TOMTBERGASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 TOMTBERGASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN LÄSÅRET

2 Tomtbergaskolans likabehandlingsplan Undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Detta är svårt att upptäcka, det sker mest när vuxna inte är i närheten. Det utsatta barnet kan sällan berätta vad som hänt, det känns för plågsamt att tala om det. Mål och vision: Vi vill att alla, elever och personal, ska känna sig trygga och sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vårt mål är att arbeta aktivt och förebyggande. Lagarna säger: Skolans skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar och förordningar. I skollagen (1 kapitel 2 ) står det att alla som verkar inom skolan skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. I läroplanen (Lpo 94) står det att skolan skall sträva mot att "ingen skall utsättas för mobbning i skolan och att tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas". Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagens kapitel 14:a talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan och inte får gehör kan han/hon vända sig till BEO (barnoch elevombudet) som kan hjälpa eleven. Definitioner Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar spänner över alla åldrar, vuxna kan kränka barn och andra vuxna, och barn i sin tur kan kränka vuxna och andra barn. Kränkningar kan vara: fysiska (att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (att bli hotad eller kallad t.ex. hora, bög) psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms) 2

3 Kränkande behandling omfattar: mobbning diskriminering (ett övergripande begrepp för negativ behandling pga kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning m.m.) sexuella trakasserier ( avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet) rasism (bygger på föreställningen om att en specifik folkgrupp är överlägsen en annan) främlingsfientlighet (avser motvilja mot specifika folkgrupper) homofobi (avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet) Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja på mobbning från normala konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för kränkande behandling från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Upprepningen, det systematiska i det hela och offrets försvarslösa attityd är det som skiljer mobbning från en konflikt. Kränker ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens barn utsätter andra för kränkande behandling. Men om det är så, måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för ditt barn att du inte accepterar detta beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Försök att få ditt barn att berätta om sitt beteende. Betona att det är beteendet, inte ditt barn, som det är fel på. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: Ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn. Ta alltid ditt barn på allvar. Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på - det är de andra som uppför sig illa. Försök att få barnet att ta kontakt med ett eller flera vänliga barn i klassen. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Ofta är det bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö. Där kan barnet kanske lättare få kontakt med andra barn. Försök att hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande. 3

4 Ansvar Rektor ska se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. se till att likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen senast i juni. se till att utredning görs samt att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling samt kontakta andra myndigheter vid behov. se till att all personal har ett gemensamt system för dokumentation. All personal ska följa skolans likabehandlingsplan samt göra den synlig för föräldrar och elever. ha ett reflekterande arbetssätt och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas, dokumenteras och följs upp då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, upptäcks eller anmäls. bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Det är alla elevers gemensamma ansvar att påtala kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som förekommer på skolan samt bemöta elever och personal på ett respektfullt sätt. Alla behöver hjälpas åt Elever och skolans personal kan göra mycket men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Barn berättar inte alltid om kränkande behandling som de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om kränkande behandling är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och hem gemensamt klart tar avstånd från detta beteende ger det en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om kränkande behandling. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkande behandling. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. 4

5 Processbeskrivning Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen mot diskriminering och trakasserier har här sammanförts i ett dokument. En kartläggning av skolans nuläge görs i november Resultatet av denna presenteras för personal, elever och föräldrar i februari Alla ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Utvärdering och revidering sker i maj/juni. Kartläggning och nuläge: I nuläget finns en kartläggning för år F-3. Detta ska utökas till och med år 9 under läsåret Elever i år F-3 fick anonymt markera och kommentera på en karta positiva och negativa platser, både i ute- och innemiljön. Personalen sammanställde pojkars och flickors resultat var för sig. Personalen har även diskuterat och vidtagit åtgärder. Åtgärder vid akuta situationer (mellan elever): 1. Personal som upptäcker kränkningen ska genast ingripa. Då situationen åtgärdats meddelas elevernas klasslärare. 2. Klasslärare eller annan personal pratar med alla inblandade och en händelserapport samt åtgärder skrivs och arkiveras hos rektor. Se bilaga 1. Föräldrar informeras och tid för uppföljning bestäms. 3. Om kränkningarna inte upphör anmäls ärendet till skolans antimobbningsgrupp. 4. Om kränkningarna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t.ex. kontakt med socialtjänsten eller polis. Antimobbningsgruppens arbetssätt: Antimobbningsgruppen träffas en gång i månaden men kan också sammankallas vid behov. Om antimobbinggruppen får kännedom om att återkommande kränkande behandling eller mobbning har skett trots förebyggande insatser, sker följande: 1. Diskussion om ärendet mellan någon ur antimobbningsgruppen och ansvarig personal. 2. Samtal med alla inblandade elever. 3. Samtalet dokumenteras och kopieras, se bilaga 2. Ett exemplar behålls på skolan, ett exemplar skickas till hemmet för information, diskussion och underskrift. 4. Uppföljande samtal dokumenteras, se bilaga 3. I skolans antimobbningsgrupp ingår: Carina Jingbro, förskollärare Catharina Sandberg, barnskötare Thomas Sjöberg, biträdande rektor Erica Sundqvist, grundskollärare Mari Svensson, skolsköterska Carina Thorstenson, idrottslärare Kontaktperson: Thomas Sjöberg, tfn:

