INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKOLANS MÅL 2 TILL DIG SOM ELEV 3 TILL DIG SOM VÅRDNADSHAVARE 3 VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? 4 KRÄNKANDE BEHANDLING I FORM AV DISKRIMINERING 4 KRÄNKANDE BEHANDLING 4 VAD ÄR MOBBING? 5 RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER 5 FÖREBYGGA KRÄNKANDE BEHANDLING 6 UPPTÄCKA KRÄNKANDE BEHANDLING 7 UTREDA KRÄNKANDE BEHANDLING 8 ARBETSGÅNG VID VUXENS KRÄNKNING AV ELEVER 9 ARBETSGÅNG VID MOBING AV ELEVER 9 ARBETSGÅNG VID KRÄNKNING AV VUXEN 9 KARTLÄGGNING OCH ÅTGÄRDER 10 PLAN FÖR PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING 11 LIKABEHANDLINGSPLANENS UPPKOMST OCH REVIDERING 12 HUR VI KAN ARBETA MED VÅR LIKABEHANDLINGSPLAN 12 BILAGOR: 13-15 BILAGA 1 FINNSTASKOLANS ORDNINGSREGLER 13 BILAGA 2 TRYGGHETS- OCH STUDIEROTRAPPA 14 BILAGA 3 KARTLÄGGNINGSFRÅGORNA OCH TRIVSELFRÅGOR 15 BILAGA 4 FINNSTASKOLANS DOKUMENTATIONSBLANKETT 16 1
Skolans mål Finnstaskolan arbetar för att förbereda och utveckla eleverna för framtiden. Dels genom kunskaper och färdigheter, men även genom att utveckla elevernas förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi jobbar aktivt med att skapa en miljö som ska kännas trygg och där barn och vuxna ska visa ömsesidig respekt och förståelse för varandra. Finnstaskolans likabehandlingsplan gäller för samtliga klasser, förskoleklasserna, fritidshemmen samt den öppna verksamheten. Trygghetsteamet är det team som jobbar med elevernas trygghet. Vi har bytt namn från Antimobbningsteamet till Trygghetsteamet för att vi arbetar förebyggande. Vi vill att namnet ska visa vad vi arbetar för. Ingen form av kränkande behandling får förekomma på Finnstaskolan. Styrdokument Vilket arbete skolan ska driva mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (t ex mobbning) regleras av lagstiftningen i skollagen och diskrimineringslagen. Arbetet styrs också av läroplanen, Lgr 11. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11) Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling (utdrag) Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 2
Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Till dig som elev Vår ambition är att alla våra elever ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att en god inlärning ska kunna ske. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också om du känner någon som är utsatt. Om du vill vara anonym kan du använda hjälplådan som finns utanför socialpedagogens dörr. Hon tittar i den varje dag. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven. BEO finns på Skolinspektionen. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen på skolan som du känner förtroende för. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så måste du göra något åt det. Detta är viktigt för både det barn som kränkts och för det barn som kränker. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling vill vi att du som förälder ska göra helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning, kränkningar, diskriminering eller trakasserier och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Det är förbjudet enligt lag. Även i detta fall ska du kontakta personalen på skolan. 3
Vad är kränkande behandling? En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling i form av diskriminering Diskriminering är en handling som utestänger eller kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv (till exempel utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder). Det finns två typer av diskriminering: direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är om en elev missgynnas genom särbehandling p.g.a. av någon av de fem diskrimineringsgrunderna (se förra stycket). Indirekt diskriminering är om en elev missgynnas genom att ordningsregler som framstår som neutrala får en diskriminerande effekt. Kränkande behandling Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera Kränkningar utförs av och drabbar både barn och vuxna Kränkningar kan vara fysiska (som att bli utsatt för fasthållning mot ens vilja, slag och knuffar), verbala (som att bli hotad, hånad eller kallad elaka saker), psykosociala (som att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (som klotter, brev och lappar, e-post, internet, sms och mms). 4
