Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning
Avstämning befolkningsprognos 2015 Fortsatt stor befolkningsökning Folkmängden var vid årsskiftet 88 108 personer, vilket är en ökning med 1 115 personer under 2015. Det föddes 1 074 barn i kommunen och födelsenettot var 390. I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttnettot som var 745. Det utgjordes av ett invandringsnetto på 661, en nettoinflyttning från det egna länet på 292 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 208. Jämfört med 2014 betyder detta att fötts något färre barn i kommunen och att nettoutflyttningen till övriga Sverige har minskat något. Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade 56 004 invånare. Sedan några år är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bl.a. ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Hög befolkningstillväxt innebär en utmaning bl.a. för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och 16-24 år samt färre i åldersgrupperna 25-64 år och över 65 år. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan 20-64 en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder. Folkökningen i länet var 2 241 personer. Samtliga kommuner i länet ökade sin befolkning. Bostadsbyggande 442 nya bostäder färdigställdes under 2015. Bostadsbyggandet ligger därmed över genomsnittet (398) för de föregående tio åren, 2005-2014. Avstämning mot prognos 2015 Prognos för 2015 Utfall 2015-12-31 Differens mot prognos Folkmängd 88087 88 108 21 folkökning 1 117 1 138 21 Födda 1 148 1 074-74 Döda 704 684-20 födelsenetto 444 390-54 Inflyttade 5 071 5 175 104 Utflyttade 4 399 4 430 31 flyttnetto 672 745 73
Avstämningen av Växjö kommuns befolkningsmängd 2015 mot prognosen för 2015 uppvisar en totaldifferens på +21 personer, dvs att befolkningsökningen var något högre än prognostiserats. Det föddes färre barn, -74, även antalet avlidna blev färre, -20, än i prognosen. Inflyttningen och utflyttningen hade störst differens gentemot prognosen. Flyttrörelserna ökade, dvs både inflyttningen och utflyttningen var högre än prognosen. Även det totala flyttnettot var högre, +73, än prognosen. Prognosverktyget medger ingen fördelning efter inrikes eller utrikes flyttningar. Inte heller förändringar på kort sikt, t.ex. i form av förändrat mönster i barnafödandet. Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Befolkningsprognosunderlag beställs från Statistiska Centralbyrån, SCB och bearbetas i prognosverktyget Demos. Materialet från SCB innehåller information om levande födda, fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningar fördelade på ålder. Antaganden och ingångsvärden som behövs i Demos är: Inflyttning Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Födda Utjämnade och eller observerade värden Här nedan presenteras de antaganden som har gjorts för befolkningsprognos 2016. Inflyttning Att använda sig av den genomsnittliga inflyttningen de senaste fem åren är ett bra sätt att minimera risken att enstaka avvikelser från trenden får för stort genomslag. Nybyggnationseffekten, dvs. den nettoinflyttning som varje ny bostad i något led genererar, blir för varje år en del av genomsnittet. Man kan se det som att kommunen ökar sitt bostadsbestånd och därmed möjligheterna för människor att flytta till och inom kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet kan därtill också generera nettoinflyttning genom ökad boendetäthet. Generationsväxling i villor är ett exempel på det. Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Dock behöver man också ha med kommande års byggande i beräkningen av inflyttningen. I de senaste årens prognoser har antagandet varit att av den inflyttning som sker till nyproduktion, kommer 20 % från annan kommun, dvs. 20 % nettoinflyttning. Denna siffra är grovt generaliserad och verklighetens siffra beror till stor del på nyproduktionens karaktär (typ av bostäder, prisläge, geografisk belägenhet etc.). Även i årets prognos lyder resonemanget att nyproduktionen genererar nettoinflyttning till kommunen, även om denna inte nödvändigtvis sker i det nya beståndet. Växjö kommun växer med ca 1000 personer om året. Befolkningsökningen genrerar ett ungefärligt behov av 500 bostäder per år. Växjö kommuns planberedskap är god med planer motsvarande ca 5 500 bostäder som vunnit laga kraft mellan 2008 och 2014 samt ytterligare planer med ca 3 200 bostäder med beräknat antagande under 2015/2016. Under tioårsperioden 2005-2014 har bostadsproduktionen legat i snitt på 398 färdigställda bostäder per år.
