Förläsning 1 Dn öppna konomin Vad innbär öppnht? Vad bstämmr valt mllan utländska och inhmska tillgångar och varor? Vad btydr växlkurs- och ftrfrågförändringar för BNP och handlsbalans? Öppnht på olika marknadr Öppnhtn är ofta olika stor vad gällr olika marknadr: 1. Varumarknadr. Rstriktionr i form av tullar och import- llr xportkvotr. 2. Finansilla marknadr. Rglr för kapitalflödn rglrar i vilkn grad individr i tt land kan äga finansilla tillgångr,, t.x. aktir llr obligationr i andra ländr. 3. Faktormarknadr. En uppsjö av rglr påvrkar möjlightrna för arbtskraft och fysiskt kapital välja var dt ska sättas i arbt. F1: sid. 1 F1: sid. 2 18-1 Öppnht för handl och kapitalrörlsr Export och Import i USA Export och import i USA som andl av BNP, 1929-2 2 Export och import, har ökar btydligt sdan slutt av 6- talt. Utvcklingn av xport och import i USA karaktärisras av: En kraftig minskning undr 3-talt, rsultatt av tt handlskrig som ldd till kraftigt höjda tullar i USA och många andra ländr. Ett missriktat försök att göra något åt dprssionn gnom att skydda inhmska industrir mot utländsk konkurrns. Tr priodr md övrskott/undrskott i handlsbalansn (nttoxportn) : Kraftiga övrskott undr andra halvan av 194-talt (Europas åtruppbyggnad). Undrskott undr 198 talt (finanspolitisk xpansion och högt värdrad dollar (analys i nästa förläsning). Kraftiga undrskott sdan mittn av 9-talt. F1: sid. 3 F1: sid. 4
Export and Import andlar för Svrig Exportandlar i några andra ländr,45,4,35,3,25,2,15,1,5 F1: sid. 5 1861 1868 1875 1882 1889 1896 193 191 1917 1924 1931 Export/BNP Import/BNP 1938 1945 1952 1959 1966 1973 198 1987 källa: http://hasslr-j.iis.su.s F1: sid. 6 Tabll 18-1 Country USA Japan Tyskland Storbritannin Export som andl av BNP, år 2 Export Ratio (%) 11 1 33 27 Country Svrig Östrrik Holland Blgin Export Ratio (%) Mllan dssa ländr är variationn framförallt brond på storlk och gografisk placring. Dt är möjligt att ha högr xport än BNP ftrsom xportn kan inkludra värdt av insatsvaror som importrats mdan dssa int inkludras i BNP. 36 48 74 84 F1: sid. 7 Gradn av öppnht Gradn av öppnht mäts int så bra av xport/importandlar. Bättr är att försöka mäta andln av all produktion som är utsatt för utländsk konkurrns gnom att dn kan xportras/importras (tradabl( goods). Dn branschr som producrar sådana varor kallas konkurrnsutsatta sktorn. För USA bräknas att dn konkurrnsutsatta sktorn står för ca 6% av BNP i USA. F1: sid. 8 Nominll växlkurs Dn nominlla växlkursn är prist på utländsk valuta i trmr av dn inhmska. När vi har Svrig som utgångspunkt mätr vi växlkursn som t.x. E SEK,$ = 7.59 SEK/US$ llr E SEK.Euro = 8.98 SEK/Euro. En apprciring (apprciation( apprciation) ) av dn inhmska valutan btydr att E, fallr. En dprciring (dprciation( dprciation) ) av valutan innbär att prist på utländsk valuta ökar, dvs E ökar. Man kan också dfinira växlkursn på motsatt sätt, som antalt utländsk valutanhtr man får för n inhmsk, t.x..132 US$/SEK. Undr fasta växlkursr talar man om rvalvringar/dvalvringar (rvaluation( rvaluation/dvaluation) iställt för apprciringar/dprciringar.
