De agiva summa fördelat per befattig preseteras i tabell 6 (se ästa sida). Professorer ligger högst med ett sitt på 13,0 utbildigs och distriktsläkare ligger i botte med 5,6. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Tabell 6 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på befattig Befattig Sitt atal Sitt atal Sitt atal Verksamhetschef 11,4 69 11,9 63 9,1 72 Överläkare 8,9 454 8,9 464 8,1 476 Distriktsläkare 5,6 173 6,7 188 6,1 174 Specialistläkare 10,3 144 11,3 166 9,2 154 Professor 13,0 17 15,0 20 31,6 15 Uiversitetslektor 12,4 7 21,3 7 14,1 9 Stafett 1 - - - - 14,0 4 Aa 9,7 47 9,8 42 10,7 38 Totalt 8,8 911 9,4 950 8,5 942 1 Staffett är ej lägre ett eget svarsalterativ efter 2004. För ebart gruppe överläkare, distriktsläkare och specialistläkare är medelvärdet 8,4 och mediae 6. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Uppdelat efter specialitetsgrupp redovisas flest utbildigs iom barmedici (barmedici, itermedici och kirurgi har alla ca 12 s exter fortbildig i medeltal) meda allmämedici hamar lägst ed, se vidare tabell 7. Tabell 7 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på specialitetsgrupp Specialitetsgrupp Sitt atal 2006 2005 4 2004 Sitt atal Sitt atal Allmämedici 5,8 209 7,3 217 6,3 202 Aestesi 6,5 53 10,2 60 6,4 52 Barmedici 12,4 58 11,5 69 10,1 48 Hud 1 - - - - 8,6 14 Itermedici 12,3 49 9,7 45 9,6 63 Kardiologi 2 10,9 26 10,2 27 - - Geriatrik 2 7,6 26 6,5 24 - - Ifektio 1 - - - - 10,5 17 Övr. it.med.spec. 8,5 68 9,2 71 9,5 104 Kirurgi 11,7 50 13,4 46 10,1 58 Ortopedi 9,5 44 9,4 45 12,2 34 Övr. kirurg.spec. 9,7 30 10,5 30 10,9 35 Kli lab spec 10,9 26 7,4 31 8,4 40 Gyekologi 11,3 56 10,5 46 7,0 69 Neurologi 1 - - - - 4,8 13 Psykiatri ikl BUP 7,6 69 9,8 69 8,9 78 Radiologi 10,3 39 10,5 38 10,6 50 Okologi ikl gy. 9,6 15 7,7 23 9,9 8 Ögo 9,3 21 11,7 24 8,6 21 Öro, äsa, hals 9,0 23 7,9 25 6,7 22 Rehab 1 - - - - 11,2 6 Övriga 8,7 47 10,6 59 9,9 8 Totalt 8,8 911 9,4 949 8,5 942 1 Hud, ifektio, eurologi och rehab redovisas ite som ega specialitetsgrupper efter 2004 2 Kardiologi och geriatrik redovisas ite som ega specialitetsgrupper 2004 3 Betydelse av Övriga varierar över tide, se fototera 1 och 2 4 På grud av partiellt bortfall i specialitet blir totala atalet år 2005 e idivid midre jämfört med tabell 3. Liksom tidigare utmärker sig bristspecialitetera allmämedici, psykiatri och geriatrik egativt. Trots stora behov av kompetesutvecklig och erfarehetsutbyte får läkara i dessa specialiteter betydligt midre exter fortbildig jämfört med geomsittet C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Fiasierig Resultatet för fråga Vem fiasierade utbildigara (kurskostader, resa och hotell)? redovisas på ett speciellt sätt. Förutom partiellt bortfall har de idivider för vilka de totala fiasierige ite summerar till 100 procet filtrerats ut ( = 803, partiellt bortfall/filtrerig = 129). Svare ka äve räkas samma och redovisas på två sätt. I dea rapport redovisas resultatet dels oviktat, dels med svare på fiasierig viktat efter hur måga utbildigs respektive idivid har agivit att de deltagit i. Beroede på vald beräkigsmetod svare skiljer sig resultate e del åt, se tabell 8 eda: Tabell 8 Fiasierig av utbildigara, oviktat resultat samt resultat viktat efter atal utbildigs Fiasiär Oviktad Adel (%) Viktad Adel (%) Oviktad Adel (%) Viktad Adel (%) Oviktad Adel (%) Viktad Adel (%) Arbetsgivare 73 67 70 66 67 63 Forskigsmedel/foder 7 12 9 12 9 12 Läkemedels/medicisktekisk idustri 14 12 14 14 18 18 Jag själv 6 8 7 8 7 8 Summa 100 100 100 100 100 100 Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Som framgår av tabelle uppskattar de som svarat att arbetsgivare står för de största dele av kostade för utbildige. Dea adel har ökat för varje år som udersökige geomförts. Arbetsgivare kvarstår som huvudfiasiär äve om resultate viktas, me adele sjuker samtidigt som grade av fiasierig via forskigsmedel/foder ökar. Detta torde höra samma med att idivider som arbetar med/iom forskig som ett led i forskige äve deltar i fler/lägre utbildigar. Eftersom läkemedelsidustri ofta medverkar i kurser och kogresser uta att ta betalt är idustris bidrag till fiasierige betydligt större ä vad som framgår av svare i dea ekät. Å adra sida betalar arbetsgivara oftast lö uder utbildigsa, vilket ite heller fågades upp av dea fråga. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Nöjdhet med de extera utbildige Frå och med 2006 års ekät ställs fråga Hur öjd är du med de extera fortbildig du fått uder 2006?. Då det är det första året fråga ställs fis iga tidigare resultat att jämföra med. Tabell 9 Nöjdhet med de extera fortbildige uder 2006 redovisat efter befattig Befattig Mycket öjd Nöjd Midre Ite alls Totalt (%) (%) öjd (%) öjd (%) (%) Verksamhetschef 35 54 7 4 100 69 Överläkare 20 53 17 10 100 444 Distriktsläkare 18 46 25 11 100 166 Specialistläkare 16 59 18 8 100 143 Professor 35 41 24 0 100 17 Uiversitetslektor 14 86 0 0 100 7 Aa 29 40 18 13 100 45 Totalt 21 52 18 9 100 891 Partiellt bortfall = 41. Observera äve att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Totalt är cirka 73 procet av läkara mycket öjda eller öjda med de extera fortbildig de fått uder 2006. Det iebär att drygt e av fyra läkare atige är midre öjd eller ite öjd alls. 2006 C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Tabell 10 Nöjdhet med de extera fortbildige uder 2006 redovisat efter specialitetsgrupp Specialitetsgrupp Mycket Nöjd Midre Ite alls Totalt öjd (%) (%) öjd (%) öjd (%) (%) N Allmämedici 19 45 24 12 100 203 Aestesi 7 58 22 13 100 55 Barmedici 32 39 18 11 100 56 Itermedici 17 60 11 13 100 47 Kardiologi 19 65 8 8 100 26 Geriatrik 20 40 20 20 100 25 Övriga itermediciska specialiteter 2006 22 54 19 4 100 68 Kirurgi 22 52 18 8 100 50 Ortopedi 14 61 21 5 100 44 Övriga kirurgiska specialiteter 21 45 24 10 100 29 Kliiska laboratoriespecialiteter 28 40 20 12 100 25 Gyekologi 25 60 13 2 100 53 Psykiatri iklusive BUP 22 45 16 16 100 67 Radiologi 27 57 8 8 100 37 Okologi ikl gyekologisk okologi 13 53 33 0 100 15 Ögo 14 76 10 0 100 21 Öro, äsa, hals 26 54 4 4 100 23 Övriga 21 56 11 2 100 45 Totalt 21 52 18 9 100 889 Partiellt bortfall = 43. Observera äve att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Mest öjda är med si fortbildig är barmedici, gyekologi och radiologi. Mest missöjda är allmämedici, okologi, aestesi, geriatrike och de kirurgiska specialitetera. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Övriga frågor Fem övriga frågor ställdes i ekäte. Om iget aat ages föreligger ige ämvärd skillad mella mä och kvior. På fråga Fis det på di arbetsplats e orgaisatio som tillvaratar och uppmutrar möjligheter till lärade i det dagliga arbetet? var resultatet följade ( = 925, partiellt bortfall = 7): Tabell 11 Adel som ager att orgaisatio fis som tar tillvara/uppmutrar lärade i det dagliga arbetet Kvior (%) Mä (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Ja 25 27 26 25 23 Ja, till viss del 51 42 45 46 44 Nej 24 31 28 29 33 Totalt 100 100 100 100 100 Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Nästa tre av tio läkare svarar Nej på dea fråga. Kvior