KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Läsår 2011-2012
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Källby Gård Förskoleklass och grundskola TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under läsåret haft 32 elever i förskoleklass och 175 elever i grundskolan FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Källby Gård har haft 14, 5 lärartjänst fördelat på förskollärare, grundskollärare, speciallärare, lärare i praktisk estetiska ämnen samt specialpedagog 45% och en resursassisten 75% tjänst 2 lärare har läst genrepedagogik 3 lärare har gått en utbildning i Learning study Fortbildningen under året har i huvudsak ägnats åt implementeringen av LGR11 Vi har haft ändamålsenliga lokaler men saknar bra grupprum. Under året har skolan utrustats med 2 pc-kanoner och 17 bärbara datorer för undervisningen samt 12 Ipads Övriga elevdatorer är dock gamla och för få och vi saknar bra pedagogiska program UNDERLAG I REDOVISNINGEN Gemensamma underlag för skolan: NP åk 3, Andelen elever som nått kunskapskraven för åk 3 NP i åk 6 Andelen elever som nått kunskapskraven i åk 6 Arbetsmiljöenkät åk 2 och 5 Trivselenkäter i klasserna RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Källby Gårds kvalitetsredovisning grundar sig på: Arbetslagens egna kvalitetsredovisningar Elevenkät och utvärdering i klassråd och elevråd Elevenkät i åk 2 och åk 5 För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har arbetslagen använt den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten.
Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Implementering av LGR 11 Framtidens skola Källby Gård 2015 Likabehandlingsplanen LPP Lärplattformen Delta Eu-projektet Att förebygga mobbning
VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION NP åk 3, I årskurs 3 genomfördes för fjärde gången nationella prov i matematik och svenska respektive svenska som andraspråk Nedan redovisas resultaten för år 2009, 2010, 2011 och 2012.. Nedan redovisas andel elever (%) som nått kunskapskraven i åk 3, 2009, 2010, 2011 respektive 2012 Matematik 2009 2010 2011 2012 Källby Gård 86 76 75 91 Resultatet i matematik har höjts och är det högsta hittills Svenska 2009 2010 2011 2012 Källby Gård 93 72 89* 94* *En elev har bedömts efter svenska som andraspråk Resultatet i svenska har höjts och är det högsta hittills. Andel elever som nått kunskapskraven i åk 3 i samtliga ämnen Åk 3 Uppnått kunskapskraven Inte uppnått kunskapskraven Antal elever Antal elever Ämnen bild 35 100 musik 35 100 slöjd 35 100 idrott 35 100 Matematik 32 3 91 Biologi 34 1 97 Fysik 34 1 97 Kemi 34 1 97 Geografi 34 1 97 Historia 34 1 97 Religionskunskap 34 1 97 Samhällskunskap 34 1 97 Slöjd 35 100 Svenska 32 2 94 Svenska 2 1 Andel elever som nått kunskapskraven i% 2
Nationella prov i åk 6 Åk 6 har för första gången genomfört Nationella prov i engelska, matematik och svenska samt svenska som andra språk Nedan redovisas andel elever (%) som nått kunskapskraven i åk 6 i ämnen med nationella prov 2012 Engelska 93 Matematik 89 Svenska 89 Svenska som andra språk 100 Andel elever som nått kunskapskraven i åk 6 i samtliga ämnen Åk 6 Uppnått kunskapskraven Inte uppnått kunskapskraven Antal elever Antal elever Ämnen Bild 28 100 Engelska 26 2 93 Hem o 28 100 konsumentkunskap. Idrott o hälsa 28 100 Matematik 25 3 89 Musik 28 100 Biologi 28 100 Fysik 28 100 Kemi 28 100 Teknik 28 100 Geografi 27 1 96 Historia 27 1 96 Religionskunskap 27 1 96 Samhällskunskap 27 1 96 Slöjd 28 100 Svenska 24 3 89 Svenska 2 1 100 Elever som uppnått kunskapskraven i % 3
Arbetsmiljöenkät i åk 2 och 5 Enkät om elevernas trivsel och delaktighet i skolan i åk 2 och 5 Åk 2 1. Jag trivs i skolan. Stämmer Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer inte alls 70% 22% 7% 0 2. Jag trivs med mina klasskamrater. Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer 67% 33% 0 0 Vet ej Vet ej 3. Jag trivs med de flesta av mina lärare. 85% 11% 0 0 4% 4. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 59% 15% 22% 4% 5. Jag vet vad jag skall lära mig i de olika ämnena 63% 37% 0 0 6. Jag planera tillsammans med mina lärare hur jag skall arbeta för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 85% 15% 0 0 7. Jag får vara med och bestämma på vilket sätt jag ska redovisa mina kunskaper. 63% 30% 4 0 4% 4