Nominlla växlkursr svängr myckt Ral växlkurs 12 1 8 6 4 2 jan-8 F1: sid. 9 jan-82 jan-84 jan-86 jan-88 jan-9 jan-92 SEK/US$ SEK/DEM jan-94 jan-96 jan-98 jan- jan-2 källa: http://www.riksbank.s F1: sid. 1 Rlativprist på utländska varor avgörs av dn rala växlkursn, int dn nominlla. Antag att prist på n BigMac i Stockholm är 25SEK och 3US$ i Nwork.. I SEK kostar hamburgarn i Nwork då E *33 = 7.59 * 3 =22,77SEK. Rlativprist är r dåd 22,77/25 =,91. Vi kan gnralisrar dtta rlativpris gnom att använda nda tt prisindx, tillxmpl KPI llr BNP- dflatorn.. DåD få vi dn rala växlkursn; v ε P*E/P, där P* är r prist llr prisindxt för f r utländska varor, E är r dn nominlla växlkursn v och P prist llr prisindxt påp inhmska varor. F1: sid. 11 Rala växlkursförändringar Om ε ökar sås blir utländska varor dyrar rlativt d inhmska. Dtta kallas n ral dprciring. Notra att n ral dprciring uppstår r båd b om: 1. inflationn är r dnsamma i båda b ländrna l och dn nominlla växlkursn v stigr och om 2. dn nominlla växlkursn v är r konstant mn inflationn är r högr h i utlandt. 1. Om iställt ε minskar sås blir utländska varor billigar, vilkt kallas n ral apprciring. Ral och nominll växlkurs US$/UK, 1975-2, F1: sid. 12 Rlationn mllan rala och nominlla växlkursr Skillnadn i utvckling mllan dn rala och nominlla växlkursn avspglar skillnadr i inflation. Högr inflation i Storbritannin har ltt till att dollarprist på pund trndmässigt fallit undr fram till mittn av 8-talt. Utövr dtta har dn rala och nominlla växlkursn följt varandra. Nominll växlkurs, E $, Ral växlkurs, ε $,
Från bilatrala till multilatrala växlkursr Vi har hittills diskutrat bilatrala växlkursr mllan två ländr. Vi kan också dfinira multilatrala växlkursr mllan flra ländr. Dssa är vägda gnomsnitt av flra bilatrala växlkursr. Oftast används då handlsviktr. Tx. får då för Svrig SEK/Euro kursn störst vikt, därftr SEK/US$ och sdan SEK/. Indx 15 145 14 135 13 125 12 115 11 15 1 95 Svnsk handlsvägd valutakurs Indx 921118=1 Valutakurs indx, SEK/TCW Januari 1992 -- Novmbr 23 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan- jan-1 jan-2 jan-3 F1: sid. 13 F1: sid. 14 källa: http://www.riksbank.s 18-2 Öppnht på finansilla marknadr Öppnht på finansilla marknadr: Tillåtr invstrar att divrsifira int ha alla ägg i samma korg (bra för alla). Tillåtr invstrar att spkulra försöka använda övrlägsn information till att tjäna pngar på finansilla prisförändringar ((i viss mån) tt nollsummspl). Tillåtr ländr att ha handlsbalansundrskott. Dvs konsumra/invstra mr/mindr än dn löpand inkomstn. Btalningsbalansn Btalningsbalansn (balanc( of paymnts) ) summrar tt lands transaktionr md omvärldn. Btalningsbalansn dlas upp i bytsbalansn (currnt account) ) och kapitalbalansn (capital( account). Bytsbalansn och kapitalbalansn är som dbt och krdit i bokföring och ska alltså summra till dtsamma. I statistikn mäts d på olika sätt och bokföringn stämmr därför int prfkt. Om bytsbalansn i t.x. Svrig visar övrskott måst svnskägda tillgångar i omvärldn öka mr än utlänningars innhav av svnska tillgångar (ngativ kapitalbalans, dvs tt kapitalutflöd) F1: sid. 15 F1: sid. 16
