Tomtbergaskolans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tomtbergaskolans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem och grundskola Planen gäller från: 2011-08-20 Planen gäller till: 2012-08-20 Ansvariga för planen: Susanne Nygren, fritidspedagog Herrgården Ann-Charlotth Bergström, fritidspedagog Bullerbyn Erica Sundvist, ämneslärare 7-9 Mellangården Boel Ehrenberg, rektor 1

Vår vision: Vi vill att alla, elever och personal, ska känna sig trygga och sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vårt mål är att arbeta aktivt och förebyggande. Vår policy: På Tomtbergaskolan råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar spänner över alla åldrar, vuxna kan kränka barn och andra vuxna, och barn i sin tur kan kränka vuxna och andra barn. Kränkningar kan vara: fysiska (att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (att bli hotad eller kallad t. ex hora, bög) psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms) Kränkande behandling omfattar: mobbning diskriminering (ett övergripande begrepp för negativ behandling pga. Kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder m.m.) sexuella trakasserier (avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet) rasism (bygger på föreställningen om att en specifik folkgrupp är överlägsen en annan) främlingsfientlighet (avser motvilja mot specifika folkgrupper) homofobi (avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet) Kränker ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens barn utsätter andra för kränkande behandling. Men om det är så, måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för ditt barn att du inte accepterar detta beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Försök att få ditt barn att berätta om sitt beteende. Betona att det är beteendet, inte ditt barn, som det är fel på. Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja på mobbning från normala konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för kränkande behandling från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Upprepningen, det systematiska i det hela och offrets försvarslösa attityd är det som skiljer mobbning från en konflikt. 2

Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn. Ta alltid ditt barn på allvar. Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på - det är de andra som uppför sig illa. Försök att få barnet att ta kontakt med ett eller flera vänliga barn i klassen. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Ibland kan det vara bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö t. ex en ny fritidsaktivitet eller liknande. Där kan barnet kanske lättare få kontakt med andra barn. Alla behöver hjälpas åt. Elever och skolans personal kan göra mycket men det är nödvändigt att även vårdnadshavare/hemmen hjälper till. Barn berättar inte alltid om kränkande behandling som de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om kränkande behandling är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och hem gemensamt klart tar avstånd från detta beteende ger det en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om kränkande behandling. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkande behandling. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Rektorns ansvar: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. se till att kartläggningen genomförs senast 2012-02-24 (v.8) och att resultatet lämnas in senast 2012-04-19. se till att likabehandlingsplanen utvärderas, analyseras och revideras årligen senast 2012-05-31. Beslut ska tas om vilka åtgärder som ska genomföras, när de ska genomföras och vem som har ansvaret. Rektors beslut redovisas på höstens studiedagar i form av en handlingsplan. Rektor följer upp handlingsplanen under höstterminen med berörd personal. se till att utredning görs samt att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling samt kontakta andra myndigheter vid behov. se till att all personal har ett gemensamt system för dokumentation. 3

Personalens delaktighet All personal har varit med på en utvärdering där de fått möjlighet att kommentera innehållet i Likabehandlingsplanen. En arbetskväll per läsår fortbildas all personal i skolan i värdegrundsarbetet utifrån Likabehandlingsplanen. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling, maktlekar och mobbning. Elevernas delaktighet Likabehandlingsplanen presenteras för elever på Elevrådet som i sin tur ska engagera sina klasskamrater i arbetet runt planen. Alla elever deltar i dokumentering/kartläggning av ute - innemiljö samt diskuterat resultatet. Alla elever på skolan diskuterar och utvärderar innehållet i Likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarnas delaktighet Resultat och analys av kartläggningen presenteras för personal, elever och vårdnadshavare senast 2012-03-30 på ett föräldramöte och/eller i ett hembrev. Vårdnadshavare ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Resultat, analys och åtgärder skickas senast 2012-04-19 till rektor. Arbetsgruppen utvärderar och reviderar Likabehandlingsplanen i maj/juni årligen. Förankring av planen Likabehandlingsplanen ges ut i början av varje hösttermin till vårdnadshavare och skolans personal. Likabehandlingsplanen görs synlig för vårdnadshavare genom att den presenteras på föräldramöten, i veckobrev och på skolans hemsida. Läraren gör Likabehandlingsplanen synlig för eleverna genom att gå igenom den och diskutera innehållet på t. ex ett klassråd. Planen gås igenom och diskuteras på studiedagar och planeringskvällar med all personal. Utvärdering Fjolårets plan har utvärderades av Arbetsgruppen för Likabehandlingsplanen. De analyserade och sammanställde resultatet utifrån kartläggningen. En handlingsplan skrevs och diskuterades med ledningsgruppen. Handlingsplanen tas upp på APT, elevråd och föräldramöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsplanen och kartläggningen utvärderas av skolans personal, elever och vårdnadshavare. Kartläggningens resultat och analyser från elever och personal sammanställs av Arbetsgruppen i Maj 2011. Arbetsgruppen och rektor utarbetar en handlingsplan som presenteras och förankras i personalgruppen på kvällskonferensen 2011-10-05. Årets plan ska utvärderas senast 2012-05-31. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor och Arbetsgruppen. 4