8. Jag är nöjd med vad jag lär mig i skolan. 81% 15% 0 0 4% 9. Jag får den hjälp jag behöver av mina lärare. 89% 11% 0 0 0 10. Jag vet vad jag har lärt mig i de olika ämnena 78% 22% 0 0 0 11. Hur tycker du att utvecklingssamtalen fungerar? Mycket Ganska Mindre Fungerar Vet ej bra bra bra dåligt 81% 19% 0 0 0 12. Jag tycker för det mesta att maten som serveras i skolrestaurangen är god 22% 44% 19% 15% 0 13. Jag tycker att skolrestaurangen är trevlig att äta i 48% 37% 11% 4% 0 14. Vi elever får vara med och påverka vilken mat som serveras 41% 44% 4% 4% 7% 15. Vi elever får vara med och påverka hur det ska se ut i skolrestaurangen 48% 33% 11% 4% 4% 16. Hur tycker du att miljön är inne i skolan? Mycket Ganska Mindre Dåligt Vet ej bra bra bra 52% 41% 7% 0 0 5
17. Hur tycker du att den yttre miljön är? Mycket Ganska Mindre Dåligt Vet ej bra bra bra 56% 41% 4% 0 0 18. Jag känner mig trygg i skolan 67% 33% 0 0 0 19. På min skola jobbar vi för att alla ska trivas och må bra 70% 26% 0 0 4% 20. Alla vuxna beter sig på ett bra sätt mot mig 70% 19% 7% 0 4% Åk 5 1. Jag trivs i skolan. 65% 31% 4% 0 0 2. Jag trivs med mina klasskamrater. 58% 35% 8% 0 0 3. Jag trivs med de flesta av mina lärare. 46% 46% 8% 0 0 4. Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag får lust att lära mig mer 8% 65% 27% 0 0 5. Jag vet vad jag skall lära mig i de olika ämnena 35% 42% 12% 0 12 6
6. Jag planera tillsammans med mina lärare hur jag skall arbeta för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 58% 31% 12% 0 0 7. Jag får vara med och bestämma på vilket sätt jag ska redovisa mina kunskaper. 42% 42% 8% 0 8% 8. Jag är nöjd med vad jag lär mig i skolan. 62% 38% 0 0 0 9. Jag får den hjälp jag behöver av mina lärare. 69% 23% 8% 0 0 10. Jag vet vad jag lärt mig i de olika ämnena. 50% 46% 4% 0 0 11. Hur tycker du att utvecklingssamtalen fungerar? Mycket Ganska Mindre Fungerar Vet ej bra bra bra dåligt 85% 12% 4% 0 0 12. Jag tycker för det mesta att maten som serveras i skolrestaurangen är god. 12% 8% 62% 19% 0 13. Jag tycker skolrestaurangen är trevlig att äta i. 15% 46% 23% 15% 0 14. vi elever får vara med och påverka vilken mat som serveras 4% 46% 8% 23% 19% 7
15. Vi elever får vara med och påverka hur det skall se ut i skolrestaurangen. 31% 54% 4% 12% 0 16. Hur tycker du att miljön är inne i skolan? Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dåligt 27% 65% 4% 4% Vet ej 17. Hur tycker du att den yttre miljön är? ) Mycket Ganska Mindre Dåligt Vet ej bra bra bra 46% 50% 0% 4% 0 18. Jag känner mig trygg i skolan 69% 27% 0 4% 0 19. På min skola jobbar vi för att alla ska trivas och må bra. 62% 31% 4% 0% 45 20. Alla vuxna beter sig på ett bra sätt mot mig 50% 35 15% 0 0 Trivsel-enkät i klasserna Den trivselenkät som genomförts i alla klasser visar att de allra flesta eleverna trivs bra eller mycket bra med sin klass och sina klasskamrater. De flesta känner också att de får det stöd de behöver och att de lär sig bra saker. De allra flesta känner sig trygga på raster och i omklädningsrum men önskemål finns om att det ska var flera vuxna ute på rasterna.. 8
UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSPLANEN. MÅL Ange vilket mål som avses En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande. LGR11 kap 2:4 (A-lag F-3) MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Föräldern upplever att den får tydlig information om sitt barns lärande och sociala utveckling. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Föräldraenkätens resultat visar att de flesta föräldrar upplever att de får tydlig information om sitt barns lärande och utveckling. Spontan mailkontakt vid behov med föräldrar upplevs positiv från båda parter. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 4 För föräldrarna är det viktigt att de upplever att de har en bra kommunikation med skolan när det gäller sitt barn. Lärarna lägger ner stor kraft på att ge bra information om skolans verksamhet samt det enskilda barnet samt kommer också med tips om hur föräldrarna kan stötta sina barn hemma. Att använda sig av mailkontakt har fungerat mycket bra Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Lärarna fortsätter att ha med sina mailadresser på veckobreven för att underlätta kontakt skola-hem. 9
UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSPLANEN. MÅL Ange vilket mål som avses En fungerande IUPprocess där LPP och kunskapskrav utgör en del av underlaget. LGR11 kap 2:7 (a-lag F-3) MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Alla arbetar efter en gemensam IUPmodell. LPP används i undervisningen. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Alla arbetar efter en gemensam IUPmodell. Detta ger ett enhetligt intryck. Alla har arbetat efter en eller flera LPP under läsåret. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 De kommungemensamma LPPer som skrivits under läsåret har varit mycket användbara och gett oss insyn i Lgr 11 och dess kunskapskrav. Vi ser stora brister i utformningen av våra skriftliga omdömen. De är inte tydliga och visar inte på förmågor och kunskaper i förhållanden till kunskapskraven. Förutsättningen för en fungerande IUP process är att lärarna sätter upp tydliga och utvärderingsbara mål som följes upp vid utvecklings-samtalen. Detta arbete har Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Avsätta tid i arbetslaget till att skriva gemensamma LPPer Önskemål finns om kommungemensamm a träffar där lärare kan fortsätta skriva LPPer och diskutera kunskapskrav och bedömning. Revidera samtalsunderlaget inför utvecklingssamtal. Ta fram en ny kommungemensam mall för skriftliga omdömen. 10
utvecklats under året. Däremot behöver samtalsunderlaget inför utvecklingssamtalet revideras.. 11
UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSPLANEN MÅL Ange vilket mål som avses Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Lgr11, kap 3:5) (a-lag F-3) MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Eleven använder grundläggande matematiska begrepp som lägesord, geometriska former, samt visar förståelse för de fyra räknesätten, hälften och dubbelt samt likhetstecknets betydelse. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse De använda diagnosmaterialen ( Diamant och Förstå och använda tal ), de nationella proven i åk 3 samt observationer i klassrums-situationer visar att de flesta kan använda matematiska begrepp men att de inte gör det självmant. Läxredovisningar samt det vardagliga arbetet med matematik visar att eleverna använder ett matematiskt språk. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Pedagogerna använder och har blivit medvetna om vikten av att använda ett matematisk språk i sin undervisning. Detta beror på att flera pedagoger i arbetslaget har höjt sin matematikkompetensen genom att läsa kreativ matematik via Lärarlyftet. Genom att använda diagnosmaterial kan eleverna följas upp bättre Matematikordlista gör eleverna medvetna om matematiska begrepp. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fokusera på att i grupperna samtala kring matematik och matematiska begrepp och få eleverna att använda ett matematiskt språk i större utsträckning. Låta eleverna arbeta i par för att utveckla ett matematiskt språk Använda mötestid till att lärare delger varandra bra material, tips och idéer. 12
Lärarna arbetar regelbundet med problemlösningsuppgifter vilket ger eleverna träning i att uttrycka sig, samtala och redogöra för sina slutsatser. Elevernas självbedömning vid de nationella proven i åk 3 visar att många upplever att det är svårt att förklara och redogöra för sitt tankesätt. Expertgrupper lämpar sig inte i de yngre åldrarna och i ämnet matematik. Istället väljer vi att låta eleverna arbeta i mindre grupper eller i par för att utveckla deras matematiska förmågor. 13
UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSPLANEN MÅL Ange vilket mål som avses Eleven kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. LGR11 kap 3:17 (a-lag 4-6) MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Eleverna kan känna igen och skriva texter inom olika genrer, t.ex. faktatext, instruktion, berättande. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Pedagogerna har i klasserna arbetat med olika texter: fakta, berättande, utvärderingar, rapporter, dikt och recensioner. De har arbetat enligt genrepedagogiken så långt det är möjligt. Slöjdlärarna har arbetar med utvärderingar och instruktioner. Slöjdlärarna har gått utbildning inom genrepedagogik. De flesta elever vet kriterier för faktatext. På nationella proven i åk 6 klarade alla elever att skriva en argumenterande samt berättande text. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Vi ser att dagens elever inte möter texter på samma sätt som tidigare. När vi arbetar med elevernas skrivande ser vi att de behöver arbeta mer med ord- och begreppsförståelse inom de olika ämnena. De behöver tränas mer i att hålla kronologisk ordning och när de ska förklara behöver de tränas i att sätta ord på saker och ting. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fortsätta att arbeta med olika texter, lässtrategier och studieteknik. Vi behöver bli bättre på att visa på bra exempel inom olika genrer. 14
UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSPLANEN MÅL Ange vilket mål som avses Vi har en fungerande IUP-process där LPP och kunskapskrav utgör en del av underlaget. LGR11 kap 2:7 (A-lag 4-6) MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Alla pedagoger arbetar efter en IUPmodell. Pedagogerna har skrivit en LPP i ett ämne och har lagt ut på EDU, Källby Gård Eleverna är delaktiga i LPP-processen. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Alla i arbetslaget arbetar med ungefär samma IUPunderlag. Det kan skilja sig något i rubrikerna. Några lärare har skrivit LPP inom några ämnen. Alla lärare i arbetslaget arbetar även på annat sätt för att få eleverna medvetna om kunskapskraven. Lärarna försöker få barnen delaktiga genom att inför ett nytt moment i ämnet visa de konkreta målen i LPP:n, och titta på vilka VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. 2 Arbetslaget har använt samma IUPmall som tidigare i avvaktan på att en ny IUP-mall med skriftliga omdömen skulle ha arbetats fram inom kommunen. Inför varje nytt ämnesområde skrivs en planering utifrån det centrala innehållet och de kunskapskrav som finns. Lärarna upplever dock att detta arbete tar mycket tid om planeringar ska skrivas i alla ämnen. Lärarna känner en stor press på att Fortsätter att arbeta med att förtydliga kunskapskraven för eleverna. Vara lyhörda för elevernas egna förslag kring arbetsformer och redovisningssätt. För att variera arbetsformerna och arbetssätt behöver vi visa på vilka olika sätt det finns. Lärarna diskuterar och delger varandra tankar kring bedömning av kunskapskraven i Lgr-11. 15
aktiviteter de kommer att göra och hur det sedan kommer att bedömas. När bedömningen sker skriftligt sätts detta in i portfoliopärmen som ett dokumentationsbevis. Lärarna försöker också vara noga med att följa upp det som de ser i bedömningen att eleverna inte förstått. kunna visa på dokumentation och bevisa vad de har arbetat med I slöjden får eleverna vara med och välja hur de vill arbeta. 16
UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSPLANEN. MÅL Ange vilket mål som avses Eleven utvecklar sin problemlösningsförmåga i matematik. LGR11 kap3:5 (A-lag 4-6) MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Eleven visar att den har strategier så att den kan lösa problem inom matematik i vardagliga situationer RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Åk.4 har arbetat med problemlösning som handlar om mätning och omkrets. Frågeställningen var kortfattad vilket ställde krav på eleverna att fatta egna beslut, välja mätmetod och välja redovisningssätt. Åk 5 har arbetat med kluringar och att samtala matematik i grupp. Åk 6 har arbetat i par med Kängurumatte där man har fått redovisa