n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

Relevanta dokument
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext

Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Sjukvårdens processer och styrning

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Tema 2 Implementering

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Svensk sjuksköterskeförening om

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Implementering - Forskning, teori och

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Svensk sjuksköterskeförening om

Vilken fortbildning är r effektiv?

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Förändring, evidens och lärande

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Spridning och implementering

Evidensgrader för slutsatser

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen

Implementering inom folkhälsoområdet

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Implementering av FaR från ord till handling

Kunskapsluckor och framtid

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

Evidensbaserad praktik

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet

Fysisk aktivitet och hjärnan

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

IMPLEMENTERING UPPLÄGG. Vad är implementering och. Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Vad är kliniska mikrosystem?

Evidensbaserad praktik (EBP)

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/ Beslutsdatum Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Implementeringens svåra konst. Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?

Anne Persson, Professor

Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/

Implementering hur lyckas man?

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Transkript:

Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda teori Betydelsen av kontext Summering Lars Wallin 2 Kunskapens väg från forskning till användning Evidens framtagen genom forskning Utveckla policies och riktlinjer Granska och sammanställa evidensen Klinisk tillämpning 30-40% av alla patienter erhåller inte vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap 20-25% av vården är onödig eller potentiellt skadlig Grol & Grimshaw, Lancet 2003 Klyftan teori-praktik Lars Wallin 3 Lars Wallin 4 The Lancet, 2005 4 million neonatal deaths/year 4 million stillbirths/year 0.5 million maternal deaths/year Infections 36% Preterm birth 27% Asphyxia 23% 16 interventions with proven efficacy Universal implementation could avert 41-72 % of all neonatal deaths worldwide. Lars Wallin 5 Några centrala koncept Lars Wallin 6 1

Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinsk kunskap. Bibliometric study Knowledge utilization literature Technology transfer Diffusion of innovations Knowledge utilization Translating into practice the exchange, synthesis and ethically sound application of within a complex system of interactions among researchers and users Lars Wallin 7 Evidence-based medicine Lars Wallin 8 Estabrooks 2008 Evidensbaserad Identifiera problemet, vård är avgränsa att frågeställningen medvetet, tydligt och klokt använda Sök litteratur bästa för tillgängliga att besvara bevis frågeställningen när Kritiskt det gäller granska beslut litteraturen om vård och för sammanställ evidensen enskilda Implementera patienter Utvärdera Vad är det vi vill veta om implementering? Vilka är forskningsfrågorna? Sackett et al BMJ 1996 Lars Wallin 9 Lars Wallin 10 Lars Wallin 11 Kunskap Riktlinjer Innovationer Personal Individer/grupper Miljöfaktorer Kultur/Klimat Ledarskap Organisation Tid Resurser Implementeringsmetod(er) Process Förändrade rutiner Förändrat beteende Resultat Patientutfall Implementeringsforskning the scientific study of methods to promote the systematic uptake of research findings and other evidencebased practices into routine practice Lars Wallin 12 2

Spridning Utbildning Socialt inflytande Samarbetsstrategier Incitament Påminnelser och återkoppling Underlättande åtgärder Kombinerade metoder Nilsen 2010 Metoder för att stödja implementering Lars Wallin 13 Effekter av implementeringsinterventioner baserat på sytematiska reviews Cochrane EPOC (Grimshaw 2012) Skriftliga (undervisnings)material 12 RCTs, 11 nonrcts, median förbättring +4,3% (range -8,0 to +9,6) Undervisningsmöten 81 RCTs, +6% (interquartile range +1.8% to 15.3%) Undervisningsmöten med experter 69 RCTs: ordinationsbeteende +4.8% (interquartile range +3.0% to +6.5%) Lokala opinionsledare 18 RCTs, +12.0% (interquartile range +6.0% to +14.5%) Audit och återkoppling 118 RCTs, +5.0% (interquartile range +3% to +11%) Datoriserade påminnelsesystem 28 RCTs, +4.2% (interquartile range +0.8% to +18.8%) Strategier skräddarsydda efter identifierade hinder 26 studier. Odds ratio 1.54 (95% CI, 1.16-2.01) Ekonomiska incitament (primärvård) 7 studier. Otillräckligt underlag för slutsatser Lars Wallin 14 Guideline implementation in allied health professions Systematic review 14 studies (8 on pharmacists) In most studies small intervention effect (process and patient outcomes) Interventions: education materials (5), education meetings (7), reminders (3), educational outreach (2), audit and feedback (1), opinion leaders (1).. 10 focused on educational interventions 6 single, 7 multi-faceted interventions no difference in effect Effects of the same intervention varied across trials Inte en systematisk review 25 studier Huvudsakligen sammansatta strategier 19 inkluderade utbildningsaktiviteter 75-80% av studierna visade ingen eller osäker effekt av de utvärderade strategierna Hakkenes &Dodd 2008, QSHC Lars Wallin 15 Lars Wallin 16 Implikationer Huvudsakligen positiva resultat, men måttliga förbättringar Finns ingen golden standard för implementering Välj billiga och enkla sätt att stödja implementering istället för dyra och svåra Basera spridnings- och implementeringsstrategi på kunskap om hinder och möjligheter i den kliniska miljön Behövs forskning som ger mer kunskap om hur kontext interagerar med riktlinjer och implementeringsmetod Öka användningen av teori Teorianvändning? Lars Wallin 17 Lars Wallin 18 3

