FINNSTASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN , ANTAGEN PÅ APT.

Transkript

1 FINNSTASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN , ANTAGEN PÅ APT. 0

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Skolans mål...1 Nya skollagen (SFS 2010:800) kap. Åtgärder mot kränkande behandling (utdrag)... 2 Till dig som elev...2 Till dig som vårdnadshavare...3 Vad är kränkande behandling?...3 Kränkande behandling i form av diskriminering...3 Kränkande behandling...3 Kränkningar kan vara...3 text- och bildburna (som klotter, brev och lappar, e-post, internet, sms och mms)... 3 Vad är mobbning?...4 En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för kränkande behandling. Det kallas inte för mobbning när två lika starka personer (fysiskt eller psykiskt) grälar eller slåss. För att det ska kallas mobbning krävs alltså en viss obalans i styrkeförhållandet (fysiskt eller mentalt)... 4 Det finns även två typer av mobbning: direkt mobbning och indirekt mobbning. Direkt mobbning innebär öppna angrepp på den mobbade. Indirekt mobbning är när den mobbade blir socialt isolerad eller utfryst Rättigheter och skyldigheter...4 Förebygga kränkande behandling...4 Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter:...4 Upptäcka kränkande behandling...5 Utreda kränkande behandling...7 Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller kränkning, av elev...7 Arbetsgång vid mobbning av elev...7 Arbetsgång vid vuxens kränkning av elev...7 Plan för personalens kompetensutveckling...8 Vår kompetensutvecklingsplan kan beskrivas i följande punkter:...8 Likabehandlingsplanens uppkomst och revidering...8 Hur vi arbetar med vår Likabehandlingsplan...8 Höstens arbete...8 Revidering/upprättande av årlig plan...9 Namn: Klass: Flicka Pojke...12 Skolans mål Finnstaskolan arbetar för att förbereda och utveckla eleverna för framtiden. Dels genom kunskaper och färdigheter, men även genom att utveckla elevernas förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi jobbar aktivt med att skapa en miljö som ska kännas trygg och där barn och vuxna ska visa ömsesidig respekt och förståelse för varandra. Finnstaskolans likabehandlingsplan gäller för samtliga klasser, förskoleklasserna, fritidshemmen samt den öppna verksamheten. Trygghetsteamet är det team som jobbar med elevernas trygghet. Vi har bytt namn från Antimobbningsteamet till Trygghetsteamet för att vi arbetar förebyggande. Vi vill att namnet ska visa vad vi arbetar för. Ingen form av kränkande behandling får förekomma på Finnstaskolan. Styrdokument Vilket arbete skolan ska driva mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (t ex mobbning) regleras av lagstiftningen i skollagen och diskrimineringslagen. Arbetet styrs också av läroplanen, Lgr 11. 1

3 Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11) Nya skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling (utdrag) Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Till dig som elev Vår ambition är att alla våra elever ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att en god inlärning ska kunna ske. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också om du känner någon som är utsatt. Om du vill vara anonym kan du använda hjälplådan som finns utanför socialpedagogens dörr. Hon tittar i den varje dag. 2

4 Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven. BEO finns på Skolinspektionen. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen på skolan som du känner förtroende för. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så måste du göra något åt det. Detta är viktigt för både det barn som kränkts och för det barn som kränker. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling vill vi att du som förälder ska göra helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning, kränkningar, diskriminering eller trakasserier och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Det är förbjudet enligt lag. Även i detta fall ska du kontakta personalen på skolan. Vad är kränkande behandling? En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling i form av diskriminering Diskriminering är en handling som utestänger eller kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv (till exempel utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder). Det finns två typer av diskriminering: direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är om en elev missgynnas genom särbehandling p.g.a. av någon av de fem diskrimineringsgrunderna (se förra stycket). Indirekt diskriminering är om en elev missgynnas genom att ordningsregler som framstår som neutrala får en diskriminerande effekt. Kränkande behandling Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera Kränkningar utförs av och drabbar både barn och vuxna Kränkningar kan vara fysiska (som att bli utsatt för fasthållning mot ens vilja, slag och knuffar), verbala (som att bli hotad, hånad eller kallad elaka saker), psykosociala (som att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (som klotter, brev och lappar, e-post, internet, sms och mms). 3

