Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning



Relevanta dokument
Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex för Teknisk provning och analys

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för N yhetsservice

Skillnaden mellan KPI och KPIX

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Tjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Tjänsteprisindex för godshantering

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

n Ekonomiska kommentarer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: juno blom

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Truckar och trafik farligt för förare

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Vad är den naturliga räntan?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Finavia och miljön år 2007

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Damm och buller när avfall blir el

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Många risker när bilen mals till plåt

2 Laboration 2. Positionsmätning

Glada barnröster kan bli för höga

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Kreditderivat: introduktion och översikt

Jobbflöden i svensk industri

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Vi har hittat socialpolitiken!

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel c rörande

FAQ. frequently asked questions

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr Byggebo AB, Box 34, Oskarshamn

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Betalningsbalans och utlandsställning

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

Det svenska konsumtionsbeteendet

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

El- och värmeproduktion

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm

24 april Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag. är ett avtal. Tolkningsföreträde

Labour Cost Index (LCI) 2016 AM0114

Arbetsplan för Stockslycke förskola Läsåret 2017/2018

Labour Cost Index (LCI) 2007 AM0114

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara kr.

Växelkursprognoser för 2000-talet

Objects First With Java A Practical Introduction Using BlueJ. 4. Grouping objects. Collections och iterators

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Labour Cost Index (LCI) 2005

Livförsäkringsmatematik II

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Allmänt om förvaring av handlingar Det är viktigt att tidigt skilja handlingar som ska bevaras från handlingar som ska gallras.

Labour Cost Index (LCI) 2011 AM0114

Förord: Sammanfattning:

Skyddad natur. Innehåll MI0603 STATISTIKENS FRAMTAGNING MI (14) Regioner och miljö Miljöekonomi och naturresurser Karin Hedeklint

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Transkript:

Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007

Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken uvecklas löpande producenprisindex för jänser - jänseprisindex. Tjänseprisindex (TPI) avser i försa hand a mäa prisuvecklingen för föreagsjänser. Den privaa jänseprodukionen har länge ugjor en sor andel av Sveriges bruonaionalproduk (BNP), men relevana prisindex har ine uvecklas i någon sörre usräckning före 2000. Dea kan delvis ha hisoriska förklaringar, varor har idigare vari en dominerande del av ekonomin och saisiken om ekonomin har därför vari fokuserad på varor. En annan anledning är a de är komplicera a mäa prisuvecklingen på jänser. Denna rappor ingår i en rapporserie om Tjänseprisindex som behandlar uvecklingen av index för olika branscher. Syfe med rapporerna är a ge en beskrivning av saisiken för exerna användare och a ugöra dokumenaion av arbee med de nya jänseprisindexe. Rapporerna kan också som en allmän dokumenaion av hur jänseprisindex kan beräknas. Rapporerna översäs även ill engelska och publiceras på SCB:s engelska hemsida så a kollegor på saisikbyråer i andra länder kan a del av vår uvecklingsarbee. SCB ackar Tack vare våra uppgifslämnare privapersoner, föreag, myndigheer och organisaioner kan SCB illhandahålla illförlilig och akuell saisik som illgodoser samhälles informaionsbehov. 2 Saisiska cenralbyrån

Innehåll Förord...2 1 Sammanfaning...4 2 Bakgrund...5 2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPIområde...6 2.2 Naionalräkenskapernas krav på prisindex...6 3 Branschbeskrivning...7 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe...7 3.2 Nyckelal och branschfaka...8 3.2.1 Lokalvård...8 3.2.2 Rengöring, sanering och desinfekion...9 3.2.3 Skorsensfejarverksamhe...11 3.3 Prisbildning och prismäning...13 3.3.1 Lokalvård...13 3.3.2 Rengöring, sanering och desinfekion...15 3.3.3 Skorsensfejarverksamhe...16 4 Tesundersökningens uppläggning...17 4.1 Urvalsförfarande...17 4.2 Insamlingsförfarande...17 4.3 Uvärdering av esundersökningen...17 4.4 Tesresula och slusaser...18 5 Uformning av framida undersökning...18 5.1 Urvalsförfarande...18 5.2 Insamlingsförfarande...19 5.3 Prismäningsmeoder...19 5.4 Viker och indexberäkning...20 Saisiska cenralbyrån 3