Beräkningen av inflyttning till nyproduktionen bygger på antagandet att boendetätheten per villa är 3 personer och per lägenhet 2 personer. Studentbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person. Vårdbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person, men antas inte ge någon nettoinflyttning. På grund av relativt stor osäkerhet vad gäller fördelning av upplåtelseformer i det planerade byggandet, bygger beräkningen i årets prognos på en genomsnittlig boendetäthet på 2,5 personer per nybyggd bostad (oavsett upplåtelseform) för åren 2018-2024. För åren 2018-2024 används även dessa års medelvärde för byggnation. Antagande om inflyttning Resonemanget ovan har lett fram till följande antagande om inflyttningen: Antagande om inflyttning År Genomsnitt 11-15 Nettoinflyttning pga nyproduktion Total inflyttning 2016 4963 212 5175 2017 4963 420 5383 2018 4963 531 5494 2019 4963 531 5494 2020 4963 531 5494 2021 4963 531 5494 2022 4963 531 5494 2023 4963 531 5494 2024 4963 531 5494 Utflyttning Utflyttningen beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker, vilka bygger på ålders- och könsspecifika utjämnade värden för kommunbefolkningen de senaste tre åren. Födda Födelsetalen bestäms av de åldersspecifika fruktsamhetstalen för kvinnor mellan 15 och 50 år. Utjämnade värden för kommunen de senaste tre åren används. Utvecklingen antas följa den i riket, dvs. ökningen eller minskningen i fruktsamhetstalen antas ske i samma relativa omfattning i kommunen som i riket. Fruktsamheten i kommunen ligger i nivå med riket. Detta trots att kommunen har många unga i befolkningen (till exempel studenter) men låg fruktsamhet i dessa åldrar. Döda Antal döda i befolkningen beräknas utifrån risker enligt SCB:s riksprognos. För kommunen anges ett index för män och ett för kvinnor, som alltså anger hur dödligheten i kommunen förhåller sig till riket. Växjös dödlighetsindex 2015 är 89 för män och 92 för kvinnor (riket=100).
Resultat befolkningsprognos 2016 Befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2016 89 177 1 130 702 428 5 175 4 534 641 1 069 2017 90 447 1 154 708 446 5 383 4 559 824 1 270 2018 91 801 1 178 716 462 5 494 4 603 891 1 353 2019 93 117 1 201 722 479 5 494 4 656 838 1 317 2020 94 399 1 222 729 493 5 494 4 706 788 1 281 2021 95 642 1 242 737 505 5 494 4 756 738 1 243 2022 96 844 1 255 744 511 5 494 4 805 689 1 200 2023 97 996 1 265 751 514 5 494 4 854 640 1 154 2024 99 099 1 273 761 512 5 494 4 904 590 1 102 Resultat åldersklasser Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0-5 6 659 6 746 6 860 6 945 7 033 7 176 7 322 7 432 7 527 7 607 6-15 10 226 10 596 10 931 11 232 11 525 11 736 11 924 12 064 12 255 12 442 16-24 11 315 11 223 11 221 11 375 11 535 11 706 11 927 12 176 12 370 12 550 25-44 23 394 23 701 24 062 24 432 24 757 25 048 25 300 25 616 25 881 26 081 45-64 20 149 20 227 20 374 20 541 20 680 20 851 21 005 21 175 21 342 21 580 65-84 14 096 14 378 14 650 14 918 15 184 15 428 15 650 15 789 15 952 16 095 85-w 2 269 2 307 2 348 2 358 2 404 2 453 2 515 2 592 2 670 2 744 0-w 88 108 89 178 90 448 91 801 93 118 94 399 95 643 96 843 97 997 99 099 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 65-74 9 074 9 245 9 302 9 287 9 256 9 228 9 141 9 023 8 926 8 874 75-84 5 022 5 133 5 348 5 631 5 928 6 200 6 509 6 765 7 026 7 221 85-w 2 269 2 307 2 348 2 358 2 404 2 453 2 515 2 592 2 670 2 744 Summa 16 365 16 686 16 999 17 276 17 588 17 881 18 165 18 381 18 622 18 839
Resultat åldrar, andel av hela befolkningen Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0-5 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 7,6 7,7 7,7 7,7 7,7 6-15 11,6 11,9 12,1 12,2 12,4 12,4 12,5 12,5 12,5 12,6 16-24 12,8 12,6 12,4 12,4 12,4 12,4 12,5 12,6 12,6 12,7 25-44 26,6 26,6 26,6 26,6 26,6 26,5 26,5 26,5 26,4 26,3 45-64 22,9 22,7 22,5 22,4 22,2 22,1 22 21,9 21,8 21,8 65-84 16 16,1 16,2 16,3 16,3 16,3 16,4 16,3 16,3 16,2 85-w 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 0-w 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 65-w 18,6 18,7 18,8 18,8 18,9 18,9 19 19 19 19 85-w 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 90-w 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Resonemang Födda Födelsetalen beräknas öka under prognosperioden från ca 1 150 till ca 1 300 födda barn per år. Ökningen beror både på den ökande befolkning och att de stora årskullarna från 1990-talet kommit upp i barnafödande ålder. Döda Anledningen till att antalet döda beräknas öka i framtiden beror både på att befolkningen ökat, men också på att befolkningen åldras, dvs andelen äldre i befolkningen ökar. Åren kring 2030-2040 beräknas de stora kullarna fyrtiotalister uppnå de åldrar då många dör. Trots detta ligger Kronobergs län bland de fem bästa i riket vad gäller livslängd. En livslängd som dessutom ökar för varje år. Inflyttning Inflyttningen från utlandet till Växjö utgjorde 19,7 procent av den totala inflyttningen 2015. 