Västangård skola åk 7-9 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12

1 Västangård skola åk 7-9 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2-3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-6 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 6 Bilaga 1: Bedömning av skolans egna och nämndens mål Bilaga 2: Resultat - senaste kommungemensamma elevenkäten Bilaga 3: Studieresultat Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Skolans namn Dokumentinformation Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig?????????, rektor Fastställd/Upprättad 2012-09-15 (senast) Reviderad -- Version -- Giltighetstid --

2 Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Inledning Åk 7-9 erbjuder utbildning med utgångspunkt från gällande nationella styrdokument utan särskild inriktning eller profil. Skolan organiseras i åldershomogena klasser/grupper. Åk 9 har under året varit den enda av åldersgrupperna som har delats i två grupper/klasser. Åk 8 och 7 har endast varit enparallelliga klasser. Lärarna som har eleverna i åk 6 deltar, under våren, i fördelningen av elever inför åk 7 för att medverka till att det sociala- samt arbetsklimatet får så goda förutsättningar som möjligt. Vi strävar också efter en jämn könsfördelning i respektive grupp/klass. En årlig tjänstefördelning, Umeå kommuns timplan samt överföring av elevers individuella- samt gruppernas behov av stöd, ligger som grund för undervisningens planering. Inom verksamheten finns numera även ett Kompetenscentrum för elever med språkstörning inom Umeå kommun. Verksamheten inkluderar elever i klasserna med särskilt stöd av pedagoger från Kompetenscentrat. Den statliga Hällsboskolan, under ledning av Specialpedagogiska skolmyndigheten, är även lokaliserad i skolans lokaler. De eleverna arbetar integrerat i några ämnen ex. bild, slöjd, musik och idrott men tillhör egna klasser/grupper. Åk 7-9 har under året haft en rektor som arbetat 50% som vikarierande rektor och 50% som fritidspedagog för de yngre åldrarna. Skolområdet leds av en skolområdeschef. Underlaget som den här sammanställningen baseras på är bl a den kommunala elevenkät som genomfördes 2010 och den utvärdering av arbetsplanen som pedagogerna gjorde i juni 2012, men även resultat av NP, betyg och annan statistik. Skolan har under läsåret diskuterat betyg/bedömning i olika ämnesnätverk, med Röbäck skolområde och inom den egna skolan. Förutsättning Elevernas upptagningsområde består av byar, villaområde samt flerfamiljshus med varierade socio-ekonomiska förutsättningar. Till skolan söker sig också elever från andra skolområden och då ofta med stora behov av stöd. Under året har skolan endast haft 36 elever fördelade i två klasser i åk 9 och 29 elever i åk 7 resp 8. Skolan bedrivs i ett gammalt sjukhusområde med ombyggda stenhus från tidigt 1900-tal. Alla elever i åk 7-9 har under året fått egna bärbara datorer. De flesta klassrum är utrustade med smart board alternativt kanoner. Läromedlen uppdateras kontinuerligt utifrån nationella krav. Skolan har ett filial- och skolbibliotek med väl utbildad personal som samarbetar med skolans pedagoger. Pedagoger och behörigheter listas nedan.