1 Sammanfaning Denna rappor behandlar uvecklingen av jänseprisindex för näringsgrenen SNI 74.7 Rengöring och soning och omfaar även en beskrivning av branschen. Denna bransch är indelad i re delbranscher (dealjgrupper); Lokalvård (74.701), Rengöring, sanering och desinfekion (74.702), och Skorsensfejarverksamhe (74.703). Inom Lokalvård besäms priserna ill sor del av kosnaden för den personal som uför jänsen och prissäningen är ofas idsbaserad. En sor del av jänserna är konrakerade vilke innebär a Konrakprismäning är en lämplig prismäningsmeod. Inom Rengöring, sanering och desinfekion är priserna generell se mer sandardiserad än inom lokalvård och ine lika arbesinensiva. Då många föreag i saneringsbranschen använder sig av prislisor kan dessa användas för a följa prisuvecklingen. Många föreag har kundspecifika prislisor och a mäa priser från dessa går a liksälla med Konrakprismäning. Andra användbara prismäningsmeoder är för båda de nämnda delbranscherna Modellprismäning och Enhesvärde. Skorsensfejarverksamhe skiljer sig från de andra delbranscherna efersom den främs besår av verksamhe som är reglerad i lag. Kommunerna ansvarar för a soning och brandskyddskonroll uförs och skriver konrak med föreag som uför jänserna. Priserna regleras med hjälp av Soningsindex, e kosnadsindex som as fram av Sveriges Kommuner och Landsing. Prisuvecklingen kan mäas med hjälp av dea index. Under provåre beräknas branschindex för lokalvårdsjänser, saneringsjänser och skorsensfejarjänser. Dessa vägs samman ill e oalindex för hela jänsegruppen där branscherna får viker uifrån sin omsäning. 4 Saisiska cenralbyrån

2 Bakgrund I Sverige uppgår jänsebranschernas förädlingsvärde ill ca 62 procen av näringslive oala förädlingsvärde. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion ca 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale låg denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av sekle successiv öka. I ak med a jänseprodukionens andel av BNP vuxi har även behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. För a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav uvecklas löpande nya index för jänsebranscherna. Tjänseprisindex (TPI) är e producenprisindex för jänser som avser mäa prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Idag finns TPI för dryg 40 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som idag produceras har agis fram efer 1999. Under 1990-ale sarade uvecklingen med TPI för lokalhyror, hoelljänser sam inrikes resor med flyg. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som uvecklar TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher arbeades fram. 1 Manualen bygger på den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod. 2 Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning 3. 1 Mehodological guide for developing producer price indices for services. Websie:hp://www.oecd.org 2 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie:hp://www.imf.org 3 No 1165/98 concerning shor erm saisics. Saisiska cenralbyrån 5

2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPIområde TPI är e producenprisindex som avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänser då dessa levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall ugöra e genomsni per kvaral. Mäningen bör avse ransakionspriser vilke är de pris som köparen fakisk bealar efer rabaer. När e jänseprisindex för en ny bransch skall uvecklas måse specifika branschrelaerade prismäningsproblem lösas. De är ill exempel ine allid självklar hur jänsen skall definieras. E anna problem är a jänserna som illhandahålls ofa är skräddarsydda för en speciell kund och illhandahålls endas en gång. Dea gör de svår a hia jämförbara jänser a följa över iden. Bland anna är de dessa problem som denna rappor behandlar för branschen i fråga: Vad är de som skall prismäas? Hur ser branschens prisbildning u? Och på vilke sä kan vi få in priserna på e sä som speglar prisuvecklingen uan a vara all för beungande för uppgifslämnarna? 2.2 Naionalräkenskapernas krav på prisindex EU sae genom pris- och sabiliespaken i Maasrich upp krierier gällande redovisningsprinciperna för medlemssaernas naionalräkenskaper i fasa priser. För fasprisberäkning rekommenderas a produkion och insasförbrukning deflaeras var för sig med godkända, kvaliesjuserade prisindex. Dea innebär a indexen enbar skall spegla förändringar som går a hänföra ill prisförändringar medan förändringar som har med kvanie, kvalie eller sammansäningen av varan/jänsen ine skall påverka index. Följs dessa rekommendaioner berakas indexe som en A-meod för fasprisberäkning. Alla länder inom EU har rangordna sina meoder, under översyn av Eurosa, enlig A, B och C meoder. Från och med år 2006 får inga C meoder användas inom ländernas naionalräkenskaper om ine dispens beviljas. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS 1995, kap 10. 6 Saisiska cenralbyrån

