Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Relevanta dokument
Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap.

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Sexualitet, närhet & social stimuli på äldre dar

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Malmö Kost Cancer undersökningen

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Depression hos äldre

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Äldre kvinnor och bröstcancer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

JAG BÖRJAR BLI GLÖMSK - HÅLLER JAG PÅ ATT UTVECKLA DEMENS?

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Barn och unga i palliativ vård

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Fler äldre-äldre i vården

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Fysisk aktivitet och demenssjukdom

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Fokus : HPV-vaccination. Pia Collberg

Kan man förebygga depression hos äldre?

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Från epidemiologi till klinik SpAScania

samhälle Susanna Öhman

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Deltagarförteckning EpiLife Doctoral School Arbetsområde 1

Hållbar stad öppen för världen. Välkomna!

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Barn med psykisk ohälsa

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Demens palliativa aspekter

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Autism Spectrum Disorder

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Astma och allergier effekter av miljön

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Att mötas i det som förenar

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Språkstörningar hos vuxna

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Transkript:

Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up to 1968 52 (6.5%) had first MDS 1968-2009 Giving a life-time prevalence of 42.1% Mild depression diagnosed in another 32.6%, giving a total life-time prevalence of 74.7% Skoog et al 2015

Depression among 70- and 75-year-olds Men Women 1976-77 2005-06 1976-77 2000-01 % % % % 70-åringar Major depression 2 2 5 5 Minor depression 5 7 10 12 75-åringar Major depression 5 3 5 6 Minor depression 4 12** 6 19*** Wiberg et al. Psychol Med 2013

Äldre idag mindre känsliga för sjukdomar Fysisk reserv Kognitiv reserv Social reserv

Social reserv

Socialt nätverk vid 70 års ålder i relation till depression vid 75 år Born 1901-02 Born 1930 OR (95%-CI) OR (95%-CI) Få besök från andra 5.2 (1.8-14.8) 1.6 (0.8-3.3) Få kontakter med andra 8.1 (2.8-23.1) 1.2 (0.4-3.6) Känsla av ensamhet 3.8 (1.1-13.2) 3.0 (1.4-6.2) Sjöberg et al. J Aff Dis 2013

Fysisk reserv

Sårbarhetsindex Baserat på 70 variabler i H70 Kroppsliga och psykiska symtom Levnadsomständigheter Sociala faktorer Socialt nätverk Funktionsförmåga (ADL, fydidk funktion) Med mera

Long-term risk of death in relation to deficit accumulation at age 70 1 0.8 A men B women Survival 0.6 0.4 0.2 0 0 5 10 15 20 25 30 0 5 10 15 20 25 30 Life span after 70 Rockwood K, et al. J Am Ger Soc 2006;54:975-9

Born 1901-02 Figure 2. 10-year survival in relation to different tertiles (darker lines representing higher tertiles) of the FI for women in 1971-2 (1000 repetitions). Figure 3. 10-year survival in relation to different tertiles (darker lines representing higher tertiles)of the FI for men in 1971-2 (1000 repetitions) Born 1930 Figure 4. 10-year survival in relation to different tertiles (darker lines representing higher tertiles) of the FI for women in 2000-3 (1000 repetitions) Figure 5. 10-year survival in relation to different tertiles (darker lines representing higher tertiles) of FI:s randomly constructed for men in 2000-3 (75, 1000 repetitions) Bäckman, Joas et al 2014

Kognitiv reserv

Psykometriska testresultat hos 70-åringar undersökta 1971-72 och 2000-2001 40 35 30 25 *** *** *** *** Cohort 1901 (n=354) Cohort 1930 (n=215) 20 15 10 ** 5 0 Perceptual Speed Synonyms Figure Classification Block Design Digital Span Forward Digital Span Backward ***P < 0.001, ** P < 0.01 using ANCOVA with sex and education as covariates Sacuiu et al. Neurology 2010

Psykometriska testresultat i relation till demens och död Psykometriska testresultat lägre vid 70 hos personer födda 1901-02 som blev dementa eller dog de följande 5 åren Psykometriska testresultat vid 70 hos personer födda 1930 var INTE relaterade till demens eller död de följande 5 åren Sacuiu et al Neurology 2010

Vad händer med demenssjukdomarna?

85-åringar födda 1901-02 och 1923-4

FÖREKOMST AV HÖGRE UTBILDNING 1986-87 N=494 2008-10 N=571 % % 25 58 *** 1986-87: Skoog et al. N Engl J Med 1993

FÖREKOMST AV DEMENS HOS 85-ÅRINGAR 1986-87 N=494 2008-10 N=571 % % 31 24 * 1986-87: Skoog et al. N Engl J Med 1993

Lägre förekomst av demens berodde delvis på den högre utbildningen hos de som var födda 1923-24 Att höja utbildningsnivån i befolkningen är antagligen det bästa sättet att förebygga demens och andra sjukdomar

Förändras demensens orsaker?

Typ av demens bland 85-åringar undersökta 1986-87 och 2008-9 1986-87 2008-9 % % Alzheimer 13 11 Vaskulär 14 8 p<0.05 Annan 3 3 NEJM 1993

Beror detta på att förekomsten av stroke minskar?

FÖREKOMST AV STROKE BLAND 85-ÅRINGAR 1986-87 N=494 2008-10 N=571 % % 16 30 ** 1986-87: Liebetrau, et al. Stroke 2003

RISK FÖR DEMENS EFTER STROKE 1986-87 2008-9 % % Ej Stroke (%) 23 19 Stroke (%) 57 30 OR (95%-CI) 4.3 (2.7-6.9) 1.8 (1.2-2.7) 1986-87: Liebetrau, et al. Stroke 2003

Orsaker till minskad förekomst av demens Större kognitiv och fysisk reserv hos senare grupper av äldre Högre utbildning hos senare grupper av äldre Senare generationer av äldre mindre sårbara för olika saker, t.ex stroke HÄLSOPARADOXEN: Senare generationer har fler sjukdomar, men är friskare med sina sjukdomar

What about sex?

Sexualitet hos 70-åriga kvinnor 1971-72 2000-01 Gifta Mycket lyckliga äktenskap 34.8 51.5*** Samlag senaste året 38.2 56.1*** Ej gifta Samlag senaste året 0.8 12.4** Beckman, Waern, Gustafson, Skoog. Brit Med J 2008

Sexualitet hos 70-åriga män 1971-72 2000-01 Gifta Mycket lyckliga äktenskap 39.5 56.5*** Samlag senaste året 52.1 68.1*** Ej gifta Samlag senaste året 30.3 54.1* Beckman, Waern, Gustafson, Skoog 2008

Förändringar i sexualitet bland 70- åringar födda 1901-02 och 1930 Sexuell aktivitet ökade Sexuella problem minskade Beckman, Waern, Gustafson, Skoog. Brit Med J 2008

70 det nya 50? 70 det nya 20? www.gu.se

Och framtiden? www.gu.se

Mer information om befolkningsstudierna www.epinep.gu.se www.gu.se