Strömbäck Persson Christina Lilja Anders Larsson Lena Petkova Kan, Jeneta Sundqvist Helena Grundström Åsa Sten Staffan Eklund Eva Igsell-Sjöberg Jenny Olofsson, Madelene Hammarström Hampus Ångman Mattias Eklund Johan Andersson Sten-Urban Greve Lena Hansson Monica Rath Catarina Rinnau-Stenman Elisabeth Lärare, Övr. sen. åk Lärare, Ma/No, sen. Lärare, Bild Lärare, Sve/Spr, sen Lärare, mellanstadie Lärare, Övr. sen. åk Lärare, Sve/So, sen. Lärare, Sve/So, sen. Lärare, Ma/No, sen. Lärare specialpedago Lärare, trä/metall s Lärare, Musik Lärare, Övr. sen. åk Lärare, Sve/Spr, sen Lärare, Sve/So, tid Specialpedagog Fritidspedagog Rektor Två pedagoger har under läsåret påbörjat lärarlyftet för att få rätt behörighet. En pedagog läser in några poäng för att få rätt behörighet. Personalomsättningen är låg. En pedagog övertalighetsanmäldes under förra läsåret och en halvtids resurstjänst inför nästa läsår. Skolan anlitar kommunens bemanningscentrum till största del vid vikariebehov. Kompetensutvecklingsinsatserna har under året till stor del handlat om Lgr 11. Vi har även haft kvällsföreläsningar kring entreprenöriellt lärande och kring värdegrundsfrågor. Förutom det så har några pedagoger deltagit i ett projekt- Baculit att arbeta med läsförståelse oavsett ämne. Två pedagoger har också utbildat sig i IKT och en pedagog i formativ bedömning. Därutöver har även individuell kompetensutveckling skett. 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Elevers lärande och skolans studieresultat Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Vår utgångspunkt generellt sett är att vår skolas olika verksamheter minst bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med kommunens resultat eller högre eftersom vi vill fortsätta vara en skola som erbjuder en hög kvalitet, både socialt och kunskapsmässigt. Styrkor Vår skola erbjuder god undervisning och god individuell hjälp och stöd till de elever som behöver det. Undervisningens goda kvalité grundar vi bl. a på den kommunenkät som gjordes 2010 där våra elever anser att vi lär ut och undervisar bra (86%) samt att lärarna förklarar bra (77%). Dessa resultat är något högre än de resultat som Umeå kommuns elever redovisar. I enkäten svarar majoriteten (80 %) av våra elever att

de får den hjälp de behöver och 90 % är nöjd med skolan och undervisningen i sin helhet. I matematik upplever 35%, ( fog 29%) en varierad undervisning, 83%, (fog 66% ) en bra undervisning och 85% av eleverna upplever att de alltid/ofta får hjälp, (fog 63%). Det genomsnittligga meritvärdet har varierat över tid men för våra elever i åk 9 läsåret 2011/2012 blev det 214 poäng, vilket är samma värde som för Umeå kommun. Alla våra elever, sånär som på en, har uppnått gymnasiebehörighet. Även detta år kan vi konstatera att statistik som redovisas procentuellt blir något missvisande då vår skola är relativt liten till elevantal och enstaka elever påverkar dessa resultat i hög grad. Våra elever har i de flesta ämnen högre betygspoäng på årets nationella prov än snittet i Umeå kommun (En 15,2/14,6 Ma 11,6/11,3 Sv 12,8/13,9 NO 12,1/11,5) Dessa relativt goda resultat grundar sig bl. a i att de elever som varit i behov av hjälp och stöd för att nå kunskapsmålen också har fått stöd. Stödet har framförallt erbjudits inom ramen för den ordinarie undervisningen. Förutom stöd i den ordinarie undervisningen så har eleverna från och med detta läsår klassvis erbjudits lärarledd läxhjälp ett arbetspass per vecka inom ramen för skoldagen. På elevens val har eleverna haft möjlighet att välja Studieverkstad, en möjlighet som många elever i behov av hjälp och stöd har tagit vara på men också de elever som valt att fördjupa sina kunskaper och som satsar på högre betyg. Analyser har gjorts i varje ämne av respektive lärare. Gemensamt för alla är att tydligheten är viktig och ger resultat. De flesta pedagoger har