3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Enlig Sandard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 2002) sorerar gruppen Rengöring och soning (SNI 74.7) under huvudgruppen Andra föreagsjänser (SNI 74). Rengöring och soning är i sin ur uppdela i re dealjgrupper; Lokalvård (SNI 74.701), Rengöring, sanering och desinfekion (SNI 74.702) och Skorsensfejarverksamhe (SNI 74.703). Tabell 1: Dealjgrupper i SNI 74.7 Rengöring och soning SNI Beskrivning 74.7 Rengöring och soning 74.701 Lokalvård 74.702 Rengöring, sanering och desinfekion 74.703 Skorsensfejarverksamhe Källa: SNI 2002: Sandard för svensk näringsgrensindelning 2002. Sandard för svensk produkindelning 2002 (SPIN 2002) är en sandard där produkerna länkas ill akivieerna (branscherna) i SNI 2002. SPIN 2002 är den svenska mosvarigheen ill EU:s produksandard CPA (Classificaion of Producs by Aciviy). Tabell 2: Dealjgrupper inom SPIN 74.7 Rengöring och soning SPIN 2002 CPA 2002 Lokalvård 74.701 74.70.12-13 & 74.70.16 Rengöring, sanering och desinfekion 74.702 74.70.11 & 74.70.14 Skorsensfejarverksamhe 74.703 74.70.15 Källa: SPIN 2002: srukur, SCB/MP. Saisiska cenralbyrån 7

3.2 Nyckelal och branschfaka Tjänseprisindex för Rengöring & Soning Nyckelalen i dea avsni bygger på uppgifer från 2005 som hämas från SCB:s föreagsdaabas (FDB), föreag uan redovisad omsäning har exkluderas. De redovisade siffrorna för anale ansällda och neoomsäning gäller enbar verksamhe inom näringsgrenen (vissa föreag bedriver verksamhe inom flera olika näringsgrenar). Övriga faka om delbranscherna (dealjgrupperna) har inhämas vid besök hos branschorganisaioner och föreag. 3.2.1 Lokalvård Tabell 3: Lokalvårdsbranschens srukur. Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Neoomsäning Mkr % >249 11 0,2 18 284 51,2 5 329 41,8 100-249 30 0,5 4 542 12,7 1 536 12 50-99 37 0,6 2 599 7,3 896 7 20-49 112 1,9 3 391 9,5 1 230 9,6 2-19 1 087 18,1 6 226 17,4 2 562 20,1 0-1 4 722 78,7 662 1,9 1 208 9,5 Toal 5 999 100 35 704 100 12 761 100 I Tabell 3 ser vi a de finns e sor anal föreag (5999) som är verksamma inom branschen lokalvård och a de omsäer näsan 12,8 miljarder kronor, vilke mosvarar ca 75 % av omsäningen inom SNI 74.7. Den absolu sörsa delen av föreagen (78,7 %) har 0-1 ansällda. Denna grupp sår dock enbar för 1,9 % av oala anale ansällda i branschen och 9,5 % av neoomsäningen. Den dominerande gruppen är isälle de 11 föreag som har fler än 249 ansällda, som sår för dryg hälfen av anale ansällda och 41,8 % av neoomsäningen. Den näs sörsa gruppen i fråga om anal ansällda och neoomsäning är de föreag som har 2-19 ansällda. Tillsammans sår de 11 sörsa föreagen och de 1 087 föreag som har 2-19 ansällda för 68,6 % av de ansällda och 61,9 % av omsäningen i branschen. 8 Saisiska cenralbyrån

De flesa föreagen i branschen har löpande lokalvård (sädning av konorslokaler, indusri och buiker) som sin huvudsakliga verksamhe, men erbjuder även andra jänser som fönserpusning, mavä, golvvård och sorsädning. De finns även föreag som är specialiserade på en viss yp av jäns, dels de redan nämnda jänserna men också exempelvis sädning av fordon. Branschen har uvecklas mycke de senase 15 åren då många föreag slua säda sina egna lokaler och isälle börja köpa sädjänser från sädfirmor. Branschen har därigenom väx, sädningen är mer professionell skö än idigare och priserna har pressas nedå. Många sädföreag ser sig som serviceföreag och srävar mo a bredda sin verksamhe och säljer helheslösningar där de erbjuder flera olika jänser, som exempelvis vissa adminisraiva arbesuppgifer. Branschen som helhe är ill sor del syrd av kosnader. De är hård konkurrens mellan föreagen och vinsmarginalen ligger vanligvis på ca 2-3%. Kunderna är väldig inresserade av vilka kosnader sädföreagen har och vill ofa ha dessa redovisade. Kunderna kan delas in i offenliga och privaa köpare där de offenliga uppdragen ugör ca 30 % av marknaden. De är sor skillnad mellan dessa vå kundgrupper; alla offenliga konrak gäller under lagen om offenlig upphandling och dessa konrak är allid på re år. De är mycke sark prispress vid offenliga upphandlingar och generell verkar priserna ligga lägre för de offenliga kunderna än för de privaa. 3.2.2 Rengöring, sanering och desinfekion Tabell 4: Saneringsbranschens srukur Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Neoomsäning Mkr % >249 2 0,4 689 18,4 857 25,3 100-249 5 0,9 647 17,3 351 10,4 50-99 3 0,5 242 6,5 228 6,7 20-49 29 5,3 879 23,5 588 17,4 2-19 190 34,5 1 208 32,3 1 171 34,6 0-1 322 58,4 71 1,9 193 5,7 Toal 551 100 3 736 100 3 388 100 Saisiska cenralbyrån 9