Vad är mobbning? En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för kränkande behandling. Det kallas inte för mobbning när två lika starka personer (fysiskt eller psykiskt) grälar eller slåss. För att det ska kallas mobbning krävs alltså en viss obalans i styrkeförhållandet (fysiskt eller mentalt). Det finns även två typer av mobbning: direkt mobbning och indirekt mobbning. Direkt mobbning innebär öppna angrepp på den mobbade. Indirekt mobbning är när den mobbade blir socialt isolerad eller utfryst. Rättigheter och skyldigheter Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen (2010:800) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) angående anmälningsskyldighet Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m. Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering. Lgr11 Brottsbalken: Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel: misshandel olaga hot olaga tvång ofredande förtal/ förolämpning sexuellt ofredande hets mot folkgrupp 5
Förebygga kränkande behandling Finnstaskolans ordningsregler ligger till grund för hela skolans värdegrund. Dessa regler har utarbetats av elever, föräldrar och personal. Våra ordningsregler är en viktig del i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling.( Se bilaga 1). Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter: Att regelbundet kartlägga trivseln på skolan och utifrån elevernas önskan sätta in åtgärder. Vi kartlägger utemiljön och inomhusmiljön genom att barnen intervjuas eller får svara på en enkät om hur de upplever skolmiljön. Dom får även peka ut platser på en karta där de känner sig otrygga. När personal ser en elev som står själv, så ska den vuxne alltid gå fram och ta reda på varför eleven är ensam. Rastvakterna ska vara närvarande med eleverna och inte stå med andra vuxna och prata. Samtliga lärare och fritidspersonal dokumenterar regelbundet kränkande behandling med hjälp av dokumentationsblanketten (se bilaga 4). En gemensam mapp är skapad för detta. Genomtänkt rastverksamhet med många vuxna som är placerade utifrån där barnen känner en oro och upplever att vi behövs grundat på trivselenkäten. Olika gruppindelningar av elever ska alltid göras av personal så att ingen elev blir bortvald. Därav även fasta platser i matsalen. Det finns ansvarig personal som anordnar olika lekar och turneringar på raster under läsåret. Skolan erbjuder uteleksaker och aktiviteter på raster och fritidstid. Alla vuxna är skyldiga att ingripa omgående när elever bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner, svordomar, överhuvudtaget ett ovårdat språk (kränkande behandling). Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen. Ett dagligt värdegrundsarbete skall genomsyra verksamheten, där övningar i empatisk förmåga genomförs såsom dramaövningar, värderingsövningar och samtal etc. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkande behandling. När personalen uppmärksammar ensamma barn på rasterna tas detta upp med elevens klasslärare. Vid ytterligare oro informeras all personal på fredagens personalmöten. Socialpedagog, speciallärare och kurator finns på skolan för samtal med elever, personal och föräldrar Vi upprättar IUP och Åtgärdsprogram för att dokumentera och följa upp. Vid våra personalmöten varje fredag informerar vi varandra om vi känner oro för barn/grupp och tar hjälp av varandra med att observera olika situationer. Vi informerar om oro och vilka åtgärder vi gör, via mail till personalen på skolan. Fritidspersonalen har handledning med psykolog vid behov. Fler klasser arbetar med tillhörighetsgrupper för att eleverna ska känna sig tryggare. Möjlighet till regelbunden handledning erbjuds. En pedagog som är utbildad KBT-terapeut erbjuder handledning till skolans lärare en gång/månad samt till fritidspersonalen en gång/månad. Vi för regelbundet dokumentation av olika händelser på skolan. Vi involverar föräldrar, elever och personal i vårt arbete mot kränkande behandling och gör dem även delaktiga i arbetet med Likabehandlingsplanen. Skolsköterskan arbetar på skolan 4 dagar per vecka. 6