det här läsåret skrivit lokala pedagogiska planeringar (LPP). Eleverna ska ges möjlighet att förstå sambandet mellan målen för undervisningen, dess innehåll och utformning, samt bedömning och betyg. (Nämnds-, fullmäktige- och VP-mål) Svagheter/Utvecklingsområden Trots att skolans elever upplever en relativt god undervisning och att de får hjälp och stöd så når skolan inte ett förväntat resultat, Salsa, i alla ämnen. Vi upplever en svårighet i att stödet inte alltid ger resultat för alla elever med stora behov. I kommunenkäten 2010 upplever endast 30 procent av eleverna (fog 42%), att de får vara med och sätta upp egna mål för vad de ska arbeta med. Vi ska till nästa läsår utveckla arbetet med LPP för eleverna vad gäller målbeskrivning, vilka förmågor som ska utvecklas och hur bedömningen kommer att ske. Eleverna kommer också i större utsträckning att utvärdera sina arbeten. Varje elev ska ha en framåtsyftande individuell utvecklingsplan där också föräldrars engagemang och kunnande tas tillvara, (Nämnds-, fullmäktige, och VP- mål). Alla våra elever har inte en fullständig utvecklingsplan (IUP). Detta är något som vi måste utveckla till kommande läsår. Västantiden kommer bl a vara en möjlighet för mentorerna att kommunicera kring elevernas mål och arbete. Det blir förhoppningsvis lättare då eleverna sedan mars 2012 har en egen dator. Umeå kommuns elevenkät 2010 visar att endast 17% av våra elever upplever att utvecklingssamtalen är meningsfulla i jämförelse med Umeå kommuns 21%. Vi behöver ta reda på varför eleverna svarar så. Vår tanke är att det kan bero på att 4

eleverna har en bra insikt i sin kunskapsutveckling genom samtal med lärarna och skriftliga omdömen. Flera pedagoger skriver dessutom kontinuerligt omdömen och resultat i Unikum. En intressant frågeställning är om föräldrarna upplever samtalen som meningsfulla. Då det gäller upplevelser av matematik så visar elevenkäten att många elever inte upplever matematik som ett intressant ämne. Vi ska nästa läsår fortsätta att utveckla den formativa bedömningen och utveckla elevernas förmåga att prata matte. I för- och grundskolenämndens VP mål konstateras att pojkar och flickor uppvisar stora skillnader i skolframgång. Vi har över tid haft relativt stora skillnader i resultat mellan flickor och pojkar men där resultatet i år visar på en minskning. Pojkarna visar på ett högre medelbetyg endast i matematik och historia. Vi vill arbeta för att motivera och höja måluppfyllelsen för alla våra elever som arbetar under sin potential, inte minst pojkarna. Elevers arbetsmiljö Styrkor Vår utgångspunkt är att alla elever ska känna sig trygga och sedda på skolan. Det ska råda nolltolerans mot all diskriminering och kränkande behandling. Västangårds styrka är att de allra flesta eleverna känner sig trygga och trivs i skolan (under lektioner, raster och till från). Detta syns i kommunens elevenkät samt i vår egen Trivselenkät. Vi har ännu inte nått nollvisionen. Men det arbetet vi har gjort visar ändå att vi är på god väg (se skolans Trivselenkät). Arbetet fortsätter i enlighet med vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Under föregående läsår har alla klasser erbjudits läxhjälp under skoltid vilket vi upplever att flera elever deltagit på. Det kommer vi fortsätta med. Svagheter/utvecklingsområden Ett av skolans utvecklingsområden är att förtydliga för eleverna vilket inflytande de kan ha över sin skolgång. Detta ska vi uppnå genom att vara tydligare med instruktioner t.ex. i LPP:er och vid klass- och elevråd. Västangård skola behöver (liksom kommunen i stort) arbeta mer med positiv feedback. Vi ser att endast 50 % av skolans/kommunens elever upplever att de får beröm när de gjort något bra. Forskning visar att feedback fungerar bäst när den kommer i omedelbar anslutning till prestation. För att lyckas med detta i helklass kan man tänka sig att läraren inför varje pass väljer ut några elever och specialstuderar dem för att kunna ge direkt feedback efter passet. Västangård skola behöver även se över elevernas arbetsbelastning, och därmed minska stressen i skolan. För att komma åt detta bör vi från skolans sida bli bättre på att använda provschemat i First Class, lägga planeringar/uppgifter på hemsidan samt koordinera mellan olika ämnen/lärare. Västangård skola behöver utveckla sitt arbete med elevskyddsombud. Elevskyddsombudens uppgifter måste förtydligas. 5