Saneringsbranschen svarar för ca 20 % av omsäningen i SNI 74.7. I Tabell 4 ser vi a branschen både är beydlig mindre och har en annan srukur än lokalvårdsbranschen. Medan lokalvårdsbranschen dominerades av föreag med fler än 249 ansällda är de här föreagen med 2-19 ansällda som dominerar marknaden både i fråga om anal ansällda (32,3 %) och omsäning (34,6 %). Gällande omsäningen ar de vå föreagen med fler än 249 ansällda andraplasen med 25,3 % av den oala omsäningen, medan gruppen med 20-49 ansällda kommer på andra plas i fråga om anal ansällda med 23,5 % av oala anale ansällda. Precis som i lokalvårdsbranschen är de gruppen med 0-1 ansällda som är sörs ill anale men sår för en lien del av anale ansällda och omsäningen (1,9 % respekive 5,7 %). Saneringsbranschen kan delas upp i re olika grenar, dessa är: Indusriservice Skadeservice Kärnkrafservice Dessa olika marknader skiljer sig en del från varandra ine enbar i fråga om verksamhe uan också i bl.a. kosnadssrukur och frekvens i uförande av jänser. Nedan följer informaion om de olika grenarna. Indusriservice Dea är den sörsa av de olika grenarna. De sörsa kunderna är pappersbruk, bilindusri och oljeraffinaderier. Även livsmedelsproducenerna är sora kunder. Denna verksamhe är kapialinensiv; hjälpmedel som högryckspumpar, roboar och slamsugningsbilar används för a sanera exempelvis byggnader, venilaionskanaler och skorsenar. Inom denna gren är de relaiv vanlig a jänserna är åerkommande, e idsbegränsa konrak skrivs för exempelvis en veckovis sanering av en lackeringsrobo i bilindusrin eller en daglig sanering av e slakrum hos en livsmedelsproducen. Skadeservice Denna gren är ungefär hälfen så sor som den föregående och besår av föreag som sysslar med saker som vaenskador (avfukning), brandskador och elekroniksanering. Här ingår även kloersanering och skadedjursbekämpning. Sora kunder är kommunerna efersom offenliga lokaler som skolor och friidsgårdar ofa råkor u för saboage i form av bränder och översvämningar. De allra sörsa kunderna är dock 10 Saisiska cenralbyrån

försäkringsbolagen, de är de som får så för kosnaden vid skador och de är ofa de som sköer upphandlingen av sanering. Kärnkrafservice Kärnkrafservice är en speciell marknad, dels är anale kärnkrafverk lie och dels är verksamheen omgärdad av e omfaande regelverk som leveranörerna måse uppfylla. Enbar e fåal föreag erbjuder därför denna yp av service. De vanligase inom denna gren är konrak som löper över flera år. Saneringen på kärnkrafverk är mycke säsongsbeonad och de mesa arbee sker under en begränsad id på åre då verken är avsängda. De har inom denna gren ske en uveckling mo allmer helheslösningar där den leveranör som får konrake för e kärnkrafverk sköer all service där. 3.2.3 Skorsensfejarverksamhe Tabell 5: Skorsensfejarbranschens srukur Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Neoomsäning Mkr % >25 3 0,9 84 5,8 53 5,9 20-25 4 1,2 91 6,2 35 3,9 11-19 31 9,4 431 29,6 256 28,3 6-10 65 19,7 489 33,6 289 32 2-5 101 30,6 331 22,7 205 22,7 0-1 126 38,2 31 2,1 65 7,2 Toal 330 100 1 457 100 903 100 Som vi ser i Tabell 5 är skorsensfejarbranschen klar mins av de re dealjgrupperna i SNI 74.7. Med sina 903 miljoner kronor i omsäning ugör den ine mer än dryg 5 % av den sammanlagda omsäningen. Föreagen är också beydlig mindre än i de vå andra branscherna, de finns enbar re föreag med fler än 25 ansällda. Den grupp som dominerar marknaden, både gällande anal ansällda och omsäning, är de föreag som har 6-10 ansällda, ä följda av de med 11-19 ansällda. Tillsammans sår dessa vå grupper för 63,2 % av anale ansällda och 60,3 % av omsäningen i branschen. Saisiska cenralbyrån 11