Vi jobbar med faddring i tvärgrupper för att barn från f-klass till år 5 ska känna sig trygga med alla. Goda vanors veckor. Att vi vuxna på skolan visar att vi bryr oss genom att kontinuerligt fråga barnen hur de mår. FN-dagen, då vi jobbarmed barnkonventionen i klasserna. Vi accepterar inte skojbråk som i många fall leder till konflikter. Vid tillsägning av elev ska den vuxne i möjligaste mån göra det diskret. Inte skälla inför andra. PKO. Aktivitetsgrupp/pedagogiskt ansvariga på fritids. Upptäcka kränkande behandling För att så tidigt som möjligt upptäcka kränkningar följer skolan nedanstående rutiner: Ta upp elevernas trivsel under klassråden och elevråden. Regelbundet kartlägga trivseln på skolan, utvärdera den för att sedan sätta in åtgärder. Samtliga lärare och fritidspersonal dokumenterar regelbundet kränkande behandling med hjälp av dokumentationsblanketten. En gemensam mapp skapas för detta Genomtänkt utevistelse med många vuxna närvarande och väl synliga bland barnen. Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkande behandling. Socialpedagog, speciallärare och kurator finns på skolan för samtal med elever, personal och föräldrar. Uppmärksammande om kränkande behandling kan lämnas i socialpedagogens hjälplåda. Lyhörda vuxna vi ger tid för spontana samtal. Elevhälsoteamsmöten hålls varannan vecka där rektor, socialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och en socialsekreterare ingår. Trivselenkät 1 gång/läsår inför barnkonferenserna. Trygghetsteamet träffas regelbundet en gång per vecka. 7
Utreda kränkande behandling Arbetsgång vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning enligt följande punkter sättas igång. Personal ingriper så fort man får kännedom om händelsen och markerar tydligt att det inte får förekomma. Den vuxne har enskilda samtal med de inblandade för att reda ut det som hänt. Om möjligt samma dag. Först samtalar man med eleven som känner sig kränkt. Därefter med de övrigt inblandade, en och en om flera elever är inblandade. Händelsen dokumenteras i Finnstaskolans dokumentationsblankett (se bilaga 4) Personalen informerar vid behov de inblandade elevernas föräldrar. Trygghetsteamet tar del av dokumentationen och pratar med de berörda eleverna en och en. De dokumenterar och berörda vårdnadshavare informeras. De informerar elevernas lärare och rektor. Är ärendet löst avslutas det. Är ärendet inte löst informerar berörd personal Trygghetsteamet. Trygghetsteamet genomför uppföljningssamtal. Är ärendet inte löst kallar rektor eller den rektor delegerat till till möte med eleven, vårdnadshavare och berörd personal. Rektor eller den rektor delegerat till kallar också till möte med de som kränker, deras vårdnadshavare och berörd personal. Rektor kan enligt lag besluta om åtgärder. När vi får kännedom om mobbning och kränkningar på nätet ska skolan omedelbart ta kontakt med berörda föräldrar. Dessa kränkningar får följdverkningar i skolan, även om de sker på fritiden. 8
Arbetsgång vid vuxens kränkning av elev 1. Rektor samlar information om händelsen och ansvarar för utredningen. 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. Den kränkta eleven erbjuds även fortsatt stödsamtal. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne 4. Uppföljning inom en vecka. 5. Rektor dokumenterar steg 1-4. Arbetsgång vid mobbning av elev 1. När en elev upplever sig mobbad kartlägger den ansvarige för gruppen situationen, vid behov tillsammans med fritidspersonal. Föräldrarna till berörda elever kontaktas. Händelsen dokumenteras enligt Finnstaskolans dokumentationsblankett (se bilaga 4). Övrig berörd personal informeras. 2. Om mobbningen inte upphör kontaktas trygghetsteamet av den ansvarige för gruppen. Trygghetsteamet samtalar med de inblandade eleverna, en och en. En markering görs för att mobbningen ska upphöra med omedelbar verkan. Samtal med vårdnadshavare sker om möjligt samma dag. Dokumentation ska ske från första mötet och tills ärendet är avslutat. 3. Uppföljning sker till en början varje vecka med berörda elever och föräldrar, för att sedan ha längre tid mellan uppföljningarna. Allt beror på hur situationen utvecklas. Uppföljning sker även efter det att eleverna känner sig nöjda. Kontinuerligt samarbete bedrivs med den gruppansvariga läraren. 4. Upphör inte mobbningen snarast kallas alla berörda elevers föräldrar till samtal. Åtgärdsprogram skrivs. 5. Rektor ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning. 6. Arbetet dokumenteras fortlöpande enligt Finstaskolans dokumentationsblankett (se bilaga 4). Arbetsgång vid kränkning av vuxen 1. Rektor samlar information om händelsen och ansvarar för utredningen. 2. Skolledningen och/eller någon ur elevhälsoteamet, genomför enskilda samtal med de inblandade. Den kränkte vuxne erbjuds vid behov fortsatt stöd, i form av samtal/handledning med t.ex. resursteamet, Järfälla hälsan. 3. Vid behov kontaktas facklig representant eller skolans skyddsombud. 4. Rektor kan i särskilda fall besluta om anmälan till socialtjänsten eller polis ska ske. 9