Bytsbalans Mottagna kapitalinkomstr Btalad kapitalinkomstr Ntto kapitalinkomstr (2) Ntto transfrringar från utlandt (3) Bytsbalans (1) + (2) + (3) Kapitalbalans USA s btalningsbalans Tabll 18-2 Btalninsgsbalans, 2 (miljardr$) Export Import Handlsbalans (nttoxport) (1) Ökning av utlänningars innhav av tillgångar i USA (4) Ökning av amrikanrs tillgångar i utlandt (5) Kapitalbalans (4) (5) Statistisk fltrm 14 1352 293 312 895 439 348 19 5 417 456-39 Valt mllan utländska och inhmska finansilla tillgångar Valt mllan att invstra i utlandt och hmma bror int bara skillnadr i räntor/avkastning utan också på förväntningar om framtida växlkursr. Låt oss jämföra dn förväntad avkastningn på två invstringar från Svrig, n i svnska 1-åriga 1 statsskuldsväxlar och n i Amrikanska. Svnska År 1 År 1 1(1+i t ) Amrikanska 1 1 (1/E t )(1+i t* ) E t+1 1(1/E t ) 1(1/E t )(1+i t* ) Notra att Bytsbalansn = handlsbalans + nttokapitalinkomstr från omvärldn + nttotransfrringar från omvärldn. Bytsbalansn = ökningar av inhmsk ägda tillgångar i utlandt ökning av utländskt ägda tillgångar inom landt (plus statistisk fltrm). F1: sid. 17 Om vi bortsr från skillnadr i risk måst dn förväntad avkastningn på statsskuldsväxlarna vara dnsamma: 1 1 + = 1 1 * it ( + i t )( E t + ) Et F1: sid. 18 Öppn räntparitt 18-3 Sammanfattning 1 1 + = 1 1 * it ( + i t )( E t + ) E Låt os flytta om trmrna i dtta nligt följand. E E + E E E E 1 + it = (1 + i ) = (1 + i ) = (1 + i ) 1+ * t+ 1 * t t+ 1 t * t+ 1 t t t t Et Et Et * E t+ 1 E t * E t+ 1 E t * E t+ 1 E t t t t Et Et Et = 1+ i + + i 1+ i + t Vi får då dt viktiga uttryckt för öppn räntparitt (uncovrd intrst parity): * E t + 1 E t it = i t + Et Valt mllan produktr tillvrkad utomlands och hmma styrs av dn rala växlkursn. Valt mllan inhmska och utländska finansilla tillgångar styrs, givt ränta och avkastning, av förväntningar om förändringar i dn nominlla växlkursn. F1: sid. 19 F1: sid. 2
19-1 IS-kurvan i n öppn konomi Vad bstämmr inhmsk C, I och G? Eftrfrågan på inhmskt producrad varor (och tjänstr) i n öppn konomi gs av : Z C+ I εim + X Notra att i n öppn konomi är inhmsk ftrfrågan på varor int lika md ftrfrågan på inhmska varor. Båda två kommr att spla viktiga sparata rollr i analysn. Våra tidigar antagandn att konsumtion bror på disponibl inkomst (vi glömmr nu förväntningarna) och att invstringar bror på produktion och ralräntor är förstås rimliga också i n öppn konomi. Vi antar också att dn rala växlkursn (rlativprist mllan utländska och inhmska varor) påvrkar kompositionn av konsumtion och invstringar (dvs( andln utländskt producrat) ftrfrågan, mn int dn totala nivån. C + I = C( T) + I(, r) ( + ) ( +, ) F1: sid. 21 F1: sid. 22 Import och xportftrfrågan Eftrfrågan på inhmska varor En svagar ral växlkurs, dvs högr ε gör utländska varor rlativt stt dyrar och ldr till n mindr importvolym. IM = IM(, ε ) ( +, ) En ökning i utländsk BNP ldr till mr xport. En ral dprciring (högr ε) har samma ffkt. * X = X(, ε ) ( +, + ) Eftrfrågan på inhmskt producrad varor. Inhmsk ftrfrågan,, ökar md (inhmsk produktion/inkomst). Gnom att subtrahra importn, får vi dn dl av som avsr inhmskt producrad varor. Vi kallar dn kurvan AA. Notra att importn måst mätas i samma nhtr som produktionn och därför är εim(, ε). = C( T) + I(, r) AA = IM (, ) ε ε Nästa stg blir att lägga till xportn. Eftrfrågan Inhmsk ftrfrågan (C+I+G) Produktion/inkomst, Import, IM(,). AA F1: sid. 23 F1: sid. 24