5 Vad är mobbning? En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för kränkande behandling. Det kallas inte för mobbning när två lika starka personer (fysiskt eller psykiskt) grälar eller slåss. För att det ska kallas mobbning krävs alltså en viss obalans i styrkeförhållandet (fysiskt eller mentalt). Det finns även två typer av mobbning: direkt mobbning och indirekt mobbning. Direkt mobbning innebär öppna angrepp på den mobbade. Indirekt mobbning är när den mobbade blir socialt isolerad eller utfryst. Rättigheter och skyldigheter Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Nya skollagen (2010:800) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) angående anmälningsskyldighet Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m. Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering. Lgr11 Brottsbalken: Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel: misshandel olaga hot olaga tvång ofredande förtal/ förolämpning sexuellt ofredande hets mot folkgrupp Förebygga kränkande behandling Finnstaskolans ordningsregler ligger till grund för hela skolans värdegrund. Dessa regler har utarbetats av elever, föräldrar och personal. Våra ordningsregler är en viktig del i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling.( Se bilaga 1). Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter: Att regelbundet kartlägga trivseln på skolan och utifrån elevernas önskan sätta in åtgärder. Vi kartlägger utemiljön och inomhusmiljön genom att barnen intervjuas eller får svara på en enkät om hur de upplever skolmiljön. Dom får även peka ut platser på en karta där de känner sig otrygga. När personal ser en elev som står själv, så ska den vuxne alltid gå fram och ta reda på varför eleven är ensam. Rastvärdarna ska vara närvarande med eleverna och inte stå med andra vuxna och prata. 4

6 Samtliga lärare och fritidspersonal dokumenterar regelbundet kränkande behandling med hjälp av dokumentationsblanketten (se bilaga 4). En gemensam mapp är skapad för detta. Genomtänkt rastverksamhet med många vuxna som är placerade utifrån där barnen känner en oro och upplever att vi behövs grundat på trivselenkäten. Olika gruppindelningar av elever ska alltid göras av personal så att ingen elev blir bortvald. Därav även fasta platser i matsalen. Det finns ansvarig personal som anordnar olika lekar och turneringar på raster under läsåret. Skolan erbjuder uteleksaker och aktiviteter på raster och fritidstid. Alla vuxna är skyldiga att ingripa omgående när elever bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner, svordomar, överhuvudtaget ett ovårdat språk (kränkande behandling). Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen. Ett dagligt värdegrundsarbete skall genomsyra verksamheten, där övningar i empatisk förmåga genomförs såsom dramaövningar, värderingsövningar och samtal etc. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkande behandling. När personalen uppmärksammar ensamma barn på rasterna tas detta upp med elevens klasslärare. Vid ytterligare oro informeras all personal på fredagens personalmöten. Socialpedagog, speciallärare och kurator finns på skolan för samtal med elever, personal och föräldrar Vi upprättar IUP och Åtgärdsprogram för att dokumentera och följa upp. Vid våra personalmöten varje fredag informerar vi varandra om vi känner oro för barn/grupp och tar hjälp av varandra med att observera olika situationer. Vi informerar om oro och vilka åtgärder vi gör, via mail till personalen på skolan. Fritidspersonalen har handledning med psykolog vid behov. Fler klasser arbetar med tillhörighetsgrupper för att eleverna ska känna sig tryggare. Möjlighet till regelbunden handledning erbjuds. En pedagog som är utbildad KBT-terapeut erbjuder handledning till skolans lärare varannan vecka. Vi för regelbundet dokumentation av olika händelser på skolan. Vi involverar föräldrar, elever och personal i vårt arbetet mot kränkande behandling och gör dem även delaktiga i arbetet med Likabehandlingsplanen. Skolhälsovården utökades med att skolsköterskan arbetar 3 dagar i skolans lokaler per vecka. Faddring. Goda vanors veckor. Att vi vuxna på skolan visar att vi bryr oss genom att kontinuerligt fråga barnen hur de mår. FN-dagen, då vi jobbar med barnkonventionen i klasserna. Upptäcka kränkande behandling För att så tidigt som möjligt upptäcka kränkningar följer skolan nedanstående rutiner: Ta upp elevernas trivsel under klassråden och elevråden. Regelbundet kartlägga trivseln på skolan, utvärdera den för att sedan sätta in åtgärder. Samtliga lärare och fritidspersonal dokumenterar regelbundet kränkande behandling med hjälp av dokumentationsblanketten. En gemensam mapp skapas för detta Genomtänkt utevistelse med många vuxna närvarande bland barnen. Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkande behandling. Socialpedagog, speciallärare och kurator finns på skolan för samtal med elever, personal och föräldrar. Uppmärksammande om kränkande behandling kan lämnas i socialpedagogens hjälplåda. 5