Åtgärder efter kartläggning av elevernas trivsel 2014/15 Vuxna behöver visa att de lyssnar på eleverna och återkoppla när man har följt upp en händelse. Många elever tycker att vi vuxna inte bemöter dem på ett bra sätt i alla lägen. Hur kan vi bli bättre på att visa eleverna att vi lyssnar på dem? En hel del elever känner inte att de vuxna på skolan arbetar tillräckligt aktivt för att motverka kränkningar. Hur blir vi tydligare? Vidare behöver vi vuxna tänka på att sprida ut oss mer bland eleverna på raster och i matsalen. Många elever anser att vi vuxna pratar för mycket med andra kollegor på t ex. raster. Fasta platser för vuxna i matsalen? Arbetsron i flera klasser behöver bli bättre. Många elever på skolan tycker att det är svårt att koncentrera sig på skolarbetet för att arbetsron inte är tillräckligt bra. Ljudnivån på fritids är för hög anser flertalet elever. Kan sista 30 min. innan skolstart vara obligatoriska att vara ute, för att få en lugn start på skoldagen? Otrygga platser: Fotbollsplanerna ( i en klass svarar 15 elever att det är otryggt och många konflikter vid grusplanen), omklädningsrummen, dungen, vid samtliga gungor, kapprummen. Toaletterna i kapprummen och vid matsalen. Öppna fritids- ute. Klätterställningen som är trasig. Fritids (2a), fotbollsspelet utanför Vitsippan. Åtgärder: På morgonen går fritids ut de sista 30 minuterna innan skolstart. Återkoppling till eleverna från vuxen gör att eleverna känner att vi tar tag i problem. Vi köper in fler gula västar till personalen så att de alltid finns tillgängliga. Vidare sprider personalen ut sig och står inte i klunga på rasterna. Personal bör finnas vid fotbollsplanerna för att förhindra kränkningar och bråk. Klätterställningen är lagad. 10
Plan för personalens kompetensutveckling Vår kompetensutvecklingsplan kan beskrivas i följande punkter: Personal som ingår i trygghetsteamet har gått Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv (Stockholms universitet). Kompetensutveckling av personalen kring kränkande behandling och mobbning, i form av kurser och studiedagar. Inspirationsdag angående förebyggande arbete sker en gång per läsår. Inför ht-11 utbildades samtliga lärare i arbetet med tillhörighetsgrupper under ledning av en skolpsykolog från resursteamet och en lärare med stor erfarenhet av detta arbetssätt. 11
Likabehandlingsplanens uppkomst och revidering Planens grund är skriven av några ur personalen (som en del av kursen Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv 08-09-05). Sedan har planen årligen omarbetats av samtlig personal på skolan samt presenterats för elever från elevrådet. Föräldrar har inbjudits att tillsammans med några representanter från antimobbingteamet (numera trygghetsteamet) gå igenom likabehandlingsplanen och lämna synpunkter. När synpunkter från elever eller vårdnadshavare har framförts har de tagits i beaktning. Rektor ansvarar för att revideringen genomförs varje år. Hur vi arbetar med vår Likabehandlingsplan På Finnstaskolan är det socialpedagogen, en lärare och en specialpedagog som arbetar med likabehandlingsplanen. Ytterst ansvarig är rektorn. Höstens arbete Revidering Vi går igenom den senaste upplagan av likabehandlingsplanen. Planen revideras. Sammanställningen av förra läsårets kartläggning arbetas igenom av socialpedagogen och trygghetsteamet. Aktuella åtgärder sätts in. Ny kartläggning med samtliga elever görs. I den nya kartläggningen får eleverna även utvärdera skolans åtgärder efter vårterminens kartläggning. Skolstarten innehöll samarbetsövningar för samtliga klasser. De första fyra skolveckorna är goda vanors veckor där skolans ordningsregler arbetas igenom i samtliga klasser för att skapa arbetsro, trygghet och trivsel i skolan. Vi reviderar likabehandlingsplanen med eleverna och använder oss av elevrådet. Vi reviderar skolans ordningsregler tillsammans med elever och föräldrar. Vi bjuder in alla till ett kvällsmöte. Föräldrarådet diskuterar likabehandlingsplanens innehåll. Vi sammanställer de åsikter vi fått med oss och våra egna reflektioner av kartläggningen från träffarna med föräldrar och elever. Vi redovisar sammanställningen för personalen. Vi sätter oss i smågrupper och diskuterar årets arbete och hur det ska se ut till nästa år. Revidering av socialpedagog och likabehandlingsplansteamet. Godkännande av rektor. 12