Främjande och förebyggande insatser Områden som berörs av insatserna: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Med vårt främjande/förebyggande arbete vill vi stärka barnens självkänsla, öka deras självtillit och lära dem att respektera varandras olikheter. Främjande insatser: Vi bemöter varje elev som individ med obegränsade utvecklingsmöjligheter. Schemalagt värdegrundsarbete i klasserna t. ex SET (social och emotionell träning) och kompissamtal. Klassråd. Elevråd. Fortbildning av personal. En arbetskväll per läsår med värdegrundsarbete utifrån Likabehandlingsplanen för all personal på skolan. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling, maktlekar och mobbning. Föräldrarna informeras om hur vi på skolan arbetar med att förebygga och förhindra kränkande behandling och mobbning, vilka som ingår i antimobbningsgruppen, vad kränkande behandling och mobbning är, vad föräldrar bör vara observanta på som kan innebära att mobbning pågår m.m. Temakvällar för föräldrar och skolans personal. Samverkan med föräldraföreningen. Temadag FN. Grupperingar t. ex pojk- och flickgrupper i NO, Livskunskap, Data och Idrott och Musik. Förebyggande insatser: Ordningsregler Rastvärd. Det ska alltid finnas vuxentillsyn på rasterna. Personal ska ha en aktiv tillsyn på rasterna. Kartläggning av trygga/otrygga platser i år F-9. Arbete kring klassens kvalitetsrapport efter genomförd elevenkät. Arbete med kamratstödjare år 6-9. Utbildade elevskyddsombud i år 7-9. 5

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett fungerande schema över våra rastvärdar gör att vi har god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig. All personal ska: följa skolans likabehandlingsplan samt göra den synlig för föräldrar och elever. ha ett reflekterande arbetssätt och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas, dokumenteras och följs upp då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, upptäcks eller anmäls. bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som förekommer på skolan samt bemöta elever och personal på ett respektfullt sätt. Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever. Åtgärder vid akuta situationer (mellan elever): 1. Personal som upptäcker kränkningen ska genast ingripa. Då situationen åtgärdats meddelas elevernas klasslärare. 2. Klasslärare eller annan personal pratar med alla inblandade och en händelserapport samt åtgärder skrivs och arkiveras hos rektor. Föräldrar informeras och tid för uppföljning bestäms. 3. Om kränkningarna inte upphör anmäls ärendet till skolans antimobbningsgrupp. 4. Om kränkningarna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t.ex. kontakt med socialtjänsten eller polis. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal. 1. Händelsen anmäls direkt till rektor. All personal är skyldig att anmäla. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor utreder, dokumenterar, åtgärdar och följer upp ärendet. 4. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ärendet upp med rektors chef. Eleven kan även vända sig till BEO(Barn och Elev Ombudsmannen). Antimobbningsgruppens arbetssätt Antimobbningsgruppen träffas en gång i månaden men kan också sammankallas vid behov. Om antimobbningsgruppen får kännedom om att återkommande kränkande behandling eller mobbning har skett trots förebyggande insatser, sker följande: 1. Diskussion om ärendet mellan någon ur antimobbningsgruppen och ansvarig personal. 2. Samtal med alla inblandade elever. 3. Samtalet dokumenteras och kopieras. Ett exemplar behålls på skolan, ett exemplar skickas till hemmet för information, diskussion och underskrift. 4. Uppföljande samtal dokumenteras. 6

