Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)



Relevanta dokument
Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

CHILD INJURIES AT HOME

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Amning/rådgivning på BVC

PED NUTRITION CAVEFORS

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Amning och föräldrars rökvanor

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Amning och föräldrars rökvanor

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Barnkliniker Universitetskliniker

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Amningsstatistik

Uppmärksamma den andra föräldern

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

The national SIMSAM network (I)

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Amning och föräldrars rökvanor

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Amning och föräldrars rökvanor

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Design av kliniska studier Johan Sundström

En guidad tur i kostdjungeln

Vet vi vad som fungerar?

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

D-droppar. Följsamhet till rekommendation?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Graviditet och stor viktuppgång, hur förebygger vi? Läkaresällskapet 2 feb 2016

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Falls and dizziness in frail older people

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Från passivt mottagande till aktivt uppföljande

Autism Spectrum Disorder

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Evidensbaserad medicin

Autism Spectrum Disorder

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Fysisk aktivitet och hjärnan

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn.

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Vilka ska vi inte operera?

Astma och allergier effekter av miljön

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Tidig kariesutveckling

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Spel(ar)kultur. Spelfortbildning april Matilda Ståhl Åbo Akademi

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Postpartumblödning och postpartumdepression:

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Fler äldre-äldre i vården

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Transkript:

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt

Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser? Fetal life Välling Gröt Puré Bröstmjölk Modersmjölkersättning BMI Infancy Childhood Puberty Adult life (Illustration Roswall J.)

Barnets mat, den vuxnes hälsa =

Metod Alla barn födda mellan den 1 oktober 2007 och 31 december 2008 i Halland inbjöds. De som ville delta uppföljs prospektivt från 0 till 6 år. Enkäterna innehåller frågor om matvanor, kontakter med BVC, ärftliga förhållanden, sjukdomar och sociodemografiska faktorer. Tillväxtdata (längd, vikt, huvud- och bukomfång). Den kvalitativa studien består av 16 djupintervjuer.

Sammanfattning En viktig iakttagelse var att föräldrarna uppfattade mat och ätande som en viktig indikator på deras barns hälsa. Hälso- och sjukvårds personal behöver medvetandegöras om hur viktig denna dimension är för föräldrar, för att kunna lägga en grund för att familjen får en balanserad hållning till matfrågor.

Varför slutar man amma, tidigt?

Riskökning Ja, varför? Amningsproblem: 2,5 ggr (1,7-3,7), p<0,001 Mor röker: 2,1 ggr (1,1-4,1), p<0,001

Amningsproblem vid 1 månads ålder Riskökning Dålig sugteknik: 2,9 ggr (2,1-4,1), p<0,001 Upplevd dålig viktuppgång: 1,4 ggr (1,0-1,9), p<0,001

Många mödrar (27 %) angav amningsproblem som var associerade med tidig nedläggning av amningen. Detta kan förebyggas med stöd i rätt tid. För att främja amning måste stödet från barnavårdscentralen utformas med tanke på moderns situation.

Kost - vällingen

Pediatrisk nutrition Bröstmjölk Modersmjölkersättning Välling Puré Gröt Please sir, I want some more... Charles Dickens, Oliver Twist Frontispiece and title page, first edition 1838, Illustration and design by George Cruikshank

Resultat Vid fyra månader hade vare sig bröstmjölk eller modersmjölkersättning någon inverkan på BMI vid 12 eller 18 månader Bröstmjölk, gröt eller puré vid sex månader hade ingen inverkan på BMI vid 12 eller 18 månader Välling vid sex månader ökade risken för högt BMI vid 12 månader med 1,7 ggr och vid 18 månader med 1,6 ggr

Och varför välling? Låg utbildning: Mor: 1,9 ggr ökad risk Far: 1,4 ggr ökad risk Mor överviktig: 1,3 ggr ökad risk

Sammanfattning Vid 6 månader få helammade: 1.6% Signifikanta riskfaktorer för högt BMI vid 12 och 18 månader var att få välling och ha en mamma med övervikt. Signifikanta riskfaktorer för att få välling vid 6 månader var låg utbildning hos föräldrar, orolig sömn, icke-deltagande i föräldragrupp samt mamma med övervikt.

Sociala skillnader i Halland

Närmiljöns betydelse för barns nutrition och hälsa Socioekonomiskt svaga grupper följer inte de allmänna rekommendationerna lika väl som grupper med högre socioekonomisk status (Turell, 1998). Vi jämförde andelen ammande mödrar vid fyra månaders ålder med bostadsområdets genomsnittliga köpkraft enligt SCB. Andel hushåll med låg köpkraft

Table 3 Association between breastfeeding at four months of age and neighbourhood purchasing power, without and with adjustment for individual-level variables. Table 3. Observed (Obs) and expected (Exp) numbers of mothers not breast-feeding at 3 months Neighborhood-level without adjustments Neighborhood-level with adjustments a Obs Exp RR (95% CI) b SmRR c Obs Exp RR (95% CI) b SmRR c Neighborhood purchasing power d <10 61 79.9 0.76 (0.58-0.98) 0.80 60 64.6 0.93 (0.71-1.20) 0.97 10-19.9 132 147.1 0.90 (0.76-1.06) 0.91 117 123.3 0.95 (0.79-1.14) 0.97 20-29.9 251 236.2 1.06 (0.94-1.20) 1.06 229 233.5 0.98 (0.86-1.12) 0.99 30+ 70 50.8 1.38 (1.07-1.74) 1.30 65 49.7 1.31 (1.01-1.67) 1.20 a By stratification on maternal age ( 20, 21+), maternal smoking (no, yes) and parental education (both parents with post-secondary education; one parent with such educational level; or none). b Relative risk, RR = Obs/Exp, with 95% confidence interval. c Smoothed RR. d Proportion (%) of families with low purchasing power (according to Swedish standards; <19,500 USD annual income) among all residing families with at least one child (up to 19 years old) in a neighborhood area (parish).