Skorsensfejarbranschen är speciell efersom de finns vå olika verksamhesområden som är väldig olika i fråga om marknadsvillkor. Den försa delen besår av verksamhe som regleras i lag och den andra besår av icke reglerad verksamhe. Ca 2/3 besår av reglerad verksamhe och 1/3 oreglerad. De vå områdena och deras egenskaper beskrivs nedan. De försa område besår av verksamhe som är reglerad i lagen om skydd mo olyckor; de innefaar soning och brandskyddskonroll. I lagen anges a kommunerna i brandförebyggande syfe ansvarar för a soning och brandskyddskonroll uförs. Kommunerna löser ofas dea genom a skriva konrak med soarföreag. Lagen ger kommunen rä a efer ansökan låa fasighesägare själv soa eller överlåa å någon annan än den kommunen anvisar uföra soningen på den egna fasigheen. Den sörsa delen av soningen skös dock av de() soarföreag som kommunen skrivi aval med. De andra område besår av ackvirera arbee. Dea område är hel olik de försa efersom de ine är reglera, vilke innebär a de är beydlig mer konkurrensusa. Verksamheer som ingår här är exempelvis venilaionsservice och besikning av eldsäder och skorsenar. Även om dea är en fri marknad domineras den, enlig branschen, av soarna. En anledning är a vissa delar av verksamheen vari reglerad idigare; fram ill 2004 var rengöring av s.k. immkanal (kanal i en skorsen var i venilaionslufen rör sig) reglerad i lag och ufördes av soarna. Då soarna var på plas var de vanlig a de även rengjorde andra kanaler. Efer avregleringen har många val a forsäa köpa dessa jänser av soarna. 12 Saisiska cenralbyrån

3.3 Prisbildning och prismäning Dea avsni bygger hel på informaion som erhållis via besök hos branschorganisaioner och föreag. 3.3.1 Lokalvård Som nämns är lokalvårdsbranschen väldig syrd av kosnader. Dea innebär a prise på en jäns ill sor del besäms av vad de kosar a uföra den. Då den sörsa delen av kosnaden besår av personalkosnad (vanligvis över 80 %), syrs prisuvecklingen i branschen ill mycke sor del av löneuvecklingen. Efersom personalkosnaden (lönen) är idsbaserad ugår kosnadskalkylerna näsan allid ifrån hur lång id de ar a uföra en jäns. Föreage använder då en impeng för den jäns som skall uföras och muliplicerar den med beräkna anal arbesimmar. Denna impeng varierar beroende på hur kvalificerad personal som krävs för jänsen. Vid vanlig sädning används ofas oerfaren personal med minimilön, medan mer avancerade jänser kräver personal med speciell behörighe, och deras högre lön innebär e högre pris. Löpande lokalvård är näsan allid konrakerad. För privaa kunder skrivs nya konrak vanligvis på vå ill re år och räknas under denna id ofas upp med någo index, vanligvis Sädindex 4. Därefer övergår konrake ill e löpande konrak med en avalad uppsägningsid, och priserna kan omförhandlas. De är dock skillnad mellan privaa och offenliga köpare; alla offenliga konrak gäller under lagen om offenlig upphandling och dessa konrak gäller allid re år. De är hårdare prispress vid offenliga upphandlingar och generell verkar priserna vara lägre för offenliga kunder. De finns generell se vå olika yper av konrak för löpande lokalvård: 1. Insrukionskopplade aval - radiionella konrak där kunden besäller exempelvis e viss anal arbeade immar eller e viss anal kvadrameer som ska sädas med en viss frekvens. 4 Sädindex är e fakorprisindex som as fram av SCB i samarbee med Almega Serviceenreprenörerna där förändringar i kosnaderna för sädverksamhe mäs. Saisiska cenralbyrån 13