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till I skolans antimobbningsgrupp ingår: Carina Jingbro, förskollärare Catharina Sandberg, barnskötare Thomas Sjöberg, biträdande rektor Erica Sundqvist, grundskollärare Mari Svensson, skolsköterska Carina Thorstenson, idrottslärare Kontaktperson: Thomas Sjöberg, tfn: 08-535 306 45 Rutiner för uppföljning Ansvarig personal ser till att uppföljning sker inom två till tre veckor efter anmälan. Vid mobbingärenden tillsätts antimobbinggruppen. Rutiner för dokumentation En "Händelserapport" skrivs av personal som bevittnat kränkningen eller får kränkningen återberättad av elev. Originalet lämnas till rektorn och en kopia behålls av ansvarig personal. Vid mobbingfall behåller Antimobbningsgruppen ett av sina dokument på skolan, ett exemplar skickas till hemmet. Ansvarsförhållande Ansvarig för att ett dokument skrivs och lämnas till rektorn är den personal som bevittnat kränkningen/mobbingen eller först får kännedom om händelsen. 7

Kartläggning Under läsåret 2010/2011 gjordes en kartläggning för år F-9. Elever i år F-9 fick anonymt markera och kommentera på en karta över skolans område - positiva och negativa platser i ute- och innemiljön. Vissa årskurser har fotat och dokumenterat otrygga platser. Personalen sammanställde pojkars och flickors resultat. Personalen har även diskuterat och vidtagit åtgärder. Ansvarig: Rektor och all personal. Datum när nästa kartläggning ska vara genomförd: senast 2012-02-24 (v.8) Kartläggningen ska vara sammanställd till föräldrarna: senast 2012-03-30 Inlämnad till rektor, med föräldrars förslag på åtgärder: senast 2012-04-19. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Varje elev har på en karta över skolans områden markerat trygga och otrygga platser och kommenterat dessa med exempel. Diskussioner och analyser genomförs i klassen. Elevrådet informeras om resultatet när sammanställningen är klar. Under läsåret 2010/2011 gjordes en kartläggning för år F-9. Elever i år F-9 fick anonymt markera och kommentera på en karta över skolans område - positiva och negativa platser i ute- och innemiljön. Vissa årskurser har fotat och dokumenterat otrygga platser. Personalen sammanställde pojkars och flickors resultat. Personalen har även diskuterat och vidtagit åtgärder. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Rektor presenterar resultat, analys och handlingsplan på studiedag/ kvällskonferensen 2011-10-05. All personal deltar och det ges utrymme för diskussion. Arbetsgång vid dokumentering/kartläggning av ute innemiljö. (Positiva/negativa platser.) Elever som kan skriva: 1. Förstora en karta på utemiljö/matsal/idrottshall och en karta på den egna gårdens innemiljö med alla rum, hallar och toaletter. Kopiera upp små kartor till alla barn. Alternativt fotografera trygga/otrygga platser. 2. Gå igenom de 2 stora kartorna (helst i halvklass eller pojk- flickgrupp) så att barnen känner igen sig/hittar alla platser och prata om de positiva sakerna/lekarna som utspelas på olika platser. Kryssa (med t.ex rött för flickor och blått för pojkar) och dra streck och skriv i utkanten av kartan(där det finns plats) vad som händer där, t. ex kryss vid labyrinten leker kull, kryss vid klätterställningen killerboll. 3. Förklara att det kan finnas otrygga platser där det händer tråkiga saker mellan barn (och mellan barn vuxna) som gör att de känner sig arga, ledsna, otrygga eller ensamma. Barnen kan ge exempel som de inte behöver ha upplevt själva skriv upp exemplen på tavlan, t. ex blir retad, någon har slagit mig. 8