inför helklass hur man har löst uppgifterna. De har fått olika frågeställningar att arbeta med i par kring VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 2 På nationella proven i åk 6 är det flera som klarar problemlösningen bra, men flera elever redovisar inte tillräckligt tydligt med matematikspråk. Vi ser också utifrån de nationella proven att vi behöver arbeta mer på att formulera frågor utifrån uttryck, inte bara svar Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Arbeta mycket mer med ord och begrepp inom matematiken. Lärarna delger varandra kring hur man arbetar kring problemlösning,. Arbeta mer med att utifrån färdiga svar skriva egna problem. 17
Eleven ska kunna formulera frågeställningar inom matematik utifrån vardagliga situationer. area och omkrets. Åk. 4 har skrivit multiplikations och divisionsuppgifter till olika tal. Åk 6 har formulerat olika problemuppgifter inom de fyra räknesätten. 18
UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSPLANEN MÅL Ange vilket mål som avses Eleven kan formulera fraser och meningar i muntlig framställning i engelska. lgr11 3:2 (A-lag 4-6) MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Eleverna ska klara skolverkets muntliga diagnoser i respektive årskurs.(kommer höst 11) RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Pedagogerna pratar engelska på lektionerna förutom när de går igenom grammatik. Samtalsövningar genomförs varje vecka. Åk 4 arbetar mycket med dialoger i engelska och försöker få till situationer där de spontant ska använda sin engelska och inte prata efter givna mallar, genom exempelvis rollspel om vardagssituationer. Alla utom två elever har nått kravnivån för det muntliga provet i åk 6. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Pedagogerna tänker hela tiden på att prata mycket engelska. Eleverna försöker prata mycket och tilltron till att prata växer hela tiden. Flera elever känner dock sig osäkra att prata inför större grupp. Många elever har bra uttal. Eleverna behöver träna mer med att kunna argumentera i enkel form på engelska. De diagnoser som skolverket har utgivit gäller inte för varje årskurs. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Arbeta mer med att få eleverna att samtala och hålla igång ett samtal. Inte bara svara på frågor. 19
Utvärdering av Källby Gårds plan mot diskriminering och kränkande behandling MÅL Ange vilket mål som avses Ingen elev sårar någon annan med kränkande ord och uttryck på Källby Gård. Skollagen kap 6 MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Att ingen elev sårar någon annan med kränkande ord och uttryck på Källby Gård. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse De flesta eleverna på skolan har ett vårdat språk och ett trevligt uppförande när vuxna är i dess närhet. Dock förekommer det ovårdat språk och otrevliga uttryck mellan elever, när vuxna inte finns i närheten eller är utom synhåll. Några få elever använder ibland kränkande ord och uttryck även mot vuxna. Uppstår situationer där någon elev kränker en annan pratar vi med berörd elev direkt. Det gäller VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Genom att vi arbetar med många olika aktiviteter som samarbetsövningar gruppstärkande övningar rastaktiviteter och idrottslyft gör att barnen är sysselsatta under raster och konflikter och bråk minimeras. Vuxna ute på raster och vid idrottsombyte skapar trygghet hos eleverna. En viktig del i det förebyggande arbetet är trygghetsgruppen och kamratstödjarna Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Se över organisationen så att vi kan arbeta mer i team kring våra elever för att vara fler som ser och kan bemöta eleverna Avsätta tid till elevfrågor kring hur vi arbetar med barn i svårigheter och hur vi går vidare. Utse kamratstödjare redan från åk 1. 20