6 Elevers personliga och sociala utveckling Styrkor Umeå Kommuns elevenkät 2010 visar att våra elever tycker att det är viktigt att det går bra i skolan (89%). Detta ligger i linje med vad elever tycker på övriga skolor i Umeå kommun. Vi kan inte heller se någon ökning eller minskning över tid. Åtta av tio elever anser att de tar eget ansvar under arbetspassen. Även här ser vi stor överrensstämmelse med övriga kommunen samt över tid. När eleverna står inför svåra uppgifter anser 74% att de inte ger upp så lätt. Siffran i Umeå kommun är något högre, men skillnaden är inte så stor att vi kan dra några slutsatser av den. Inte heller här kan vi se någon skillnad över tid. Det går bra för större delen av eleverna att samarbeta med andra (84%) i skolan. Detta gäller även för kommunen i stort och över tid. Svagheter/utvecklingsområden Eleverna känner liten lust till att lära samt saknar till stor del en nyfikenhet till skolarbetet (76%). Vi ligger lite högre än övriga skolor i kommunen(69%). För att vända denna svaghet till en styrka tror vi att vi bland annat måste öka elevinflytande så att de känner större delaktighet. Vi anser också att vi lärare måste fundera kring hur vi utformar undervisningen för att väcka elevers nyfikenhet. En annan svaghet/förbättringsområde på Västangård är att eleverna inte alltid säger vad de tycker på lektionerna och klassråden. Här ligger vi över kommunens siffror (64% jämfört med 49%). För att få alla att uttrycka sina åsikter behöver vi jobba vidare med bland annat demokratifrågor och argumentation samt öka elevers självförtroende/självbild/självinsikt genom olika övningar som ex tjejkillsnack och värderingsövningar. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Mål: Ökad måluppfyllelse för alla elever (2012-2014) Mål: Utveckla elevernas IUP (2012-2013) Mål: Alla elever ska kunna ta del av en pedagogisk planering där mål, undervisning och bedömning framgår. (2012-2013) Mål: Alla elever ska ges möjlighet till inflytande, både formellt via klassråd/elevråd men också i undervisningen vad gäller planering/utvärdering. (2012-2013) Mål: Alla elever ska få positiv feedback (2012-2013) Mål: Alla elever ska våga uttrycka sina tankar och åsikter (2012-2014) Mål: Individanpassa undervisningen (2012-2013) Slutord Skolans måluppfyllelse har över tid varierat. En förklaring kan vara att det är en relativt liten skola där enskilda resultat påverkar statistiken stort. Något annat som påverkar resultaten är skolans egna arbete som ständigt måste utvecklas. Årets resultat ligger i nivå med kommunsnittet och målet på kort sikt är att fortsätta kvalitetsarbetet för att på lång sikt ytterligare höja måluppfyllelsen. Umeå den 15 september 2012 Elisabeth R Stenman, vik rektor

7 Skolans kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSCHEMA Lå 2011-12 Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET TILLFREDSSTÄLL- ANDE GOD KVALITET TILLFREDSSTÄLLA NDE SVAGHETER = EJ TILLFREDSSTÄLLA NDE Ej påverkbara Påverkbara... på kort sikt (1 år) på längre sikt Varje kvalitetsfaktor (=raad) kan totalbedömas bl a med hjälp av enkäterna. Fyll på med enhetens specifika mål ochförbättringsåtgärder! Elevers arbetsmiljö Trygghet, trivsel och likabehandling Inflytande Arbetsklimat Arbetsbelastning Elevers lärande Undervisning Individanpassning Utvecklingssamtal, bedömning och betyg Individuell hjälp och stöd Upplevelser av matematik Ej tillfredsställande Ej tillfredsställande Ej tillfredsställande Kunskaper /studieresultat Svenska åk 5, 5/6 och 9 Matematik åk 3, 5/6 och 9 Modersmålsunderv, SvA, Kunskaper i alla andra ämnen Ej tillfredsställande Personlig och social utveckling Elevers självskattning Hälsa och livsstil Likvärdig utbildning Ej tillfredsställande Bil 1