svarar Ja eller Ja, till viss del i ågot högre utsträckig ä mä. E viss positiv tred fis, fler ager idag att de har e orgaisatio som uppmutrar möjligheter till lärade i det dagliga arbetet, 23 % i geomsitt 2004 jämfört med 26 % 2006. På fråga Fis det på di arbetsplats e struktur för kotiuerlig gemesam iterutbildig såsom falldragigar, kogressrapporter etcetera? var resultatet följade ( = 927, partiellt bortfall = 5): Tabell 12 Adel som ager att struktur fis för kotiuerlig iterutbildig Kvior (%) Mä (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Ja 42 37 39 40 36 Ja, till viss del 42 45 44 43 44 Nej 16 19 18 18 21 Totalt 100 100 100 100 100 Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Nästa var femte läkare svarar Nej på dea fråga. Äve på dea fråga är adel mä som svarar Nej ågot större ä motsvarade adel av kviora. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
På fråga Har Du uder det seaste året haft utveckligssamtal med di chef? svarade läkara på följade sätt ( = 912, partiellt bortfall = 20): Tabell 13 Adel som ager att de haft utveckligssamtal med si chef det seaste året Kvior (%) Mä (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Ja 70 67 68 66 63 Nej 30 33 32 34 37 Totalt 100 100 100 100 100 Närmare 2/3 har haft utveckligssamtal uder det seaste året, vilket är ugefär samma resultat som i förra årets ekät. Det fis e positiv utvecklig där 63 % hade utveckligssamtal 2004 jämfört med 67% 2006. På fråga Har Du e pla för vilka utbildigar Du skall gå uder det kommade året som di chef ställt sig positiv till? fördelade sig svare på följade sätt ( = 881, partiellt bortfall = 51): Tabell 14 Adel som ager det för det kommade året fis e pla över utbildigar som chefe ställt sig positiv till Kvior (%) Mä (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Ja 38 35 36 33 26 Nej 62 65 64 67 74 Totalt 100 100 100 100 100 Det är fortfarade e hög adel som sakar utbildigspla, me jämfört med tidigare år har e viss förbättrig skett. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
På fråga Uppmutras Du av di chef att fortbilda Dig? var resultatet följade ( = 906, partiellt bortfall = 26): Tabell 15 Adel som ager att struktur fis för kotiuerlig iterutbildig Kvior (%) Mä (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Samtliga (%) Ja, oftast 38 34 35 37 34 Ja, i viss må 42 37 39 38 41 Nej, kappast 15 21 19 20 17 Nej, ite alls 5 8 7 6 8 Totalt 100 100 100 100 100 Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Nästa tre av fyra läkare (74%) ager att de oftast eller i viss må uppmutras att fortbilda sig. Kvior ager i högre grad ä mä att de oftast eller vi viss må uppmutras att utbilda sig, adele för kvior är 80% att jämföra med mäes 71%. C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Bilaga 1 Represetativitet - Fortbildigsekät 2006 POPULATION URVAL SVAR Medlem i SL, DLF, SLCF < 65 år Var 15:e Adel = 77 % Atal (N) = 19 495 = 1 312 = 1 014 * (per 2007-09-05) (draget 2006-12-15) (per 2007-09-05) Kö % % % Kvior 41 40 42 Mä 59 60 58 Summa 100 100 100 Ålder % % % 60-19 18 19 50-59 44 45 44 40-49 29 29 28-39 8 9 9 Summa 100 100 100 * 932/978 = 95,3% verksamma som läkare (partiellt bortfall 36) C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Bilaga 2 Svarsfördelig för vissa bakgrudsfrågor - Fortbildigsekät 2006 Dessa två tabeller avser ge ytterligare bakgrudsiformatio krig de idivider som besvarat 2006 års ekät. Svare ages för yrkesverksamma läkare, totalt 932 stycke. Atal partiellt bortfall redovisas efter respektive tabell. Fråga 4 Specialitet/Specialitetsgrupp Specialitetsgrupp Atal Adel (%) Allmämedici 214 23,0 Aestesi 56 6,0 Barmedici 59 6,4 Itermedici 50 5,4 Kardiologi 27 2,9 Geriatrik 26 2,8 Övriga itermediciska specialiteter 69 7,4 Kirurgi 50 5,4 Ortopedi 44 4,7 Övriga kirurgiska specialiteter 31 3,3 Kliiska laboratoriespecialiteter 27 2,9 Gyekologi 58 6,2 Psykiatri iklusive BUP 70 7,5 Radiologi 40 4,3 Okologi ikl gyekologisk okologi 15 1,6 Ögo 22 2,4 Öro, äsa, hals 23 2,5 Övriga 48 5,2 Summa 929 100,0 Partiellt bortfall = 3