även då en elev använder otrevligt språk mot vuxna som arbetar i skolan. som träffas regelbundet för att prata om situationer i klasserna och på raster. Det som kommer fram på dessa samtal förs vidare till berörd pedagog för vidare arbete i gruppen. Inom klassrummen förekommer det få kränkningar, men det förekommer när inte vuxna är i närheten. Pedagogerna är mycket tydliga med att visa att vi inte tillåter kränkningar. Känslan är att kränkningar ökar över lag i samhället. Vi klarar att arbeta mot kränkningar under skoldagen, men det är svårt att förändra helheten. Vi behöver stöttning av föräldrar och andra vuxna för att nå detta mål. 21
ANALYS AV LÄSÅRETS KVALITETSARBETE Prioriterade utvecklingsområden 2012-2013 Implementering av LGR 11, kunskapskrav, bedömning och betyg Framtidens skola Källby Gård 2015 Matematikens språk och begrepp Samarbete mellan pedagoger både på enheten och i kommunen Ta fram en ny IUP-mall Plan mot diskriminering och kränkningar Lärplattformen Delta Åtgärder för att genomföra prioriterade områden Mycket av kompetenstiden och gemensamma pedagogiska möten måste användas till fortsatt arbete med att alla pedagoger sätter sig in i nya läroplanen framför allt kring kunskapskraven i de olika ämnen samt med bedömning och betyg. Dessa möten bör ske både på Källby Gård och kommungemensamt Tid ska också avsättas i arbetslag samt på gårdsmöten för att börja att arbeta mot Framtidens skola Källby Gård 2015 utifrån den vision som tagits fram. Utifrån Diskrimineringsombudsmannens webb-verktyg tar vi fram en ny årlig plan mot diskriminering och kränkningar Målsättningen är att alla pedagoger ska komma igång med att använda lärplattformen Delta i sitt arbete och att klasserna ska börja använda den med sina elever och föräldrar.. Kompetensutveckling Utbildning i Språket i skolans ämnen Utbildning i Learning study Utbildning i att använda Delta Implementering av LGR11 Bedömning och betyg Analys av Källby Gårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Mycket resurser har satsats på att vuxna ska finnas ute på rasterna. Rastaktiviteter har anordnats både av eleverna samt ledda av en fritidspedagog. Vilket har upplevts positivt av eleverna. Genom att eleverna är sysselsatta under raster minimeras konflikter och bråk Genom att kontinuerligt prata om och lyssna på hur rasterna har varit visar vi eleverna att vi tar dem på allvar. I projektet idrottslyftet har vi kunnat rikta aktiviteter till klasserna utifrån behov t.ex. hur man kan bilda lag. De flesta eleverna tycker att rasterna fungerar bra även om det finns enstaka elever som tycker det fungerar mindre bra. Eleverna känner sig trygga i omklädningsrummen när en vuxen finns med Vi ser att eleverna kommer till de vuxna när de har bekymmer och förlitar sig på att vi tar tag i problemen. En viktig del i det förebyggande arbetet är trygghetsgruppen och kamratstödjarna som träffas regelbundet för att prata om situationer i klasserna och på raster. Det som kommer fram på dessa samtal förs vidare till berörd pedagog för vidare arbete i gruppen. Inför nästa år behöver vi utse kamratstödjare även i åk1 Inom klassrummen förekommer det få kränkningar, men det förekommer när inte vuxna är i närheten. Pedagogerna är mycket tydliga med att visa att vi inte tillåter kränkningar. 22
Känslan är att kränkningar ökar över lag i samhället. Vi klarar att arbeta mot kränkningar under skoldagen, men det är svårt att förändra helheten. Vi behöver stöttning av föräldrar och andra vuxna för att nå detta mål. Vi behöver se över organisationen så att vi kan arbeta mer i team kring de elever som har behov på olika sätt, och kunna ha ett gemensamt förhållningsätt och bemötande av dessa elever Vi behöver också avsätta tid till elevfrågor kring hur vi arbetar med barn i svårigheter och hur vi går vidare. Utse kamratstödjare redan från åk 1. I det EU-projekt som vi deltagit i How to prevent bullying at school har vi tagit fram en lärar och en föräldraguide som vi kommer att arbeta efter under kommande läsår. Klagomålshantering Två klagomålsärende har inkommit under läsåret, det ena var allmänna synpunkter på kommunens resurser till skolan och det andra var en fråga. Anmälan till individnämnden Två anmälningar har gjorts till individnämnden Källby den 3 juli 2012-07-03 Eva Cardell, rektor 23