6 Åtgärder vid akuta situationer (mellan personal och elev): 1. Händelsen anmäls direkt till rektor. All personal är skyldig att anmäla. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor utreder, dokumenterar, åtgärdar och följer upp ärendet. 4. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ärendet upp med rektors chef. Eleven kan även vända sig till BEO. Förebyggande insatser Rastvärd. Det ska alltid finnas vuxentillsyn på rasterna. Personal ska ha en aktiv tillsyn på rasterna. Schemalagt arbete i klasserna med Birgitta Kimbers material SET- social och emotionell träning. Kartläggning av trygga/otrygga platser i år F-3. Arbete kring klassens kvalitetsrapport efter genomförd elevenkät. Klassråd. Elevråd. Arbete med kamratstödjare år 6-9. Fortbildning av personal. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling och mobbning. Föräldrarna informeras om hur vi på skolan arbetar med att förebygga och förhindra kränkande behandling och mobbning, vilka som ingår i antimobbningsgruppen, vad kränkande behandling och mobbning är, vad föräldrar bör vara observanta på som kan innebära att mobbning pågår m.m. Informationen presenteras även vid föräldramöte av klasslärare. Temakvällar för föräldrar och skolans personal. Samverkan med föräldraföreningen. Utbildade elevskyddsombud i år 7-9. Med vårt förebyggande arbete vill vi stärka barnens självkänsla, öka deras självtillit och lära dem att respektera varandras olikheter. 6

7 Handlingsplan efter kartläggningen VT Nuläge: Toaletterna upplevs som otrygga av både pojkar och flickor. Dörrar kan öppnas utifrån av andra elever och toaletterna är ofta smutsiga och luktar illa. Mål: Eleverna ska kunna besöka toaletterna och känna sig trygga. Åtgärd: Kontinuerliga samtal kring respekt. Städchef kontaktas och en översyn av toaletterna bör göras. Senast genomfört: En gång i månaden. Ansvar: Biträdande rektor (Lotta) och vaktmästaren. Uppföljning: Under HT-10 av biträdande rektor. 2. Nuläge: Kränkande behandling på skolgården förekommer bland både pojkar och flickor såsom nedlåtande kommentarer, spottning, instängd, slagen och sparkad. Mål: Kränkande behandling ska inte förekomma. Åtgärd: Mer aktiv tillsyn ute samt erbjuda fler aktiviteter under raster och fritidstid. Fler rastvärdar samt ett fungerande rastvärdsschema. Senast genomfört: till skolstarten Ansvar: Rektor ansvarar för schemat, personalen för sin egen insats. Uppföljning: Innan höstterminens slut i december. 3. Nuläge: Hög ljudnivå i både pojkars och flickors omklädningsrum samt i matsalen. Mål: Att det blir en acceptabel ljudnivå för alla. Åtgärd: Kontinuerliga samtal i klasserna. Fler vuxna i omklädningsrummen. Utspridd vuxennärvaro. Senast genomfört: Kontinuerligt. Ansvar: All personal. Uppföljning: Under HT Nuläge: Det är trångt, skrikigt och bråkigt i hallen utanför klassrum och matsal tycker både pojkar och flickor. Mål: Hallarna ska vara en trygg miljö för alla. Åtgärd: Gå ut och in några i taget. Personal följer sin grupp hela tiden. Senast genomfört: Kontinuerliga samtal i klasserna. Ansvar: Personalen på respektive gård. Uppföljning: Under HT-10. 7

8 Tomtbergaskolan Bilaga 1 ANMÄLAN OM HÄNDELSE År...Månad:.Dag:.. Tid:. Var hände det:. Vilka var med: Vad hände:

9 Vad ska göras:. Uppföljande möten Ärendet avslutat den: Underskrift: Rektor, bitrtädande rektor 9

10 Antimobbningsgruppens dokumentation vid elevsamtal Tomtbergaskolan, Huddinge Datum: Närvarande elev/elever: Närvarande vuxna: Telefonnummer: Problembeskrivning Förslag till åtgärder Uppföljningssamtal: En kopia av detta dokument sparas hos Thomas Sjöberg (bitr. rektor). När ni har tagit del av dokumentationen, var vänlig skriv under ett exemplar, och skicka med det till skolan/klassföreståndaren. Behåll gärna det andra exemplaret. Har ni några frågor är ni naturligtvis välkomna att ringa ovanstående telefonnummer eller till Thomas Sjöberg Vi har tagit del av dokumentet. Elevens namn: Målsmans underskrift Elevens underskrift 10

11 Antimobbningsgruppens dokumentation vid elevsamtal Uppföljningssamtal Tomtbergaskolan, Huddinge Datum: Närvarande elev/elever: Närvarande vuxna: Telefonnummer: Hur har åtgärderna fungerat? Förslag till ytterligare åtgärder Eventuellt uppföljningssamtal: Ärendet är avslutat: En kopia av detta dokument sparas hos Thomas Sjöberg (bitr. rektor). När ni har tagit del av dokumentationen, var vänlig skriv under ett exemplar, och skicka med det till skolan/klassföreståndaren. Behåll gärna det andra exemplaret. Har ni några frågor är ni naturligtvis välkomna att ringa ovanstående telefonnummer eller till Thomas Sjöberg Vi har tagit del av dokumentet. Elevens namn: Målsmans underskrift Elevens underskrift 11