F1: sid. 25 Eftrfrågan på inhmska varor Inkludra xportn i ftrfrågan på inhmska varor. När vi addrar xportn får vi total ftrfrågan på inhmskt producrad produktr,. Notra att xportn int bror på. Notra också att är flackar än. = C( T ) + I(, r) = ε IM (, ε) + EX ( *, ε) Nttoxportn, NX, (handlsbalansn) är EX-IM, vilkt är lika md -. Vid TB är NX=. Vid lägr (högr) är dn ngativ (positiv). Export Eftrfrågan Nttoxport, NX Inhmsk ftrfrågan (C+I+G) TB AA -=NX Är NX= vid jämviktsproduktionn? Jämvikt på varumarknadn uppstår när ftrfrågan på inhmska varor (vänstrldt i kvationn ovan) är lika md produktionn. Handlsbalansn är noll där och kurvorna skär varandra. Dn inkomstnivå dtta skr vid kallas TB Nttoxportn kan vara positiv llr ngativ vid jämvikt på varumarknadn. Här är < TB vilkt innbär tt handlsbalansövrskott NX>. F1: sid. 26 Jämvikt på varumarknadn och nttoxportn = * = C( T ) + I(,r) εm(, ε) + X(, ε) Eftrfr./Prod., Nttoxport, NX Inhmsk ftrfrågan på inhmska och utländska varor 45 o TB Inhmsk och utländsk ftrfrågan på inhmska varor NX 19-2 F1: sid. 27 Effkt av ökad ftrfrågan på nttoxportn Vad händr md NX om G ökar? Högr G ldr till högr ftrfrågan, båd och kurvorna skiftar uppåt md förändringn i G till och samma till. ökar till. Nttoxportn fallr ftrsom TB int ändras (importn ökar mn int xportn). Notra också att ftrsom är flackar än så blir ffktn på mindr än i n slutn konomi. En dl av dn högr ftrfrågan spillr övr på omvärldn. = C( T ) + I(, r) = + EX ( *, ε ) εim (, ε) Eftrfr./Prod., Nttoxport, NX 45 o TB NX F1: sid. 28 En ökning utländsk ftrfrågan = C( T ) + I(, r) = + EX ( *, ε ) εim (, ε) Vad blir ffktn av ökad xportftrfrågan? En ökning i xportftrfrågan ldr till tt skift uppåt i kurvan. Produktionn ökar från till, mn nttoxportn ökar (handlsbalans förbättras) ftrsom TB - TB är störr än ökningn i BNP. Ökningn i importn är mindr än ökningn i xportn. Export Eftrfrågan Nttoxport, NX 45 o TB TB
F1: sid. 29 Finanspolitisk samordning En ökning i ftrfrågan, båd inhmsk och utländsk, ldr till n ökning av produktionn och därmd n minskning i arbtslöshtn (kom ihåg att dtta är på kort sikt). Mn; En ökning i utländsk ftrfrågan förbättrar handlsbalansn mdan n ökning i inhmsk ftrfrågan försämrar dn. Ett land i lågkonjunktur blir hjälpt ur dnna om andra ländrs ftrfrågan ökar, t.x. gnom mr xpansiv finanspolitik. Kan vara tt argumnt för policysamordning. 19-3 Dprciringar, handls- balans och produktion * NX = X(, ε) εim(, ε) ( +, + ) ( +, ) En ökning av ε har tr ffktr påp handlsbalansn: 1. xportn ökar ftrsom d inhmska produktrna blivit billigar. 2. importvolymn minskar ftrsom utländska varor blivit dyrar. 