2. Resulakopplade/Funkionsaval - konrak där kunden besäller en viss kvalie och ine specificerar anal immar, frekvens ec. Kvalieen regleras ofas enlig en nordisk sandard som heer INSTA 800 där varje nivå är noggran definierad med exaka gränser för mängden smus och skräp som är illåen på en given ya efer sluförd sädning. Dessa vå yper av konrak kan verka väldig olika, men gällande prissäning är de i prakiken ingen sörre skillnad - de är idsågången som syr. Insrukionskopplade aval är vanligas och även i dessa specificeras någon yp av kvalie gällande minimikrav på sädningen (exempelvis a golven ska vara rena och papperskorgarna omma). I funkionsavalen specificeras ine hur mycke id som skall spenderas hos kunden, men även i dessa fall ugår föreagen från beräknad idsågång vid prissäningen. Annan verksamhe än löpande lokalvård, som sorsädning och golvvård, köps ofa på avrop. Även i dessa fall är de beräknad idsågång som syr prise och de är ovanlig med sandardiserade priser. Fönserpusning och i viss mån mavä är däremo mer sandardisera och speciell inom fönserpusning är de vanlig med prislisor där prise anges per båge (fönser) eller kvadrameer. Vid besök hos föreagen i branschen diskuerades på vilke sä prisuvecklingen kunde mäas och de framkom a olika föreag hade olika möjlighe a lämna uppgifer. Efersom den löpande lokalvården ofas är konrakerad är en lämplig prismäningsmeod för denna verksamhe Konrakprismäning 5. Dea är en meod som innebär a e anal konrak följs och kan användas då en upprepning av en jäns görs av samma producen för samma kund. Då konraken ofa är unika och alla prisbesämmande karakerisika i e konrak ine kan förvänas upprepas i e anna konrak, är de svår a hålla kvalieen konsan och en kvaliesjusering är ofas nödvändig vid bye av konrak. Efersom de kan vara svår a jämföra olika konrak med varandra kan varje konrak också ses som en unik jäns. Dea innebär a även Modellprismäning är en lämplig prismäningsmeod. Denna meod innebär a respondenen anger e pris för en modelljäns ; en sandardjäns vars specifikaion hålls konsan. Modellen kan aningen vara hel fikiv eller baserad på verkliga daa från nära föreliggande id, exempelvis e konrak som 5 Se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force för genomgång av olika prismäningsmeoder. 14 Saisiska cenralbyrån

uformades i den föregående perioden För varje ny period ombeds sedan respondenen a åerprissäa varje prispåverkande komponen. En redje möjlig meod är Enhesvärde. Den innebär a jänserna delas in i homogena underavdelningar för vilka värdeoch kvaniesdaa finns illgänglig. E enhespris beräknas sedan genom a dela oupuvärdena med respekive jänsekvanie. Då homogenieskrave kan vara svår a uppfylla, även vid en väldig dealjerad underindelning av oupu, är denna meod ine a föredra och bör användas enbar i undanagsfall. För jänser där prissäningen är sandardiserad (främs fönserpusning) kan prislisor användas. 3.3.2 Rengöring, sanering och desinfekion Prissäningen inom saneringsbranschen är generell se mer sandardiserad än i lokalvårdsbranschen, även om de även här är vanlig med förhandlingar. Precis som i lokalvårdsbranschen säger saneringsföreagen a prispressen är hårdare för offenliga kunder. Efersom de re olika marknaderna som beskrevs i 3.2.2 är olika i fråga om kosnadssrukur och frekvens för jänseuförande skiljer de sig från varandra också i fråga om prisbildning. Inom både indusriservice och skadeservice är de vanlig a föreagen använder prislisor där impriser för personal och imeller dygnspriser för maskiner anges. Personalkosnaden ugör här ine lika sor andel av oalkosnaden som inom lokalvården, denna verksamhe är beydlig mer kapialinensiv. Ofa finns en rikprislisa som används för mindre arbeen hos nya kunder. Åerkommande kunder brukar däremo ha egna, kundspecifika prislisor som uppdaeras årligen. De förekommer också a idsbegränsade konrak skrivs för åerkommande jänser. Vid sådana konrak brukar prise förhandlas fram mellan kunden och föreage och priserna urycks vanligvis per kvadrameer eller arbesmomen. De föreagen ar hänsyn ill då de gör sin kalkyl är hur mycke personal och vilka hjälpmedel som krävs sam hur sor idsågången beräknas bli. Inom kärnkrafservice är de vanligas med konrak om rengöring som löper över flera år, där prise ligger fas eller räknas upp med någo index. Som nämns ovan har de ske en uveckling mo allmer helheslösningar där den leveranör som får konrake för e kärnkrafverk sköer all service. Den del av servicen som ingår i Saisiska cenralbyrån 15