7 Lyhörda vuxna vi ger tid för spontana samtal. Elevhälsoteamsmöten hålls varannan vecka där rektor, socialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och en socialsekreterare ingår. Trivselenkät 2 ggr/läsår inför barnkonferenserna. Sex personer ur personalgruppen fick utbildningen Mobbning-skolpraktik och forskningsperspektiv. ( Stockholms universitet). Trivselteamet träffas regelbundet en gång per vecka. Kartläggning och åtgärder I den kartläggning som gjordes av elevernas trivsel på Finnstaskolan under ht-11 framkom att många elever på skolan tyckte att det var alldeles för mycket kränkningar och fula ord bland eleverna. Många elever på skolan upplevde detta som jobbigt. Åtgärder: På elevrådet tog vi upp detta. Eleverna kom med förslaget att alla klasser skulle rita och skriva skyltar med uppmaningar till bra språkbruk. Dessa skulle hängas upp på skolan. Utvärdering vt-12: Vid kartläggningen på vt-12 tycker många elever att det har blivit lite bättre med språkbruket på skolan. Det förekommer fortfarande fula ord och vi kommer att jobba vidare med att aktivt markera när vi hör fula ord. Frågan tas upp igen vid första elevrådet ht-12. Kan vi göra något mer än skyltarna? Ytterligare ville eleverna att det ska vara fler vuxna ute på rasterna. Åtgärder: Skolan tillsatte en cirkulerande rastvärd. Utvärdering vt-12: På vårterminens kartläggning tycker fortfarande en stor del av skolans elever att de vill ha någon mer vuxen ute på rasterna för att bidra till elevernas trygghet och trivsel. Många elever vill ha mer aktiviteter som turneringar. De upplever att det är mindre bråk när det är turneringar. Flera elever påpekar att de vuxna ska sprida ut sig och inte stå och prata med andra vuxna. Var aktiv bland eleverna. Många elever önskar att vi köper in mer bollar och bandyklubbor. Under vårterminens kartläggning tog flera barn upp att de blir rädda när vuxna skriker till dem. De vill att vi vuxna säger till bestämt men inte skriker till en elev. Eleverna vill att vi vuxna föregår med gott exempel och inte surfar på androidmobiler eller håller på med mobilen inför dem. Som vuxen måste man förklara för eleverna om man måste ta ett samtal. Många elever tycker också att vi vuxna inte ska tugga tuggummi inför eleverna. I det stora hela så har eleverna på skolan bra förtroende för oss vuxna på Finnstaskolan. De tycker att personalen är snälla, hjälpsamma, roliga, bra och att de kan prata med oss. Åtgärder under ht-12: Språkbruket bland eleverna Rastvärdar- självlysande rastvärdsvästar inköptes till personalen. Då blir rastvärdarna synligare för eleverna. Rastaktiviteter Förhållningssätt hos personal tas upp och diskuteras på personalkonferenser. Skeppsklockor inköps. Revidering av skolans ordningsregler. Elever, föräldrar och personal träffades i början av ht-12 och reviderade ordningsreglerna i grupper. Faddergruppsaktiviteter med blandade åldrar från f- klass- år 5 startas upp på ht-12. Socialpedagogen deltager 1 g/månad på elevrådet med punkten Stämningen i klassen. 6