4. Dela ut den lilla kartan och be barnen fylla i om de är pojke eller flicka. Placera ut barnen så att de inte kan se på varandras kartor men nu markerar eleverna de negativa platserna (de ska fyllas i anonymt). Be dem sedan göra på samma sätt som med den stora kartan, t. ex ett kryss vid de små stugorna blivit instängd, fick inte komma ut. Uppmuntra att de skriver något kort vid varje kryss och att de verkligen tänker efter. Att det är viktigt att vi får veta. 5. Sammanför på den stora kartan de positiva och negativa platserna (t.ex. röda minus- och plusstecken för flickor, blåa minus- och plusstecken för pojkar) Sammanställ även genom att skriva ner alla negativa platser som tagits upp och vad som händer där (inför sammanställningen till Likabehandlingsplanen) Jämför antalet pojkar/flickor. Se om det finns något lämpligt underlag för diskussion. 6. Redovisa resultatet på den stora kartan för eleverna och diskutera. 7. Fyll i mallen Resultat av kartläggningen och lämna till rektor senast 2012-04-19. Arbetsgång för förskoleklasserna och de elever som inte kan skriva: 1. Förstora upp en karta på utemiljö/matsal/idrottshall och en karta på den egna gårdens innemiljö med alla rum, hallar och toaletter. 2. Ta in ett barn åt gången i ett enskilt rum. 3. Prata med barnet om kartan så det förstår och hittar på den. Be barnet t. ex peka ut positiva platser där de känner sig glad och trygg och leker bra lekar. Kryssa med t. ex rött (flicka) och blått (pojke). Dra streck till utkanten av pappret om det inte ryms att skriva exempel bredvid krysset. 4. Förklara att det kan finnas platser där det händer tråkiga saker mellan barn (och mellan barn vuxna) som gör att de känner sig arga, ledsna, otrygga eller ensamma. Be barnet peka ut på samma sätt men markera nu med ett minustecken istället. Skriv exempel i utkanten av kartan. Uppmuntra att de berättar, att det är viktigt att vi får veta. 5. Sammanställ genom att skriva ner alla negativa platser som tagits upp och vad som händer där (inför sammanställningen till Likabehandlingsplanen) Jämför antal pojkar/flickor. Se om det finns något lämpligt underlag för diskussion. 6. Redovisa resultatet(både trygga och otrygga platser) för eleverna och diskutera. 7. Fyll i mallen Resultat av kartläggningen och lämna till rektor senast 2012-04-19. 9

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan. Handlingsplan efter kartläggningen VT-2011 år F- 9 1. Nuläge: Toaletterna upplevs som otrygga av både pojkar och flickor. Det bankas och rycks i toalettdörrarna. Utifrån kartläggning ser man att fler pojkar än flickor upplever att toaletterna är smutsiga och luktar illa. Mål: Eleverna ska kunna besöka toaletterna och känna sig trygga. Åtgärd: Kontinuerliga samtal och rollspel kring respekt. Städchef kontaktas och en översyn av toaletterna bör göras. Skolan har begärt renovering av toaletter och utökning av antalet toaletter. Senast genomfört: En gång i månaden. Ansvar: Biträdande rektor Lotta Börjesson-Olsson och vaktmästaren. Uppföljning: Under HT-2012 av biträdande rektor. 2. Nuläge: Kränkande behandling såsom nedlåtande kommentarer, slag och sparkar på skolgården runt sandlådan, småhusen, fotbollsplan, iskanan och scenen förekommer både bland både pojkar och flickor. Mål: Kränkande behandling ska inte förekomma. Åtgärd: Mer aktiv tillsyn ute samt erbjuda fler aktiviteter under raster och fritidstid. Fler rastvärdar samt ett fungerande rastvärdsschema. Senast genomfört: till skolstarten Ansvar: Rektor ansvarar för schemat, personalen för sin egen insats. Uppföljning: Innan höstterminens slut i december. 3. Nuläge: Omklädningsrummen i Idrottshallen upplevs av en del elever som skrikiga och otrygga. Några elever kände att de inte hade tid att byta om. Detta gäller inte Förskoleklassbarnen då fler vuxna finns runt barnen. Mål: Att det blir en acceptabel ljudnivå för alla samt att kränkningar upphör. Åtgärd: Kontinuerliga samtal i klasserna. Bestämda platser, fler schemalagda vuxna i omklädningsrummen. Se över schemat då det gäller tiden mellan lektionerna. Senast genomfört: Kontinuerligt. Ansvar: Shemaläggning: rektor. Vuxennärvaro: all personal. Uppföljning: Under HT-2012. 4. Nuläge: Det är trångt, skrikigt och bråkigt i korridorer utanför klassrum och i hallen utanför matsalen samt i matsalen tycker en del pojkar och flickor. Mål: Hallarna och matsalen ska vara en trygg miljö för alla. Åtgärd: Gå ut och in några i taget. Personal följer sin grupp hela tiden. Fler vuxna i matsalen. Senast genomfört: Kontinuerliga samtal i klasserna. Ansvar: Personalen på respektive gård. Uppföljning: Under HT-2012. 10