2012-11-26 2013-11-05 Bilaga 1 Finnstaskolans ordningsregler detta förväntar vi oss av eleverna: På Finnstaskolan ska alla elever och all personal känna och arbeta för arbetsro, trivsel och trygghet. Genom att följa nedanstående regler arbetar vi också aktivt för att förhindra kränkande och diskriminerande handlingar. Alla ska känna sig trygga och ha goda kamratrelationer. Därför ska jag: Hjälpa den som behöver hjälp. Låta alla få vara med och leka, fråga den som är ensam om den vill vara med. Visa hänsyn och respektera andras åsikter. Säga till en vuxen om någon gör mig eller någon annan ledsen. Alla ska känna att de har en god och lugn arbetsmiljö. Därför ska jag: Lyssna på den som har ordet. Bidra till arbetsro. Plocka undan efter mig. Alla ska känna trivsel och stolthet i skolan. Därför ska jag: Passa tiden till lektionerna. Använda ett trevligt språk och vara trevlig mot alla barn och vuxna. Ta hand om nya elever så de känner sig välkomna. Vara rädd om skolmiljön, både ute och inne, och inte skräpa ner runt skolan. Tillvarata och respektera varandras kulturer och bakgrund. Jag kommer att göra mitt bästa för att följa Finnstaskolans ordningsregler. Elevens underskrift och klass: Jag kommer att stötta/hjälpa mitt barn att följa Finnstaskolans regler (föräldrars underskrift och datum): 13
14 Bilaga 2
Kartläggning ht 2013 Bilaga 3 Namn: Klass: Flicka Pojke Elevutvärdering Trivsel i skolan inför barnkonferens ht-13. En sammanställning/grupp tas med till konferensen. 1. Jag trivs bra i skolan Ja Ibland Nej 2. Jag trivs i min klass 3. Jag känner mig rädd för någon elev i skolan 4. Jag känner mig trygg i skolan 5. Jag känner att jag kan prata med någon vuxen på skolan 6. Jag brukar säga fula ord och otrevliga kommentarer 7. Jag vågar säga Sluta om någon gör något dumt mot mig eller någon annan 8. Jag är en bra kompis 9. Jag känner till skolans ordningsregler 10. Jag bidrar till arbetsro 11. Jag är rädd om skolans saker 12. Jag trivs på fritids/öppna 3b. Vem eller vilka känner du dig rädd för? (Svara bara om du kryssat i ja eller ibland på fråga 3) 5b. Om du inte kan prata med en vuxen, varför inte? (Svara bara om du kryssat i ja eller ibland på fråga 5) 15
Bilaga 4 Finnstaskolan, Upplands-Bro kommun Skollagen Kap. 6 10, skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Upprättande av likabehandlingsplan: Kap. 3 16 diskrimineringslagen Skollagen Kap. 6 8, upprättande av en plan mot kränkande behandling Ärende: kränkande behandling mobbing diskriminering annat, vadå? 1. Anmälningsdatum till oss samt mottagare: 2. Berörda elever samt vilka klasser de går i : 3. Beskriv ärendet i korthet: 4 a. Till gruppansvarig när? 4 b. Gruppansvarig anmält till rektor f.k. snarast, när? 5. Ansvarig för utredningen (alltid gruppansvariga som första steg): 6. Beskriv utredningens resultat. Framkommer något mönster i samtalen? 7. Berörda föräldrar kontaktade, vilka och när? 8. Åtgärder: 9. Genomförda när? 10. Uppföljning när? 11. Utvärdering, har åtgärden givit önskat resultat? Beskriv. 16
12. Har mobbingen/kränkningarna upphört? ja nej 13. Om ja, när kollar gruppansvarig upp detta nästa gång? 14. Om nej, analysera varför, ny åtgärd: (Börja om från punkt 8) Rådfråga gärna trygghetsteamet. Om trygghetsteamet kopplats in (efter punkt 14 ) 1. Till trygghetsteamet när? 2. Mottagare: 3. Varför till trygghetsteamet? 4 a. Information till föräldrar att trygghetsteamet kopplats in? När? 4 b. Information till Rektor f.k. att trygghetsteamet kopplats in? När? 5. Åtgärder: 6. Ansvarig i trygghetsteamet för genomförandet: 7. Uppföljning när och med vilka? Ansvarig i trygghetsteamet håller i detta. 8. Utvärdering, har åtgärderna givit önskat resultat, beskriv: 9. Har mobbingen/kränkningarna upphört? ja nej 10. Om nej, nya åtgärder: (Fortsätt dokumentera från punkt 6) 17