Teori för att arbeta med förändring Diffusion of Innovation Kognitiva teorier (rationellt beslutsfattande) Teorier inom lärande (problembaserat lärande) Motivationsteorier (planerat beteende) Kommunikationsteorier (meddelandet) Socialt lärande/nätverk/påverkan (opinionsledare) Teorier om ledarskap (transformellt ledarskap) Professionell utveckling (prof kunskapsbas) Organisationsrelaterade teorier (TQM, lärande organisation, organisationskultur) Ekonomiska teorier Grol 2007 Lars Wallin 19 Stages Awareness Persuasion Decision Implementation Adoption Elements The Innovation Communication Channels Time Social System Influencing factors Attributes of the innovation Individual Organizational Lars Wallin 20 Vad krävs av en innovation för att tillämpas? relativ fördel kompatibel inte för komplex testbar observerbar innovators early adopters early majority late majority laggards Diffusion of innovations Rogers 2003 Lars Wallin 21 Lars Wallin 22 The Knowledge to Action Cycle (Graham 2006) Sustain use Identify problem Select Knowledge tools / products Adapt to local context Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS) Culture Leadership Evaluation Context Successful implementation is a function of evidence, context and facilitation Evaluate outcomes Tailoring Knowledge synthesis Knowledge inquiry Assess barriers to use Monitor use Select, tailor implement interventions Lars Wallin 23 Evidence Research Clinical experience Patient experience Local data Evidence-based practice Facilitation Purpose Role Skills Lars Wallin Kitson et al, 1998 24 Rycroft-Malone et al, 2002 Rycroft-Malone et al, 2004 4

Kontext Context is much more influential than all the guidelines and all the evidence you can mobilize Kontext = omständigheter, sammanhang, omgivning, eller övergripande situation (Wikipedia) The Barriers Scale 5 återkommande hinder för sjuksköterskor Otillräckligt med tid för att implementera nya idéer Statistik oförståeligt Saknar auktoritet för att ändra rutiner Ej tid för att läsa Miljön ( facilities ) passar inte för implementering Nilsson Kajermo 2010 Lars Wallin 25 Lars Wallin 26 Context dimensions Sample (n) Context dimensions of the PARIHS framework Culture Leadership Evaluation Mean research utilization score 1726 High High High 12.75 1 227 Low High High 11.33 2 1160 High High Low 11.60 2 240 High Low High 11.42 2 96 Low Low High 10.04 3 813 High Low Low 10.41 3 741 Low High Low 10.17 3 943 Low Low Low 8.68 4 Lars Wallin 27 Lars Wallin 28 The Alberta Context Tool (ACT) Åtta organisations områden som har koppling till kunskapsanvändning 1. Ledarskap 2. Kultur 3. Utvärdering och återkoppling 4. Formell interaktion 5. Informell interaktion 6. Relationer 7. Strukturella och elektroniska resurser 8. Organisatoriska resurser (bemanning, tid, utrymme) Lars Wallin 29 Värderingar och attityder Intention Känslor Lars Wallin 30 5

Vad är det för speciellt med implementeringsforskning? Inte design Inte metod Inte etik, snarare mindre problem med etik Fokus på implementeringen inte på vårdinterventionen Konsekvenser för design och utfallsmått Lars Wallin 31 Ett försök till sammanfattning Kunskapen ökar men inga kompletta svar Finns ingen alltid fungerande implementeringstrategi Vi behöver förstå processer, inte bara vilka resultat som åstadkoms Implementering är en social process Implementering påverkas av många faktorer: Evidens Människor Kontext Behövs aktiva, engagerande, kontextspecifika strategier Mer forskning om påverkande faktorer och aktiva ingredienser Lars Wallin 32 Råd för implementering Implementering - en kontaktsport Skaffa en stabil kunskapsbas Involvera ledningen Arbeta í grupp Se över den egna organisationen Skaffa dig en plan Ha en klar idé om varför din implementeringsstrategi skulle kunna fungera Genomför planen Glöm inte att följa upp och utvärdera Lars Wallin 33 Lars Wallin 34 6