Handlingsplan efter kartläggningen VT- 2011, år 8. Årskurs 8 dokumenterade sin kartläggning genom att fotografera otrygga platser på och utanför skolans område. De tittade på filmer om mobbing och hade diskussioner utifrån Likabehandlingsplanen. Tre elever redovisade resultatet på PowerPoint vid en kvällskonferens för samtlig personal. De pratade även om egna positiva upplevelser av faddersystemet. 1. Nuläge: Vägen till Huddinge Gymnasiet upplevs som otrygg. Mål: Vägen ska vara trygg för elever som tar sig till gymnasiet under skoltid. Åtgärd: Rastvärdarna kan titta utanför skolgården om något händer och de lärare som tar emot eleverna på HGY kan fråga om det hänt något. Senast genomfört: Kontinuerligt. Ansvar: Rastvärdar och klassföreståndare 2. Nuläge: Korridorerna kan upplevas skrämmande av yngre elever som passerar där äldre elever har sina klassrum. Mål: Alla korridorer ska vara trygga att vistas i. Åtgärd: Klassföreståndare pratar med sina elever om vad de kan göra för att de yngre ska känna sig trygga. Lärare/vuxen går med yngre barn. Senast genomfört: Kontinuerliga samtal i klasserna. Ansvar: Inblandade elever och lärare. 3. Nuläge: Andra personer kan kaxa och tvinga bort de mindre eleverna från fotbollsplanen/skatepoolen i Rådsparken. Mål: Alla elever ska känna sig trygga i Rådsparken. Åtgärd: Gemensamma regler för Rådsparken utarbetas i klasserna 4-9. Dessa regler ska vara kända av alla. Senast genomfört: 31/8-11 Ansvar: Biträdande rektor Thomas Sjöberg. 11

Utvärdering och analys av kartläggningen 2010-2011 Vi ser att samma platser och problem kvarstår men i mindre omfattning. Åtgärderna bör ses över ytterligare. Några av pojkarna upplever fortfarande toaletterna som otrygga, smutsiga och luktar illa. Detta har kontinuerligt följts upp på Tomtbergagruppens möten och på arbetsplatsträffar. Lotta har haft flera möten med städbolaget. På grund av fler vuxna som sprider ut sig på skolgården och aktivt söker upp de otrygga platserna har konflikterna kunnat förebyggas och således minskat i antal. Rastvärdschemat: mellanstadiet har behov av gemensamma rasttider så att vuxennärvaron ökar. Ljudnivån i omklädningsrummen har sjunkit på grund av kontinuerliga samtal i klasserna och något fler vuxna i omklädningsrummen. Det skulle dock alltid behövas en vuxen i varje omklädningsrum. Hallar och korridorer upplevs mindre otrygga på grund av att fler vuxna närvarar och följer sin grupp i större utsträckning. Likabehandlingsplanens arbetsgrupp har kommit fram till att sammanställningen av resultat, analys och förslag på åtgärder ska redovisas utifrån Arbetsgång vid kartläggning av ute- och innemiljöer. En mall kommer i fortsättningen användas för att förenkla arbetet med sammanställningen. Under nästa utvärderingsmöte i Maj varje år ska följande beslut fattas av rektor; Vilka åtgärder som ska vidtas. Vem/vilka som ska genomföra åtgärderna. När senast ska åtgärderna vara genomförda. Blev förra årets åtgärder genomförda? 12

Mall till kartläggningen Klass: Antal flickor: Antal pojkar: Exempel 1. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): Exempel 2. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): 13

Exempel 3. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): Exempel 4. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): 14