Pedagogiska utmaningen Den framtida kostrådgivningen måste individanpassas, ta hänsyn till föräldraperspektiv för att på sikt vara trovärdig. Det måste finnas kunskap, material och verktyg som främjar och stödjer amning, samt kunskap för att kunna informera och stödja de föräldrar som väljer att flaskmata sina barn.

Idag 2014.. 1 intervention studie LIFE Fortsätter att följa barnen upp i skolåldern 2 avhandlingar 7 vetenskapliga artiklar och 3 manuskript 4 nya doktorander

Tack för visat intresse

Multivariate analysis of factors associated with nonsuccessful breastfeeding in south-western Sweden 2007-2008. Determinants OR 95% CI p Support from breast-feeding support group 2.49 1.57-3.94 <0.001 Maternal smoking 2.09 1.08-4.05 <0.001 Paternal smoking 1.80 1.04-3.11 0.036 Pacifier 3.72 2.09-6.63 <0.001 Breast-feeding problem 2.54 1.74-3.71 <0.001 Almquist-Tangen G. Acta Paediatrica 2012 101:55-60.

Multivariate analysis of factors associated with breastfeeding problems in south-western Sweden 2007-2008 Determinants OR 95% CI p Perceived poor weight gain 1.37 1.00-1.86 <0.001 Support from maternity ward 2.56 2.05-3.19 <0.001 Support from breastfeeding support group 2.38 1.78-3.19 <0.001 Poor sucking technique 2.96 2.14-4.07 <0.001 Almquist-Tangen G. Acta Paediatrica 2012 101:55-60.

Multivariate analysis of feeding modes at 4 months on high BMI (>1 SD) at 12 months of age in south-western Sweden 2007-2008 n= 2544 OR 95%CI p Breastfeeding 1.00 Ref Ref Formula feeding 1.14 0.78-1.67 0.51 Mixed feeding 1.67 0.84-3.52 0.15 Transient breastfeeding 1.27 0.80-1.99 0.31 Adjustments was made for parental obesity, education, maternal smoking, infant age, gender, birth weight, gestational age, BMI at 4 weeks and 4 months Almquist-Tangen G. Acta Paediatrica 2013

Multivariate analysis of feeding modes at 6 months on high BMI (>1 SD) at 12 months of age in south-western Sweden 2007-2008 n=2404 OR 95%CI p Breastfeeding 1.19 0.76-1.83 0.46 Milk Cereal Drink (MCD) or Gruel 1.66 1.07-2.57 0.02 Porridge 0.79 0.40-1.57 0.51 Semi-solids 1.16 0.52-2.60 0.71 Adjustments was made for parental obesity, education, maternal smoking, infant age, gender, birth weight, gestational age, BMI at 4 weeks, 4 months and 6 months Almquist-Tangen G. Acta Paediatrica 2013

Multivariate analysis of sociodemographic variables at 6 months associated with gruel in south-western Sweden 2007-2008. Gruel OR 95% CI p Infant troublesome sleep 0.65 0.49-0.87 0.004 Parental group participation 0.79 0.64-0.98 0.031 Maternal education < 12 years 1.89 1.49-2.40 <0.000 Paternal education < 12 years 1.35 1.06-1.71 0.014 Maternal obesity (BMI >30) 1.30 1.04-1.63 0.022 Almquist-Tangen G. Acta Paediatrica 2013

Identifiering av tidiga påverkansfaktorer för små barns hälsa och tillväxt. Intervention Tvärsnittsstudien Växa i Halland Tillväxtstudien Hälsa= tillväxt? Vad?: Tvärsnitts-studie Var?: BVC i Halland Vilka?: 25% av alla barn på ord. BVC kontroll 2006 Ålder?:0-5 år Frågeställning: frekvens av övervikt och fetma i förskoleålder i Halland. Referensvärden för bukomfång. Resultat? I 5 åå är ca 15 % av de halländska barnen överviktiga och 3,5 % feta. Referenskurvor för Bukomfång 0-5 år Vad?: Longitudinell inflammation Vad? Longitudinell prospektiv födelse prospektivt studie. Vad?: Kvalitativ cohort. bukomfång 2700 Subgrupp av intervju studie barn. Tillväxt data barn i Växa i Var?: BVC måltidsording Föräldrars uppfattning + enkätuppgifter Halland (400-500). Vad? Halmstad tidiga under tillväxt förskoletiden mönster Hormonella Interventions Vilka?: 16 familjer Var?: BVC Halland faktorer, bröstmjölk studie med barn i 8 Vilka?: Alla Tillväxt barn och tarmflora och Vilka? månaders åldern födda okt 2007 tom påverkan på tillväxt. Falkenberg, Föräldrars dec 2008 i Halland. Var?: Länssjukhuset två BVC. uppfattning om Erbjuds delta nutrition via Främja tidiga i Halmstad kost, tillväxt och BVC nutritionsval essentiella Vilka? fettsyror Barn som föds hälsa Frågeställning: Hur Föräldrars informations källor i Halmstad mars Frågeställning: påverkar tidig erbjuds Är barnets nutrition amning bukomfång delta. matintag kopplat Frågeställning: till hälsa för bröstmjölkens föräldrarna? stress sammansättning eller tamfloran och måltidsordning växandet? Var hämtar föräldrar information om nutrition? Tids korrelationer till tillväxtdata. tarmflora primära påverkansfaktorer för övervikt Fysisk aktivitet

Amningskurs