8 Utreda kränkande behandling Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning enligt följande punkter sättas igång. Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller kränkning, av elev 1. Personal ingriper direkt vid en kränkning och markerar tydligt att det ej får förekomma. Den vuxne har enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. 2. Vid kränkning som anses som grövre samtalar personalen först med det barn som har blivit utsatt och sedan med det barn som har utsatt annat barn för kränkning. Personalen förklarar att kränkningar ej får förekomma. Om fler elever har kränkt, så samtalar personalen med en elev i taget. Händelsen dokumenteras i Finnstaskolans dokumentationsblankett (se bilaga 4). Vid kränkning som anses som grövre tar personal kontakt med de inblandade barnens föräldrar, 3. Upprepad kränkning anses som mobbning och vi hanterar det som ett mobbningsärende. Fortsätter kränkningarna kallas vårdnadshavare till den/de som kränker till möte. Åtgärdsprogram skrivs. Återkoppling till föräldrarna ska ske fortlöpande. 4. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredning. Arbetsgång vid mobbning av elev 1. När en elev upplever sig mobbad kartlägger den ansvarige för gruppen situationen, vid behov tillsammans med fritidspersonal. Föräldrarna till berörda elever kontaktas. Händelsen dokumenteras enligt Finnstaskolans dokumentationsblankett (se bilaga 4). Övrig berörd personal informeras. 2. Om mobbningen inte upphör kontaktas trygghetsteamet av den ansvarige för gruppen. Trygghetsteamet samtalar med de inblandade eleverna, en och en. En markering görs för att mobbningen ska upphöra med omedelbar verkan. Samtal med vårdnadshavare sker om möjligt samma dag. Dokumentation ska ske från första mötet och tills ärendet är avslutat. 3. Uppföljning sker till en början varje vecka med berörda elever och föräldrar, för att sedan ha längre tid mellan uppföljningarna. Allt beror på hur situationen utvecklas. Uppföljning sker även efter det att eleverna känner sig nöjda. Kontinuerligt samarbete bedrivs med den gruppansvariga läraren. 4. Upphör inte mobbningen snarast kallas alla berörda elevers föräldrar till samtal. Åtgärdsprogram skrivs. 5. Rektor ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning. 6. Arbetet dokumenteras fortlöpande enligt Finstaskolans dokumentationsblankett (se bilaga 4). När vi får kännedom om mobbning och kränkningar på nätet ska skolan omedelbart ta kontakt med berörda föräldrar. Dessa kränkningar får följdverkningar i skolan, även om de sker på fritiden. Arbetsgång vid vuxens kränkning av elev 1. Rektor samlar information om händelsen och ansvarar för utredningen. 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. Den kränkta eleven erbjuds även fortsatt stödsamtal. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne 4. Uppföljning inom en vecka. 5. Rektor dokumenterar steg

9 Plan för personalens kompetensutveckling Vår kompetensutvecklingsplan kan beskrivas i följande punkter: Socialpedagogen som ingår i trygghetsteamet har genomgått Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv. Specialläraren har en handledarutbildning i Konflikthantering i skolan. Kompetensutveckling av personalen kring kränkande behandling och mobbning, i form av kurser och studiedagar, sker en gång per läsår. Inspirationsdag angående förebyggande arbete sker en gång per läsår. Föreläsning för alla om KBT/förhållningssätt genomförs 1g/läsår. Regelbunden KBT-handledning, varannan vecka, erbjuds personalen varje termin. Inför ht-11 utbildades samtliga lärare i arbetet med tillhörighetsgrupper under ledning av en skolpsykolog från resursteamet och en lärare med stor erfarenhet av detta arbetssätt. Likabehandlingsplanens uppkomst och revidering Planens grund är skriven av några ur personalen (som en del av kursen Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv ). Sedan har planen årligen omarbetats av samtlig personal på skolan samt presenterats för elever från elevrådet. Föräldrar har inbjudits att tillsammans med några representanter från antimobbingteamet (numera trygghetsteamet) gå igenom likabehandlingsplanen och lämna synpunkter. När synpunkter från elever eller vårdnadshavare har framförts har de tagits i beaktning. Rektor ansvarar för att revidering/ en årlig plan upprättas varje år. Hur vi arbetar med vår Likabehandlingsplan På Finnstaskolan är det socialpedagogen, en lärare och en specialpedagog som arbetar med likabehandlingsplanen.ytterst ansvarig är rektorn. Höstens arbete Vi går igenom den senaste upplagan av likabehandlingsplanen. 8