2014 var motsvarande siffra 19,3 procent och 2005 var den 10 procent. För resultatet i den totala befolkningsprognosen är inflyttarnas ursprung inte relevant. Däremot är det ur ett verksamhetsperspektiv viktigt att analysera befolkningens sammansättning. På nationell nivå hade Sverige under 2015 en folkökning på 103 662 personer. Det var den högsta uppmätta folkökningen någonsin. Ökningen utgjordes främst av personer med utländsk bakgrund. Den historiskt höga Inströmningen av asylsökande hösten 2015 har lett till politiska förändringar nationellt och i omvärlden. EU har ingått samarbetsavtal med Turkiet, och enskilda länder har agerat genom att införa åtstramande åtgärder i syfte att få färre asylsökande till Europa. Trots det är osäkerheten i framtidsberäkningarna fortfarande mycket stor. Den 1 mars 2015 trädde en lagändring ikraft (prop. 2015/16:54) som innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och som blir aktuella för bosättning i landets kommuner kommer att öka betydligt under de kommande åren. Det totala kommunmottagandet, inkluderat beviljade asylsökande, kvotflyktingar och inresta anhöriga till före detta asylsökande, bedöms uppgå till omkring 68 000 personer i år, för att därefter öka till drygt 90 000 under 2017. Framförallt är det människor från Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia som väntas vara de största grupperna av asylsökande. Detta kommer att ställa stora krav på kommunerna, framför allt när det gäller bostadsförsörjning och fortsatt skola för nyanlända elever, liksom på Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Utvecklingen i Växjö följer ofta den nationella utvecklingen väl. Utveckingen i riket har därför och förväntas framgent ge återverkningar i Växjö. Relevans och träffsäkerhet Ur verksamhetens perspektiv är en kommunal befolkningsprognos inte alltid tillräcklig. Befolkningens attityder till pendling har förändrats, vilket har gjort att det har blivit vanligare att pendla större avstånd än tidigare. Detta får betydelse för flera verksamheter, bl.a. gymnasieförvaltningen vars elevunderlag snarare utgörs av regionen än den egna kommunens befolkning. Rent allmänt gäller att träffsäkerheten i en prognos beror på rörligheten i kommunen. Detta är relevant att notera för Växjö där inflyttningen och utflyttningen utgjordes av ca 10 000 personer under 2015. För kommuner med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet blir något osäkrare.
Sammanfattning för Växjö I och med den åldersstruktur kommunen har, och med bibehållen bostadsproduktion, beräknas Växjös befolkning fortsätta öka med i snitt 1 100-1 300 personer per år. Den yngsta åldersgruppen ökar sin andel under prognosperioden, så även andelen barn i grundskolan, samtidigt som andelen i gymnasieåldrar minskar. Gruppen över 65 år ökar sin andel av befolkningen från 18,6 procent till 19 procent. Att närmare en femtedel av kommunens invånare är pensionärer om några år, är en betydelsefull faktor att ha i åtanke. Enligt 2016 års prognos kommer Växjö kommun att ha 90 000 invånare inom två år. Med motsvarande ökningstakt är det inte orimligt att Växjö når 100 000-gränsen om cirka tio år. En ökande andel äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med utländsk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. En långsiktig planering av de kommunala verksamheterna, där man har beredskap att hantera tillfälliga upp- och nedgångar i befolkningen, är en viktig utmaning för framtiden. Befolkningsprognoserna har de senaste åren gett en acceptabelt stabil indikation på utvecklingen. Prognosen bör ses som ett av flera verktyg som visar på en utvecklingstrend, men ska i verksamhetsplaneringen kompletteras av vidare omvärldsanalys och verksamhetsanalys. För detaljerade frågor vad gäller avstämningar, antaganden, prognosresultat och resonemang hänvisas till Mario Jonjic, utredare, Planeringskontoret, 0470-415 88.