SNI 74.702 är radioakiv sädning och för denna jäns finns e impris inskrive i konraken. Då många föreag i saneringsbranschen använder sig av prislisor kan man ur dessa välja u e anal jänser som omsäer mycke pengar och följa prisuvecklingen för dem. Då alla föreag har ange a de kundspecifika prislisorna följer samma prisuveckling som rikprislisan är e alernaiv a enbar använda rikprislisan. E anna alernaiv är a välja u e anal kundspecifika lisor. A använda kundspecifika prislisor går a liksälla med en form av Konrakprismäning. I de fall där idsbegränsade konrak skrivs för åerkommande jänser är de möjlig a mäa prisuvecklingen genom a följa e anal konrak. Efersom de är relaiv vanlig med unika jänser är också Modellprismäning en lämplig meod. 3.3.3 Skorsensfejarverksamhe Efersom de vå olika verksamhesområdena inom skorsensfejarbranschen som beskrevs i 3.2.3 är väldig olika i fråga om marknadsvillkor är de också väldig olika i fråga om prisbildning. För verksamhe som är reglerad i lagen om skydd mo olyckor (soning och brandskyddskonroll) är priserna formell reglerade av kommunerna, men i prakiken har även soarna sor inflyande över prissäningen efersom de håller ihop och ine skriver på konrak som de ine acceperar. Priserna regleras med hjälp av Soningsindex, e kosnadsindex som as fram av Sveriges Kommuner och Landsing och besår av 80 % lönekosnad och 20 % KPI, indexe uppdaeras årligen. Ca 90 % av kommunerna använder Soningsindex rak av i sina konrak och de flesa av de reserande använder indexe som riklinje då de omförhandlar konraken. Inom den icke-reglerade verksamheen ser prisbildningen hel annorlunda u. Här fungerar prisbildningen ungefär som i saneringsbranschen. Prisuvecklingen för den reglerade verksamheen kan följas med hjälp av Soningsindex. Den icke-reglerade verksamheen ugör endas en redjedel av skorsensfejarverksamheen, som i sin ur endas ugör dryg fem procen av omsäningen i SNI 74.7. Dea innebär a den icke-reglerade verksamheen ugör mindre än vå procen av omsäningen i SNI 74.7. Därför besluades i samråd med Naionalräkenskaperna a Soningsindex får represenera prisuvecklingen för all skorsensfejarverksamhe. 16 Saisiska cenralbyrån

4 Tesundersökningens uppläggning 4.1 Urvalsförfarande Urvale besod av 11 föreag, vilka valdes från FDB. Sex av dessa var verksamma inom SNI 74.701 och fem inom SNI 74.702. Innan esundersökningen genomfördes besökes föreagen och då diskuerades prismäningsmeoder sam vilka jänser föreagen ansåg vara represenaiva för verksamheen. Föreagen ombads a välja u 1-10 jänser för vilka de, föruom pris och en noggrann specifikaion av jänsen, skulle ange kund, volym, id på dygne, region sam andra prispåverkande fakorer. 4.2 Insamlingsförfarande För nio av föreagen skickades informaion och blankeer u via pos. Föreagen ombads a reurnera blankeerna i e bifoga, föradressera svarskuver. E föreag föredrog a få blankeen i elekronisk form via e-pos och e föreag ville ine ha någon blanke alls, uan hellre skicka en Excel-fil via e-pos. 4.3 Uvärdering av esundersökningen Av de elva föreagen svarade nio. Överlag gav esundersökningen e posiiv besked. Alla svarande lämnade uppgifer som var illräckliga för a priserna ska kunna användas för indexberäkning. Vissa föreag hade dock missförså blankeen och uryck prise på e anna sä än vad som var avse. Priserna som rapporerades var urycka på e anal olika sä: pris per imme, pris per dygn, pris per kvadrameer, pris per aval, pris per säe, pris per hy och pris per kvadrameerår. Saisiska cenralbyrån 17