8 Fördjupningstabeller Tabell 4 - Trygghet och trivsel (%) Trygghet på lektionerna, raster, t o r skolan 97 97 97 97 96 97 96 96 81 -- 96 95 Trivs i skolan 98 98 97 98 98 98 89 91 81 81 -- 83 Andra retas/bråkar inte med mig 90 89-97 95 -- 72 -- -- -- -- Inte kränkt/mobbad av elev/lärare/vuxen -- -- *) 95 95 -- -- 81 93 84 84 79 78 Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen 88 90 92 91 97 98 95 94 96 96 93 94 Medelvärde 93 94 96 95 95 95 90 89 82 82 88 87 Kommentar: Svarsalternativen avser positiva uttryck som bra/ganska bra, alltid/ofta. *) Frågan avser endast vuxna i åk F-3. Tabell 5 - Inflytande (%) Eleven/klassen får delta i planering -- -- 51 55 -- 61 65 69 44 47 42 49 Eleven/klassen får delta i utvärdering -- -- -- - -- -- 75 79 -- -- 46 52 Lärarna bryr sig om vad du säger 97 97 97 97 87 87 83 85 56 57 64 65 Påverka innehållet i klassrådet 62 85 76 79 63 83 78 83 -- -- 66 67 Inflytande via klassråd/elevråd fungerar bra -- -- -- - -- -- -- - -- 40 58 59 Medelvärde -- -- 75 77 -- -- 75 79 -- -- 55 58 Kommentar: Svarsalternativen avser postiva uttryck som bra/ganska bra, alltid/ofta. Tabell 6 - Arbetsklimat (%) Arbetsro under lektionerna 62 72 76 75 53 71 81 83 42 47 66 71 Positiv stämning på lektionerna -- -- 91 88 -- -- 75 80 -- -- 71 77 Får beröm när jag gör något bra -- 89 86 86 -- 73 72 73 -- -- 71 54 Arbetet kommer igång vid lektionens början -- -- -- - -- -- 72 - -- -- 46 48 Medelvärde -- -- 84 83 -- -- 76 78 -- -- 60 63 Kommentar: Svarsalternativen avser positiva uttryck som bra/ganska bra, alltid/ofta. Tabell 7 - Undervisningen (%) Lärarna förklarar/undervisar bra -- -- 98 97 -- -- 89 90 -- -- 73 74 Får röra på mig under skoldagen -- 98 97 97 -- 91 91 92 -- -- -- Får experimentera/göra undersökningar 34 34 41 46 19 39 49 57 -- -- 37 37 Får använda datorer i skolarbetet -- 12 30 48 80 -- 55 69 47 -- 44 43 Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt -- -- 76 74 -- -- 60 64 -- -- 40 41 Medelvärde -- -- 68 72 -- -- 69 74 -- -- 49 49 Kommentar: Frågorna ger indikation på innehåll och variation i undervisningen. Svarsalternativen avser positiva uttryck som bra/ganska bra, alltid/ofta eller nöjd/ganska nöjd. Tabell 8 - Individanpassning (%) Får lära mig viktiga/nyttiga saker -- 96 98 98 -- 89 85 88 76 77 61 62 Får arbeta med intressanta saker 83 85 86 84 56 63 57 61 -- -- 31 32 Lärarna förväntar sig att jag når "minst G" -- -- -- - -- -- -- - -- -- -- 86 Får sätta upp egna mål för skolarbetet 44 41 53 55 48 49 63 71 -- -- 46 42 Får arbeta med lagom utmanande uppgifter -- -- 91 88 -- -- 78 81 -- -- -- 61 Får inte arbeta med för lätta saker 55 64 -- - 83 85 -- - -- -- 85 -- Får inte arbeta med för svåra saker 82 88 -- - 88 90 -- - -- -- 72 -- Medelvärde 72 75 82 81 73 75 71 75 -- -- 59 57 Kommentar: Svarsalternativen avser positiva uttryck som bra/ganska bra, alltid/ofta. OBS! Sammanställning 2010 och 2011 ej helt jämförbara med tidigare år Tabell 9 - Utvecklingssamtal, bedömning och betyg (%) Får tydlig information om kursplanen -- -- 81 83 -- -- 83 84 -- -- 55 63 Får tydlig information om betygskriterier -- -- -- - -- -- -- - -- -- 67 69 Får tydlig information om hur det går -- -- 85 85 -- -- 80 80 -- -- 57 70 Den bedömning/de betyg jag får är rättvisa -- -- -- - -- -- -- - -- -- 56 62 Utvecklingssamtalen är meningsfulla -- -- 92 *91 -- -- 70 75 -- -- 43 47 Medelvärde -- -- 86 86 -- -- 78 80 -- -- 56 62 Kommentar: Svarsalternativen avser positiva uttryck som bra/ganska bra, alltid/ofta.