17 Fråga 4 Tjästgör iom Ladstig/motsvarade Atal Adel (%) Stockholm 203 21,9 Uppsala 55 5,9 Södermalad 19 2,1 Östergötlad 50 5,4 Jököpig 26 2,8 Krooberg 15 1,6 Kalmar 10 1,1 Gotlad 4 0,4 Blekige 19 2,1 Skåe 144 15,6 Hallad 27 2,9 V Götalad 156 16,9 Värmlad 20 2,2 Örebro 28 3,0 Västmalad 22 2,4 Dalara 28 3,0 Gävleborg 20 2,2 Västerorrlad 13 1,4 Jämtlad 15 1,6 Västerbotte 38 4,1 Norrbotte 13 1,4 Summa 925 100,0 Partiellt bortfall = 7 C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -
Bilaga 3 Kompletterade redovisig av hur måga extera utbildigs läkara ager sig ha haft uder 2006 - Fortbildigsekät 2006 Dea bilaga kompletterar de tidigare redovisige av svare på det agiva totala atalet extera utbildigs som respektive respodet agivit. Precis som tidigare ikluderas edast yrkesverksamma läkare i redovisige (totalt 932 idivider). Observera att de uppdelade redovisige iblad ite summerar till 932 idivider. Detta beror på partiellt bortfall i bakgrudsvariabel. Observera äve att vissa grupper är mycket små, och att medelvärdet bör tolkas med försiktighet. Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på kö Kö Sitt atal Sitt atal Sitt atal Kvior 8,3 365 9,7 399 7,6 364 Mä 9,2 546 9,1 548 9,1 578 Totalt 8,8 911 9,4 947 8,5 942 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på åldersgrupp Åldersgrupp Sitt atal Sitt atal Sitt atal -39 10,2 80 11,1 82 10,7 78 40-49 9,7 259 10,6 300 8,5 317 50-59 8,6 407 8,3 417 8,7 398 60-7,4 164 9,0 146 7,0 149 Totalt 8,8 910 9,4 945 8,5 942 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på arbetsgivare Arbetsgivare Sitt atal Sitt atal Sitt atal Ladstig/Kommu 9,0 772 9,3 818 8,2 813 State 10,8 36 16,0 40 20,2 36 Privat aställd 6,7 84 7,6 76 7,6 77 Aa 8,7 19 7,8 14 5,6 16 Totalt 8,8 911 9,4 948 8,5 942
19 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på arbetsplats Arbetsplats Uiversitets- /regiosjukhus Sitt atal Sitt atal Sitt atal 9,9 327 10,9 348 9,8 327 Lässjukhus 9,9 183 10,1 200 9,1 214 Läsdelssjukhus 8,4 93 7,0 98 7,5 116 Vårdcetral 6,1 177 7,4 197 6,6 181 Privat sjukhus 7,8 25 7,6 28 7,8 29 Privat mottagig 8,6 31 8,6 27 4,3 19 Aa 8,7 45 10,0 48 9,5 56 Totalt 8,8 881 9,4 946 8,5 942 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på ladstig/motsvarade Tjästgör iom Sitt atal Sitt atal Sitt atal Stockholm 9,1 196 10,1 224 8,6 219 Uppsala 6,5 55 12,0 41 8,7 43 Södermalad 6,4 19 8,7 25 7,5 24 Östergötlad 8,5 50 7,7 46 11,0 43 Jököpig 7,1 24 9,4 36 8,7 26 Krooberg 6,3 15 7,6 17 7,6 27 Kalmar 6,1 10 9,2 16 6,4 17 Gotlad 9,8 4 1,0 3 6,7 6 Blekige 7,4 18 8,6 18 7,4 8 Skåe 11,3 139 8,0 136 9,6 135 Hallad 10,0 27 6,9 25 6,2 23 V Götalad 8,5 156 9,2 140 8,1 151 Värmlad 9,6 20 12,7 25 6,0 28 Örebro 8,7 26 9,1 38 8,9 28 Västmalad 10,4 21 6,5 22 6,6 24 Dalara 8,0 28 8,0 21 10,3 21 Gävleborg 4,9 20 11,3 11 9,7 23 Västerorrlad 9,2 13 10,1 23 9,5 19 Jämtlad 13,5 14 7,8 17 8,1 10 Västerbotte 8,0 38 11,1 33 9,2 46 Norrbotte 5,2 13 15,6 26 6,5 21 Summa 906 8,8 9,4 943 8,5 942 C:\Users\evwi\AppData\Local\Microsoft\Widows\Temporary Iteret Files\Cotet.Outlook\CCZ6WDFI\20070912 -