4.4 Tesresula och slusaser Tjänseprisindex för Rengöring & Soning Provblankeen hade medvee gjors generell för a den skulle kunna användas för föreag med vi skilda verksamheer. Efersom flera föreag fyll i blankeen på e anna sä än de avsedda verkar de som a blankeen var oydlig och kanske ine illräcklig dealjerad. Efersom de är önskvär a alla föreag i undersökningen skall kunna använda samma blanke kommer även den definiiva blankeen a vara generell. För a minska risken för missförsånd kommer alla respondener, i samband med den försa prisinsamlingen, a få en dealjerad beskrivning av olika sä a redovisa priser.. 5 Uformning av framida undersökning 5.1 Urvalsförfarande E urval av uppgifslämnare har dragis från Föreagsdaabasen med hjälp av e PPS-urval av föreag inom SNI 74.701 och SNI 74.702. Som sorleksmå användes omsäning inom näringsgrenen. I båda urvalen infördes en avsiklig underäckning med hjälp av cu-off-gränser. I SNI 74.701 användes io ansällda som cu-offgräns och i SNI 74.702 fem ansällda. Dea innebär a föreag med färre än io respekive fem ansällda ine är med i urvale efersom de ine avses a undersökas. Orsaken ill dea är främs a uppgifslämnarbördan skulle bli sor för dessa föreag då de ofas har små resurser a hanera arbee och kosnader förknippade med adminisraion. Från SNI 74.701 drogs 35 föreag vars sammanlagda omsäning ugör 55,4 % av oalomsäningen i dealjgruppen. Från 74.702 drogs 15 föreag vars sammanlagda omsäning ugör 45,2 % av oalomsäningen i dealjgruppen. 18 Saisiska cenralbyrån

5.2 Insamlingsförfarande Via pos kommer uppgifslämnarna erhålla lösenord och användarid för a lämna uppgifer via TPI:s webbsida. Vid de försa insamlingsillfälle får dock uppgifslämnarna isälle en pappersblanke skickade ill sig där de finns go om urymme för a beskriva jänsernas egenskaper. Anledningen ill dea är a de visa sig svår a uforma e webbformulär som är illräcklig generell för a passa olika yper av prismäningsmeoder samidig som de är illräcklig ydlig. Med hjälp av de ifyllda pappersblankeerna kommer personal på SCB a fylla i respekive föreags webbformulär. Vid följande insamlingsillfällen kommer enbar lösenord och användar-id a skickas u, om ine föreage begär a få svara på pappersblanke. 5.3 Prismäningsmeoder Vid den försa prisinsamlingen (baskvarale) får föreagen själva välja mellan en och sex jänser som de anser vara represenaiva för verksamheen inom den akuella näringsgrenen. I därpå följande kvaral rapporeras priser för samma jänser och priskvoer beräknas för varje jäns. Om exak samma jäns uförs ill olika priser under e kvaral eferfrågas de genomsniliga prise under kvarale. I de fall där Konrakprismäning används är de vikig a se ill a urvale av konrak är represenaiv i fråga om idpunk i konraksperiod och längd på konrak, dea för a säkersälla en korrek proporion nya eller omförhandlade konrak i varje prismäningsperiod. Vid konraksbyen är de också vikig a beaka evenuella kvaliesförändringar. Om respondenen lämnar lispriser måse de fassällas a dessa verkligen är represenaiva. Vid användande av Modellprismäning är de vikig a se ill a samliga fakorer som kan påverka prise är specificerade i modellen och a uppgifslämnarna ar hänsyn ill evenuella förändringar i personalkosnader, overheadkosnader och konkurrensläge. I de fall där Enhesvärde används måse de jänser som mäs vara noggran specificerade och indelade i homogena grupper. Saisiska cenralbyrån 19

5.4 Viker och indexberäkning Tjänseprisindex beräknas en gång per kvaral. Seg 1 är a beräkna e index för varje föreag, dea görs genom en geomerisk sammanvägning av priskvoerna för de valda jänserna: I m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Seg 2 är a geomerisk väga samman föreagsindexen ill e branschindex (dealjgruppsindex). De sörsa föreagen får viker uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får viker som både beakar omsäning och urvalssannolikhe. Branschindex ges av: I 0, A = n ( I 0, a ) a= 1 w a Där I 0,A = index med basidpunk 0 för bransch A vid idpunk I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a. 20 Saisiska cenralbyrån

n = anal föreag i undersökningen för branschen n a= 1 w a = 1 Seg 3 är a arimeisk väga samman branschindexen ill e oalindex för hela jänsegruppen. Branscherna får viker uifrån sin omsäning. Toalindex ges av: I 0, T = N ( I 0, A ) i= 1 w A Där I 0,T = oalindex med basidpunk 0 vid idpunk I 0,A = branschindex med basidpunk 0 för bransch A vid idpunk w A = vik för bransch A N = anal branscher i jänsegruppen N A= 1 w = 1 A Saisiska cenralbyrån 21