9 Bil. 3 Västangårds skola Genomsnittlig betygspoäng: VT12 Engelska Matematik Svenska Nat. prov Betyg Nat. prov Betyg Nat. prov Betyg Totalt 14,7 14,4 11,6 12,0 12,7 12,7 Flickor 14,3 15,0 10,9 12,2 13,4 14,4 Pojkar 15,0 13,8 12,3 11,8 11,8 10,7 Andel elever som ej uppnått betyget Godkänd (%): Totalt 3,2 2,9 3,1 5,7 0,0 3,0 Flickor 0,0 0,0 5,9 0,0 0,0 0,0 Pojkar 6,3 6,3 0,0 11,8 0,0 6,7 Kommentar: Resultat från np avser endast de elever som deltagit i provet, medan betygen avser alla elever. Betyg Medelbetygspoäng (mbp) BL EN HKK IDH MA M2 ML MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SV SVA TN TK Västangårds skola Betyg HT 12,6 12,8 13,2 14,1 11,2 13,3 17,5 14,6 12,6 10,9 11,3 11,3 11,8 11,8 13,1 11,9 12,4 10,0 12,8 9a 12,3 13,5 13,8 16,5 12,7 13,6 15,0 16,5 14,6 13,8 12,3 13,1 13,5 13,1 14,6 13,1 13,3 10,0 15,4 9b 12,9 12,4 12,9 12,6 10,2 13,2 20,0 13,3 11,4 9,0 10,7 10,2 10,7 11,0 12,1 11,2 11,9 11,2 Betyg VT 13,5 14,4 14,9 15,0 12,4 13,6 17,5 15,1 12,9 11,8 12,2 12,4 11,9 11,9 13,2 13,4 12,7 10,0 13,1 9a 14,2 16,2 16,5 18,1 13,5 12,9 15,0 16,9 14,6 14,2 14,2 13,8 13,5 13,1 14,6 14,2 14,2 10,0 15,4 9b 13,1 13,3 13,8 13,1 11,7 13,9 20,0 14,0 11,9 10,2 11,0 11,4 11,0 11,2 12,4 12,9 11,9 11,7 Andel IG (%) BL EN HKK IDH MA M2 ML MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SV SVA TN TK Västangårds skola Betyg HT 5,9 5,9 2,9 8,8 11,8 4,8 0,0 2,9 2,9 14,7 5,9 8,8 17,6 5,9 2,9 2,9 3,0 0,0 2,9 Flicka 0,0 5,6 0,0 5,6 11,1 0,0 0,0 0,0 0,0 16,7 5,6 11,1 22,2 5,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Pojke 12,5 6,3 6,3 12,5 12,5 12,5 0,0 6,3 6,3 12,5 6,3 6,3 12,5 6,3 6,3 6,3 6,7 0,0 6,3 Betyg VT 2,9 2,9 0,0 8,8 2,9 4,8 0,0 2,9 2,9 8,8 5,9 2,9 17,6 5,9 2,9 0,0 3,0 0,0 2,9 Flicka 0,0 0,0 0,0 5,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,1 5,6 0,0 22,2 5,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Pojke 6,3 6,3 0,0 12,5 6,3 12,5 0,0 6,3 6,3 6,3 6,3 6,3 12,5 6,3 6,3 0,0 6,7 0,0 6,3 Medelbetygspoäng (mbp) BL EN HKK IDH MA M2 ML MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SV SVA TN TK Västangårds skola Betyg HT 12,6 12,8 13,2 14,1 11,2 13,3 17,5 14,6 12,6 10,9 11,3 11,3 11,8 11,8 13,1 11,9 12,4 10,0 12,8 Flicka 14,4 12,8 15,0 13,9 10,8 14,2 20,0 15,3 13,3 11,1 11,7 11,1 11,4 12,8 13,6 13,6 14,4 13,6 Pojke 10,6 12,8 11,3 14,4 11,6 11,9 15,0 13,8 