10 Planen revideras. Sammanställningen av förra läsårets kartläggning arbetas igenom av socialpedagogen och trygghetsteamet. Aktuella åtgärder sätts in. Ny kartläggning med samtliga elever görs. I den nya kartläggningen får eleverna även utvärdera skolans åtgärder efter kartläggningen vt-12. Skolstarten innehöll samarbetsövningar för samtliga klasser. De första fyra skolveckorna är goda vanors veckor där skolans ordningsregler arbetas igenom i samtliga klasser för att skapa arbetsro, trygghet och trivsel i skolan. Revidering/upprättande av årlig plan Vi reviderar likabehandlingsplanen med eleverna och använder oss av elevrådet. Vi reviderar skolans ordningsregler tillsammans med elever och föräldrar på ett möte. Vi bjuder in intresserade föräldrar till ett möte för att diskuterar likabehandlingsplanens innehåll. Vi sammanställer de åsikter vi fått med oss och våra egna reflektioner av kartläggningen från träffarna med föräldrar och elever. Vi redovisar sammanställningen för personalen. Vi sätter oss i smågrupper och diskuterar årets arbete och hur det ska se ut till nästa år. Revidering av socialpedagog och trygghetsteamet.. Godkännande av rektor. Rektor fastställer planen. Bilaga 1 9

11 Bilaga 2 10

12 Finnstaskolans arbetsrotrappa Arbetsro Varning Samtal med läraren Vid behov gå till annan klass. Därefter kontakt med hemmet via skrift, eller telefon. Möte med målsman. Fritidspersonal och lärare förbereder mötet. Placering i annan grupp Bilaga 3 11

13 Kartläggning ht 2012 Namn: Klass: Flicka Pojke 1. Berätta hur det känns med kompisarna på fritids/öppna. 2. Berätta hur det känns när du är på fritids/öppna. 3. Känner du dig trygg på fritids/öppna? 4. Tycker du att det behövs fler rastvärdar någonstans på skolan? 5. Finns det något du vill ändra på här i skolan? 6. Berätta hur det känns med oss vuxna på skolan, lärare, fritids och övriga. 7. Det bästa med Finnstaskolan är: Elevutvärdering " Trivsel i skolan " inför barnkonferens ht-12 En sammanställning/grupp tas med till konferensen ht-12 Fråga 3 och 5, skriv ner personerna som namnges. Namn och grupp : Stämmer bra Ibland Stämmer dåligt Jag trivs i skolan Jag trivs i min klass Jag känner mig mobbad i skolan Om "stämmer bra", av vem? Jag känner mig trygg på rasterna Om jag har problem pratar jag med en vuxen Om "stämmer bra " vem/vilka? Om "stämmer dåligt ", varför inte? Jag brukar säga fula ord och dumma saker Jag vågar säga Sluta om någon gör något dumt mot mig eller mot någon annan. Jag är en bra kompis Jag känner till skolans ordningsregler. Bilaga 4 12

14 Finnstaskolan, Upplands-Bro kommun Nya skollagen Kap. 6 10, skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Upprättande av likabehandlingsplan: Kap diskrimineringslagen Nya skollagen Kap. 6 8, upprättande av en plan mot kränkande behandling Ärende: kränkande behandling mobbing diskriminering annat, vadå? 1. Anmälningsdatum till oss samt mottagare: 2. Berörda elever samt vilka klasser de går i : 3. Beskriv ärendet i korthet: 4 a. Till gruppansvarig när? 4 b. Gruppansvarig anmält till rektor f.k. snarast, när? 5. Ansvarig för utredningen (alltid gruppansvariga som första steg): 6. Beskriv utredningens resultat. Framkommer något mönster i samtalen? 7. Berörda föräldrar kontaktade, vilka och när? 8. Åtgärder: 9. Genomförda när? 10. Uppföljning när? 11. Utvärdering, har åtgärden givit önskat resultat? Beskriv. 12. Har mobbingen/kränkningarna upphört? ja nej 13

15 13. Om ja, när kollar gruppansvarig upp detta nästa gång? 14. Om nej, analysera varför, ny åtgärd: ( Börja om från punkt 8) Rådfråga gärna trygghetsteamet. Om mobbingteamet kopplats in ( efter punkt 14 ) 1. Till trygghetsteamet när? 2. Mottagare: 3. Varför till trygghetsteamet? 4 a. Information till föräldrar att mobbingteamet kopplats in? När? 4 b. Information till Rektor f.k. att mobbingteamet kopplats in? När? 5. Åtgärder: 6. Ansvarig i trygghetsteamet för genomförandet: 7. Uppföljning när och med vilka? Ansvarig i trygghetsteamet håller i detta. 8. Utvärdering, har åtgärderna givit önskat resultat, beskriv: 9. Har mobbingen/kränkningarna upphört? ja nej 10. Om nej, nya åtgärder: (Fortsätt dokumentera från punkt 6) 14