3. prist påp n givn importvolym ökar. D två första ffktrna tndrar att förbättra handlsbalansn (öka nttoxportn) om ε ökar. Mn dn sista ffktn drar åt motsatt håll. h För F r att n ökning av ε ska förbf rbättra handlsbalansn måst m xport och importvolymrna vara tillräckligt känsliga k för f r förändringar f i rlativprist mllan inhmska och utländska varor. Om så är fallt, sägr vi att dt sk Marshall-Lrnr villkort är tillfrdsställt. I praktikn är dtta villkor (alltid?) tillfrdsställt. F1: sid. 3 Vad blir ffktn av n dprciring F1: sid. 31 Effktn av n dprciring = C( T ) + I(, r) = + EX ( *, ε ) εim (, ε) Dprciringn ökar ftrfrågan på inhmska varor och skiftar därmd kurvan uppåt (givt M-L villkort). Produktionn ökar från till, och handlsbalansn förbättras. Notra också att dn inhmska bfolkningn får btala mr för importn. Dvs, dras köpkraft på världsmarknadn har minskat. Eftrfrågan Nttoxport, NX 45 o TB TB F1: sid. 32 En kombination av finanspolitik och valutapolitik Antag att n rgringn vill rducra tt handlsbalansundrskott utan att påvrka BNP (). Dtta kan göras gnom att samtidigt vidta två åtgärdr. 1. Minska offntlig konsumtion (G), vilkt förstärkr handlsbalansn mn minskar. 2. Åstadkom n dprciring vilkt båd förbättrar handlsbalansn och ökar. Ett gnrllt rsultat: dt bhövs två policyinstrumnt för att samtidigt nå två mål.
Stg 1. Dprcira valutan Stg 2. Minska G Vad blir ffktn av stram finanspolitik och dprciring? = C( T ) + I(, r) = + EX ( *, ε ) εim (, ε) Vad blir ffktn av stram finanspolitik och dprciring? = C( T ) + I(, r) = + EX ( *, ε ) εim (, ε) Ekonomin är i utgångspunktn vid > TB så handlsbalansn är ngativ (>). En dprciring skiftar uppåt till. ökar till och TB ökar till = TB ftr stg 1. Eftrfrågan Ekonomin är nu i nu i som är störr än målt. En sänkning av G skiftar båd och nd md förändringn i G till och. Md prcis lagom dprciring och minskning av G kan rgringn åstadkomma handlsbalans utan förändring i BNP Eftrfrågan F1: sid. 33 TB TB Produktion F1: sid. 34 Produktion 19-4 Dynamic: : J-kurvanJ En dprciring kan ibland lda till att handlsbalansn först förändras ngativt. Dtta händr om dt tar lit tid innan xport och import hinnr ragra på rlativpris-förändringn. På myckt kort sikt vrkar då bara dn trdj mkanismn ovan, att importn blir dyrar. EX ( ε ) εim (, ε) På några års sikt vrkar dock i princip alltid Marshall- Lrnr villkort vara uppfyllt och handlsbalansn förbättras. Ral växlkurs och nttoxport/bnp i USA 198-199 199 Vi kan obsrvra tt klart samband mllan ral växlkurs och handlsbalans, mn dt är klara ftrsläpningar i handlsbalansn. Ral växlkurs och handlsbalans i USA NX/GDP NX/GDP F1: sid. 35 F1: sid. 36
19-5 Sparand, invstringar och handlsbalans Kom ihåg att vi kan också tänka på balans på varumarknadn som att a total sparand = invstringar plus nttoxport. Ellr md andra ord; totalt sparand minus invstringar = nttoxport xport = C+ I εim + X C G = I + NX T C+ T G = I + NX S + T G I = NX Som vi sr innbär ökad invstringar för givt sparand att handlsbalansn måst försämras. En positiv handlsbalans (Svrig idag) kan hänga samman md högt sparand llr låga invstringar. Int något bra mål för samhällt att alltid sträva ftr positiv handlsbalans. F1: sid. 37