11,9 10,6 10,9 11,6 12,2 10,6 12,5 10,0 10,0 10,0 11,9 Betyg VT 13,5 14,4 14,9 15,0 12,4 13,6 17,5 15,1 12,9 11,8 12,2 12,4 11,9 11,9 13,2 13,4 12,7 10,0 13,1 Flicka 15,0 15,0 16,9 15,6 12,2 15,4 20,0 15,6 13,6 12,2 13,1 13,1 11,7 13,1 14,2 15,6 14,4 13,9 Pojke 11,9 13,8 12,5 14,4 12,5 10,6 15,0 14,7 12,2 11,3 11,3 11,6 12,2 10,6 12,2 10,9 10,7 10,0 12,2

10 Kunskaper i åk 9 Genomsnittlig betygspoäng och andel IG i respektive ämne i åk 9. Jämförelse mellan resultat i nationella proven och slutbetyg i åk 9. Faktiskt meritvärde jämfört med modellberätnat i SALSA senaste fem åren. Genomsnittligt meritvärde i olika ämnen jämfört med SALSA Särskilt stöd åk 1-9 Antal elever med åtgärdsprogram vid vårterminens slut Västangårds skola 7-9: Flickor Pojkar S:a Andel i % Åk 7 5 4 9 30% Åk 8 5 8 13 45% Åk 9 5 4 9 26% S:a 15 16 31 33% Antal elever med åtgärdsprogram vid vårterminens slut fördelade i ämneskategorier. Ämne Svenska Engelska Matte Övrigt Åk 7 7 5 5 9 Åk 8 8 6 8 12 Åk 9 1 6 6 S:a 15 12 19 27 Fem elever har läsåret 2011/2012 haft en reducerad studiegång. Ämne Sv En Id Hi Ge Re Sh Ke Fy Bi Tk Mu Bd Åk 7 1 1 Åk 8

11 Åk 9 1 1 2 2 2 3 2 3 4 2 1 1 1 S:a 1 1 2 2 2 3 2 4 5 2 1 1 1 Under läsåret 2011/2012 har Västangårds skola inte haft någon hemmasittare i åk 7-9. Elevers upplevelser av matematik i åk 9, Västangårds skola Matematikfrågor, Elevenkäten 2011 Svarsalt. Alt/ofta Varierad undervisning? Bra undervisning? Får hjälp då jag behöver? Arbetar koncentrerat? Västangårds skola 9A Västangårds skola 9B Västangårds skola tot FoG 38 % 31 % 35 % 29 % 88 % 75 % 83 % 66 % 88 % 82 % 85 % 63 % 75 % 44 % 63 % 58 % En slutsats av detta är att eleverna i åk 9 på Västangårds skola under vt 2011 i högre grad än jämnåriga elever i kommunens övriga skolor upplever att de får en god matematikundervisning och att de får den hjälp de behöver. Modersmålsundervisning, SvA och studiehandledning i åk 1-9 Klass Modersmål, berättigade Modersmål, deltar Sva Studieh. 1-6 14 st 14 st 2 st --------- 7-9 10 st 8 st 5 st 2 st Hur upplever eleverna studiehandledningen och undervisningen i modersmål? Resultat utifrån elevenkät 7-9: Tycker du att läraren i modersmål lär ut undervisar bra? 79 % Alltid eller ofta 21 % Ibland Tycker du att läraren som ger dig studiehandledning lär ut/undervisar bra? 78 % Alltid eller ofta 22 % Aldrig